Det goda livet. Sommarjobb. Gröna fingrar. Skräpplockardagar. Med bra lön. Jobbet ett fritidsintresse. En manifestation mot nedskräpning



Relevanta dokument
SÅ GICK DET FÖR HÄRJEDALEN 2013 SÅ GICK DET FÖR HÄRJEDALEN 2013

Hur gick det för Härjedalen 2012?

Vansbro kommun Årsredovisningen i korthet. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

Så gick det. för Håbo Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

ÅRSREDOVISNING Kortversion KIL.SE

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

Vansbro kommun. Årsredovisning Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Så gick det. för Håbo 2011 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr.

Vansbro kommun Årsredovisningen i korthet

Hur fungerar det egentligen?

Sammanfattning av kommunens ekonomi

ÅRSREDOVISNING Kortversion KIL.SE

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

Håbo. Så gick det för. Plusresultat för Håbo en av Sveriges superkommuner. Håbo. en allt attraktivare arbetsplats

Vansbro kommun Årsredovisningen i korthet

HUR GICK DET FÖR HÄRJEDALEN 2014? HÄRJEDALEN 2014?

Älvdalens kommun. Årsredovisning Populärutgåva

Kommunens Kvalitet i Korthet 2016

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010

Vansbro kommun i korthet 2013

Barn och unga. Medelvärde. Indikator Eda 2018

Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen?

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2013

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

BUDGET 2019 DÄRFÖR MÅSTE KOMMUNEN GÅ MED PLUS

Bild: Malin Forsberg. Det händer i Kinda

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Trollhättan tål att jämföras

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

ETT STARKARE SAMHÄLLE ETT TRYGGARE GNOSJÖ BUDGETRAMAR 2019 MED PLAN FÖR

HÄRJEDALENS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL BLAD. 230 Projekt Inlandsbanan,Destination Vemdalen, medfinansiering

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013

upptäcks och stöd ges direkt. Samtidigt vill vi ge skolor möjlighet att bygga ut ett tvålärarsystem.

Budget för 2019 och flerårsplan för och flerårsplan för arvode, verksamhetsmål KS2017/759/03

Delårsrapport. För perioden

Hur bra är Ulricehamns kommun?

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017

BUDGET 2011, PLAN ÄLVDALENS KOMMUN

Uppdragsbeskrivning för Utveckling och ledning

Bokslutsprognos

Uppdragsbeskrivning för Stab, utveckling och ledning

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2016

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

1. Kommunens ekonomi... 4

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

Vad är KKiK? och hur bra är vi?

Kommunens kvalitet i korthet

KOMMUNENS KVALITET I KORTHET 2018

HÄRJEDALENS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL BLAD. Kommunstyrelsens kommunledningsutskott Härjedalen Sveg Airport, ändring i projekt

MILJÖPARTIET DE GRÖNAS BUDGETFÖRSLAG FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN

Allianspartiernas Budgetremiss 2015

Så gick det för Håbo 2012 En sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2012

Hur bra är Ulricehamns kommun?

HÄRJEDALENS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL BLAD. Kommunstyrelsens kommunledningsutskott

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2012

Politik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig!

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Hylte kommun

Delårsrapport 31 augusti 2011

Tillsammans skapar vi vår framtid

Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2015 Populärutgåva

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa

MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2017

Verksamhetsplan

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Granskning av delårsrapport 2014

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2014

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012

Framtidstro och orosmoln

Gnosjö kommuns kvalitet i korthet 2017

Uppdragsbeskrivning för Team förskola/familjedaghem

Fredrik Rönning (S), ordförande Helena Andersson (S) Johan Eriksson, (S), tjänstgörande ersättare Jan Tholerus (C) Lotta Gunnarsson (M)

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011

Säffle kommuns Kvalitet i Korthet 2012

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009

Introduktion ny mandatperiod

Trollhättan så användes dina pengar

Uppdragsbeskrivning för Team Särskilt boende

realistiska möjligheter att hålla sig inom tilldelade ramar. Inga konton ska medvetet underbudgeteras.

Kommunens Kvalitet i Korthet 2012

Transkript:

Härjedalenjuni 2012 Sommarjobb Med bra lön Gröna fingrar Jobbet ett fritidsintresse Skräpplockardagar En manifestation mot nedskräpning Det goda livet Finns det i Härjedalen? HärligaHärjedalen I 1

Ledare Vårbryderier Sveg i mitten av maj 2012 Våren förefaller äntligen vara i antågande efter månadens förhoppningsvis sista snöfall. Allergimedicinen har inköpts och träningsoverallen har dammats av. Det årligen försenade nyårslöftet, att röra på sig lite mer, börjar bli svårare och svårare att negligera. Även i år försöker jag gå ut hårt och följer nu vårens framfart längs grusvägen mot Byarforsen. Jag har läst att motion gör att kroppen producerar endorfiner som ökar välbefinnandet, men hittills har jag inte känt av något. Man måste säkert hålla på ett tag innan kroppen vrider på kranen som belöning. På ekonomiavdelningen är maj en intensiv månad då tre års verksamheter samtidigt stöts och blöts i korridoren. Kommunens verksamhet som avser 2011 skall redovisas i en årsredovisning. Här är det mycket siffror och text som skall samlas in och sammanställas. Slutprodukten brukar bli på ca 80 sidor och har väl inte en alltför stor läsekrets. För att råda bot på detta hittar du på sidan 12 en förkortad version av årsredovisningen. Tanken är att det skall bli en årligen återkommande produkt. För innevarande år gör vi nu per sista april årets första formella uppföljning med helårsprognos och det ser stabilt ut för kommunen som helhet. I maj börjar vi också vårt budgetarbete inför kommande treårsperiod 2013-2015. 8-9 maj var det budgetkonferens med politiker och tjänstemän, där vi gick igenom de olika förvaltningarnas nuvarande situation och framtidsprognoser. När det gäller kommunens inkomster känns det som att en viss stabilisering skett i prognoserna från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Detta innebär att kommunen i dagsläget som helhet inte behöver göra några besparingar under 2013. Däremot kommer säkerligen någon eller några förvaltningar att behöva genomföra besparingar, men då till förmån för någon annan förvaltning. Att prioritera mellan kommunens alla verksamheter är en svår uppgift som måste göras kontinuerligt. Kommunen förfogar över drygt 600 miljoner kronor och målet måste vara att använda dessa på bästa möjliga sätt för kommunens samtliga innevånare. Man kan dock vara säker på är att resurserna aldrig kommer att upplevas som tillräckliga av alla. Att göra dessa prioriteringar, med att ställa olika verksamheter mot varandra, måste vara politikernas svåraste arbetsuppgift. Då kan det ibland kännas skönt att bara vara en vanlig tjänsteman. Ha en skön sommar! Ola Regnander, Ekonomichef AnsvArig utgivare Ingela Kälvedal, Härjedalens Kommun Tel 0680-161 74. Mobil 070-202 30 71. ingela.kalvedal@herjedalen.se Medborgarhuset, 842 80 sveg växel 0680-161 00 www.herjedalen.se 2 I HärligaHärjedalen

Välkommen innehåll 8 gröna fingrar Helena Hagberg är florist med jobbet som fritidsintresse. 4 5 6 12 Sommarjobb I Härjedalen har du goda möjligheter att få sommarjobb genom kommunen. Snyggare utemiljö Härjedalens kommun satsar mycket på att försköna utemiljöerna runt om i kommunen. Skräpplockardagar En manifestation där man tar avstånd från nedskräpningen och bryr sig om sin närmiljö. ÅrSredoViSning Hur gick det för Härjedalen under 2011? Det hittar du i vår sammanfattning av årsredovisningen. HärligaHärjedalen I 3

Fokus solenergi Om du har ett vattenburet värmesystem (vattenelement eller golvvärme) kan ett solvärmesystem producera 90 % av den totala värmen och varmvatten under 4-6 månader av året. Om du inte har ett vattenburet värmesystem kan du installera en varmvattenberedare som har en solvärmekrets där du kan få tappvarmvatten från solen under sommaren. Bra lön för sommarjobben Alla ungdomar, som är skrivna i Härjedalens kommun och går i årskurs ett och två på gymnasiet, har möjlighet att få sommarjobb genom kommunen om de inte har något annat sommarjobb. Kommunen satsar en miljon kronor för att ungdomarna ska få arbete. Om det blir pengar över får också ungdomarna i årskurs nio sommarjobb. Linda Bergström jobbar på förvaltningen för bildning, fritid, och kultur och administrerar sommarjobben. Hon berättar att nytt för i år är att ungdomarna kan boka sommarjobb på kommunens hemsida. Systemet har man utvecklat tillsammans med Bergs kommun. Ungdomarna ser vilka jobb som erbjuds och kan själva välja direkt bland dem. Det har varit jättebra och underlättat mitt arbete och förhoppningsvis uppskattas det också av ungdomarna, säger Linda. I Härjedalen är alla sommarjobbande ungdomar garanterade tre veckors arbete, vilket motsvarar 90 timmar. I många andra kommuner får ungdomarna bara 75 timmar. Härjedalens kommun ligger också lönemässigt bra till: 62 kronor/timme. För de som går 4 I Härliga Härjedalen i årskurs nio är lönen 50 kronor/timme. De som sommarjobbar i vården tjänar 5 kronor extra i timmen. Det är många ungdomars första kontakt med arbetslivet. Det ger dem erfarenheter och meriter, men också självförtroende. De känner förhoppningsvis att de klarar av arbetslivet, säger Linda. De kan välja på en rad olika arbeten. Det finns många jobb inom vården och vaktmästeri i hela Härjedalen. Men vi har även en hel del föreningar som är med och erbjuder sommarjobb. Till nästa år hoppas vi kunna utöka antalet feriejobb genom att samarbeta med näringslivet och företagen i kommunen, säger Linda. Ca 1 m² solfångararea producerar varmvatten för en person. Ca 5 m² solfångararea producerar varmvatten för ett enfamiljshus. Ca 10 15 m² solfångararea räcker till ett kombisystem i ett enfamiljshus. För uppvärmning av utomhusbassänger finns enklare poolsolfångare. Solceller producerar el. Det finns två huvudtyper av solcellssystem, ett som är anslutet till elnätet och ett som är fristående och laddar batterier. Vill du veta mera kontakta: Kommunens Energi- och klimatrådgivare Ann-Kristin Olofsson når du via kommunens växel 0680-161 00

Citronlemonad När sommaren kommer med värme och sol är det gott med en läskande lemonad!! Härjedalen blir snyggare Härjedalens kommun satsar mycket på att försköna utemiljöerna runt om i kommunen. Det är ett långsiktigt arbete, som pågår kontinuerligt. En viktig del i arbetet är att röja och forsla bort sly. Det är avdelningen för Arbete och Aktivitet som utför det på uppdrag av samhällsbyggnadsnämnden. citronlemonad 1 kg ekologiska citroner (ca 6 st) 1 liter vatten 6 dl strösocker 1. Skölj citronerna. Skala dem tunt med potatisskalare. Pressa saften och gröp ur fruktköttet. Blanda saft och skal i en stor bunke eller burk. Arbetsledare Anders Roos berättar att de har två arbetslag som jobbar med röjningen. Det är många säkerhetsföreskrifter som man måste kunna och förhålla sig till när man röjer. Eftersom det är mycket arbete med att dra ihop allt ris, har vi några som röjer och många som drar ihop allt. Det tar den mesta tiden. I maj genomförde vi också en utbildning för personalen i säker röjsågshantering så att fler får köra sågarna, berättar Anders. Utbildare var Joakim Kuivanemi från Skogsvårdsstyrelsen i Ljusdal. Företagsregister Nu finns ett företagsregister upplagt på kommunens hemsida: www.herjedalen.se/foretagsregister Syftet är att skapa en snabb och bra dialog mellan företag, näringsliv och kommunen. Frågor, kontakta Näringslivs- och utvecklingsavdelningen 0680-161 00. Peter Bergström, arbetsledare Anders Roos, Micke Jernberg och Lars Hallstensson är några som arbetar för en attraktivare kommun. 2. Koka upp vatten och socker och rör om så att sockret löser sig. Häll det varma sockervattnet över citronerna och låt dra ett par dygn. 3. Sila genom finmaskig sil och häll upp på flaskor. Förvara i kyl. Blanda saften och servera gärna med is och citronskivor. Med hopp om en härlig sommar!! Eva Tollin Kökschef skol- och barnomsorgskök Härjedalens kommun HärligaHärjedalen I 5

6 I Härliga Härjedalen

nedskräpningen är vårt mest onödiga miljöproblem Skräpplockardagarna är en manifestation genom vilken man tar avstånd från nedskräpningen och visar att man bryr sig om sin närmiljö. Skräp skadar miljön, bidrar till otrygghet och drar till sig brottslighet. Skräpet förs ut till havs eller plockas upp för miljoner kronor i skattepengar. Håll Sverige Rent tycker att nedskräpningen är vårt mest onödiga miljöproblem. Härjedalens kommun tycker att detta är en bra och viktig aktivitet och har därför anslutit sig till Skräpplockardagarna. Skräpplockardagarna varar under hela våren eftersom snön försvinner olika fort i olika delar av Sverige. Håll Sverige Rent utropar en vecka till kampanjvecka och 2012 är det vecka 17. Då sker de flesta aktiviteterna. I Härjedalen är det sammanlagt åtta förskolor och skolor, sammanlagt 663 personer, som anmält sig att vara med. De har själva valt datum för sina aktiviteter. De allra flesta är ute och plockar skräp i sina närområden och lär sig om sortering. I Hede har man gjort Den stora skräpdagen med olika miljöaktiviteter. FAKTA Från och med 2012 är Håll Sverige Rents Nationella Skräpplockardagar en del av den globala kampanjen Let's do it! World Cleanup, som finns i 91 länder. Nästan 600 000 personer i Sverige har anmält att de vill vara med och plocka skräp 2012. I Härjedalen är 663 deltagare anmälda. Det är vi näst bäst på i hela länet! Härliga Härjedalen I 7

Helena Hagberg är tjejen som kom till Härjedalen för ett vikariat och absolut bara skulle bli kvar här ett och ett halvt år. Nu har hon bott här största delen av sitt liv och trivs jättebra! På frågan vad det är som är så bra med Härjedalen skrattar Helena och säger: Kärleken. Jag träffade min man här och ville vara kvar. Sen är det skönt att Sveg ligger lite vid sidan av. Det gillar jag. Och så älskar jag att vara ute i skogen. Sveg är lagom stort. Men det kunde gärna få vara lite mer fart inne i byn. Det är det jag vill försöka åstadkomma med mitt arbete i Svegshandlarna, säger hon. Helena sprudlar av energi och berättar att hon under våren blivit ombedd att ta över ordförandeklubban i Svegshandlarna. Jag har gnällt en del och nu fick jag chansen. Jag tänkte att endera fortsätter jag att gnälla eller så försöker jag bidra till något bra. Jag tror vi alla måste sluta gnälla och börja göra saker. Det är ingen annan än vi som bor och verkar här som kan förändra hur det är. Vi måste alla gå till oss själva och börja där, säger Helena med en stark övertygelse i rösten. Jag vill att Svegshandlarna byter namn och öppnar upp så att alla företagare och föreningar/organisationer i Svegsområdet som vill kan vara med oss. Jag tror att det är jätteviktigt att vi blir fler. Då blir vi många som kan bidra och göra saker, säger hon. Helena har varit egen företagare i snart två år. Hon tycker det är toppen, om än mycket jobb. Det var mycket jobb när jag var anställd också men jag tror inte jag gör så mycket mer tid nu egentligen. Man måste prioritera och vill jag vara ledig så plockar jag in extrapersonal. Det som är härligt med att vara egen är att man känner friheten att göra som man vill. Det är stimulerande. Jag vill utveckla alla mina knasiga idéer. Det är nog det som driver mig. Det skapande arbetet, säger hon. Helena visar stolt upp ett taggtrådshjärta som hon tillverkat. Helena arbetar en hel del med taggtråd och har börjat få efterfrågan på det. Eventuellt ska ett företag i södra Sverige börja sälja hennes alster. En gång när jag var hemma i Kilafors och gick i skogen snubblade jag över en massa gammal taggtråd. Det var då kom jag på det. Jag gick till bonden och frågade om jag fick ta reda på lite. Jag fick hur mycket som helst, så nu har jag ett stort lager. Det är så roligt att jobba med. Det kan bli alla möjliga och omöjliga kreationer, säger Helena. Helena gick en konsumtionslinje på gymnasiet i Bollnäs. Redan då hade hon bestämt sig för att bli florist. Hon arbetade på en blomsteraffär i Bollnäs och när hon var klar flyttade hon till Luleå och gick en floristutbildning. Jag har alltid plockat blommor, skrattar Helena. Det fanns bara det. Det är ett härligt jobb och viktigt. Dels är det skapande men också väldigt socialt. Till exempel får jag möjlighet att stötta och hjälpa människor i sorg. Även om det är svåra och tunga stunder för någon så sprider en blomma alltid värme och förhoppningsvis också lite tröst. Det känns bra att få möjlighet att stötta, säger Helena allvarligt. Ja, Helena är alltid snäll och omtänksam. Hon omfamnar alla. Det spelar ingen roll vem eller vad, säger Anna Hansson, floriststudent, som är hos Helena och praktiserar. 8 I HärligaHärjedalen

Tjejen med gröna fingrar namn: Helena Hagberg Ålder: 40 år uppvuxen: kilafors bor: Sveg familj: make och tre barn yrke: florist och egen företagare fritidsintressen: mitt arbete, familjen och naturen livsfilosofi: att leva här och nu och ta till vara på stunden HärligaHärjedalen I 9

10 I Härliga Härjedalen

Finns det goda livet i Härjedalen? Eller är gräset kanske grönare i grannkommunen? Svaret får du i en årlig undersökning gjord av Sveriges kommuner och landsting Kommunens kvalitet i korthet (KKIK). Kvalitetsundersökningen är gjord i fem olika perspektiv: tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet samt kommunen som samhällsutvecklare. Syftet är att du som kommuninnevånare ska få information om kvaliteten på den service som kommunen tillhandahåller. Undersökningarna ska också vara ett underlag till diskussion bland kommunens medborgare. Resultaten används som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen för kommunen. SKL började med dessa undersökningar 2006. Antalet kommuner som är med ökar för varje år. 2011 var ca 160 av landets 290 kommuner med. Härjedalens kommun har varit med sedan 2010. Resultaten i undersökningen hämtas från olika ställen, bl.a. Öppna Jämförelser, Kommundatabasen, externa undersökningar, SCB, skolverket och egna under- sökningar. SKL erbjuder stöd till kommunerna i detta arbete. De ordnar träffar där man går igenom resultat och visar goda exempel på hur kommuner lyckats på olika områden. Kommunen strävar alltid efter att bli så bra som möjligt för våra invånare, säger Gottfrid Jonsson kommunalråd i Härjedalens kommun. KKIK är ett viktigt verktyg för oss men det ger även våra medborgare möjlighet att dels följa vår utveckling över tid, men också möjlighet att jämföra vår kommun med andra kommuner. Tillgängligheten är viktig. Vi måste bli bättre på att lyssna och ta till oss medborgarnas åsikter. Kommunikation och bemötande är jätteviktigt. Det gäller i alla lägen, från hemtjänstpersonalen som träffar brukarna till växeln och handläggarna på kontoren. Trygghet är också en viktig fråga. Det är en fråga som är svår att mäta. Den handlar mycket om människors känslor, hur man känner det. På det området måste vi samarbeta med många aktörer i samhället t.ex. polisen och kyrkan, avslutar Gottfrid. För att få en mer detaljerad information kring måtten hänvisas till resultatrapporten för KKIK 2012, på kommunens hemsida www.herjedalen.se/kvalitet Härliga Härjedalen I 11

Årsredovisning Hur gick det för Härjedalen 2011? Sammanfattning av årsredovisningen för 2011 På denna och de följande sju sidorna redovisas i korthet resultatet för 2011. Det ekonomiska resultatet Resultatet för 2011 blev ett överskott på 22,2 milj oner kronor. Det var 15,5 miljoner mer än beräknat ett väldigt bra resultat. Överskottet beror främst på att skatte intäkter och utjämnings bidrag blev 8 miljoner högre än väntat. Andra delar som bidrog till överskottet var minskade personalomkostnader och högre intäktsräntor. Verksam heterna redovisade tillsammans ett underskott på 5 miljoner kronor mot budget. Uppfylldes de ekonomiska målen? Kommunen måste uppfylla lagens balanskrav, det vill säga att intäkter ska vara högre än kostnader. Det målet uppfylldes. De egna finansiella målen uppfylldes också dels målet att ha ett årsresultat på minst 8 miljoner under åren 2011 2013, dels målet att kunna bekosta alla investeringar med egna pengar. Hur mycket kan kommunen påverka sin ekonomi? Kommunen bestämmer själv skatter, avgifter och hur de olika verksam heterna ska organiseras och bedrivas. Men samtidigt måste många lagar och regler följas. Samhällstjänster såsom förskola, skola och äldreomsorg ska erbjudas. Dessa saker är också de som kostar mest. Kommunens största inkomstkällor är skatter och utjämningsbidrag som tillsammans står för drygt 70 procent av inkomsterna. resultaträkning (tkr) 2011 2010 Verksamhetens intäkter 191 391 217 851 Verksamhetens kostnader 764 191 796 806 Avskrivningar 25 501 26 217 Verksamhetens nettokostnader 598 301 605 172 Skatteintäkter 380 540 369 955 Generella statsbidrag och utjämning 231 766 240 781 Finansiella intäkter 11 828 6 759 Finansiella kostnader 3 587 615 Årets resultat 22 246 11 708 12 I HärligaHärjedalen

Viktiga Händelser och arbeten under året Återuppbyggnaden av Svegs nedbrunna ishall blev klar i slutet av året. Polishuset i Funäsdalen byggdes om. Planering för ombyggnation har påbörjats på Svegsmon. Avdelningen Häggen byggs om till demensavdelning och avdelningen Björken har bytt lokal och utökat antalet korttidsplatser. Årets idrottsstipendium gick till fotbolls laget Ytter hogdals IK för deras avancemang till division 3. Vinnare av kulturpriset blev Eva och Ann Eriksson som driver Lillhärjeåbygget Sveriges enda fjälljordbruk med fäbod drift. Kulturstipendiet tilldelades Bengt och Else Marie Isaksson. HärligaHärjedalen I 13

Årsredovisning Projektering för ombyggnad av skolan, liksom programarbetet för en ny förskola, påbörjades i Funäsdalen. Inlandsbanan och Destination Vemdalen test ade trafik med nattåg från Malmö via Göte borg till Röjan. Försöket blev lyckat och trafiken ska fortsätta 2012 2013. Kommunens omorganisation blev i stort sett klar. En gemen sam kommunlednings förvaltning bildades, kulturverksamheten slogs ihop med bildning och fritid och miljö och byggförvaltningen ingår numera i samhällsbyggnadsförvaltningen. En företagslots infördes som ska förbättra servicen gentemot företagen. Närings livskontoret flyttade in i medborgarhuset. 14 I HärligaHärjedalen

Hur gick det för de olika VerksamHeterna? Tabellen nedan visar resultatet för de olika verksam heterna. Budget visar vilka nettokost nader verksam heterna räknat med. Resultat är vad kostnaderna blev i verkligheten och av vikelse är skillnaden mellan result at och budget (överskott eller underskott). de olika verksamheternas kostnader och resultat (miljoner kronor) verksamhet Budget resultat avvikelse Kommunstyrelse 57,1 57,9 0,8 Samhällsbyggnad 39,6 41,6 2,0 Bildning, fritid och kultur 243,3 242,7 +0,6 Socialtjänst 257,4 260,2 2,8 Summa 597,4 602,4 5,0 Precis som varje hushåll och företag måste kommunen ha mer inkomster än utgifter, för att ha råd att invest era, betala framtida pensioner men också för att kunna möta oförutsedda utgifter. Är utgifterna större än inkomsterna betyder det att kommunens hushålls kassa minskar. HärligaHärjedalen I 15

Årsredovisning resultat och Händelser för de olika nämnderna kommunstyrelsen Kommunstyrelsens resultat blev ett underskott på knappt 0,5 miljoner. Underskottet uppstod främst inom gemensam administration och politisk verksamhet, medan verksamheterna arbete och näringsliv samt kollektivtrafik fick överskott. Kommunfullmäktige antog en närings politisk strategi. En ny näringslivschef anställdes den 1 mars. En samordnare anställdes på halvtid för kom munens uppdrag som förvaltningsområde för samisk an. En arbetsgrupp för detta bildades också. För uppdraget har kommunen fått ett särskilt statsbidrag på 750 000 kronor. Kommunen deltar i projekten Tillgänglighet till Härjedalsfjällen och Projekt Fjällvägen som ska förbättra infrastrukturen för att möta den ökande turismen. En informatör anställdes som ska förbättra kommunikationen mellan medborgare, massmedier, politiker och förvaltningar. Kommunen startade en ny tidning, Härliga Härjedalen, som bland annat ska marknadsföra kommunen för att locka fler att flytta hit. Kommunen deltog under året i två mätningar av kval itet. Kommunens kvalitet i korthet och Insikt. Result aten kommer att användas i det fortsatta kvalitetsarbetet. Kommunen deltog i Ett friskare Sverige, en vecka på tem at kost och motion, i regi av Folkhälsoinstitutet. Veckan blev väldigt lyckad med många aktiv iteter i hela Härjedalen. samhällsbyggnadsnämnden Ny ishall och satsningar på energibesparing Samhällsbyggnadsnämnden redovisade ett underskott på drygt 2 miljoner kronor. Det var främst ökade kostnader för gator och vägar (bland annat snöröjning), bostadsanpassningsbidrag samt flygplatsen, som bidrog till underskottet. Resultatet var dock bättre än 2010 års underskott på 5 miljoner. Samhällsbyggnadsförvaltningen fick en ny chef i september. Förvaltningen gjorde flera energibesparande åtgärd er, bland annat installerades bergvärme i Wemerskolan i Hede, värmepump anläggning i Lofsdalens skola och tilläggsisolering i Sonfjällsskolan. Den nya upphandlingen av flygtrafiken mellan Sveg och Arlanda resulterade i att flyg bolaget Avies nu trafikerar linjen, med mellan landning i Mora. I Björnrike ersattes sopcontainrar med underjordsbehållare för hushållsavfall, och i Hedeviken invigdes en ny återvinnings central. nämnden för Bildning, fritid och kultur Anpassning till ny skollag och nya läroplaner Nämnden för bildning, fritid och kultur fick ett överskott på 0,6 miljoner kronor. Den största budgetavvikelsen hade gymnasieskolan, 3,1 miljoner mot budget. Det berodde precis som tidigare år på stora kostnader för elever som går i skola i andra kommuner. De flesta andra verksam heter redo visade mindre överskott. För kulturens del berodde överskottet på att man haft vakant a tjänster på biblioteket. Nämnden arbetade under året mycket med att anpassa verksamheterna till de nya lagar och riktlinjer som började gälla 2011, bland annat den nya skollagen och nya läroplaner för de olika skolformerna. 16 I HärligaHärjedalen

Av målen inom skolan var det många som förvaltningen inte uppnådde. Det gäller bland annat elevernas resultat på nationella prov, det genomsnittliga merit värdet i årskurs 9, andelen behöriga till nationellt gymnasieprogram och betygspoäng i gymnasieskolan. En ny chef till kulturverksamheten rekryt erades i samband med att kulturförvaltningen flyttades till nämnden för bildning fritid och kultur. Fullmäktige beslutade att musikskolan ska vara avgiftsfri från och med 2012. Fullmäktige antog en kultur och fritidsplan som nämnd en tagit fram. I oktober genomfördes en första demokratidag för ungdomar, i samarbete med Bergs kommun. Totalt 130 ungdomar deltog från båda kommunerna und er dagen, som anordnades på Vemdalsskalet. Bruksvallarnas skola blir från och med hösten 2012 en skola för årskurs 1 3. Härjedalen deltog i en pilotstudie om förebyggande hembesök till äldre över 75 år. Schemaläggningssystemet TimeCare infördes för 400 medarbetare i äldre och handikappomsorgen. En förstudie har gjorts, Glesbygdsmodellen, som ska bli underlag för att ansöka om medel från ESF (europeiska socialfonden) för projektet Kraftsamling Härjedalen. Projektet ska hjälpa dem som står längst från arbetsmarknaden. socialnämnden Utökning av demensboende och korttidsplatser Socialnämnden redovisade ett underskott på 2,8 milj oner kronor mot budget. Störst underskott hade äldre omsorgen, 7,1 miljoner, följd av individ och familje omsorgen, 1,2 milj oner. Äldreomsorgens underskott beror på att verksamheten ökat i omfattning, vilket medfört högre kostnader än beräknat. För individ och familjeomsorgen beror underskottet främst på ökade kostnader för försörjningsstöd. Anslaget på 4 milj oner för oförutsedda behov användes inte under året, så dessa pengar hjälper till att kompensera för övriga underskott. Inom äldreomsorgen antog fullmäktige en äldreplan för åren 2011 2018, som anger prioriterade områden. Biståndshandläggningen inom SoL (social tjänstlagen) och LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) sammanfördes på försök till en enhet. Försöket blev lyckat och den samlade enheten lär bli permanent. Äldreomsorgen startade ett kost och nutritions proj ekt med projektbidrag från staten. Sjuksköterskor och annan personal fick utbildning i kost för äldre. HärligaHärjedalen I 17

Årsredovisning Vad är det som kostar mest och minst? så här fördelar sig härjedalens kostnader för verksamheterna Kommunstyrelsen 9,6 % 58 mkr Samhällsbyggnadsnämnd 6,9 % 41 mkr Socialnämnd 43,2 % 260 mkr Nämnden för bildning, fritid och kultur 40,3 % 243 mkr investeringar Kommunen har gjort stora investeringar under flera år. 2011 uppgick investeringarna till totalt drygt 112 miljoner kronor. Samtidigt fick kommunen investeringsbidrag på 31 miljoner kronor, så investeringsutgifterna blev drygt 81 miljoner kronor. Efter de senaste årens stora investeringar behöver kommunen hålla igen under de närmaste åren. De invest eringar som gjorts har varit välbehövliga och långsiktiga. större investeringar 2011 (miljoner kronor) Va-anläggningar 29,2 Ny ishall i Sveg 27,8* Ombyggnad av polishuset i Funäsdalen 10,2 Fordon till räddningstjänsten 9,5 Parkeringsgarage, väntsal m.m. i Funäsdalen 7,5 *Kostnaden var dock inte så stor, för kommunen fick försäkringsersättningar på sammanlagt 15,5 miljoner från Svegs IK och kommunen. 18 I HärligaHärjedalen

Hur ser framtiden ut för Härjedalens kommun? Härjedalens kommun brottas med liknande utmaningar som många andra landsbygdskommuner utflyttning och minskande befolkning. 2011 minskade befolkningen med 113 personer. Vi måste locka fler unga att stanna kvar och fler att flytta till kommunen. Vår satsning på it infrastruktur har varit och är viktig då den gör det enklare att arbeta på distans. Vi behöver också lyfta fram entreprenörskap och företagande för att få fler att se möjligheterna att bo och skapa en framtid i Härjedalen. Vi har också en hög snittålder bland de anställda i kommunen. De närmaste tio åren beräknas en tredje del av de fast anställda att gå i pension. Vi måste därför arbeta långsiktigt och strategiskt för att kunna kon kurrera om arbetskraften med andra kommuner. vår styrka turistnäring och livskvalitet En stor fördel vi har är turistnäringen och våra fantast iska möjligheter till aktiviteter, frilufts liv, skidåkning med mera. Turist näringen expand erar och det är positivt för Härjedalens kommun, men det kräver också satsningar på infra struktur för att möta ökade behov inom exempelvis va anläggningar med mera. Turist näringen är oerhört viktig för kommunens tillväxt och framtid. Vi behöver ta tillvara möjlig heterna att bredda turistnäringen med mer sommarturism i fjällen och även mer turism i de östra delarna av Härjedalen. viktigt att Planera långsiktigt Årets resultat visar att Härjedalens kommun har goda förutsättningar att möta de utmaningar vi står inför. Men det kräver att vi fortsätter att vara kostnadseffektiva i alla verksam heter och planerar långsiktigt och klokt för att använda alla resurser på bästa sätt. Det gäller att ha en bra balans och fokusera investeringarna på det som får vår attraktionskraft, arbetsmarknad och framtidstro att växa. Med ett fortsatt målmedvetet arbete utifrån ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv ser vi alla möjligheter till en ljus framtid för vår vidsträckta och vackra kommun! Inger Lagerquist Kommunchef HärligaHärjedalen I 19

Svegsbadet Bad- & Gymtider veckorna 25-34 Måndagar STäNgT Tisdag-fredag 11.00-18.30 (gym 19.00) lördag-söndag 10.00.15.30 (gym 16.00) Morgonsim Tisdag och torsdag 06.00-07.30 (gym 08.00) Kultur i sommar JULI rebecka rehn visar sin fotoutställning på temat "Smultronställen i Härjedalen" i ljushallen hela månaden. Johanna Samuelsson och Torbjörn arro Förberger reser runt på äldreboenden i Härjedalen med sin musikföreställning "Efter middan med en TV-kanna" 5/7 lucas Stark och Kg Malm gästar skolan i Ytterberg med sin musikupplevelse "Bot och bättring". AUGUSTI "äventyrsroddarna" Fredrik albelin och Viktor Matsson ställer ut och håller föredrag i ljushallen i Sveg. SEPTEMBER arne gustafsson, idre ställer ut sitt mustiga, färgglada måleri i ljushallen, Sveg. Härjedalen Sveg Airport Nytt för i år är att flygtrafiken är igång hela sommaren. Se särskild tidtabell. Du vet väl att du kan följa avgångar och ankomster på hemsidan. www.herjedalen.se/svegairport Gode män till ensamkommande flyktingbarn sökes Kommunen är i stort behov av gode män till ett antal ensamkommande flyktingbarn, som kommer i sommar. Ersättning utbetalas varje månad. Kontakta renate Josupeit tel 0680-161 41 eller Thomas Carlsson 0680-177 33 för ytterligare information. Lediga jobb Socialchef och personalsekreterare. Mer information finns på herjedalen.se/lediga jobb Lediga lokaler uthyres Hos kommunägda YPrO ab i Ytterhogdal finns lediga lokaler för både industriell och administrativ verksamhet. Vid intresse kontakta näringslivskontoret Härjedalens kommun, näringslivsutvecklare Malcolm Höök, 0680-176 09 eller 070-235 17 20 Servicetelefon för äldre Tel 0680-176 10. Telefontid mån-fre 8-10 www.herjedalen.se