Bibliografiska uppgifter för Klöverspetsvivlar-förekomst och skada i klöverfröodlingar i södra Skåne Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivningsår 25 Nr/avsnitt 58 Författare Folkesson Ö. Adress Jordbruksverkets regionkontor Alnarp Ingår i... Rapport från växtodlings- och växtskyddsdagar i Växjö den 7 och 8 december 25 Huvudspråk Svenska Målgrupp Forskare, rådgivare Nummer (ISBN, ISSN) ISSN 282-18X, ISRN SLU-SJFD-M-58-SE
KLÖVERSPESTSVIVLAR - Förekomst och skada i klöverfröodlingar i södra Skåne Örjan Folkesson Jordbruksverkets regionkontor, Box 12, 23 53 Alnarp E-post: orjan.folkesson@sjv.se Sammanfattning Skålfångster ger viss vägledning för att förutsäga bekämpningsbehovet Kläckning av klöverspetsvivlar i papperspåsar fungerar bra för att bedöma bekämpningsbehovet i efterhand Angreppen är platsbundna, men varierar mellan åren Större angrepp och bekämpningsbehov finns ofta i vitklöverfröodlingar, men inte i rödklöverfröodlingar i södra Skåne Pyretrioiden Mavrik, som inte är registrerad i klöverfröodlingar, har i tre av fyra vitklöverförsök gett en skördeökning på drygt 1 Mavrik tycks ha fungerat bättre en bit in i blomningen ( DC 62 63 ) Biologi Klöverspetsvivlar är allvarliga skadegörare i klöverfröodlingar. Det är larven av klöverspetsviveln som lever på frö och fröanlag. Angrepp av 1 larv/ uvud anses resultera i en skada på ca 35. Klöverspetsvivlarna invaderar fälten strax före och i början av fältens blomning. Invandring och äggläggning sker under en relativt långsträckt period. Vitklöver angrips endast av den gulbenta köverspetsviveln, Apion flavipes medan det i rödklöver förekommer åtminstone tre olika arter nämligen, Apion assimili (svenskt namn saknas), allmänna klöverspetviveln, Apion apricans och den rödbenta klöverspetsviveln, Apion aestivum. I både vit- och rödklöver förekommer även nigrirostis, klövergnavare på danska, vars larv minerar stjälkarna. Enligt nya danska uppgifter gör en klövergnavare 8 ggr så stor skada som en klöverspetsvivel. Syfte med projektet Eftersom avräkningsmetoder saknas har det rått stor osäkerhet om bekämpningsbehovet såväl i det enskilda fältet som totalt sett. Detta har troligen medfört onödiga bekämpningar främst i rödklöver men också att bekämpningar missats i vitklöver. De pyretroider som är godkända för bekämpning mot klöverspetsvivel i klöverfröodlingar är alla bigiftiga. Detta medför att eventuell bekämpning måste sättas in före blomningen, på en tidpunkt där klöverspetsvivelns inflygning bara har börjat. Syftet med projektet är att utveckla lämpliga graderingsmetoder och knyta dessa till en lämplig bekämpningsstrategi. Metoder Sedan 22 har inflygningen av klöverspetsvivlar undersökts i obehandlade ytor i vit- och röklöver genom fångstskålar. I samma ytor har även uvud insamlats i papperspåsar för kläckning av klöverspetsvivlar. I fält som bekämpats har prov även tagits utanför den obehandlade ytan. Årligen har 2 6 vitklöverfält och 2-4 rödklöverfält undersökts. Under 24 och 25 har även totalt fyra bekämpningsförsök i vitklöver och totalt två försök i rödklöver genomförts. Under 25 har gula klisterfällor, som placerats omedelbart över beståndet, provats i de tre försöken jämsides med skålfångsterna. I försöken i Esarp, Smedstorp och Svedala har endast fångats vardera en klöverspetsvivel på två gula klisterfällor per försök jämfört med 91, 67 respektive 84 klöverspetsvivlar i två fångstskålar per försök under 17:1
samma period. nigrirostis har aldrig fångats i fångstskålarna, men finns med vid kläckningsresultaten av klöverspetsvivlarna. Skålfångster och kläckningsresultat i obehandlade ytor Summa skålfångst tom21/6 14 12 1 8 6 4 2 Kläckning blh. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Skålar Kläckning Genarp 2 Genarp 3 Genarp 4 Esarp 5 Smedstorp 3 Smedstorp 4 Smedstorp 5 Trelleborg 4 Trelleborg 5 Lomma 4 Figur 1. Jämförelse mellan skålfångster och kläckningsresultat i vitklöver. Summa skålfångst tom 28/6 14 12 1 8 6 4 2 Svedala 2 Svedala 3 Svedala 4 Svedala 5 Smedstorp 2 Smedstorp 3 Smedstorp 5 Slimminge 4 Slimminge 5 Figur 2. Jämförelse mellan skålfångster och kläckningsresultat i rödklöver Kläckning antal./blh 1 9 8 7 6 Skålar 5 Kläckning 4 3 2 1 Försöksresultat vitklöver eökningen i vitklöverförsöken följer förekomsten av framkläckta klöverspetsvivlar i obehandlat väl. Storleksordningen på skördeökningen verkar överensstämma med tidigare uppgifter om en skada på ca 35 per framkläckt klöverspetsvivel per uvud. Skada av nigrirostis verkar inte kunna verifieras. Det är anmärkningsvärt att Mavrik i jämförelse med Decis tenderar att ge sämre bekämpningseffekt men större skördeökning. Detta fenomen kan inte förklaras. Vid observationer under blomningen har inte några skillnader i biförekomst konstaterats mellan leden 17:2
Tabell 1. Bekämpningsförsök i vitklöver mot klöverspetsvivel, SFO 13 13 Genarp 24 Smedstorp 24 Esarp 25 Smedstorp 25 MB-521, HM 964 LB-241, HL 1917 MB-535, SF 15 LB-239, HL 21 Behand-ling Obehandl. 35,13,28 342 2,6,17 784,74,14 741 4,51,16 Decis,5 DC 59 +11,3,3 +53,59,6-1,54,4 +124 2,12,19 Mavrik,3 DC 59-32,3,1 +89 2,2,3 +18,76,7 +166 5,49,11 Mavrik,3 DC 63-1,23,6 +148* 1,4,7 +13,81,7 +123 3,8,8 Mavrik,3+,3 +68,54,3 +24* 4,37,12 DC 59+63 Bionim+v1, 5+25 ml DC 63 +44,74,13 +11 5,7,13 LSD 56 82 73 124 CV 1,8 12,36 5,89 9,73 * Signifikant skillnad till obehandlat Tabell 2, Bekämpningsförsök i vitklöver mot klöverspetsvivel, SFO 13 13 4 försök Smedstorp 24 Esarp 25 Esarp 25 Smedstorp 25 Smedstorp 25 Behandling Obehandlat 554 1,86,19 622 2,43,16 763 2,63,15 Decis,5, DC 59 +47,82,8 +59 1,8,1 +61 1,33,12 Mavrik,3, DC 59 +6 2,14,8 +91 2,76,7 +91 3,13,9 Mavrik,3, DC 63 +93 1,38,7 +125* 1,76,7 +113 1,95,8 Mavrik,3+,3 DC 59+63 +135 2,46,8 Bionim+Silwet Gold 1,5+25 ml/1 l, DC 63 +27 2,91,13 LSD 7 77 143 CV 7,27 5,59 6,68 * Signifikant skillnad till obehandlat 17:3
Försöksresultat rödklöver Förekomsterna av klöverspetsvivel i rödklöverförsöken har varit mindre varför inga skördeökningar noterats. Försöket i Svedala uppvisade torkskador, vilket förklarar det ojämna utfallet Tabell 3. Bekämpningsförsök mot klöverspetsvivel i rödklöver, SFO 13 11 Slimminge 24 Svedala 25 Slimminge 24 LB-242, HL 1918 MC-923, SF 14 Svedala 25 Behandling Obehandlat 189,11,1 553,66,3 371,39,2 Decis,5, DC 59-11,8, -74 1,42, -43,75, Mavrik,3, DC 59 +6,16,1 +- 1,2,1 +3,68,1 Mavrik,3, DC 63 +-,2,1 +48,88, +24,54,1 LSD 26 98 11 CV 8,57 11,23 8,63. Bekämpningseffekter i vitklöver Jämförelse mellan fältprovtagningar och försök Antal klöv erspetsv iv lar/ Jämförelse kläckningsresultat mellan praktiska odlingar och fältförsök uv ud 5 2 storparcellförsök 4,5 4 3,5 3 13 odlingar 3 fältförsök 2,5 2 1,5 1,5 Obehandlat "Pyretroid" Obehandlat Decis DC 59 Obehandlat Mavrik Bekämpningseffekten är klart bättre i de praktiska odlingarna jämfört med fältförsöken, men fortsatt registreras dålig bekämpningseffekt i två storparcellförsök för Mavrik. Den bättre bekämpningseffekten av pyretroider i praktiska odlingar jämfört med Decis i försöken kan tyda på att klöverspetsvivlarna förflyttar sig mellan parcellerna och från kantskyddet in i parcellerna. Den dåliga bekämpningseffekten av Mavrik kan inte förklaras. 17:4
Diskussion Metoden med skålfångster kan utvecklas som hjälpmedel för behovsanpassning det enskilda året. För att bedöma bekämpningsbehovet i efterhand kan metoden med kläckning i papperspåsar användas från obekämpade provytor. Gula klisterfällor har inte fungerat alls under 25. Bekämpningsbehov finns oftast i vitklöver men sällan i rödklöver i södra Skåne. Bekämpningar i vitklöver är ofta klart lönsamma, men det måste bedömas som något osäkert hur stora skördeökningar som uppnås i praktiska odlingar. Under projektet har följande iakttagelser gjorts och frågeställningar uppkommit: Angreppen förekommer mycket ojämt i försöksparceller och provytor. Trots stora ansträngningar för att få jämn provtagning av uvud varierar proven i samma led mycket. Mavrik uppvisar dålig bekämpningseffekt i såväl tre fältförsök som i två storparcellförsök. Med tanke på de svagare bekämpningseffekterna i vitklöver i fältförsöken jämfört med praktiska odlingar är kanske de registrerade skördeökningar i försöken för låga. Försöken är dock placerade i fältkanterna innanför vändtegen, vilket kan innebära att angreppen är större där än längre in i fälten. Speciellt tack Till Tore Dahlqvist, Svalöf Weibull, som deltagit i fältinventeringarna samt till Louis Vimarlund, Jordbruksverket, Linköping, för artbestämning och undersökningar av kläckningsresultat. Referenser Hansen, L-M, 22, Økologisk hvidkløverdyrkning (Trifolium repens L), kløversnudebillens (Apion fulvipes G) betydning og bekæmpelsemuligheder. NJF-seminarium, NO 341, Ystad 22. Stephansson, D, 1998, Klöverspetsvivlar och några andra skadedjur på klöver. Faktablad 86 J, 1998. Björkman, I & Söderberg, S, 1983. Klöverspetsvivlar i rödklöver. Svensk Frötidning 5, 17-18. Sigvald, R, 198. Opublicerat material. 17:5