Projekt Hälsokällan

Ständiga Förbättringar AB Utvärdering Projekt Hälsokällan 2008-06-23 Kent Andréasson Maria Plass

FÖRORD Föreliggande utvärdering av Hälsokällan i Fyrbodal har genomförts på uppdrag av Fyrbodals Kommunalförbund. Arbetet har fokuserat på hur Hälsokällan har tagits emot av kommunerna med deras skilda förutsättningar och vad man kan lära av denna satsning. Utvärderingen har genomförts av Ständiga Förbättringar AB, Kent Andréasson och Maria Plass. Vi vill för det första tacka Henrik Erlandsson och Anne-Sofie Skälegård för ett gott samarbete samt tacka alla de personer vi träffat och som bidragit till vårt arbete. Kent Andréasson Uddevalla måndagen den 23 juni 2008 2 (17)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 1 INLEDNING 4 1.1 BAKGRUND 4 1.1.1 Livskunskap 4 1.1.2 Föräldrastöd 4 1.1.3 Mångfald och integration 5 1.2 SYFTE 5 2 MÅL 6 3 OMFATTNING 6 4 GENOMFÖRANDE 6 4.1 DJUPINTERVJUER 6 4.2 NYTTA 6 5 RESULTAT 7 5.1 ORGANISATION 7 5.2 UPPDRAGET/VERKSAMHETEN 7 5.3 MÅL 7 5.3.1 Hälsokällans mål 7 5.3.2 Politikens mål 8 5.3.3 Aktivitetsmål / Resultatmål 8 5.3.4 Effektmål. 8 5.4 INSATSER/AKTIVITETER 9 5.5 RESURSER 10 5.5.1 Ekonomiska 10 5.5.2 Personella 10 5.5.3 Information 10 5.5.4 Framtiden 10 5.6 SWOT-ANALYS 11 5.6.1 Styrkor 11 5.6.2 Svagheter 11 5.6.3 Hot 12 5.6.4 Möjligheter 13 5.6.5 Övriga synpunkter 14 6 REFLEKTIONER 14 7 METOD 15 8 SAMMANFATTNING 16 9 BILAGOR 17 3 (17)

1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Hälsokällan startades som ett projekt 1 mars, 2003. Under de första åren var Hälsokällan ett Intereg projekt. Projektet har därefter genomförts mellan Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad samt kommunerna i Fyrbodal och Lilla Edet med Fyrbodals kommunalförbund som huvudman. Projektet har fr.o.m. 1 januari 2008 övergått till permanent verksamhet. Hälsokällan arbetar inom tre områden, Livskunskap, Föräldrastöd, Mångfald och integration 1.1.1 Livskunskap Hur närmar man sig barn och ungdomars frågor om livet, t ex bråket hemma som fångar tankarna för stunden, eller han som jag så gärna skulle vilja bli kompis med, eller de andra kompisarna, gillar de verkligen mig och hur gör jag för att hon ska förstå att jag verkligen är kär i henne, men liksom inte kan förmå mig att ta där väldiga steget och våga undersöka om det är ömsesidigt? Många skolor runt om i Fyrbodal, Göteborg och Sverige inför nu detta som ett eget ämne. Det bör också nämnas att livskunskapen i detta sammanhang kan ses som en del i ett större värdegrundsarbete. Läroplanernas begrepp så som tolerans, ansvar och allas lika värde främjas och konkretiseras. En viktig del i arbetet är att hela skolan och närsamhället gärna fungerar som ett stöd i ett arbete som syftar till att främja självkänslan och de goda relationerna. 1.1.2 Föräldrastöd Behovet av att främja barns och ungas psykiska hälsa och i förlängningen också förebygga missbruk av alkohol och droger, kriminalitet och även sexuellt riskbeteende är stort. Insikten om föräldrarnas roll och möjligheten att genom stöd till föräldrar påverka barns och ungas hälsa är visserligen inte ny, men har aktualiserats under senare år. Att bli förälder är en för många människor naturlig del av livet, något många önskar. Föräldraskapet är för det mesta en stor glädje men kan ibland sätta tålamod, välvilja och klokskap på prov. Som förälder kan man ibland känna sig ensam och rådlös. De senaste åren har ett antal föräldrastödsprogram där forskare studerat effekter av dessa vuxit fram. 4 (17)

Allt fler av Fyrbodals kommuner och verksamheter inom primärvård och Västra Götalandsregionen väljer att satsa på föräldrastöd i olika former och många använder något eller flera föräldrastödsprogram. I många kommuner växer också viljan att kvalitetssäkra användningen av föräldrastöd; dels genom att välja rätt program för de behov man ser i den egna kommunen, dels genom att samordna olika föräldrastödjande insatser som sker för olika åldrar och av olika huvudmän för att få ett strukturerat föräldrastöd utifrån FN: s Barnkonvention (d v s att barn och unga har rätt till en god uppväxt från det ofödda barnet till dess att man fyller 18 år). Hälsokällan håller i samverkan med andra intressenter på med att sprida kunskapen om föräldrastödsprogram, anordna utbildningar, handleda, driva nätverk och verka för att föräldrar till barn och ungdomar i Fyrbodal får möjlighet att delta i föräldrastödsutbildning. Kort sagt verka för ett systematiskt och väl utvecklat föräldrastöd i Fyrbodal. Det nätverk som startats och som leds av Hälsokällan kommer att fortsätta med regelbundna träffar för att få en ökad kunskap om föräldrastöd och för att öka kommun - och primärvårdsövergripande samverkan. En separat utvärdering av Föräldrastödssatsningen i Fyrbodal är genomförd parallellt med denna utvärdering. 1.1.3 Mångfald och integration Sverige är ett land där människor från världens alla delar lever tillsammans. Det är ett mångkulturellt land och mår bra av det. Ibland uppstår missförstånd, intolerans, avundsjuka mm då vi inte alltid förstår varandras traditioner och levnadssätt. Vilket kan leda till att människors, såväl unga som äldres hälsa försämras. Barn och ungdomar med rötter i andra länder har lika stor rätt till goda uppväxtvillkor som de med enbart svenska rötter. Hälsokällan kommer under året att fortsätta med föreläsningar och utbildningar, gruppverksamheter, metodutveckling mm som har till uppgift att sprida kunskap om likabehandling, tolerans och integration. I de olika uppdragen och aktiviteterna kommer också kunskaper om Hedersrelaterad problematik att tas upp. 1.2 SYFTE Ett av syftena med arbetet i Hälsokällan är att arbeta med introduktion av livskunskap i Fyrbodalsområdets skolor för att träna social och emotionell kompetens. Livskunskap skall vara ett led för barn och ungdom att hitta den goda vägen i Livet, deras egen goda väg. 5 (17)

2 MÅL Målet är att dels göra en utvärdering av projekt Hälsokällan. Utredningen skall visa på vilka effekter projektet haft på lokalnivå för att ge underlag för de deltagande parterna (och ev. tillkommande) för eventuella korrigeringar av verksamheten. 3 OMFATTNING Arbetet med utvärderingen skall omfatta projekt Hälsokällan i Fyrbodal och Lilla Edet Utgångspunkten för utvärderingen skall vara att resultatet/ erfarenheterna skall komma projektledare och projektägare tillgodo i form av lärande. Utvärderingen/ studien ska fokusera på följande frågeställningar enligt anbudsförfrågan. Vilka kommuner och andra verksamheter har använt respektive inte använt Hälsokällan, och varför? Vilken betydelse har kommunernas skilda förutsättningar haft? Vilka förutsättningar är viktiga för genomförande av en dylik satsning? Vilka eventuella nya användningsområden/profiler kan utvecklas ur Hälsokällan? Vad kan projektledningen lära av Hälsokällan? 4 GENOMFÖRANDE 4.1 Djupintervjuer Arbetet med att få fram fakta, synpunkter och tankar har gjorts genom att djupintervjua minst en person i varje deltagande kommun samt projektledare och styrgrupp. Djupintervjuerna har genomförts med besök på plats i respektive kommun (med ett undantag då intervjun gjordes via telefonkontakt). I huvudsak har de intervjuade personerna varit folkhälsosamordnare / planerare eller drogsamordnare i kommunen. Vid flertalet besök har även andra personer deltagit som t ex rektorer, kuratorer med flera. 4.2 NYTTA Vid upprättande av förfrågningsunderlaget har vi utgått från metoden NYTTA, se vidare under avsnitt 7. Metod. Vi kan här konstatera att det är svårt att se de riktigt långsiktiga effekterna av Hälsokällan då detta ligger långt i framtiden 6 (17)

5 RESULTAT 5.1 Organisation Hälsokällan ligger idag och under år 2008 under Fyrbodals kommunalförbund. Detta anses vara en styrka som också ger en dignitet till verksamheten. Hälsokällan var tidigare ett projekt men har nu blivit en permanent verksamhet Hälsokällan har en styrgrupp och en referensgrupp. Styrgruppen arbetar övergripande och består av representanter från Fyrbodals Kommunalförbund, från HSN 1,2 och 3, tre folkhälsosamordnare samt de två projektledarna. Gruppen träffas 4-5 gånger per år eller efter behov. Synpunkten har framförts att det skulle vara bra om någon från HSN-kansliet satt med i styrgruppen för samordning och nytta med primärvården, tandvården etc. Referensgrupp arbetar med verksamheten och mer på vilka problem som uppkommit samt vad som är på gång. Gruppen träffas en gång per termin och består av en från varje kommun (folkhälsosamordnare) samt projektledarna. Hälsokällan har två anställda projektledare, Henrik Erlandsson och Ann-Sofie Skälegård. 5.2 Uppdraget/verksamheten Hälsokällans verksamhet bygger främst på uppdrag dvs man utgår från beställarens önskemål och därför ser det väldigt olika ut i kommunerna. Det finns samarbetspartners som kyrka, studieförbund, BVC, MVC etc. Hälsokällan tillhandahåller ett smörgåsbord av aktiviteter samt hjälper kommunerna att tanka av, verbalisera samarbete och inspireras av varandra i nätverk. Detta innebär hjälp vid uppstart av aktiviteter, processledning, utbildningar, ämnesföreläsningar, kontakt med externa konsulter, projektstöd, ekonomiska redovisningar, statstik och deltagande i nätverk mm. 5.3 Mål 5.3.1 Hälsokällans mål Hälsokällans målsättning är inte att göra samma saker överallt, de vill vara behjälpliga med det som adekvat och möjligt. Vi ser inte främst att Hälsokällan är en enskild kommunangelägenhet utan främst ett Fyrbodalövergripande resurscentra. I verksamheten finns dock inga detaljerade mål och målpreciseringen borde enligt styrgruppen vara bättre. Tidigare hade man tydliga projektmål men det har övergått till att bli mer en löpande verksamhet utan tydliga mål. 7 (17)

5.3.2 Politikens mål Politiska mål för verksamheten saknas i vissa kommuner. Kunskap om man skall vara med i Hälsokällan är lite hos de politiker som inte aktivt arbetar med frågan 5.3.3 Aktivitetsmål / Resultatmål Utbildade av externa konsulter 181 antal deltagare Hälsokällan har varit Process handledning 557 antal Hälsokällan har genomfört Föreläsningar 1644 antal Hälsokällan har genomfört Utbildningar 2476 antal Hälsokällan har genomfört Program 8672 antal 5.3.4 Effektmål. Föräldrastödsnätverken finns inom kommun eller Hälsokällans arbetsområde Medverkande i Nätverk Strömstad Livskunskap 10 Föräldrastöd 1 Idrottslärare hälsa 12 Tanum Livskunskap 39 Föräldrastöd 2 Sotenäs Livskunskap 3 Föräldrastöd 3 Munkedal Livskunskap 45 Föräldrastöd 7 Idrottslärare hälsa 1 Lysekil Livskunskap 28 Föräldrastöd 1 Uddevalla Livskunskap 40 Sex och samlevnad 27 Föräldrastöd 8 Idrottslärare hälsa 2 Hedersrelaterad problematik 3 Orust Livskunskap 18 Föräldrastöd 4 Idrottslärare hälsa 5 Åmål Föräldrastöd 8 Bengtsfors Livskunskap 1 Föräldrastöd 2 Idrottslärare hälsa 6 Dals Ed Föräldrastöd 1 Livskunskap 3 Mellerud Föräldrastöd 1 Färgelanda Livskunskap 5 Föräldrastöd 8 8 (17)

Vänersborg Livskunskap 15 Sex och samlevnad 6 Föräldrastöd 12 Idrottslärare hälsa 2 Trollhättan Livskunskap 25 Föräldrastöd 5 Lilla Edet Livskunskap 7 Föräldrastöd 4 Fyrbodal Föräldrastöd 27 Drogförebyggare 8 Ungdomsmottagningarna 7 Övriga Idrottslärare hälsa 1 Livskunskap 91 Sex och samlevnad 12 Nordiskt nätverk för hälso ped 35 Föräldrastöd 1 5.4 Insatser/aktiviteter Utbildning /föreläsningar Barnen i våra hjärtan (Sonia Sherefay) Pubertetsutveckling Mångkulltur och unga kvinnor Kamratfrämjande Prep (föräldrastöd) Föräldrastöd Vad står i Koranen och vad är folkl. tro Komet Lust och kondom Projekt Flicka Mångkultur och unga kvinnor COPE (föräldrastöd) Genus och media (Maria Jackopsson) Process kamratstödjar utbildning Sex och samlevnad Drogpolicyprogram Värdegrund Handledning värdegrundsarbete Hälsa, kroppsideal Process, temadag tobak Värdegrund i skolan Föräldraskap Livskunskap Introduktion Hälsokällan Jämställdhet Att jobba mot hedersrelaterad problematik Teambildning Barnsäkerhet Barnkonventionen livskunskap Hälsa inspiration Personal och föräldraföreläsning Att arbeta med hälsa bland barn och ungd Hälsa-inspirationsföreläsning Hälsofrämjande skolutveckling Vad är ett hälsoped. centrum invigning Helsekilden Handledning av kamratstödjaransvariga Tandhälsa 9 (17)

Nätverk Livskunskap Föräldrastöd Idrottslärare hälsa Sex och samlevnad Hedersrelaterad problematik Drogförebyggare Ungdomsmottagningarna Nordiskt nätverk för hälso pedagoger. 5.5 Resurser 5.5.1 Ekonomiska De kommuner som är med och finansierar Hälsokällan betalar i procent utifrån hur många barn och ungdomar mellan 0-18 år som bor i respektive kommun. Detta innebär att samtliga kommuner i Fyrbodal, förutom Trollhättans kommun som står utanför samarbetet, betalar en typ av grundavgift per år. Utöver detta betalar man en avgift vid kurser eller aktiviteter per timme, hel- halvdag. Då Trollhättans kommun ej är med och finansierar Hälsokällan debiteras de betydligt högre aktivitetsavgift. HSN finansierar Hälsokällan med 700-800 000 kronor. 5.5.2 Personella I Hälsokällan arbetar de två projektledarna,se avsnitt 5.1. Till sin hjälp har de främst Folkhälsosamordnare/planerare ute i de olika kommunerna som bland annat hjälper till att sprida information om Hälsokällans olika aktiviteter. Det finns också ett bra och livskraftigt nätverk mellan Folkhälsoplanerare i de ingående kommunerna. 5.5.3 Information Information om Hälsokällans verksamhet och aktiviteter sprids via ett stort antal mailadresser (fn cirka 1600 olika adresser) samt broschyrer till skolledare, kuratorer, skolsköterskor, personalrum socialtjänsten etc. 5.5.4 Framtiden Hälsokällan har ett avtal fram till och med december 2011 och får ständigt fler förfrågningar. Personalen är tillsvidareanställd. Dock är placeringen av verksamheten oklar och nuvarande lokal uppsagd från sista december 2008. 10 (17)

5.6 SWOT-analys Nedan redovisas av de styrkor, svagheter, hot och möjligheter som de intervjuade personer uppgivit utan inbördes rangordning 5.6.1 Styrkor Genomgående hög kvalitet på Hälsokällans kurser Hälsokällan kommer med föreläsningar och färdiga paket samt rekommendationer på föreläsare Projektledarna har en bred kunskap och stort kontaktnät Projektledarna ger bra en service där inget är omöjligt Metodarbetet fungerar bra Lyssnande projektledning Behovet av denna typ av tjänster kommer att öka Konceptet ligger rätt i tiden Hälsokällan är en resurs som är nära och tillgänglig Hälsokällan fungerar som Spindeln i nätet Projektledningen tittar kontinuerligt på idéer, håller sig uppdaterade, arbetar framåtriktat och har koll FoU Inga väntetider när man anlitar Hälsokällan men vid hög belastning gör en prioritering Hälsokällan är bra på att ge information och marknadsföra sig genom bland annat e-mail, nyhetsbrev, hemsida broschyrer etc Projektledarna fungerar jättebra och har sett stort kontaktnät som man delar med sig av 5.6.2 Svagheter Verksamheten bygger på det gemensamma åtagandet vilket gör den sårbar för ev avhopp från kommunerna. Trollhättan är med men ändå inte med. Trollhättan är ej med i den gemensamma finansiering av Hälsokällan men betalar avsevärt högre kursavgifter. 11 (17)

Nätverksbildandet tar mycket tid men man får stöd vid uppstart av Hälsokällan Finns inga svagheter Flera av personerna som deltagit i djupintervjuerna har uppgivit att det kan se några svaga sidor hos Hälsokällan eller dess anställda Grundavgift plus kursavgift blir tårta på tårta Vid lågt utnyttjande anser man att det skulle vara mer ekonomiskt att istället för grundavgift betala en högre kursavgift (jmf Trollhättan). Motsatsen gäller vid ett högt deltagande i aktiviteterna då man får mer för insatt grundavgift genom lägre kursavgifter. Konceptet Hälsokällan bygger dock att kommunerna deltager och finansierar verksamheten gemensamt Risk för upprepning i en kontinuerlig verksamhet, en viss förändring av utbudet kanske behövs. Metoderna innehåller vissa moment som är samma. Det finns en pedagogisk tanke med att vissa moment oftast är med. Det kan vara bra att förklara varför detta sker. Uppdraget och målbilderna är otydliga Bedömningen av vad som skall göras gemensamt Erbjudanden är generösa, kurserna gratis men det kostar för särskilt de små kommunerna att åka dit och vara med 5.6.3 Hot Kommunerna och/eller politikerna ändrar inriktning eller inför generella sparbeting kan medföra att man drar sig ur den gemensamma finansieringen Ägarfrågan måste lösas före 2008 års utgång. Flera förslag till lösning har framkommit i djupintervjuerna och under samlingen på Bohusläns Museum. Ett förslag är att HSN tar över huvudmannaskapet efter Fyrbodals kommunalförbund, ett annat av de ingående kommunerna blir värdkommun för verksamheten med ett speciellt ansvar Ett tredje förslag innebär nya stadgar/uppgifter för fyrbodals kommunalförbund som gör det möjligt att parallellt med nuvarande verksamhet även administrera. Arbete pågår för att hitta en bra och långsiktig lösning framgångsrika projekt som övergår i fast verksamhet. Att huvudmannaskapet ligger inom Fyrbodals kommunalförbund är mycket uppskattat av ingående aktörer och personal. Det ger som man säger en dignitet åt verksamheten 12 (17)

Sårbar och svajig finansiering. För närvarande är finansieringen fram till och med 2011 Inga besked från HSN vad man vill med Hälsokällan Tanken är att HSN skall vara med och finansiera men ej styra verksamheten Ej ett prioriterat sätt att arbeta på, beror det på okunskap? Politikerna vet inte vad de får för pengarna, kan bli ett hot mot verksamheten vid besparingar Man redovisar inte för politikerna vad som är gjort, kan bli ett hot mot verksamheten Den politiska viljan är mycket beroende på kunskap och delaktighet i den specifika frågan. Det finns även kanske en okunskap hos tjänstemännen på vilken information som efterfrågas av politikerna. Det som behövs är information/marknadsföring och ekonomiska förutsättningar tidigt i processen av insatta tjänstemän. Dock har poängterats att politikerna ej skall vara med och detaljstyra. Ekonomiska resultat gör det enklare att fatta beslut Enskilda aktörer som erbjuder bättre lösningar Idag samverkar Hälsokällan med antal aktörer som t ex kyrkan, studieförbund etc 5.6.4 Möjligheter Mer jämställdhetsarbete efterfrågas Utveckla för de behov som tonårsföräldrar har Sharafs Hjältar även för tjejer Man har sedan tidigare utbildning av Sharafs Hjältar för killar men har nu även börjat utbilda tjejer i Sharafs Hjältar dock ej i Fyrbodal. Stort behov av förebyggande Kvinnofridsprojekt och våld i nära relationer Få ytligare förstärkning av personal Komma ut till nämnderna för en personlig kontakt Det är viktigt att projektledarna deltager i en presentation för kommunernas beslutande politiker och tjänstemän av resultat, ekonomi, jämförelser och framtid för Hälsokällan. Handledning till elevhälsans personal t ex skolsköterskor och skolläkare Mathälsa/motion. Barn- och ungdomsfetma är ett accelererande problem varför information/kurser om mathälsa och motionskulle behövas 13 (17)

5.6.5 Övriga synpunkter Om inte Hälsokällan hade funnits hade man köpt det från en annan aktör, vilket hade gett mer enstaka aktiviteter på grund av högre kostnad Viktigt med hållbara och långsiktiga metoder 6 REFLEKTIONER En genomgående synpunkt som framförts vid de genomförda djupintervjuerna är berömmet över de två projektledarna på Hälsokällan, Ann-Sofie och Henrik. De anses fungera som en garant för Hälsokällans höga kvalitet på sina aktiviteter. Detta ger samtidigt en viss sårbarhet åt verksamheten ifall någon av dessa skulle sluta och det inte finns back-up på deras stora kontaktnät och kunskap. Hälsokällan har idag ett rikt smörgåsbord i sitt utbud som kommunerna kan välja ur eller få en ny skräddarsydd aktivitet specialdesignad. Tanken att göra Hälsokällan smalare men spetsigare kom upp vid träffen på Bohusläns Museum. En kontinuerlig förnyelse/minskning av utbudet kan komma att behövas samt tydligare mål och målbilder. Samtliga kommuner i Fyrbodal förutom Trollhättan men med Lilla Edet deltar i finansieringen av Hälsokällan. Trollhättans kommun använder sig av Hälsokällans aktiviteter och kurser men betalar då ett betydligt högre belopp. Nyttan av samarbetet inom Hälsokällan är med all säkerhet större för de mindre kommunerna som annars inte skulle ha möjlighet att ta del av dessa aktiviteter. Trollhättan kan med storlek agera mer självständigt. Förutsättningarna för att kunna genomföra en satsning som Hälsokällan är att man är positiv till samarbete över kommungränserna, att kunna få med ett större antal kommuner, att det sker på frivillig väg genom att man ser nyttan med projektet, att man från start har en långsiktig huvudman, att finansieringen till stor del är säkrad och att politikerna är informerade, görs delaktiga och är positiva till projektet. En personlig och kontinuerlig information/marknadsföring till politikerna ute i kommunerna om pågående verksamhet, resultat och ekonomisk nytta höjer intresset för verksamheten. Ett nytt användningsområde med en liknande uppbyggnad som Hälsokällan är till exempel målgruppen äldre eller dementa för att få en höjd livskvalitet där olika nätverksgrupper kan vara intressanta. Projektledningen kan behöva satsa mer marknadsföring på rätt nivå t ex bör de marknadsföra sig hos rektorerna om tanken är att lärarna skall utbildas. 14 (17)

7 METOD Metod för utvärdering av Hälsokällan Som grund för utvärderingen har använts relevanta delar av NUTEK:s utvärderingsmetod NYTTA. Som namnet indikerar skall man alltid sträva efter att uppnå största möjliga nytta för sitt uppdrag och för de offentliga medel som en verksamhet använder. I NYTTA är uppföljning, effektvärdering och utvärdering naturliga och centrala verktyg för att utveckla insatsernas kvalitet och effektivitet. Uppföljning och utvärdering ska betraktas som integrerade och självklara delar av verksamheten. Att arbeta systematiskt och enhetligt med uppföljningar och utvärderingar innebär goda möjligheter till lärande och utveckling. Det ger dessutom goda möjligheter att kommunicera en sammanhållen beskrivning av resultat och effekter, både internt och externt. En insats definieras som ett sammanfattande begrepp för olika program, projekt, finansiella stöd eller annan verksamhet som direkt vänder sig till individer, kommuner eller organisationer. För att få fram fakta och information till utvärderingsmetoden har ett antal djupintervjuer genomförts. En del av frågorna i intervjuerna har gjorts i form av styrkor, svagheter samt framtida hot och möjligheter. NYTTA beskriver hur man skall arbeta med uppföljningar, effektvärderingar och utvärderingar. En av grundprinciperna bakom systematiskt uppföljnings- och utvärderingsarbete är att målet med insatserna skall utgöra utgångspunkten för såväl insatsens upplägg som planeringen av uppföljningsarbetet. Överst i målstrukturen finns verksamhetens syfte. Under syftet finns verksamhetens övergripande mål som i sin tur delas upp i delmål. Nästa steg är effektmålen och det sista steget är insatsspecifika mål. Dessa delas i sin tur upp i tre nivåer; effektmål, resultatmål och aktivitetsmål. Vid sidan av målformuleringen bör man arbeta med indikatorer som på ett relevant sätt kan mäta målen. Utfallsmål, även kallat aktivitetsmål, är mål för de aktiviteter som genomförs inom insatsen. Resultatmål är resultatet av en insats och beskriver vad insatsen har lett till. Ett resultatmål kan svara på frågan: Vilket resultat vill man uppnå genom insatsens aktiviteter? Effektmål är direkta eller indirekta effekter som uppstår till följd av en insats och svarar på frågan Vad vill man uppnå med insatsen? Vad vill kommunen åstadkomma eller förändra? Effektmålen kan definieras både på kort och lång sikt. Effektmål på kort sikt kan mäta måluppfyllelsen under pågående insats. Effektmål som ligger långt fram i tiden kan inte mätas förrän några efter att insatsen är avslutad. 15 (17)

Förändringsteorin innebär vad insatsen skall förändra och på vilket sätt. Den skall innehålla en beskrivning av den tänkta kopplingen mellan resurser, genomförda aktiviteter, uppnådda resultat och effekter. Med resurser avses såväl personella som ekonomiska resurser. Aktiviteter är de konkreta verksamheter som genomförts inom insatsen, t ex utbildningar, seminarier eller möten. 8 SAMMANFATTNING Hälsokällan är en verksamhet som drivs av Fyrbodals Kommunalförbund med finansiering av de tre hälso- och sjukvårdsnämnderna samt 13 kommuner i Fyrbodal samt Lilla Edet. Verksamheten syftar till att främja barn och ungdomars hälsa(fysiskt, psykiskt och socialt). Hälsokällan är organiserade i Beredningen Hälsa (en av Fyrbodals kommunalförbunds fyra ämnesområden). Ett annat syfte med Hälsokällans verksamhet är att arbeta för att alla barn och ungdomar ska ha tillgång till hälsofrämjande levnadsvillkor under hela uppväxttiden. Hälsokällan är ett verktyg som vill främja att organisationer, verksamheter och kommuner i Fyrbodalsregionen ytterligare ska förstärka det kontinuerliga och kvalificerade hälsofrämjandet och förebyggande arbetet för att förbättra barn och ungdomars hälsa i de tre Hälso- och sjukvårdsområdena i Fyrbodal. Tjänster som Hälsokällan erbjuder för att främja barn och ungdomars hälsa är : Utvecklingsarbete och handledning! Program för barn och ungdomar samt deras föräldrar! Utbildningar och nätverksarbete! De kommuner som finansierar Hälsokällan är följande: Bengtsfors Dals-Ed Färgelanda Lilla Edet Lysekil Mellerud Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum Uddevalla Vänersborg Åmål 16 (17)

9 BILAGOR Bilaga 1 Sammanställning Hälsokällans 5 första år juni 08 Bilaga 2 Svar och rekommendationer på frågeställningar. 17 (17)