Kognitiv neurovetenskap

Relevanta dokument
Neurokognitiv arkitektur

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss?

Visuell perception. Sidan 1. Översikt. Sammanfattning av förra föreläsningen. Kognitiv arkitektur. Visuella systemet: översikt.

Selektiv uppmärksamhet. Klassiska teorier. Sidan 1. Översikt. Vad är uppmärksamhet? Människan har ansetts ha. Filtrering. Vad är uppmärksamhet?

Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken

Neural bas för kognition

Linköpings universitet

Korttidsminne-arbetsminne

Linköpings universitet 1

Kognitiv modellering. Sidan 1. Översikt. Tre forskningsmetoder. Olika syften med modellering. Människa-maskin interaktion (MMI) Uppgiftsanalys

Långtidsminnekunskapsrepresentation

Neuronen 11/22/2012. Översikt. Artificiell nod. Kommunikation. Neuronen som detektor. Syftet med återstående föreläsningarna

Hjärnans beräkningsprinciper. Beräkningsprinciper Översikt. Återblick. Återblick. Två beräkningsvägar. Beräkningsprinciper

Modelleringsmetodologi

Linköpings universitet

Inlärning utan övervakning

Människans förmåga kognition. Fö5. Kursinnehåll. Kognition och e-hälsa. ETIF20 E-hälsa. MEN kanske extra viktigt om man riktar sig till en

Modeller och simulering av språkprocessning

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

5 Relationer mellan individens utvecklingsnivå, olika verktyg och användning av olika produkter

TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.

Kognitiv psykologi. Schema. Tentamen Introduktion.

Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception)

Appendix A. Dubbelkonsmodellen en datorexekverbar designprincip för hjärnan

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur Neurokognition Kap 2

Sidan 1. Översikt P D P. Neurala nät i kognitiv neurovetenskap. Kursinnehåll. Kursens syfte P D P. Litteratur. Relation till ANN HKGC19/TDDC11

Sub-symbolisk kognition & Konnektionism. Kognitionsvetenskaplig Introduktionskurs (729G01) Mats Andrén,

Linköpings universitet

SMART Swedish Memory and Attention Re Training

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter

Minnet - begrepp och principer

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala Annika Flenninger

Kursen ges som en del av masterprogrammet i kognitionsvetenskap. Den ges även som fristående kurs.

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1

VARFÖR FINNS DET INGA RIKTIGA

Neurovetenskap. Sidan 1. Översikt. Struktur och funktion hänger ihop. Mänskligt tänkande. Antagandet om lokalisering. Två sätt att studera hjärnan

Kommunikation. Information 2D1521. En kurs. Kurspoäng. Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA. ..är mer än ord är mer än överföring av

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

PSYD52, Psykologi: Kognitions- och neuropsykologi, 30 högskolepoäng Psychology: Cognitive- and Neuropsychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Språkmöte främjar hjärnan. Emanuel Bylund Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholm universitet

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Mjukvarudesign. Designprocessen. Teknisk design. Konceptuell design

Kognition crash course

Exekutiva funktioner och trafik. Björn Lyxell, Institutet för Handikappvetenskap, Linköpings universitet

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling

Sannolikheten att vinna ett spel med upprepade myntkast

Tvärvetenskap och Metodologisk Mångfald. Kognitionsvetenskaplig Introduktionskurs Mats Andrén,

INFORMATION. Victor Hugo. Vad är det? Johan H Bendz FMV. Dennes svar. Korrespondens med förläggaren avseende publiceringen av Samhällets olycksbarn

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Tränarguide del 2. Mattelek.

Hierarchical Temporal Memory Maskininlärning

Datormetaforen. Från människa till dator Från dator till människa o.s.v.

F5 Introduktion till digitalteknik

Det Fysiska, Det Mentala och Det Medvetna

Spel som interaktiva berättelser

Bakgrund. Bakgrund. Bakgrund. Håkan Jonsson Institutionen för systemteknik Luleå tekniska universitet Luleå, Sverige

VAD ÄR KOMMUNIKATION?

Visualisering. Mental visualisering Föreställ dig en blå elefant för ditt inre. Föregående var ett exempel på mental visualisering.

Hjärnan, synen och synförändringar efter stroke

Visuell perception och synsinnets neurofysiologi

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Hjärnbruket

Arv. Fundamental objekt-orienterad teknik. arv i Java modifieraren protected Lägga till och modifiera metoder med hjälp av arv Klass hierarkier

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

en broschyr om en sjukdom med många ansikten

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Hjärnans Plasticitet. Lars Nyberg. Strålningsvetenskaper & Integrativ Medicinsk Biologi Umeå Universitet.

EMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Lektionsaktivitet: Känna igen, hitta och beskriva

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8

Passiva stimulusstyrda processer. Talperceptionsteorier. Sekundära perceptoriska. Primära perceptoriska. Aktiva hypotesstyrda processer

Om intellektuell funktionsnedsättning

2C 6C. Form logiska block. strävorna

Undersökande arbetssätt i matematik 1 och 2

Det finns även en massa andra fenomen i ett neuralt nätverk. Decay är en tendens hos noder att återgå till viloläget.

PC2129, Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15 högskolepoäng

Elevguide till studieteknik

Tentamens-/instuderingsfrågor

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Transkript:

Översikt Kognitiv neurovetenskap Cognitive neuroscience (CNS) Svårt att relatera kognitiva funktioner till hjärnans olika områden Lashley, Luria Hjärnans sätt att beräkna Ex. bearbetning av visuella intryck Interaktiv aktivering Beräkning i kaskad Otillräckligt Neuroanatomi ( arkitekturen ) Avgränsning av olika hjärnområden Hur dessa är kopplade till varandra via nervfibrer Neurofysiologi (processerna) funktion Var uppstår starkare aktivering (Helst också... i vilken ordning aktivering uppstår--vad orsakar vad) Varför kognitiv neurovetenskap? Vill koppla funktion till specifika moduler i en övergripande arkitektur Neurovetenskap Fysiska arkitekturen, område V1, V2 Dynamiska processer (blodflöde/aktivering): p1, p2 Kognitiv neurovetenskap Vilken typ av beräkning i V1, V2? Vad innebär p1, p2? Från funktion till implementation Startar i beräkningsmässigt definierade deluppgifter Var i hjärnan utförs dessa delberäkningar? Kan härledas på basis av hjärn-scans Hur hjärnskador påverkar funktionen Exempel Funktion = beskriva ett päron på bordet Delfunktioner: Fokusera päronet med ögonen Uppfatta dess olika egenskaper (färg, form) Aktivera associerade ord i mentala lexikonet Sätt ihop en sats enligt grammatiska regler Yttra satsens olika delar i rätt ordning Sidan 1

Fokusera päronet med ögonen Informationsvägar (synintryck) Vilka delar av hjärnan blir aktiverade? Antag att man ser aktivering i V1, V2, V4, TE Aha! Dessa områden bearbetar visuell information! Objektegenskaper: färg och form! Letar vi efter rätt delfunktioner? Är de delfunktioner som vi forskare definierar de som faktiskt beräknas i hjärnan? T.ex. finns det en central samordnare som bestämmer vilket alternativ som ska sägas i Stroop-uppgiften? Eller är det flera processer som tillsammans bestämmer detta? Baseras oftast på Kunskap om teoretisk beräkning Erfarenhet av datorer Fall då forskarna till en början misstagit sig Divide och conquer Beräkning av vad och var i visuella systemets två strömmar Bindning av särdrag till objekt-identitet Stegvis (sekventiell) beräkning, ett steg i taget Inte så hjärnan arbetar Tvetydiga resultat i början av 1900-talet Lite historik Lashley Lärande hos möss Lokal skada (genom operation) gav allmän effekt Inga specifika funktioner hos det skadade hjärnområdet Luria Skada på olika block i hjärnan (krigsskador) påverkade beteendet på specifika sätt Funktioner verkar vara lokaliserade Sidan 2

Luria Block 1 Olika block i hjärnan = övergripande funktioner Funktionerna kan härledas utifrån effekten av större hjärnskador Fortfarande samspel mellan olika delar av hjärnan Ex. i stort sett hela hjärnan är involverad i att planera och utföra motoriska rörelser Frontallob: övergripande mål med rörelsen Pre-motoriska områden: sekventialisering av rörelsen Post-central: proprioception (feedback från muskler) Parieto-occipital zon: rumslig samordning Lillhjärnan, förlängda ryggmärgen Vakenhetsgrad, motoriska program Block 2 Block 3 Nacklob till centralfåran Sensorisk info.bearbetning Primära zonen Enkla särdrag III II I Från centralfåran till frontalloben Planering, mål, avsikter Associativa områden (långtidsminne) Sekundära zonen Kodning av information Vakenhetsgrad (uppmärksamhet) Tertiära zonen Rumslig samordning Kognitiv neurovetenskap Baseras på konvergens från olika källor av kunskap Det moderna synsättet Observationer av beteende Ömsesidigt beroende: Beräkningsprinciper - analys - modeller Neurovetenskap - anatomi - fysiologi Hjärnans sätt att beräkna är olik från datorns sätt att beräkna Sidan 3

Hjärnområden funktioner Många områden deltar i samma funktion: cooperative computation Vi letar egentligen efter grupper av hjärnområden Svårt att avgränsa och hitta funktioner i hjärnan Inte de funktioner som vi förväntar oss Ofta förvånande lösningar Hjärnområden funktioner Överlapp mellan olika funktioner Samma funktion beräknas på alternativa sätt parallellt Snabbaste, starkaste beräkningen påverkar slutresultatet Alltså, ingen samordnare som väljer svaret Samma område medverkar i flera funktioner T.ex. vissa områden har allmän aktiveringshöjande effekt (vakenhetsgrad, uppmärksamhet) Deltar då i många funktioner Exempel: visuella systemet Lite färg och form även i var-kanalen Var Planering, logiskt tänkande Vad Objektegenskaper vad Motorik Position Beräknar Mer direkt egenskaper koppling till som är orientering var motoriska relevanta för systemet utförandet av en motorisk handling Går lite korskopplingar emellan Redundant beräkning Ger större felmarginal Tävling mellan alternativa sätt att beräkna Obs! Mekanismer som underlättar aktivering, gör processen snabbare, och kan indirekt avgöra tävlan mellan processer T.ex. selektiv uppmärksamhet Uppdelning i särdrag På samma sätt har man antagit att objekt delas upp i dess olika särdrag T.ex. färg och form Stämmer väl med V1:s interna struktur Sidan 4

Bindningsproblemet Om visuell bearbetning delas upp i vad och var Hur veta storlek och färg på objekt 1 och objekt 2? Samma typ av problem: Om vad delas upp i färg och form Kan man t.ex. se i V1 Hur skilja på Blå rektangel + röd cirkel på bordet? Röd rektangel + blå cirkel på bordet? V1 Redundanta representationer Datormässig lösning Tagga särdragen Taggar i hjärnan antas vara sam-svängning av neural aktivering i de neuroner som tar hand om samma objekt Men, hur många olika frekvensband är möjliga? Vad händer om vi har fler objekt? Lösning inspirerad av hur hjärnan arbetar Ingen knivskarp uppdelning i färg och form Färgbearbetning kodar även lite form och vice versa Lite om beräkning i hjärnan Beräkning i hjärnan Distribuerad representation Använder många neuroner parallellt Neuroner tar emot input från många andra neuroner Många neuroner samarbetar för att representera en sak Dvs. distribuerad representation e a a a Större rutor = mer aktiva noder Aktiveringsmönster i lagret representerar objekt särdrag begrepp Sidan 5

Distribuerad representation Grov kodning i hierarki Ger möjlighet för nätet att reagera rätt i nya situationer Aktiverar nära korrekt mönster Ger stabilitet, dvs. gradvis försämring ( graceful degradation ) vid Hjärnskador, när en del av noderna slås ut Felaktig, bristfällig eller brusig input Jfr. med datorprogram och tekniska system Grov kodning ger hög precision Grov kodning ger högre precision, förutsatt att överlapp utnyttjas Används företrädesvis för att representera rumslig information i var-kanalen Ointuitiv lösning ur ett datavetenskapligt perspektiv! Interaktivitet och beräkning i kaskad Neuroner i hjärnan Signaler fortplantas Lokalt med ljusets hastighet Över hela neuronen: beroende på axontjocklek och om axonen är myeliniserad Lösning del 1: Parallell beräkning Arbetet delas upp, sker parallellt Snabbare beräkning Ex. 1000 mm, myeliniserad: 120 m/s > 400 km/h Ex. 0.1 mm, omyeliniserad: 0.5 m/s < 2 km/h Kommunikation mellan neuroner 3 ms (jfr. med reaktionstider på 300 ms) Endast 100 beräkningssteg från stimulus till respons Sidan 6

Lösning del 2: Beräkning i kaskad Beräkning i kaskad Så fort förändring i input, så fortplantas denna Kan ge snabbt svar, kan också vänta Snabb, men osäker beräkning Långsam och säker beräkning Avvägning mellan reaktionstid och risk för fel Beräkning i kaskad Interaktivitet: dubbelriktad kommunikation Aktivering på nivå 4 Aktivering på nivå 3 Aktivering på nivå 2 Aktivering på nivå 1 Snabbare svar Säkrare svar tid En hierarki av dubbelriktat kopplade processer Top-down och bottom-up betarbetning samtidigt Top-down: kontext i språkförståelse Bottom-up: bokstäverna i boken Beräkning i kaskad + interaktivitet Mänsklig informationsbearbetning Aktiveringsflöde som i ett vattenfall (kaskad) Ingående processer blir aktiva nästan samtidigt I ett interaktivt (återkopplat) nät blir det då Svårt att empiriskt avgöra vilken process som blev aktiv först p 2 kan ligga efter p 1 i kopplingsstrukturen, men hinner ändå påverka p 1 (och därmed sin egen input) Leder till ömsesidig förhandling Implementerar alltså parallell constraint satisfaction Sidan 7

Sammanfattning Hjärnan använder sig av redundant beräkning Har kapacitet till massiv parallell beräkning Hjärnan kan samtidigt ta hänsyn flera info.källor Hjärnan beräknar genom samtidig förhandling på olika beräkningsnivåer Har en hygglig uppfattning av helheten innan den har bearbetat delarna till fullo Ex. Tolkning av text innan alla ord har bearbetats Sidan 8