Upplevelser av hjälpmedel och stöd hos personer med ADHD som studerar på högskolenivå

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för Arbetsterapi Examensarbete, 15Hp Höstterminen 2015 Upplevelser av hjälpmedel och stöd hos personer med ADHD som studerar på högskolenivå Experiences of aid and support among people with ADHD studying at university level Författare: Julia Liljegren & Camilla Högkvist

1 Sammanfattning Det råder idag brist på forskning vad gäller vuxna personer med diagnosen ADHD vilket bidragit till otillräcklig kunskap gällande kognitiva hjälpmedel som används vid studier på högskolenivå. Studiens syfte var att undersöka hur personer med ADHD som studerar på högskolenivå upplever sina hjälpmedel och stöd. Författarna valde att använda en kvalitativ metod där åtta öppna webbaserade intervjufrågor genomfördes och nio deltagare medverkade. Den kvalitativa analysen resulterade i tre olika huvudteman som illustrerade studenternas upplevelser av tid, användbarhet och tillgänglighet samt hindrande faktorer gällande användandet av hjälpmedel och stöd. Resultatet visade att det fanns upplevda svårigheter som var kopplade till tid vilket påverkade personernas studiesituation. De försvårade studiesituationerna hanterades med hjälpmedel eller stöd. Det framkom att det fanns brister i hjälpmedel och stöd samt i skolans miljö vilket kunde hindra personen att tillgodogöra sig studierna på ett fullgott sätt. Det fanns även de som upplevde att de inte fått något bra stöd eller att de inte tilldelats information om vilka stöd eller hjälpmedel som fanns. Slutsatsen visade att det fanns hindrade faktorer kring kognitiva hjälpmedel och stöd. Genom litteratursökning och via resultatet av denna studie framkom det att uppföljningar och forskning behövs inom detta område. Sammanfattningsvis bör mer forskning genomföras för att studier på högskolenivå ska vara tillgänglig för alla. Sökord: Attention Deficit Hyperactivity Disorder, Cognitive Aids, Occupational therapy

2 Abstract In present day there is a great lack of studies on the subject of adults with the diagnosis ADHD. This has led to inadequate knowledge regarding what cognitive aid is used for this group when studying at university level. The aim of the study was to investigate how people who are studying at university level experience their aid and support. The authors chose to use a qualitative method where nine individuals with the named inclusion criterias were asked eight open web-based interview questions. The qualitative analysis resulted in three main themes, which illustrated the students experience of time, usefulness and availability and factors that prevented the use of the aid and support. The result showed that the response group had experienced difficulties related to lack of time, which affected their study situation. They used their cognitive aid to handle these difficulties. It was revealed that available cognitive aid and support were lacking, which could hinder the affected individuals in their studies. Some individuals stated that they experienced a lack of sufficient study support or that they had not received information about the aid. In conclusion the study showed that there were factors which prevented full availability and use of cognitive aid. Through database search for scholary articles and the result of this study it is concluded that follow ups and more studies are needed within this subject. More studies should be conducted to ensure that university level studies can come to include a larger group of individuals on the same terms. Search words: Attention Deficit Hyperactivity Disorder, Cognitive Aids, Occupational therapy

3 Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. Bakgrund... 4 2.1 Utbildning... 4 2.2 Vad som krävs för att studera på högskola... 5 2.3 Att studera på högskola med ADHD... 5 2.4 Arbetsterapi... 6 2.5 Vuxna personer med ADHD... 7 2.6 Hjälpmedel och ADHD... 8 3. Syfte... 9 4. Metod... 9 4.1 Urval... 9 4.2 Datainsamling... 10 4.3 Databearbetning... 10 5. Forskningsetiska överväganden... 11 6. Resultat... 11 6.1 Tid... 12 6.1.1 Hålla koll på tid nuet... 12 6.1.2 Hålla koll på tid långsiktigt... 13 6.1.3 Skapa tid... 14 6.2 Användbarhet och tillgänglighet... 14 6.2.1 Saker och dess användbarhet och tillgänglighet... 14 6.2.2 Mänskligt stöd och dess användbarhet och tillgänglighet... 16 6.3 Hindrande faktorer kring hjälpmedel och stöd... 17 6.4 Konklusion av resultatet... 18 7. Diskussion... 19 7.1 Metoddiskussion... 19 7.2 Resultatdiskussion... 21 8. Slutsats... 24 9. Tack... 24 10. Referenslista... 25 11. Bilaga 1.... 27

1. Inledning 4 Utbildning ska vara tillgängligt för alla då det är en stor del av livet och något som bidrar till att människor utvecklas på olika sätt. Studier på högre nivå, så som högskola, kan på många sätt vara utmanande eftersom det ofta ställs höga krav. Kraven som finns ska inte begränsa en person med funktionsnedsättning, ändå är studier ett av de tre mest försämrade områdena hos vuxna med ADHD (Kooij, 2010). Dessa personer når en lägre utbildningsnivå trots att de har bättre intellektuella förutsättningar än vad de faktiskt presterar i skolan (Socialstyrelsen, 2014). Olika strategier kan vara till hjälp för personer att påverka sin prestation i skolan, till exempel genom användning av ett kognitivt hjälpmedel. Det råder bristfällig kunskap inom ämnet vuxna med ADHD vilket även bidragit till otillräcklig kunskap kring hjälpmedel. Detta påvisar att det krävs mer forskning inom denna målgrupp som använder kognitiva hjälpmedel för att utbildning på högskolenivå ska vara tillgänglig och kunna genomföras av alla trots eventuella utmaningar. 2. Bakgrund 2.1 Utbildning Tidig vuxenålder är en period då människor via utbildning ofta riktar in sig och förverkligar de förmågor som krävs inför framtida yrken (Kielhofner, 2007). I högskolelagen [HL] (SFS, 1992:1434) stadgas i 1 att en högre utbildning så som högskola avser både en högskola eller ett universitet. Utbildning på högre nivå kan bidra till att människor får möjlighet att utveckla sina förmågor, reflektioner och erfarenheter (Bron & Wilhelmson, 2005). Bron & Wilhelmson menar att under utbildningen får dessa människor också möjlighet till ny kunskap, ett nytt synsätt samt att förmågan till lärande stärks förutsatt att det anpassas efter hur man lär. Dessutom bidrar en bra utbildning till ökade möjligheter gällande en önskvärd inkomst och valet av yrke (Barkley & Benton, 2013). Vad som påverkar lärandet grundar sig i människors förkunskaper, förutsättningar och egen motivation till lärande (Elmgren & Henriksson, 2013). Vidare skriver Elmgren & Henriksson att problem kan uppstå om det krävs av personerna att hålla sig till specifika riktlinjer eftersom dessa inte kommer fungera i alla situationer, för alla individer och i alla sammanhang.

2.2 Vad som krävs för att studera på högskola 5 Studier på högskolenivå skiljer sig ifrån studier på en lägre nivå. Studenter som läser en grundutbildning på högskola ska ha förmåga till kritiska och självständiga bedömningar, kunna urskilja och lösa problem samt ha en förmåga till självständig formulering (Elmgren och Henriksson, 2013). Det krävs även att studenterna har en förmåga att inhämta och uppfatta information som förmedlas samt kunna förstå den inhämtade informationen (Biggs & Tang, 2007). I högskolelagen [HL] (SFS, 1992:1434) stadgas i 9 att studenter på vetenskaplig nivå ska kunna värdera och söka kunskapen som i sin tur ska formuleras självständigt. Dessa grundläggande förmågor som krävs av en högskolestudent tillsammans med de höga krav som ställs, kan för en person med funktionsnedsättning på olika sätt vara utmanande. 2.3 Att studera på högskola med ADHD Diskrimineringslagen [DL] (SFS, 2008:567) stadgar i 1 att ändamålet är att främja lika rättigheter och möjligheter för människor oavsett funktionsnedsättning. Om denna lag ska följas överallt så ska inte skolan vara något undantag. En funktionsnedsättning som ADHD kan vara utmanande i studiesammanhang där det har visat sig att denna stora livsaktivitet är ett av de tre mest försämrade områdena hos vuxna med ADHD (Kooij, 2010). Personerna kan ha svårigheter i att motiveras, organisera och hålla kvar uppmärksamhet kring rutinartade uppgifter (Stockholms läns landsting, 2010), vilket oftast krävs av en student på högskolenivå. Specifika symptom som går under dessa kriterier omfattas av exekutiva funktioner så som; förmåga att ta initiativ, planerings- och organisationsförmåga, tidsuppfattning, strukturering, fokusering, uppmärksamhet samt en förmåga till motivation (Socialstyrelsen, 2014b). Andra problem relaterade till studier kan innefatta svårigheter med att sortera, minnesproblematik, inleda och avsluta uppgifter, prioritera och strukturera, fokusera, avgränsa sig, förstå uppmaningar och följa instruktioner samt problem gällande studieteknik (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2012). Enligt Socialstyrelsen (2014a) presterar personer med ADHD vanligtvis sämre i skolan än vad de har intellektuella förutsättningar för och når därmed en lägre utbildningsnivå än förväntat. Många har ett behov av extra hjälp samt att en del avslutar skolan utan att ha färdigställt sin utbildning (Socialstyrelsen, 2014a). Vidare har många personer med ADHD tidigare haft svårigheter i skolan bland annat genom läsning och skrivning, vilket följer med i vuxen ålder. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2012) menar att det finns personer som inte fått tillräckligt med stöd vilket kan resultera i att studenten

6 misslyckas, ger upp och riskerar att hamna i utanförskap och arbetslöshet, ändå säger lagen att det ska finnas stöd i lika rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning. 2.4 Arbetsterapi Arbetsterapi är den vetenskap som syftar till att människor med funktionsnedsättning, sjukdom eller skada ska kunna utföra önskvärda aktiviteter (FSA, 2014), som att exempelvis studera. Denna vetskap kan inte uppnås om en person som studerar hindras på grund av till exempel en funktionsnedsättning. Därför kan det vara ett bra förhållningssätt att genom den arbetsterapeutiska processen ta reda på vad det är som hindrar personen, för att sedan utföra olika åtgärder och uppföljningar som exempelvis förskrivning av kognitiva hjälpmedel, för att på så sätt utvärdera effekten hos individen utifrån ett klientcentrerat arbetssätt (FSA). En arbetsterapeut arbetar holistiskt där fokus läggs på att kropp och själ är sammanvävda och att båda delar spelar roll i utförandet av olika aktiviteter (Kielhofner, 2007), till exempel att det i skolan krävs olika kroppsliga och kognitiva förmågor för att utföra uppgifter. Vidare nämner Kielhofner tre viktiga aspekter för aktivitetsutförande vilka innefattar utförandekapacitet, vanor och viljor. Personer med ADHD har ofta nedsatt tidsuppfattning samt nedsatt planerings- och organisationsförmåga (Eklund, Gunnarsson & Leufstadius, 2010), vilket kan komma att påverka dessa aspekter. Kielhofner (2007) menar att utöver dessa tre aspekter spelar även motivationen en viktig roll, och att motivationsproblem grundar sig i att en person har större förväntningar på framgång i olika aktiviteter än vad individen faktiskt klarar av. Detta kan vara ett problem hos personer med ADHD då många har låg motivation, eftersom motivation är viktigt för att inleda ett deltagande i lärande och att fortsatt delta i en lärprocess (Eklund, Gunnarsson & Leufstadius, 2010). När man som studerande når bra resultat och framgång stärks motivationen medan misslyckanden istället kan bromsa personen i sitt lärande (Lönnheden & Olstedt, 2005). Vidare skriver Kielhofner att ett vanemässigt beteende där man inte fullföljer en viss aktivitet på grund av låg motivation, kan åtgärdas genom att öka effektiviteten till exempel genom ett strukturerat programschema. På så sätt åtgärdas den nedsatta tidsuppfattningen samt planerings- och organisationsförmågan som studerande personer på högskola kan ha svårigheter med. Ett annat sätt att arbeta med dessa vanemässiga beteenden och hur man påverkar dem som arbetsterapeut är att utgå från den arbetsterapeutiska modellen PEO, som står för person, miljö och aktivitet (Law, Cooper, Strong, Stewart, Rigby & Letts, 1996). I denna modell arbetar man med dessa tre faktorer som påverkar människors utförande och

7 beroende på vilka områden som behöver förbättras, kan insatser utföras inom dessa komponenter. Både Kielhofner och Law et al nämner att insatser och åtgärder står till grund för ökade förbättringsområden, till exempel inom diagnosen ADHD. 2.5 Vuxna personer med ADHD Lärandet i de olika livsåldrarna hos människor ser annorlunda ut, inte bara för att hjärnans kapacitet till inlärning utvecklas utan även för att de olika livssituationerna som påverkar lärandet skiljer sig åt (Illeris, 2007). Detta är något som kan ha inverkan på människors läromotivation då en vuxen persons lärande kan påverkas av yttre faktorer så som olika livsprojekt och livsprioriteringar (Illeris). Trots att åldern spelar roll i människors lärande samt att det visat sig skilja sig åt i olika åldrar, är litteraturen om vuxna personer med ADHD sparsam jämfört med forskning bland barn. Almer & Sneum (2012) nämner att metaanalyser med översikter om vuxna personer med ADHD i princip är helt uteslutande grundad i forskningsresultat från litteratur om barn med ADHD. Den diagnostiska manualen DSM-V (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorder) används för att ställa diagnosen, men enligt Almer & Sneum, är inte alla symptombeskrivningar anpassade för vuxna personer med ADHD eftersom de är framtagna för att beskriva symptom hos barn. Det har skapats kompletterande symptom för vuxna i DSM-V vilka är; hetsigt temperament, emotionell överaktivitet och affektlabilitet (Almer & Sneum). Trots detta försök till en vuxen anpassning finns det begränsningar då man inte tagit hänsyn till vuxna personer utan hyperaktiva symptom, men som har uppmärksamhetsstörningar. Uppmärksamhetsproblem och organisationsproblem är mer uppenbara hos vuxna än hos barn med ADHD då vuxenlivet kräver ett större ansvar när det gäller att hantera och kontrollera sina liv (Kooij, 2010). Den motoriska oron och impulsiviteten är ofta mer reducerad hos vuxna med ADHD samtidigt som personerna kan känna en större känsla av inre oro eller rastlöshet (Almer & Sneum, 2012). Enligt Socialstyrelsen (2014a) tenderar vuxna personer med ADHD att ha problematik relaterat till livsaktiviteter så som vid studier. Problemen yttrar sig till exempel i en benägenhet att skjuta upp saker, en känslighet för stress, en bristande tidsuppfattning samt svårigheter i att planera och organisera. Vidare skriver Socialstyrelsen (2014a) att detta kan resultera i sviktande prestationer men som många vuxna med ADHD har lärt sig hantera genom olika strategier.

2.6 Hjälpmedel och ADHD 8 Olika strategier är ett sätt för personer med ADHD att hantera sin studiesituation, där en strategi exempelvis kan vara att använda sig av ett hjälpmedel vid studierna. För personer med ADHD som studerar kan ett kognitivt hjälpmedel vara viktigt då detta stöd kan hjälpa till med att kompensera för de svårigheter personerna har samt bidra till en ökad självständighet och ett oberoende (Socialstyrelsen, 2014a). Ett hjälpmedel definieras generellt enligt Statens offentliga utredning (SOU 2004:83) som: en produkt, instrument, utrustning eller tekniskt system som används av personer med funktionsnedsättningar, särskilt framtagen eller allmänt tillgänglig, som förebygger, kompenserar, varnar, underlättar eller neutraliserar skadan/sjukdomen eller funktionsnedsättningen. (s.235). Dessa hjälpmedel kan stödja personen vid inlärning och leda till ett mer självständigt liv (Hjälpmedelsinstitutet, 2008). Många personer med ADHD uppskattar kognitiva hjälpmedel som hjälper dem med påminnelser eller planering av dagen (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2012). Det kan exempelvis vara en strukturerad kalender, olika scheman, ett tidur eller andra påminnelsehjälpmedel (Socialstyrelsen, 2014a). Då det finns lite vetskap om vuxna personer med ADHD och svårigheter som uppstår i deras livsaktiviteter, kan det också leda till bristande kunskap om underlättande hjälpmedel i vardagen (Hellström, 2006). Eriksson & Beckman (2007) samt Barkley (2008) menar också att kunskapen om ADHD bland vuxna inte är tillräckligt omfattande idag och att det behövs mer forskning. Som följd av den bristfälliga kunskapen saknas det även beskrivningar av hur förskrivna kognitiva hjälpmedel har visat sig hjälpa personerna (Hellström). Eklund, Gunnarsson & Leufstadius (2010) har dock inhämtat kunskap som säger att utprövade hjälpmedel ger personer mer självständighet samt kontroll och bidrar till en tydligare struktur i vardagen. Vidare har Hjälpmedelsinstitutet (2012) i en omfattande undersökning uppvisat att förskrivare av kognitiva hjälpmedel, så kallade hjälpmedelskonsulenter, för vuxna med neuropsykiatriska diagnoser är de som har lägst kompetens kring själva förskrivningen av hjälpmedel och att personerna då inte fått de hjälpmedel de är i behov av. Ovanstående litteraturgenomgång visar att det finns en kunskapslucka inom området vuxna personer med ADHD som använder kognitiva hjälpmedel vid studier på högskolenivå. Genom en litteratursökning fann författarna heller inga specifika studier inom detta område, då de flesta studier idag är baserade på barn med ADHD samt de som använder medicinering som åtgärd. I den arbetsterapeutiska processen ska uppföljning av åtgärder utföras (FSA,

9 2005), och eftersom det finns en kunskapslucka inom området vuxna med ADHD är det viktigt att lyfta fram hur personer upplever att hjälpmedlet fungerat för dem genom uppföljningar. Fördjupad kunskap inom detta område behövs dels för att studenter inom denna målgrupp ska få ökad vetskap om det stöd som finns och dels för att området ADHD bland vuxna behöver utforskas mer. 3. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur personer med ADHD upplever hjälpmedel och stöd vid studier på högskolenivå. 4. Metod Vid en kvalitativ studie beskrivs ofta deltagarnas uppfattningar och erfarenheter (Lantz, 2007). En sådan undersökning tolkar även människors uttryck och vad dessa har för betydelse (Malterud, 2009). Eftersom författarna ville undersöka upplevelsen av kognitiva hjälpmedel valdes därför en kvalitativ metod. 4.1 Urval För att inkludera personer ur den specifika målgruppen i fokus utifrån studiens syfte (Malterud, 2009), rekryterades nio personer efter ett antal kriterier. Genom ett sådant urval bildas gränser till överförbarheten (Malterud, 2009), vilket krävdes för att nå ut till denna specifika målgrupp i fråga. Deltagarna skulle vara minst 18 år, vara diagnostiserade med ADHD, använt sig av kognitiva hjälpmedel under sina nuvarande eller dåvarande studier på högskola som ska ha ägt rum i Sverige. Författarna valde att göra en kvalitativ studie med åtta öppna halvstrukturerade webbaserade intervjufrågor. Det utformades ett missivbrev vilket är en form av introduktionsbrev till själva studien. Detta missivbrev var sammanhängande med länken till webbenkäten och gav på så sätt möjlighet för deltagarna att gå tillbaka till denna information om så önskades (Trost, 2012). Vid utformning av frågorna (se bilaga 1) återgick författarna ständigt tillbaka till syftet för att säkra att det genererade data som svarade mot syftet. Frågeformulär som innehåller öppna frågor där deltagarna själva utformar sina svar, kan ge en större bredd än formulär som redan har färdiga svarsalternativ (Malterud, 2009). Vidare menar Malterud (2009) att det dessutom är ett bättre tillvägagångssätt då informanterna lättare kan svara på intima frågor

10 samt att det ger möjlighet till att ge svar som är negativt laddade eftersom personerna är anonyma. Även om sådana kvalitativa datainsamlingar lätt kan vara osäkra och ytliga samt bör tolkas med stor återhållsamhet (Malterud, 2009), valdes webbenkäter på grund av det skäl att de sågs som lämpliga för denna målgrupp, som dels kan ha svårt med väldigt öppna frågor men även svårigheter i samband med koncentration under en längre tid (Stockholms läns landsting, 2010). Genom att svara på en enkät som de själva fick styra över samt välja hur länge och i vilka etapper de ville utföra den, kan det bidragit till att flera personer deltog i studien. 4.2 Datainsamling Författarna uppmärksammade intresseorganisationen för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Riksförbundet Attention vid granskning av litteratur inom detta område, vilket visade sig vara den ledande organisationen inom denna målgrupp i Sverige. Utifrån detta valde författarna att kontakta organisationen för att väcka intresse och undersöka om det fanns möjlighet att komma i kontakt med personer som kunde vara aktuella för studien. Författarna fick svar från organisationens hemsida med upplysning om att vända sig till intresseorganisationens Facebooksida, där författarna sedan publicerade en informationsinsändare (se bilaga 1). Vid kontakt med en person från organisationens Facebooksida fick författarna även information om andra organisationer som eventuellt kunde vara aktuella för studien. Författarna valde att gå vidare med denna information och kontaktade således dessa övriga organisationer, vilka var Facebooksidorna Underbara ADHD samt Kung över livet. Genom att bli hänvisad och knyta kontakter på detta sätt bildas en snöbollsmetod som är en form av bekvämlighetsurval (Malterud, 2009). De insamlade enkätsvaren utvärderades från hemsidan www.webbenkater.com där svarsfrekvensen var som högst de första dagarna efter publicering. Efter en veckas offentliggörande från samtliga organisationer hade inga nya svar tillkommit. Författarna kontaktade även olika högskolor och universitet i Sverige för att söka fler deltagare till studien, dock resulterade detta inte till några ytterligare deltagare. 4.3 Databearbetning Författarna började med att samla ihop de webbaserade enkätsvaren och strukturerade upp frågorna som fanns med på enkäterna för att på så sätt skapa sig en helhetsbild av materialet. Enligt Lantz (2007) startar analyseringsprocessen med att koda, för att sedan fortsätta i koderna sorteras i kategorier. Då det insamlade materialet bidrog med nya begrepp som

11 kodades och kategoriserades för att finna olika fenomen innebar detta att en induktiv metod tillämpades (Malterud, 2009). Författarna valde därför att koda det insamlade materialet genom att sortera svaren och hitta gemensamma nämnare. När liknande koder sedan läggs in under samma kategori ökar förståelsen av detaljer som i sin tur kommer att bilda en helhet (Lantz, 2007). Författarna analyserade och kodade materialet på en djupare nivå för att sedan bilda tre kategorier. Dessa huvudkategorier fokuserade på tid, användbarhet och tillgänglighet samt hindrande faktorer kring hjälpmedel och stöd. 5. Forskningsetiska överväganden Författarna valde att gå via en intresseorganisation på hemsidan Facebook vid sökandet av deltagare. Genom detta tillvägagångssätt medverkade deltagarna frivilligt, istället för att direkt söka upp deltagarna. Deltagarna var anonyma, vilket de även blivit informerade om i missivbrevet innan de deltog i studien. Personerna var informerade om det frivilliga deltagandet och så även rätten till att avbryta deltagandet. Det kan finnas olika former av risker så som psykisk oro, igenkännande eller feltolkning vid kvalitativa studier som är viktigt att uppmärksamma om studierna tar upp känsliga ämnen från utsatta grupper (Malterud, 2009). Författarna var medvetna om att det fanns en stor risk med detta tillvägagångssätt, men återigen var det målgruppens förutsättningar som behövde beaktas och därför valde man att vända sig till intresseorganisationer där man sökte frivilliga deltagare. 6. Resultat Resultatet presenteras i tre olika huvudteman: Tid, användbarhet och tillgänglighet av hjälpmedel samt hindrande faktorer kring hjälpmedel och stöd. Då det framkom i enkätsvaren att ett kognitivt hjälpmedel dels beskrivs som ett föremål men även som en fysisk person i form av en mentor eller ett anteckningsstöd, har författarna valt att belysa samtliga beskrivningar som olika former av stöd.

6.1 Tid 12 Deltagarna i undersökningen beskrev att en återkommande komponent som påverkade studiesituationerna var tid. Det fanns olika upplevelser relaterat till tid vilka var att hålla koll på tiden i nuet men även hålla koll på tiden långsiktigt. Skapandet av tid var även något som framkom av resultatet. 6.1.1 Hålla koll på tid nuet Det framkom av resultatet att tentamenstillfällen och uppsatsskrivanden av många uppfattades som ett bekymmer då sådana situationer kräver stor koncentrationsförmåga och förmåga att hinna klart i tid samt komma ihåg slutdatum. Deltagarna upplevde också att det fanns problematik kring att strukturera och prioritera. Detta i sin tur nämns i relation till svårigheter kring att förstå och komma igång med uppgifter, där det bland annat beskrivs situationer kring avsaknad av en startmotor i aktiviteter. När väl aktiviteten påbörjats upplevs koncentrationen svikta och att det vid läsning uppfattas av många personer som problematiskt. I bokform användes både talböcker samt planeringsböcker, detta för att behålla koncentrationen vid läsning av studentlitteratur. En deltagare som menade att det var problematiskt att hålla koll på tiden i nuet skrev; [ ] Ibland har jag flera larm under en kort period för att säkra att jag inte tappar för mycket tid när fokus drar iväg. Resultatet tyder då på att personer som har svårt att hålla koll på tiden i nuet kan använda sig av larm, vilket då bidrar till fokusering på uppgiften. En annan deltagare som använde sig av samma strategi berättade mer om själva hjälpmedlet i fråga och uttryckte; Påminnelser i mobilen är bra eftersom jag alltid har den med mig. Resultatet visade att deltagarna använde sig av olika strategier när det gäller att hantera tiden på ett effektivt sätt. Det användes påminnelser i mobiltelefonen för att hålla koll på tiden i nuet, där deltagarna uppgav att detta var ett bra hjälpmedel för att hantera tiden eftersom den för många följer med i olika situationer.

13 Olika former av hjälpmedel eller stöd användes av deltagarna under föreläsningar som krävde uppmärksamhet av personerna då det ofta var mycket information att ta in. Några av dem använde sig av anteckningsstöd vilket innebar att en person tog anteckningar åt de under lektioner och föreläsningar. Resultatet pekar då på att detta var ett sätt för personerna att hantera den tiden som fanns samt att den effektiviserades genom hjälp utifrån för att få ut så mycket som möjligt av situationen och på så sätt inte gå miste om information från föreläsningarna. Tidsproblemen hanterades genom att deltagarna skrev listor både i pappersform och i mobiltelefon, där en av deltagarna uttryckte; Att göra listor hjälpte till så jag inte svävade iväg och gjorde helt oväsentliga saker. Citatet illustrerar att strukturering av tiden både effektiviserade den men också bidrog till en bättre hantering av tiden för att på så sätt utföra det som den satta tiden var till för i den aktuella situationen. Resultatet visade att listor var viktiga för att inte tappa fokus på uppgiften i fråga. 6.1.2 Hålla koll på tid långsiktigt Det framkom att några av deltagarna hade problematik gällande att få en överblick över dagen, veckan eller månaden, till exempel då personerna hade för mycket eller för lite inplanerade händelser. Personerna upplevde dessutom att de hade minnesproblematik och på så sätt glömde bort det som var inplanerat. Tidsrelaterade aspekter var alltså enligt resultatet en upplevd svårighet av deltagarna då många ansåg att det var problematiskt att komma i tid eller uppfatta tid. För att långsiktigt hålla koll på tid under föreläsningar och lektioner använde sig deltagarna av hjälpmedel. Vid sådana tillfällen framkom det att de hjälpte till att komma ihåg när kommande föreläsningar skulle äga rum. Här kunde också kalendrar användas för att planera sin tid utifrån ett långsiktigt perspektiv. Det fanns olika typer av kalendrar som deltagarna använde sig av, så som färgkodade kalendrar, papperskalendrar, googlekalendrar samt kalendrar i mobiltelefonen. En deltagare som använde sig av dessa uttryckte;

14 Jag använder papperskalender skrivet med olika färger för olika uppgifter i skolan, kalender med påminnelser i mobilen samt gör listor i mobilen och på papper. Det visade sig alltså att kalendrar användes men behövde ha någon slags extra funktion för att fungera optimalt för personen. Skrift med olika färger för olika uppgifter eller att ha en kalender med påminnelser i mobiltelefon kunde ses som en extrafunktion. Kalendrar som inte var utvecklade med någon slags extra funktion visade sig inte vara ett tillräckligt stöd. 6.1.3 Skapa tid Förutom att tillgå hjälp med att hantera den tiden som fanns uppgav deltagarna också att de fick förlängd tid vid tentamensskrivningar och inlämningsuppgifter. En av personerna nämnde att; Förlängd tentatid hjälpte mig att skriva klart hemtentan i tid då jag tar längre tid på mig att förstå en uppgift än andra samt att jag har svårt att komma igång. Svårigheten som personen då upplever vid denna studiesituation har bidragit till att de satta tidsramarna som fanns på skolan inte var tillräckligt för att hinna klart i tid. Detta har då resulterat i att mer stöd i form av förlängd tid har gett personen möjlighet att klara av sin uppgift. Ett sådant stöd som förlängd tentamenstid har alltså bidragit till att personen kunnat utföra uppgiften, och hade kanske utan denna extra tid hindrats i utförandet av uppgiften. 6.2 Användbarhet och tillgänglighet 6.2.1 Saker och dess användbarhet och tillgänglighet För att hjälpmedel ska fungera bra menade personerna att det ska vara tillgängligt i situationen där det behövs. Flera personer menade att hjälpmedel måste vara enkelt att använda och inte ta mer tid än det ger. Det framkom också att det ska ha en bra struktur, vara tydligt utformat samt vara diskret. En av deltagarna menade att;

15 Det ska vara lättillgängligt och inte krångligt att använda. Resultatet pekar alltså på att utformningen av hjälpmedel spelar stor roll i användandet av dessa. Det faktum att det ska vara tillgängligt i situationen där det behövs kan kopplas ihop med att det visade sig att flera deltagare uppskattade att hjälpmedel var en del av det man redan använde sig av så som till exempel en mobiltelefon eller en kalender. Många av deltagarna som studerade i nuläget använde sig av olika mobilapplikationer. De uttryckte att mobilapplikationer var väldigt bra att använda eftersom de alltid har mobilen med sig till skolan och då inte behöver tänka på att ta med något externt hjälpmedel. På så sätt behövde inte personerna riskera att hjälpmedlet blev glömt hemma eller att det blev ett utstickande föremål. En av personerna skrev angående hjälpmedel; Att det inte ska sticka ut och alla ser att man använder ett kognitivt hjälpmedel. Resultatet visade att hjälpmedel kan upplevas som stigmatiserande och sticka ut ur mängden. Detta kan eventuellt leda till ett minskat användande och skulle kunna bidra till att personen inte får den hjälp som behövs. Hjälpmedel uppfattades även av några deltagare som otympligt och att det då kunde bidra till att personen inte tog med sig det till skolan. En deltagare uttryckte sig; Den är ovan att ha med då den inte var något som jag brukar ha med mig. Detta tyder då på att hjälpmedlet uppfattades som en extern produkt som inte upplevs som naturlig att ta med sig till skolan vilket kan komma att påverka användandet av hjälpmedlet. Förutom att det upplevdes av deltagarna som ovant att ha med sig, uppfattades det också som främmande i början vid användandet av hjälpmedel. Det krävdes av personen att lägga in uppgifter, påminnelse eller tid vilket kunde glömmas bort. En deltagare skrev; Det har varit mitt fel eftersom jag kanske glömt bort att skriva in någonting och då får jag ju inte hjälp att komma ihåg.

Detta blir motsägelsefullt då personens förutsättningar har kommit att påverka stödet av hjälpmedlet som kräver just de funktionerna som behövs för att hjälpmedlet ska fungera. 16 När deltagarna hypotetiskt sett fick föreställa sig en skolgång på högskolenivå utan hjälpmedel framkom det att flera av dem inte trodde att de skulle klara av det. En av deltagare uttryckte; Jag hade nog inte ens klarat en termin utan, hade nog fått underkänt på allt. Dessutom uppgavs det att mer tid hade behövts om inte ett hjälpmedel används samt att många moment hade missats. Andra deltagare menade att deras tentamen inte hade blivit godkänd utan förlängd tentamenstid och hjälpmedel. Personerna hade halkat efter i studierna och inte heller klarat av att hinna färdigt i tid. Slutligen nämnde mer än hälften av deltagarna att de utan något hjälpmedel troligtvis inte hade tagit någon examen. 6.2.2 Mänskligt stöd och dess användbarhet och tillgänglighet Det fanns deltagare som använde sig av en mentor eller anteckningsstöd vid studierna. Det förekom delade uppfattningar om dessa stöd och de användes även på olika sätt utifrån olika syften av deltagarna. En deltagare menade; Min mentor har fungerat som ett stöd, mer psykiskt än hjälpt mig med studierna. Mentorn har alltså inte direkt hjälp personen med studierna, utan mer fungerat som annat typ av stöd. Det framkom att de personer som använde sig av en mentor tyckte det var bra om denne var driven i sin kontakt med eleven och att det skulle vara mentorn som tog initiativ till kontakt. Dessutom ansågs det att mentorer som var kunniga inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och som hade kunskap om ämnet studenten läste var till en fördel. En mentor kan vara fördelaktigt då denne utgör ett psykiskt stöd, vilket kan vara en tillhörande del till de svårigheter som uppstår.

17 Det fanns de deltagare som använt sig av en mentor vid direkt hjälp med studierna, där en av dessa deltagare nämnde: Framförallt har jag fått hjälp i studierna, speciellt när det gäller att planera upp saker och ting som jag annars har problem med. Resultatet visar att mentorn i detta fall varit till hjälp för personen vad gäller planering av studierna. Även om det fanns möjlighet till stöd så uppgav en av deltagarna att; Det var svårt att veta att möjligheten fanns. Detta tyder på att deltagaren inte hade blivit tillräckligt informerad om att det fanns stöd att få, vilket kan ha påverkat studentens studiesituation. En av deltagarna, som använde sig av en mentor, beskrev att bristen av tid tillsammans med mentorn var problematisk, samt att att mentorn ville pratas vid över telefon eller e-post samtidigt som eleven ville ses som problematiskt. Deltagaren uppgav att ett fysiskt möte hade föredragits framför denna typ av kommunikation. Resultatet visar då att det fanns brister i hur kommunikationen bedrevs då det som mentorn ansåg var ett bra sätt att kommunicera inte var densamma som det som studenten föredrog, vilket kunde bli problematiskt och leda till missnöje från studentens sida. 6.3 Hindrande faktorer kring hjälpmedel och stöd Det framkom att personerna också ansåg att det inte fanns något bra stöd för självständigt skrivande, där en av deltagarna sa; Självständigt skrivande har jag inte hittat något bra stöd för. Det framkom dessutom att man ännu inte hade tagit reda på vilket stöd som fanns på den högskolan man studerade vid. Andra menade att stödet som erbjöds inte var tillräckligt för det som studenterna behövde hjälp med. Det var alltså omgivningen och personerna i fråga som bidrog till det uteblivna stödet.

18 Rent praktiskt upplevde deltagarna att det var problematiskt och sågs som en hindrande faktor då hjälpmedel kunde riskera att störa dem vid utförande av en viss aktivitet. En deltagare nämnde att; Många av dem riskerar att avbryta en när man har flow och andra tar tid att sätta upp eller underhålla. Detta visar alltså att själva hjälpmedlet i fråga har kommit att påverka situationen negativt och hindrat personen i utförandet av uppgiften. Det som från början skulle stödja personen vid studierna har istället visat sig hindra utförandet. Ett annat hinder som upplevdes av deltagarna var omgivningens attityder och oförståelse kring hjälpmedel. En deltagare tyckte att det var pinsamt att fråga någon annan i klassen om hjälp med anteckningsstöd. En annan deltagare nämnde även att det fanns brister i anteckningsstöd då skolan ville att personen själv skulle uppsöka detta, vilket då deltagaren menade att; [ ] som en person med ADHD så har jag redan mycket i skolan så att återigen söka upp studiestödet känns bara jobbigt. Det uppkom svårigheter i att söka upp stödet när personen själv behövde göra det. Detta tyder på att de förutsättningar personen har påverkade utförandet av att söka upp stöd och att det leder till att det uteblir. 6.4 Konklusion av resultatet Resultatet visade att upplevelser kring tid var en stor och viktig del och att det fanns svårigheter kopplat till detta, vilket bidrog till att olika studiesituationer blev försvårade. Deltagarnas försvårade situationer hanterades med kognitiva hjälpmedel eller annat stöd. Det fanns upplevda brister i användbarheten och tillgängligheten av hjälpmedel och stöd. Brister fanns även i grundförutsättningarna i skolans miljö som inte alltid var tillräcklig för att deltagarna skulle klara av sina studier.

19 Det visade sig att ett hjälpmedel kräver olika förmågor och att dessa förmågor ofta är sådana som personer med ADHD har svårigheter med vilket medför problematik. Hjälpmedel kunde uppfattas som stigmatiserande samt att stödet ibland upplevdes som problematiskt att söka upp. Det fanns de som ansåg att det inte fanns något bra stöd eller att de inte visste om vilket stöd som fanns och genomförde därmed studierna utan hjälpmedel eller stöd. 7. Diskussion 7.1 Metoddiskussion Då författarna ville beskriva studenters upplevelser av kognitiva hjälpmedel valdes en kvalitativ studie (Lantz, 2007). Trots att denna metod valdes för att belysa syftet på bästa sätt, uppmärksammades flera problem. Ett av problemen var att deltagarna fick svara på öppna frågor över internet och att följdfrågor inte kunde ställas vilket då kan ha påverkat datainsamlingen, då Lantz (2007) menar att följdfrågor bidrar till mer fullständiga svar, tydliggör vad respondenten menar samt att svaren inte misstolkas. Vid flera svar uppmärksammade författarna detta och att en större mängd data kunde inhämtas om det hade funnits möjlighet till följdfrågor, vilket då hade gett en mer förstående bild av vad det var som deltagarna upplevde. Ett exempel på detta var att en av deltagarna påstod sig ha svårigheter i olika situationer vid användandet av hjälpmedel, där följdfrågor då hade gett författarna en ökad förståelse om vilka dessa situationer var. Det faktum att information om deltagarnas ålder, kön, tidigare studier och vad det var de studerade fattades, kan också ha påverkat resultatdiskussionen. Författarna valde trots detta att genomföra intervjuerna med den valda metoden på grund av målgruppen men också av etiska skäl som nämns i metoden. Vidare kan metoden i sig kritiseras då fastställda ramar behövde följas och då inte gav någon möjlighet till uppföljning av svaren. Under databearbetningen uppmärksammade författarna att det framkom positiva erfarenheter av hjälpmedel, trots att författarna främst efterfrågade negativa upplevelser av hjälpmedel. Det faktum att det var de negativa upplevelserna som utgjorde större delen av svaren var något som uppmärksammades under databearbetningen. Efter datainsamlingen och vidare analys observerades det att ett flertal frågor baserades på begreppen svårigheter, hinder och brister utan att det fanns några frågor relaterat till motsatsen av dessa begrepp. En av frågorna ställdes angående hur hjälpmedel fungerat bra, dock var det fortfarande de övriga frågorna som dominerade och kan ha bidragit till ett styrt resultat. Författarna valde till en början att vända sig till intresseorganisationer, där endast nio personer

20 deltog. Datainsamlingen hade sett annorlunda ut om man istället valt att vända sig till högskolorna i första hand, då det eventuellt hade varit svårare att finna deltagare med diagnosen ADHD. ADHD kan dessutom yttra sig på olika sätt hos personer vilket kan ha påverkat vilka som tog sig tiden till att svara på frågorna, hur innehållet i svaren blev samt att det eventuellt kan ha bidragit till ett bortfall av personer som inte hade de förutsättningar som krävdes för att delta i studien. Det fanns exempelvis de som hade svårigheter med motivation, vilket i sin tur kan ha påverkat deltagandet till att svara på enkäten. Hade författarna istället fört en muntlig dialog med deltagarna hade eventuellt deltagarna haft större motivation och fokus till att svara på frågorna samtidigt som motivation yttrar sig olika, vilket gör att det därmed inte går att dra några slutsatser kring vilket typ av intervju som är mest lämplig för målgruppen. Vid vidare bearbetning av insamlad data insåg författarna att begreppet upplevelser var utmanande att arbeta med då det är svårdefinierat. En upplevelse är en kvalitativ aspekt som undersöks och därmed är det svårt att vidare ange upplevelser i kategorier. Författarna hade heller inte gett deltagarna exempel på vad som definierades som ett kognitivt hjälpmedel eftersom det kunde blivit ledande för deltagarna. Utifrån vald metod lyckades inte författarna samla in den mängd data som förväntades, vilket kan sänka reliabiliteten då det var för få deltagare i studien (Trost, 2012). Vidare menar Trost (2012) att spridda svar från deltagarna kan sänka reliabiliteten. Detta eftersom svaren inte enbart innehöll upplevelser kring kognitiva hjälpmedel utan även upplevelser kring stöd i olika former. Eftersom enkäter bör vara utformade så att de endast mäter det som är avsett att mäta för att uppnå god validitet (Trost, 2012), kan de utformade enkätfrågorna ha påverkat de spridda svaren. Hade författarna i stället utformat frågorna tydligare definierat till exempel vad som menades med ett kognitivt hjälpmedel, hade det eventuellt gett mer samlade svar kring upplevelser. Samtidigt var detta något som författarna vid utformning av enkäterna beaktade men valde att inte definiera tydligare för att undvika att deltagarnas svar styrdes av författarnas definition av vad som menades med ett kognitivt hjälpmedel. Det faktum att några av deltagarna definierade ett hjälpmedel som en mentor eller stöd hade författarna inte förväntat sig vid utformningen av frågorna. Trost (2012) menar dock att även om validiteten är låg så kan reliabiliteten vara hög när man mäter något annat än det man från början har i åtanke att mäta, därför valde författarna att lyfta fram mentor och stöd som ett fynd snarare än något som skulle sänka validiteten. Resultatet av deltagarnas svar tolkas utifrån ett skrivspråk istället för ett talspråk, vilket då

21 bidragit till att känslan av upplevelserna uteblivit och tolkats mer ytligt. Med muntliga intervjuer hade svaren bidragit till en större förståelse vad personerna kände. Ytliga och osäkra kvalitativa datainsamlingar är en risk med att utföra en datainsamling på detta sätt då de bör tolkas med stor återhållsamhet (Malterud, 2009). Utifrån detta menar författarna att det kan vara svårt att tolka dessa upplevelser eftersom det krävs en återhållsamhet för att inte misstolka deltagarna genom att dra felaktiga slutsatser av resultatet. 7.2 Resultatdiskussion Författarna diskuterade resultatet i förhållande till problemställningen att det finns en kunskapslucka för vuxna personer med ADHD som använder kognitiva hjälpmedel vid studier på högskolenivå. Det uppmärksammades att många deltagare upplever svårigheter med att hinna klart i tid och att uppfatta tid i aktivitet, och eftersom tidsuppfattning är en förutsättning som påverkar lärandet (Elmgren & Henriksson, 2013) kan detta alltså påverka studentens studiesituation. Även Socialstyrelsen (2014) nämner att många personer med ADHD har svårigheter relaterat till bland annat tidsuppfattning. Författarna uppmärksammade ett samband mellan de förmågor som krävs av en person för att kunna studera på högskolenivå och de förmågor personer med ADHD har svårigheter med. Detta samband och det faktum att deltagarna såg det som ett problem, kan ha ett samband med att studier är ett av de tre mest försämrade områdena hos personer med ADHD (Kooij, 2010). Med tanke på att tidigare studier har hittat kunskap om att utprövade hjälpmedel ger personer mer självständighet, kontroll och en tydligare struktur (Eklund, Gunnarsson & Leufstadius, 2010) samt att det i resultatet också tyder på att upplevelser kring tidshjälpmedel för en del varit positiva, kan detta användas som grund för att få en ökad förståelse kring hur personer med ADHD upplever kognitiva hjälpmedel på högskolenivå samt vad det är som krävs för att hjälpmedel ska fungera bra. Resultatet visade att det fanns de som inte kunnat studera med de grundförutsättningar som fanns på högskola utan att använda något hjälpmedel eller stöd. Detta resultat är baserat utifrån en hypotetisk fråga vilket gör att det inte direkt går att styrka svaren men samtidigt för deltagarna fram aspekter utifrån sina egna tankar. Författarna vill med detta påvisa att deltagarna upplever att hjälpmedel har en stor inverkan för att personerna ska klara av sina studier. Det finns alltså olika komponenter som påverkade upplevelserna kring dessa studiesituationer. Person, miljö och aktivitet är tre komponenter som den arbetsterapeutiska modellen PEO grundar sig i (Law et al., 1996). Modellen syftar till att dessa tre faktorer

22 påverkar människors utförande och beroende på vilka områden som behöver förbättras, kan insatser utföras inom dessa komponenter. Detta kan tillämpas i praktiken vad gäller deltagarna i studien eftersom studier är en form av aktivitet, personkomponenten kan illustreras som deltagarna och deras förutsättningar samt miljön som är de förutsättningar som finns i studiemiljön, hjälpmedel eller stöd. I studiens fall upplevs miljön som en hindrande faktor för deltagarna i sitt utförande i skolan och dess aktiviteter. Detta stämmer väl överens med Elmgren & Henriksson (2013) som menar att de förutsättningar som finns påverkar lärandet samtidigt som problem kan uppstå om det krävs att personer håller sig till specifika riktlinjer. Riktlinjerna i detta fall blir då att det är miljön som inte är anpassad och upplevs av deltagarna som hindrande. Kan miljön anpassas efter de förutsättningar som personerna har skulle studiesituationen förbättras. Resultatet belyser detta väldigt väl då det till exempel har visat sig att extra tid bidragit till att deltagarna klarat av sina studier, vilket sammanfattningsvis pekar på att miljö- och personkomponenten är de områden som man arbetat med för att stödja personen. Deltagarna upplevde att det fanns brister i stödet från mentorer men också i de kognitiva hjälpmedel som användes. Flera deltagare ansåg att stödet från en mentor och anteckningsstöd var svårt att söka upp, samt att omgivningens attityder och oförståelse kring hjälpmedel sågs som ett hinder. Dessa brister kan relateras till FSA (2014) som lyfter fram att det råder otillräcklig kunskap, resurser och kompetens till adekvat stöd för denna målgrupp. Bristen i hjälpmedel och stöd har enligt resultatet visat sig försvåra studiesituationen, vilket då gör att Diskrimineringslagen [DL] (SFS, 2008:567) som stadgar i 1 att den har som ändamål att främja lika rättigheter och möjligheter för människor oavsett funktionsnedsättning inte kan fullföljas. Dessa två faktorer kan komma att påverka varandra och kan belysas genom det arbetsterapeutiska begreppet occupational deprivation, vilket syftar till att yttre faktorers påverkan på människor leder till att alla inte har samma möjlighet till meningsfulla aktiviteter och då inte heller full delaktighet i samhället (Whiteford, 2010). Vidare påverkas de personer som läser på högskola, eftersom deras studier inte är anpassade efter deras individuella behov och att de då blir tvungna att rätta sig efter de grundförutsättningarna som finns på skolan. Detta bidrar då till att den meningsfulla aktiviteten att studera blir påverkad då det kan leda till ett utanförskap för dessa personer som inte inkluderas efter de grundförutsättningarna som finns. Sammanfattningsvis menar författarna att det råder brister i de förutsättningar som finns i skolan då det visat sig att eleverna inte fått det stöd de behöver, vilket innebär att de yttre faktorerna motverkar deras möjligheter till studier. Mer fokus bör därför läggas på att skolan informerar om det stöd som erbjuds, vilket kan leda till att problematiken minskar kring

uppsökandet av stöd samt att omgivningens oförståelse om hjälpmedel kan minska. 23 I resultatet framkom det att de förmågor som krävs för att kunna använda ett kognitivt hjälpmedel liknade de förmågor som personer med ADHD upplevde som utmanande. Ett hjälpmedel som från början var tänkt att stötta personen i de svårigheter som fanns, kan mötas av motstridighet om själva hjälpmedlet i sig blir utmanande för personen att använda. Detta leder till att det inte bara är studierna som personen har svårigheter med utan även hanteringen av hjälpmedlet. Det nämns dessutom i resultatet att hjälpmedlet kan orsaka att personen avbryts av hjälpmedlet i den aktuella studiesituationen. Detta tyder på att det är hjälpmedlet i fråga som stör personen vid studierna och gör att det inte fungerar som ett tillräckligt stöd. Författarna anser att man måste vara vaksam kring dessa problem som kan uppstå eftersom hjälpmedlet i sig blir en hindrande faktor och kan bidra till att personerna inte vill eller kan använda sig av stödet. Utifrån detta menar författarna att det behövs mer utvärderingar av effekten från kognitiva hjälpmedel för att i större utsträckning hitta vad det är som kan hjälpa personer på bästa sätt. Framförallt då forskning visat att hjälpmedelsförskrivare som jobbar med neuropsykiatriska diagnoser är den grupp av förskrivare som har lägst kompetens (Hjälpmedelsinstitutet, 2012), vilket kan ha ett samband med den bristfälliga kunskap som finns angående hur förskrivna kognitiva hjälpmedel har visat sig hjälpa personerna (Hellström, 2006). Genom att följa den arbetsterapeutiska processen med uppföljningar, utvärderas effekten av kognitiva hjälpmedel hos individen (FSA, 2014), vilket styrker det faktum att en arbetsterapeut i detta sammanhang spelar en stor roll. Då det i resultatet visat sig finnas personer som inte är nöjda med det stöd eller hjälpmedel som finns att tillgå, skulle en arbetsterapeut som utför olika uppföljningar av effekten kunna undersöka vad som står till grund för detta problem. Detta skulle därmed kunna bidra till en ökad kompetens inom området för att sammanfattningsvis gynna personer med ADHD som studerar på högskolenivå. Detta arbete belyser upplevelser hos vuxna personer med ADHD och är därför ett arbete som blivande och nuvarande studenter på högskolenivå kan ta del av för att få ökad vetskap om kognitiva hjälpmedel. En bredare datainsamling med fler deltagare och mer utförliga svar hade bidragit till fler upplevelser kring hjälpmedel och därmed en datainsamling som flera personer hade gynnats av. Vidare forskning bör därför genomföras i form av muntliga intervjuer med denna målgrupp för att få en fördjupad förståelse av upplevelserna till exempel kring de hindrande faktorer som fanns relaterade till hjälpmedel. Då det även utifrån