Delårsrapport per augusti 2016

Delårsrapport per augusti 2016 Kommunfullmäktige Tertial 2 2016 Behandlas på kommunstyrelse och kommunfullmäktige i oktober 2016 KS/2015:287

Innehållsförteckning Solna stads organisation... 1 Sammanfattning... 2 Viktiga händelser... 3 Förvaltningsberättelse... 4 Solna stads styrning... 4 Mål och uppdrag... 4 Finansiella mål... 35 Ekonomisk analys av utfall... 36 Årsprognos... 41 Kvalitet, verksamhetsutveckling och effektivisering... 44 Tvärsektoriella frågor... 45 Medarbetare... 48 Framtida utmaningar och förändringar... 50 Internkontroll... 51 Konkurrensutsättning... 51 Sammanställd redovisning... 52 Kommunens företag... 53 Ekonomi och noter... 57 Resultaträkning... 57 Kassaflödesanalys... 58 Balansräkning... 59 Driftbudget och utfall per verksamhet... 60 Investeringar per verksamhet... 61 Noter... 62 Redovisningsprinciper... 66

Solna stads organisation Mandatfördelning i kommunfullmäktige, antal (totalt 61) 1

Sammanfattning Stadens mål och uppdrag Året 2016 är händelserikt med en fortsatt befolkningsökning och utbyggnad av Solna. Befolkningen ökar allt snabbare och uppgår per halvårsskiftet till 77 156 invånare. Kommunfullmäktige har i stadens verksamhetsplan och budget för 2016 beslutat om en ny styr- och uppföljningsmodell innehållande vision, övergripande mål, nämndmål, uppdrag samt finansiella mål. Bedömningen i denna delårsrapport är att de fyra övergripande målen samt de tre finansiella målen kommer att uppfyllas under året. Merparten av nämndmålen (30 av 39) bedöms uppfyllas under året. Beträffande årets tolv uppdrag samt kvarvarande två uppdrag från förra året bedöms samtliga slutföras under 2016. Bedömningen är därmed att staden kommer att uppfylla merparten av kommunfullmäktiges övergripande mål och nämndmål samt alla finansiella målen. De ekonomiska resultaten är även fortsatt goda. Sammantaget innebär detta att staden bedöms uppfylla lagkravet om god ekonomisk hushållning under 2016. Utfallet och årsprognosen Resultatet för perioden januari augusti är positivt och uppgår till 155,2 mkr. För motsvarande period 2015 var resultatet 156,6 mkr. Prognosen för årets resultat är positiv och uppgår till 170,7 mkr, vilket är en positiv budgetavvikelse på 100,7 mkr. Prognosen för resultatet enligt balanskravet uppgår till 203,7 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget på 133,7 mkr. Årsprognosen visar på ett positivt överskott för finansnettot med 73,4 mkr och även skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppvisar ett positivt överskott. Nämndernas prognoser, inklusive kommunstyrelsens medelsreserv på 15,0 mkr, visar sammantaget på ett överskott på 15,6 mkr jämfört med budget. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige samt socialnämnden prognostiserar överskott, medan omvårdnadsnämnden, tekniska nämnden och familjerättsnämnden prognostiserar underskott. Övriga nämnder har en prognos i nivå med budget. För perioden januari augusti uppgår nettoinvesteringarna exklusive exploateringsverksamheten till 94,1 mkr. Under perioden har 34,5 procent av helårsbudgeten förbrukats. Motsvarande period föregående år var investeringarna 79,5 mkr. Årsprognosen för nettoinvesteringar exklusive exploatering beräknas uppgå till 230,3 mkr, vilket innebär en positiv avvikelse på 42,8 mkr jämfört med budget. Tekniska nämnden räknar med ett överskott på 31,5 mkr för den anslagsfinansierade verksamheten. Avvikelsen beror till stor del på att anslaget för den nya ishallen inte kommer att hinna förbrukas under året. Årsprognosen för nettoinvesteringar avseende exploateringsverksamheten uppgår till 55,0 mkr. Medarbetare Per augusti 2016 uppgår antalet tillsvidareanställda i staden till 2 079 medarbetare, vilket är en ökning med 83 medarbetare jämfört med motsvarande period 2015. Den totala sjukfrånvaron är 6,2 procent för perioden december 2015 juli 2016, vilket är samma nivå som motsvarande period föregående år. Under perioden har stadens medarbetarundersökning, som mäter medarbetarengagemang, genomförts. Det totala HME-indexet för staden uppgick till 78, vilket är en ökning från föregående år då utfallet var 77. Resultatet är således fortsatt bra och står sig även bra i relation till andra kommuner. Stadens företag och sammanställd redovisning Resultatet för Solna kommunkoncern perioden januari augusti är positivt och uppgår till 320,5 mkr, en förbättring med 41,9 mkr jämfört med samma period föregående år. Störst resultatförbättring står Norrenergikoncernen för. Av stadens majoritetsägda företag har Norrenergi och Bostadsstiftelsen Signalisten årsprognoser som är bättre än budget, prognosen för Solna Vatten är i linje med budget medan koncernen Råsunda Förstads AB har en prognos sämre än budget. 2

Viktiga händelser En principöverenskommelse godkändes mellan Solna stad och Trafikverket om att utreda en Huvudstaled i tunnel och att planera för en utbyggnad av Mälarbanan genom Solna. I april månad startade bygget av den nya skolan i Järvastaden, som ska vara klar till höstterminen 2017. Skolan kommer att inrymma minst 500 elever från förskoleklass upp till årskurs 6 och drivas av Raoul Wallenbergsskolan. Förutom den nya skolan kommer en förskola och en ny idrottshall att byggas intill skolan, samt en fritidsgård som kommer att erbjuda verksamhet för ungdomar på kvällar och helger. Mark- och miljööverdomstolen beslutade i februari att upphäva detaljplanen för 600-700 nya bostäder mellan Arenastaden och Råstasjön. Solna stad har valt att inte söka prövningstillstånd hos Högsta Domstolen avseende Mark- och miljööverdomstolens beslut, utan istället fokusera på andra bostadsprojekt i staden. I mars översände gruppledarna i kommunstyrelsen ett brev till Sverigeförhandlingarna med ett önskemål om att Sverigeförhandlingen skulle inkludera en ny station i Hagalunds arbetsplatsområde bland de kollektivtrafikåtgärder som ingår i förhandlingen om statlig medfinansiering. I mitten av maj meddelade staten att de vill uppta förhandlingarna om en ny station vid Hagalunds arbetsplatsområde. Kommunfullmäktige fastställde i mars månad enhälligt förslaget till ny översiktsplan för Solna - Översiktsplan 2030. Planen redovisar hur Solna ska utvecklas fram till år 2030, vilka utmaningar som Solna står inför och vilka övergripande strategier som behöver tillämpas i stadsutvecklingen för att möta dessa utmaningar. Den 1 mars trädde lagen om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning i kraft. Solna stad ska, enligt den nya lagen, ta emot 268 personer som har fått permanent uppehållstillstånd beviljat under 2016. I uppdraget ingår att ordna boende, praktiskt stöd vid bosättning, svenska för invandrare (sfi) och samhällsorientering (so). Hittills har drygt 100 nyanlända fått plats i befintliga lägenheter runt om i Solna och andra kommer att behöva plats i tillfälliga bostäder. De 100-125 tillfälliga bostäderna sätts upp på den tomt där före detta Stenbackaskolan i Huvudsta funnits. I juni godkände kommunstyrelsen en principöverenskommelse och planuppdrag för utveckling av kvarteret Banken 11 i Solna centrum. Inriktningen är att omvandla parkeringsdäcket framför Solna centrum till nya bostadskvarter med cirka 300 lägenheter. Projektet innebär även en överenskommelse med fastighetsägaren Unibail-Rodamco om medfinansiering med 50 miljoner kronor till den nya tunnelbanelinjen till Hagastaden och Arenastaden. I mitten av juni presenterade Stockholms läns landsting det optimeringsarbete som har bedrivits tillsammans med Solna och Stockholm avseende utbyggnaden av den gula tunnelbanelinjen. Resultatet är att Gula linjen inte kommer att vända vid Odenplan som tidigare var planerat, utan istället gå hela vägen från Arenastaden via Odenplan för vidare resa till söderort (Farsta och/eller Skarpnäck) på Gröna linjens spår. Optimeringsarbetet innebär också att station Arenastaden får en ny placering. Solna tog efter kommunstyrelsens godkännande i juni ytterligare ett steg i stadens miljöarbete och ansökte om medlemskap i Sveriges Ekokommuner. Kommunstyrelsen beslutade också om att bilda ett grundvattenråd för Norra Stockholmsåsen, tillsammans med Norrvatten och kommunerna Upplands Väsby, Sollentuna och Sigtuna. Under perioden beslutade kommunstyrelsen och kommunfullmäktige om drygt 2 100 bostäder och 79 000 kvadratmeter kontorsyta och yta för centrumändamål. Inför vårterminen 2017 pågår ombyggnation av gamla Fridhemsskolans lokaler för att möjliggöra öppning av en ny skola, som kommer ta emot elever från förskoleklass till årskurs 3, och inflyttning av kulturskolan med stora delar av sin verksamhet. I juni månad fattade Tekniska nämnden beslut om avrop av fas 3 i byggnationen av en tredje ishall på Ulriksdals idrottsplats. Under augusti månad påbörjades byggnationen. 3

Ett projekt för att digitalisera grundskolorna pågår. Syftet är att modernisera lärmiljön samt att öka måluppfyllelsen av kunskapskraven. Förberedelserna för digitalisering av förskolorna pågår. I mars invigdes ett nytt vård- och omsorgsboende i Råsunda. Boendet drivs av Aleris och har 62 platser. Boendet riktar sig till personer över 65 år med psykisk funktionsnedsättning och är ett aktivitetsboende med sport och hälsoprofil. Förvaltningsberättelse Solna stads styrning Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning samt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Utgångspunkten är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger inriktning och ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. Det sker i Solna stads verksamhetsplan och budget, som är stadens främsta styrdokument. Den årliga verksamhetsplanen och budget kompletteras inom vissa områden med andra styrande dokument som policies, strategier, riktlinjer, planer och program. Styrelse och nämnder ska, med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktning, precisera och fastställa en verksamhetsplan och budget utifrån föreslagna ekonomiska ramar. Hänsyn ska tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Styrelse och nämnder ska till sin verksamhetsplan och budget besluta om internkontrollplan och konkurrensplan för verksamheten. Utifrån styrelsens och nämndernas mål samt ekonomiska ramar ska förvaltningsledningen utarbeta verksamhetsplan och budget i dialog med sina enheter. Enheterna ska arbeta fram sina mål/aktiviteter, vilka i sin tur ska brytas ned till individuella mål/aktiviteter för varje medarbetare. Målen/aktiviteterna tydliggör medarbetares ansvar och befogenhet i det gemensamma arbetet med att uppnå enhetens, nämndens och stadens mål. I Solna stads styr- och uppföljningssystem ingår uppföljning och utvärdering. Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten följs upp och utvärderas i den omfattning som krävs för att ha en god kontroll. Befarade avvikelser, som inte är ringa, ska omgående informeras om till kommunstyrelsen som har uppsikt över nämndernas verksamhet, uppföljning och utvärdering. Uppföljning och utvärdering lämnas till kommunfullmäktige vid två tillfällen under året, per 30 april och 31 augusti. Dessutom lämnas en årsredovisning per 31 december. Solna stads hel- och delägda bolag styrs och följs upp, enligt aktiebolagslagen, av bolagsordning och ägar direktiv. Med stadens kraftiga tillväxt och utveckling följer behovet av en utvecklad styrning och struktur för den verksamhet som bedrivs inom hela koncernen, för att den ska harmonisera med stadens årliga verksamhetsplan och budget. Uppföljning av de övergripande målen och nämndmålen sker genom dels nyckeltal, dels skriftliga beskrivningar. Utgångspunkten är att den samlade uppföljningen ska innehålla svar på följande frågor: Utfall av nyckeltalet/nyckeltalen. Utvecklingen av nyckeltalet/nyckeltalen över tid. Genomförda/planerade aktiviteter för att nå målet. Utmaningar/utvecklingsområden. Sammanvägd analys och bedömning om målet nås. Mål och uppdrag Kommunfullmäktige har i stadens verksamhetsplan och budget för 2016 beslutat om en ny styr- och uppföljningsmodell innehållande vision, övergripande mål, nämndmål, uppdrag samt finansiella mål. Bedömningen i denna delårsrapport är att de fyra övergripande målen samt de tre finansiella målen kommer att uppfyllas under året. Merparten av nämndmålen (30 av 39) bedöms uppfyllas under året. 4

Beträffande årets tolv uppdrag samt kvarvarande två uppdrag från förra året bedöms samtliga slutföras under 2016. Bedömningen är därmed att staden kommer att uppfylla merparten av kommunfullmäktiges övergripande mål och nämndmål samt alla finansiella målen. De ekonomiska resultaten är även fortsatt goda. Sammantaget innebär detta att staden bedöms uppfylla lagkravet om god ekonomisk hushållning under 2016. Övergripande mål Kommunfullmäktige har i stadens verksamhetsplan och budget för 2016 beslutat om följande övergripande mål. De övergripande målen följs i första hand upp i delårsrapporten per augusti samt i årsredovisningen. I en sammanvägd bedömning bedöms måluppfyllelsen enligt följande skala: Målet är på väg att uppfyllas men inte i år. Målet uppfylls inte i år. Målet är ännu inte bedömt. Bedömningen i denna delårsrapport är att de fyra övergripande målen kommer att uppfyllas under året. Bedömning Övergripande mål Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser Delårsrapporten per augusti visar att merparten av nämndmålen kommer att uppfyllas under året i likhet med merparten av uppdragen. Detta innebär tillsammans med att de tre finansiella målen (resultatmål, investeringstak samt skattesats) också klaras, att Solna uppfyller kravet för god ekonomisk hushållning under 2016. Företagarnas nöjdhet med kommunens service har ökat under året. Resultaten från undersökningarna av medborgarnöjdhet, brukarnöjdhet samt SKL:s öppna jämförelser kommer senare under året. Detta gäller även de slutliga resultaten för läsförståelse och kunskapskraven i grundskolan. I SKL:s senaste öppna jämförelser kommer Solnas kommunala grundskolor på plats 59 av 290 kommuner vid en sammanvägd bedömning av uppnådda kunskapskrav, meritvärden och behörighet till gymnasiet. Det finns en fortsatt god balans mellan utvecklingen av stadens intäkter och kostnader. En förutsättning för att behålla Solnas låga skattesats, är att intäkterna utvecklas i minst samma takt som kostnaderna. Solna har de senaste fem åren lyckats upprätthålla en hållbar utveckling, vilket fortsätter under år 2016. Även under 2016 fortsätter Solna vara en av kommunernas med allra högst kostnadseffektivitet, som tillsammans med goda verksamhetsresultat, lägger en grund för en hållbar och god ekonomisk hushållning. Viktiga aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse är: Införandet av ett nytt styr- och uppföljningssystem. Analys av kort- och långsiktigt ekonomiska hållbara förutsättningar inför framtagandet av stadens planeringsförutsättningar inför 2017-2019. Förutom ekonomiska kalkyler görs prognos och uppföljningar av bostadsbyggandet, befolkningsförändringar per åldersgrupp och stadsdel 5

samt omvärldsanalyser. Utifrån dessa underlag justeras årligen nämndernas förutsättningar och ekonomiska ramar enligt stadens finansiella mål och riktlinjer. Samordning av behoven av nya förskolor, skolor, LSS-boenden och äldreboende i en övergripande lokalplanering. Under året har bl.a. startskottet för en ny ishall och en ny skola i Järvastaden gått och en ombyggnad av Fridhemsskolan (Parkskolan) pågår för att möta behovet av nya skolplatser i centrala Solna. Utveckla processer och införa systemstöd för det systematiska kvalitetsarbetet inom barn- och utbildningsförvaltningen och omvårdnadsförvaltningen. Stadens systematiska arbete med att få solnabor att gå från bidrag till egen försörjning inom ramen för Solnamodellen. Stärkt entreprenörsstyrning och avtalsuppföljning inom stadens verksamheter med en tydlig utveckling inom bl.a. tekniska nämndens verksamheter. Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. I Solna finns en dynamisk marknad med över 9 000 unika företag i olika storlekar och branscher. Det handlar om allt från multinationella företag till små nystartade och från högteknologiska företag till tjänstesektorn. Under perioden har företag såsom The Winery, Sodexo, Johnson & Johnson, Telia Company, Svenska spel och Länsförsäkringar hälsats välkomna till Solna. En antal större etableringar är annonserade för kommande år som t ex SEB, Siemens, Rosche, Telenor, Elite hotels och Grow hotell. Även nyföretagandet utvecklas väl i Solna. Solna har även tillsammans med Vaxholm högst nyföretagsamhet bland unga personer i Stockholms län och riket (33,1 nyföretagsamma per 1000 invånare). Under perioden januari augusti har 489 nya företag startats i Solna. Övernattande och besökare till Solna omsatte drygt 2 miljarder kronor, vilket gav helårssysselsättning för 1275 personer under 2015. Främsta skälet till omsättningen och sysselsättningen är ökat antal hotell övernattningar i staden och öppnandet av Mall of Scandinavia. Sedan 2012 har den turistekonomiska omsättningen i Solna ökat med 113 procent, samtidigt som sysselsättningen har ökat med 80 procent. Viktiga aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse är: Under perioden har staden bl.a. genomfört cirka 100 företagsbesök, deltagit på ett 20-tal företagarföreningsmöten, arrangerat tre frukostbrickor, en småföretagarmässa och två Connect Tillväxtforum i Solna. Det har också gjorts en NKI-mätning bland företagare i Solna och vid tre tillfällen arrangerat Service i samverkan för medarbetare, som kommer i kontakt med företagare i staden. För att uppmuntra unga företagare anordnas tävlingen årets unga affärsidé. Under perioden har staden tillsammans med föreningslivet bl.a. genomfört ett sommarlovs- och kulturprogram med fler aktörer och fler aktiviteter än föregående år, särskilda insatser har gjorts för att öka läslusten och läsförståelsen inom fritidsklubbsverksamheten, Solnas ungdomscafé har varit välbesökt, fritidsklubbsverksamheten har fortsatt att öka, dansutbudet har utvidgas på Solna Kulturskola och en ny scenlokal planeras i Hagalund. Därutöver har nationaldagsfirandet med Kungliga Operan hållits i Haga och rekordmånga föreningar och förbund har erbjudit de 15 000 besökarna på Idrottens dag i Hagaparken att prova på deras idrotter. Solna är en stad med många nationaliteter och staden välkomnar alla nya solnabor. En enhet för etablering och integration har bildats inom ramen för kompetensförvaltningen som ska säkerställa att nyanlända ges goda förutsättningar för en bra integrering. Stöd ges på den nyanländes modersmål och samhällsorienteringen har utvecklats för att bättre stödja etablering och integration. Ett samarbete med andra kommuner har påbörjats med syfte att utveckla metoder att ta tillvara resurser från civilsamhället vad gäller aktiviteter som stödjer integration. För att vara en stad som kännetecknas av mångfald och kreativitet arbetar Solna tillsammans med Stockholm stad, Stockholms läns landsting, KI, KTH, Stockholms universitet och övriga aktörer i stiftelsen Vetenskapsstaden för att stärka Solna och Stockholms ställning inom Life Science-området. 6

Under perioden har ett antal stora evenemang arrangerats på Friends Arena som också bidrar till stadens mångfald, kreativitet och upplevelser. Under sommaren stod Coldplay, Monsters of Rock feat Black Sabbath, Beyoncé och FC Barcelona Leicester City på programmet. Staden samverkar såväl internt som externt för att evenemangen ska löpa på bra. Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. Av årets brukarundersökning i förskolan framgår bl.a. att 91 procent av föräldrarna instämmer i påståendet att mitt barn känner sig tryggt i förskolan, vilket är ungefär som för 2015 (93 %) och 2014 (92 %). Resultatet avser både fristående och kommunala förskolor. Andelen elever som känner sig trygga i skolan har minskat från 86 procent till 83 procent, medan andelen elever som känner sig bra bemötta av vuxna i skolan har ökat från 84 procent till 86 procent. Arbetslösheten totalt i Solna är lägre än samma period 2015 och dessutom lägre jämfört med både Stockholms län och riket. Värt att notera är att ungdomsarbetslösheten (18-24 år) är väsentligt lägre i Solna (4 %) jämfört med Stockholms län (7,5 %) och riket (11,5 %). Antal hushåll med ekonomiskt bistånd har minskat i jämförelse med samma period förra året. Under perioden har 66 procent av Solnamodellens deltagare gått vidare till arbete eller utbildning. Staden har erbjudit sommarjobb/feriepraktik till 314 ungdomar. Medborgarundersökningarna kring trygghet samt brukarnöjdhet görs under hösten. Viktiga aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse är: Kommunfullmäktige har enhälligt beslutat om förslaget till ny översiktsplan för Solna - Översiktsplan 2030. Planen redovisar hur Solna ska utvecklas för att bidra till målet om en attraktiv och trygg stad fram till år 2030, vilka utmaningar som Solna står inför och vilka övergripande strategier som behöver tillämpas i stadsutvecklingen. Under perioden har kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har fattat beslut om över 2 100 bostäder samt 79 000 kvadratmeter kontorsyta och yta för centrumändamål utifrån inriktningen i översiktsplanen. Bland besluten finns två trygghetsboenden för äldre solnabor. Startskottet har gått för byggnation av en ny ishall på Ulriksdals IP, och av en ny skola, idrottshall, förskola och fritidsgård i Järvastaden och för en ombyggnad av före detta Fridhemsskolan (Parkskolan) för att möjliggöra nya skolplatser i centrala Solna och en flytt av Solna Kulturskola. För att öka tryggheten för barnen på förskolan har bl.a. personaltätheten förbättrats, ett systematiskt arbete har drivits med att dela in barnen i mindre grupper och organisationen har utvecklats. I skolan har arbetet fokuserat på att skapa studiero och trygghet i klassrummet. För att säkerställa att barn och ungdomar inte far illa gör mottagningen på barn och ungdom på socialförvaltningen ett kvalificerat arbete, håller tidsfrister och ger rådgivning och information till samarbetspartners. Även nätverksteamet används som en resurs och ett projekt pågår gällande intensivutredningar med syftet att korta utredningstiden och snabbare få ett bra beslutsunderlag för att kunna sätta in rätt insatser vid behov. Under perioden har antalet aktualiseringar minskat, medan antalet inledda utredningar ligger kvar på samma nivå. För att uppnå öka tryggheten bland äldre solnabor med insats från staden har omvårdnadsförvaltningen bl.a. genomfört förebyggande hembesök, installerat moderna trygghetslarm hos alla som bor i ordinärt boende och som har trygghetslarm, genomfört utbildningar i brand- och säkerhetsarbete och brandkontroller samt genomfört kompetenshöjande insatser för medarbetarna. För att öka attraktiviteten och tryggheten i stadsmiljön har nya arbetssätt sjösatts med daglig rondering i stadsmiljön, utökad renhållning i flera områden, bättre klottersanering och ny belysning i tunnlar. Sänkning av hastigheterna från 50 till 40 kilometer per timme på Solnas gator pågår. 7

En trygghetsinventering har påbörjats, där 2 701 enkäter har skickats ut till solnabor för att kartlägga hur de ser på tryggheten i sitt närområde. Medborgardialoger har också genomförts i Solna C, Huvudsta C och Bergshamra C i samverkan med polisen. Trygghetsinventeringen ligger till grund för planeringen 2017. Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Solna fortsätter att växa med nya invånare och arbetsplatser. Under första halvåret 2016 ökade befolkning med cirka 1 000 personer, vilket innebär att stadens befolkning på årsbasis växer med cirka 3 procent, vilket är en hög takt. Under 2016 kommer cirka 900 bostäder att färdigställas, vilket tillsammans med ett högt barnafödande bidrar till befolkningsökningen. Även antalet arbetsplatser i Solna ökar och närmar sig 80 000 arbetsplatser. Under perioden har The Winery, Sodexo, Johnson & Johnson, Telia Company, Svenska spel och Länsförsäkringar hälsats välkomna till Solna. En rad större nyetableringar är annonserade för kommande år som t ex SEB, Siemens, Rosche, Telenor, Elite hotels och Grow hotell. SKL och Kolada har utformat ett kommunindex, som mäter kommunernas ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarhet. I denna sammanställning tillhör Solna den översta kvartilen i kommunsverige i 15 av de 26 kriterierna och i enbart 3 av kriterierna tillhör Solna den lägsta kvartilen. Sammantaget innebär detta att Solna tillhör toppskiktet bland hållbara kommuner i denna sammanställning med goda resultat i alla tre kriterierna: ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Viktiga aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse är: Implementeringen av de fyra strategier i den nya översiktsplanen som kommunfullmäktige antog under våren som ska möjliggöra att Solna ska fortsätta att växa hållbart. Under perioden har kommunstyrelsen och kommunfullmäktige fattat beslut om över 2 100 bostäder samt 79 000 kvadratmeter kontorsyta och yta för centrumändamål. Samverkan med Stockholms läns landsting om utbyggnaden av tunnelbanan till Arenastaden. I juni offentliggjorde Stockholms läns landsting det optimeringsarbete som har bedrivit tillsammans med Solna och Stockholm om utbyggnaden av den gula tunnelbanelinjen. Resultatet av arbetet är att den gula tunnelbanelinjen inte kommer att vända vid Odenplan, utan gå hela vägen från Arenastaden, via Odenplan, vidare till söderort (Farsta och/eller Skarpnäck) på Gröna linjens spår. Dessutom fick tunnelbanestationen i Arenastaden ett nytt läge, som möjliggör en utveckling av både Arenastaden och Hagalund. Samarbete med Trafikverket om utredning av Huvudstaleden i tunnel och planering för Mälarbanan. I enlighet med den principöverenskommelse med trafikverket som kommunfullmäktige har beslutat har arbetet pågått. Inriktningen är att samordnat genomföra utrednings- och planläggningsarbetet, eftersom båda infrastrukturprojekten berör Solna och får direkta konsekvenser för stadens fortsatta utveckling. Analys av kort- och långsiktigt ekonomiska hållbara förutsättningar inför framtagandet av stadens planeringsförutsättningar inför 2017-2019. Förutom ekonomiska kalkyler görs prognos och uppföljningar av bostadsbyggandet, befolkningsförändringar per åldersgrupp och stadsdel samt omvärldsanalyser som kan komma förändra förutsättningar i framtiden. Utifrån dessa underlag justeras årligen nämndernas förutsättningar och ekonomiska ramar enligt stadens finansiella mål och riktlinjer. Samordning av behoven av nya förskolor, skolor, LSS-boenden och äldreboende i en övergripande lokalplanering. Under året har bl.a. startskottet för en ny ishall och en ny skola i Järvastaden gått och en ombyggnad av Fridhemsskolan (Parkskolan) pågår för att möta behovet av nya skolplatser i centrala Solna. Implementeringen av den nya miljöpolicyn med tillhörande miljöstrategi i staden. Under perioden har kommunstyrelsen också beslutat att Solna ska bli medlem i Sveriges Ekokommuner och medverka i bildandet av ett grundvattenråd för Norra Stockholmsåsen. 8

Solnamodellens arbete med att få solnabor att gå från bidrag till egen försörjning genom ett individanpassat arbetssätt med vägledning, utbildning och tillsammans med arbetsgivare, samarbetspartners och utbildningsleverantörer. Nämndmål Kommunfullmäktige har i stadens verksamhetsplan och budget för 2016 beslutat om följande nämndmål för respektive nämnd. Nämndmålen följs i första hand upp i delårsrapporten per augusti samt i årsredovisningen. Sammanlagt är det 39 nämndmål under verksamhetsåret 2016. I en sammanvägd bedömning bedöms måluppfyllelsen enligt följande skala: Målet är på väg att uppfyllas men inte i år. Målet uppfylls inte i år. Målet är ännu inte bedömt. Bedömningen i denna delårsrapport är att 30 av de 39 nämndmålen kommer att uppfyllas under året. Åtta av nämndmålen är på väg att uppfyllas men inte i år. Ett nämndmål bedöms inte uppfyllas i år. Kommunstyrelsen Bedömning Nämndmål Kommunstyrelsen ska ta tillvara Solnas intressen i Stockholmsregionen. Kommunstyrelsen ska säkerställa att Solna stad kan möta tillväxt och utbyggnad på ett hållbart sätt för dagens och morgondagens solnabor. Solna ska vara en serviceinriktad stad som tar tillvara solnabornas och företagarnas engagemang i stadens utveckling. Solna stad ska vara en bra arbetsgivare med engagerade medarbetare. Solna stad ska tillvarata digitaliseringens möjligheter i välfärdstjänsterna. Kommunstyrelsen ska ta tillvara Solnas intressen i Stockholmsregionen. Måluppfyllelsen mäts genom beskrivningar av ett antal genomförda aktiviteter. Viktiga aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse är: Deltagande i Sverigeförhandlingen I mars månad enades gruppledarna i kommunstyrelsen om att gemensamt översända ett brev till Sverigeförhandlingarna med önskemål om att Sverigeförhandlingen skulle inkludera en ny station i Hagalunds arbetsplatsområde bland de kollektivtrafikåtgärder som ingår i förhandlingen om statlig medfinansiering. I mitten av maj meddelade Sverigeförhandlingen att staten är villig att uppta förhandlingarna med staden om en ny station vid Hagalunds arbetsplatsområde. Samverkan med Stockholms läns landsting om utbyggnaden av tunnelbanan till Arenastaden I juni offentliggjorde Stockholms läns landsting det optimeringsarbete som har bedrivits tillsammans med Solna och Stockholm avseende utbyggnaden av den gula tunnelbanelinjen. Målet har varit att hitta smarta och effektiva lösningar som ryms inom befintliga kostnadsramar. Resultatet av arbetet är att den gula tunnelbanelinjen inte kommer att vända vid Odenplan som tidigare var planerat, utan istället kommer att gå från Arenastaden, via Odenplan, och vidare till söderort (Farsta och/eller Skarpnäck) på Gröna linjens spår. Dessutom fick tunnelbanestationen i Arenastaden ett nytt läge, som möjliggör en utveckling av både Arenastaden och Hagalund. 9

Samarbete med Trafikverket om utredning av Huvudstaleden i tunnel och planering för Mälarbanan I enlighet med den principöverenskommelse med trafikverket som kommunfullmäktige har beslutat om har arbete pågått under perioden med att utreda Huvudstaleden i tunnel och planera för Mälarbanan. Inriktningen är att samordnat genomföra utrednings- och planläggningsarbetet, eftersom båda infrastrukturprojekten berör Solna och får direkta konsekvenser för stadens fortsatta utveckling. Företagsetableringar Under perioden har The Winery, Sodexo, Johnson & Johnson, Telia Company, Svenska spel, KPMG och Länsförsäkringar hälsats välkomna till Solna. En rad större nyetableringar är annonserade för kommande år som t ex SEB, Siemens, Rosche, Telenor, Elite hotels och Grow hotell, Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsförmedlingens huvudkontor. Påverkan på den regionala utvecklingsplanen Under året har en uppdaterad regional utvecklingsplan för Stockholm (RUFS) till 2050 arbetats fram av ett stort antal aktörer i Stockholmsregionen under ledning av Stockholms läns landsting. I processen har Solna stad lyft fram vikten av att den nya planen fokuserar på att riva de hinder som idag finns för ett ökat bostadsbyggande och på utbyggnad av infrastruktur. Samverkan kring flyktingmottagning och etablering av nyanlända personer Norrortskommunerna samverkar i frågor som rör flyktingmottagning och etablering av nyanlända personer inom organisationen "Koordination Norrort". Arbetet bedrivs i ett antal tematiska undernätverk till exempel ensamkommande barn, vuxennätverket och återsöksnätverket. Solna deltar i samtliga nätverk och är därmed en aktiv part. Kommunstyrelsen ska säkerställa att Solna stad kan möta tillväxt och utbyggnad på ett hållbart sätt för dagens och morgondagens solnabor. Måluppfyllelsen mäts dels genom ett antal nyckeltal, dels genom skriftliga beskrivningar av genomförda aktiviteter. Nyckeltalen mäts framför allt på årsbasis. Det nyckeltal som finns för första halvåret 2016 avser befolkningsutvecklingen. Under första halvåret 2016 ökade antalet solnabor från 76 158 till 77 156 och befolkningsökningen förväntas fortsätta under resten av året. Viktiga aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse är: Analys av kort- och långsiktigt ekonomiska hållbara förutsättningar inför framtagandet av stadens planeringsförutsättningar inför 2017-2019. Förutom ekonomiska kalkyler görs prognos och uppföljningar av bostadsbyggandet, befolkningsförändringar per åldersgrupp och stadsdel samt omvärldsanalyser som kan komma förändra förutsättningar i framtiden. Utifrån dessa underlag justeras årligen nämndernas förutsättningar och ekonomiska ramar enligt stadens finansiella mål och riktlinjer. Samordning av behoven av nya förskolor, skolor, LSS-boenden och äldreboende i en övergripande lokalplanering. Under året har bl a startskottet gått för en ny ishall och en ny skola i Järvastaden och en ombyggnad av Fridhemsskolan (Parkskolan) pågår för att möta behovet av nya skolplatser i centrala Solna. Implementering av de fyra strategier i den nya översiktsplanen som kommunfullmäktige antog under våren som ska möjliggöra att Solna ska fortsätta att växa hållbart. Under perioden har kommunstyrelsen och kommunfullmäktige fattat beslut om över 2 100 bostäder samt 79 000 kvadratmeter kontorsyta och yta för centrumändamål. Samordningen av arbetet med implementeringen av den nya miljöpolicyn med tillhörande miljöstrategi i staden. Under perioden har kommunstyrelsen också beslutat att Solna ska bli medlem i Sveriges Ekokommuner och att medverka i bildandet av ett grundvattenråd för Norra Stockholmsåsen. 10

Solna ska vara en serviceinriktad stad som tar tillvara solnabornas och företagarnas engagemang i stadens utveckling. Måluppfyllelsen mäts dels genom ett antal nyckeltal, dels genom skriftliga beskrivningar av genomförda aktiviteter. Nyckeltalen mäts framför allt på årsbasis, men vissa nyckeltal såsom brukarnas nöjdhet med stadens kontaktcenter och företagarnas nöjdhet med stadens myndighetsutövning finns redan nu. Under perioden registrerade stadens kontaktcenter drygt 66 000 ärenden, varav cirka 48 000 per telefon (73%), 12 000 via webb (18%) och 6 000 via receptionen (9%). Av alla ärenden som inkom löstes 62 procent direkt av kontaktcenter och den generella kundnöjdheten för perioden uppgick till 84 procent. Undersökningen av hur företag i Solna uppfattar stadens myndighetsutövning visar att kundnöjdheten 2016 uppgår till NKI 73, vilket är en förbättring jämfört med 2015 (NKI 70). Bäst omdömen får bemötande med index 80, medan övriga serviceområden; tillgänglighet, information, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet ligger på ett index mellan 71-80. Av myndighetsområdena får serveringstillstånd högst betyg (84) följt av följt av miljö- och hälsoskydd (76), livsmedelskontroll (73), markupplåtelse (72) och bygglov (53). Viktiga aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse är: Medborgardialoger och möjlighet till påverkan Ett sätt att ta tillvara solnabornas och företagarnas engagemang i stadens utveckling är att genomföra olika typer av medborgardialoger som ger möjlighet till påverkan eller enkätundersökningar som ligger till grund för kommande utformning. Under perioden har staden genomfört medborgardialoger tillsammans med polisen, medverkat vid Hagalundsdagen, bjudit in till digital medborgardialog för att utveckla stadsmiljön, genomfört en trygghetsinventering och förberett en digital trygghetsvandring som startar under hösten, som ska möjliggöra för solnaborna att tycka till om stadsmiljön. Kommunikation Under perioden har kommunikationen till solnaborna utvecklats med ökad kommunikation om vilka beslut som fattas och saker som sker i närområdet som rör den enskilde. Staden arbetar aktivt med sociala medier, där tillgängligheten och servicegraden är hög och där de sociala mediekanalerna kan avlasta trycket på andra kanaler såsom telefon och mejl. Service i samverkan För att förbättra servicen har ett utbildningsprogram och ett nätverk för medarbetare i staden som har kontakt med företag i sin yrkesroll utvecklats och startats. Syftet är att öka kunskapen om näringslivet och dess behov och villkor samt öka kunskapen om varandras olika roller för att säkra partnerskap och förbättra stadens service och bemötande. Under perioden har utbildningstillfälle två och tre genomförts för ett hundratal medarbetare i staden. Solnamodellen Stadens systematiska arbete med att få solnabor att gå från bidrag till egen försörjning via arbete, studier eller eget företagande går under benämningen Solnamodellen. Modellen grundar sig i ett individanpassat arbetssätt, coachning, matchning, studie- och yrkesvägledning, utbildning, god omvärldsbevakning samt på goda relationer med arbetsgivare, samarbetspartners och utbildningsleverantörer, som kommer utifrån stadens näringslivsarbete. Sammantaget bidrar stadens näringslivsarbete och stadens arbetsmarknadsarbete till att ta tillvara solnabornas och företagarnas engagemang i stadens utveckling. Solna stad ska vara en bra arbetsgivare med engagerade medarbetare. Måluppfyllelsen mäts dels genom ett antal nyckeltal (medarbetarengagemang och sjukfrånvaro), dels genom skriftliga beskrivningar av genomförda aktiviteter. 11

Under perioden har stadens medarbetarundersökning, som mäter medarbetarengagemang, genomförts. Det totala HME-indexet för staden uppgick till 78, vilket är en ökning från föregående år då utfallet var 77. Resultatet är således fortsatt bra och står sig även bra i relation till andra kommuner. Sjukfrånvaron i staden ligger på samma nivå som föregående år, 6,2 procent. Viktiga aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse är: Genomförande av årets medarbetarundersökning. Resultatet har presenterats, analyserats och ligger nu till grund för framtagande av handlingsplaner inom stadens förvaltningar. Genomförande av utbildningssatsningen Medarbetarskap i partnerskap. Det är en fortsättning på ledarutvecklingsprogrammet Ledarskap i partnerskap, och omfattar alla stadens medarbetare. Satsningen börjar genomföras i september 2016. Genomförande av satsningen på hållbar arbetshälsa för att minska sjukfrånvaron med fokus på barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och omvårdnadsförvaltningen. Solna stad ska tillvarata digitaliseringens möjligheter i välfärdstjänsterna. Måluppfyllelsen mäts dels genom ett nyckeltal (Fungerande IT-stöd), dels genom skriftliga beskrivningar av genomförda aktiviteter. Nyckeltalet mäts på årsbasis. Viktiga aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse är: Framtagande av förbättrade digitala tjänster i staden. Det handlar exempelvis om digitala tjänster för att skapa en kunskapsbaserad lärmiljö i skolan, underlätta frånvarohanteringen inom förskolan, förbättra hanteringen av betalning av kulturskolans verksamhet, utveckling av digitala lås och digitala trygghetslarm till hemtjänsten, införande av mobila enheter för dokument och uppföljning (journalhantering) samt implementering av ett nytt HR/lönesystem. Fortsatt utrullning av nätverk i stadens fastigheter för att skapa förutsättningar till fortsatt digitalisering. Vidareutveckling av stadens möjlighet till fjärråtkomst för anställda och uppgradering av stadens kontorsprogramvara för att skapa en stabil digital arbetsmiljö. Implementeringen av det gemensamma verksamhetssystemet (Stratsys) för stadens planeringsoch uppföljningsprocesser, vilket skapar förutsättningar för ett bättre beslutsunderlag i verksamheterna samt en minskad administrativ börda. Byggnadsnämnden Bedömning Målet är på väg att uppfyllas men inte i år. Nämndmål Byggnadsnämnden ska planera för nya bostäder, arbetsplatser och service samt åstadkomma en sammanhållen, levande och hållbar stadsmiljö med ett modernt transportsystem. Byggnadsnämnden ska förbättra dialogen med solnabor och andra intressenter med inriktningen att skapa en öppen och inkluderande planprocess. Byggnadsnämnden ska öka nöjdheten hos solnabor och företagare med nämndens service och myndighetsutövning. Byggnadsnämnden ska planera för nya bostäder, arbetsplatser och service samt åstadkomma en sammanhållen, levande och hållbar stadsmiljö med ett modernt transportsystem. Under perioden har bygglov för 804 nya bostäder beviljats i Nya Ulriksdal (Jockeyn 6 och Totalisatorn 6), området Ingenting (Skalden 1), Järvastaden (kv Pyrolan), Skytteholm (Skytten) och studentbostäder i Huvudsta (Furiren 2). Nämnden har givit förvaltningen fyra planuppdrag att arbeta med och godkänt fyra detaljplaner som tillsammans innehåller ca 1 150 bostäder, varav 10 LSS-bostäder och 70 12

trygghetsboendelägenheter. De fyra planuppdragen som nämnden har givit och de fyra planerna som nämnden godkänt innehåller uppdrag som att möjliggöra arbetsplatser, handel, service och bostäder i sex olika stadsdelar och bidrar till att utveckla och skapa en levande, sammanhållande och hållbar stadsmiljö. Planuppdragen som har givits berör Nationalstadsparken, Karolinska Institutet/Hagastaden, Hagalund, Huvudsta, Järvastaden och Frösunda. Viktiga aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse om att planera för nya bostäder, arbetsplatser och service samt åstadkomma en sammanhållen, levande och hållbar stadsmiljö med ett modernt transportsystem är: I planeringen för nya bostäder har ett planuppdrag för del av kvarteret Flundran givits som möjliggör ca nya 80 lägenheter, där 10 stycken avser LSS-lägenheter och en detaljplan för Palsternackan 2 m.fl. som möjliggör byggnation av trygghetsboende med ca 70 bostäder i Huvudsta har godkänts. I planeringen för nya arbetsplatser godkändes i juni detaljplan för Signalen 3. Detaljplanen möjliggör 31 000 kvm kontorsyta, konferens och parkering. I planeringen för nya bostäder godkändes i juni godkändes detaljplan för kv Grankällan i Järvastaden som möjliggör ca 200 rad- och kedjehus i Järvastaden. I planeringen för åstadkomma ett modernt transportsystem har byggnadsnämnden har tillsammans med kommunstyrelsen deltagit i arbetet med planeringen för utbyggnaden av tunnelbanan till Arenastaden. I planeringen för att skapa en sammanhållen, levande och hållbar stadsmiljö har nämnden arbetat med ett planuppdrag och programarbete för del av fastigheten Huvudsta 3:1 och kvarteret Krukmakaren m.fl. Programmets syfte är att pröva möjligheten att förtäta med nya bostäder i sydvästra Huvudsta samt möjligheten för det intilliggande Solnaverket att utveckla sin verksamhet. I programförslaget möjliggörs 800-900 nya bostäder och Solnaverkets utbyggnad är också ett led i att Norrenergis strävan att frångå fossila bränslen. Arbetet bidrar till att säkra att Norrenergi kan möte en förväntad ökad efterfrågan av hållbar värme och kyla till företag och invånare i Solna och Sundbyberg. I arbetet med att åstadkomma en sammanhållen, levande och hållbar stadsmiljö, samt att skapa fler bostäder godkändes i juni en detaljplan för kv Grankällan i Järvastaden som möjliggör ca 200 rad- och kedjehus i Järvastaden. Detaljplanen möjliggör rad- och kedjehus, vilket är ett komplement till Solnas utbud av större lägenheter och bidrar till målsättningen om ett brett utbud av bostäder. Byggnadsnämnden ska förbättra dialogen med solnabor och andra intressenter med inriktningen att skapa en öppen och inkluderande planprocess. Under perioden januari till september har tre plansamråd (Byggmästaren, kv. Signalen, samt Ballongberget) genomförts. Samrådsmöten hålls i Solnas kommunbibliotek eller i stadshuset. I vissa fall hålls ett extra samrådsmöte i berörd stadsdel. Viktiga aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse är: Genomförande av samrådsmöten. Enligt Plan- och bygglagen ska staden innan en ny detaljplan får antas först ha samrått om planförslaget och sedan låtit det granskas. Syftet med samrådet är att få ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge medborgarna möjlighet till insyn och påverkan. Under samrådstiden hålls oftast ett samrådsmöte kvällstid där representanter för staden och exploatören finns tillgängliga för att ge information, svara på frågor och ta del av synpunkter. Utöver samrådsmöten sker i en del fall också möten med närboende och engagerade medborgare kring någon särskild fråga eller förslag till förändringar av förslaget. Synpunkter på planförslag kommer oftast in via e-post men i viss mån även via sociala medier. 13

Tillsammans med stadsledningsförvaltningen har en teknisk lösning för att inhämta synpunkter via hemsidan tagits fram men har ännu inte använts vid något plansamråd. Verktyget planeras att prövas under programsamråd under senare delen av hösten. Under våren och sommaren har arbetet med att ta fram ett program för Huvudsta 3:1 samt Krukmakaren tagits fram. I programmet kommer två alternativ till bebyggelsestruktur att redovisas som medborgare, intresserade och sakägare kan ta del av och lämna synpunkter på. Att arbeta med två olika alternativ i samråds- eller programskedet är ett sätt att skapa större engagemang och delaktighet i processen. Byggnadsnämnden väntas fatta beslut om programsamråd under oktober. Under samrådstiden kommer en teknisk plattform för synpunkter via hemsidan att användas förutom de sedvanliga kanalerna för inhämtande av synpunkter och förslag. I arbetet med Hagalundsstrategin har förvaltningens medarbetare deltagit i dialogmöten med boende och verksamma i stadsdelen. Syftet med dialogsamtalen är utarbeta ett förslag till utvecklingsmöjligheter i stadsdelen Hagalund. Byggnadsnämnden ska öka nöjdheten hos solnabor och företagare med nämndens service och myndighetsutövning. Målet är på väg att uppfyllas men inte i år. Målet gällande effektivitet av handläggningen av bygglov uppnås under året. Under perioden januari till augusti har 245 ansökningar inkommit gällande bygglov. Från det att ärendet är komplett tar det 2-3 veckor till beslut är fattat. 51 ärenden var kompletta vid ansökan och dessa beslut fattas inom 5 dagar. I arbetet med handläggning av bygglov sker ofta en tidig kontakt med förvaltningen där sökande presenterar sitt projekt. Beroende på projektets storlek och utformning sker ett arbete tillsammans med att ta fram ett förslag som uppfyller kraven för ansökan och sedan beslut. Antalet bygganmälan under perioden är 45 stycken. I snitt tar det 10 dagar från komplett ärende innan beslut är fattat. 11 ärenden var kompletta vid ansökan. Antalet ansökningar om skyltlov är under perioden 90 stycken. Det tar 7 dagar att fatta beslut efter komplett ärende. 25 ärenden var kompletta vid ansökan. Under perioden visar NKI för bygglov för 2015 visar på oförändrad nöjdhet hos de tillfrågade företagen och är 53. Det innebär att målet inte är uppfyllt i år. Under hösten 2015 gjordes en kompletterande undersökning genom djupintervjuer för att få en bättre bild av vad företag och bostadsrättsföreningar upplever i kontakt med förvaltningen. Undersökningen resulterade i ett antal aktiviteter och delvis förändrat arbetssätt för att ge tydlig information och god service till företag och medborgare. Viktiga aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse för att öka nöjdheten med servicen är: Uppdatering och förbättring av frågor och svar på hemsidan sker löpande. Checklistor över handlingar som ska bifogas olika typer av ansökningar finns inlagda på hemsidan. Utbildning om bygglovsprocessen för kontaktcenters medarbetare sker löpande. Bygglovsärenden och skyltärenden som är kompletta skrivs ut direkt samma vecka som de fördelas. Större bygglovsansökningar får byggnadsinspektör utsedd direkt. Mindre ärenden förgranskas av byggnadsinspektör inför tekniskt samråd i samma vecka som bygglovsbeslutet expedierats. Balkonginglasningsärenden har standardiserats. Mötesstrukturen inom enheten har effektiviserats för att lösgöra mer tid för handläggning. Ärendehanteringssystem som stödjer verksamheten och ger möjlighet för kontaktcenter ger mer information till sökande är under upphandling. 14

Tekniska nämnden Bedömning Målet är på väg att uppfyllas men inte i år. Målet är på väg att uppfyllas men inte i år. Målet är på väg att uppfyllas men inte i år. Nämndmål Solna ska ha en ren, snygg och trygg stadsmiljö. Avfallshanteringen ska ske med bästa möjliga resursutnyttjande och minsta möjliga miljöpåverkan. Solna ska ha en god framkomlighet, tillgänglighet och trafiksäkerhet för alla som bor och rör sig i staden. Solna ska ha ändamålsenliga, tillgängliga och effektiva lokaler, som erbjuder en god miljö att vistas i. Tekniska nämnden ska öka nöjdheten hos solnabor, företagare och stadens verksamheter med nämndens service och myndighetsutövning. Solna ska ha en ren, snygg och trygg stadsmiljö. Målet är på väg att uppfyllas men inte i år. De kvantitativa mått som ligger till grund för att bedöma om målet är uppfyllt eller inte baseras på utfallet i den medborgarundersökning som staden deltar i. Undersökningen kommer att genomföras under hösten varför resultatet inte kan presenteras förrän i årsredovisningen. Inom målområdet har det under perioden genomförts riktade satsningar för att utveckla stadsmiljön och öka tryggheten. Exempel på dessa är: Nytt arbetssätt med daglig rondering i stadsmiljön. Utökad renhållning i flera områden, bl.a. Arenastaden och Järvastaden. Utökade personalresurser inom klottersanering. Ny belysning i tunnlar som tidigare upplevts som otrygga platser. Rivning av hissen vid Bergshamra torg. Byggnationen av en ny lekplats med fjärilstema i Bergshamra. I och med att det inte finns tillräcklig information för att bedöma medborgarnas upplevelse av de genomförda åtgärderna görs bedömningen att målet kommer att uppfyllas, men inte i år. Avfallshanteringen ska ske med bästa möjliga resursutnyttjande och minsta möjliga miljöpåverkan. Mätetal för avfallsmängder och insamlingsvolymer. finns inte tillgängliga för perioden. Detta gör att helhetsbedömningen av måluppfyllelsen inte kan göras fullt ut i delårsrapporten. Sett till historiken för tidigare år har dessa mått utvecklats positivt. Mängden insamlat matavfall per person har t.ex. ökat till 25,0 kilo under 2015 (24,6 kilo under 2014) och detsamma gäller för mängden insamlade förpackningar som ökat till 46 kilo per person (45 kilo under 2014). Inom målområdet har förvaltningen under perioden arbetat aktivt med förstärkt avtals- och entreprenörsstyrning. Detta har genomförts med samma metoder som för övriga avtalsområden, vilket bland annat inneburit att avtalsuppföljningen har förstärkts. Samarbetet mellan Solna stad och Sörab med en mobil återvinningscentral har fortsatt under perioden. Samarbetet syftar bland annat till att öka närheten till återvinning för stadens invånare och att avfall ska hamna på rätt plats. I samband med beslut om verksamhetsplan och budget för 2016 fattade kommunfullmäktige också beslut om en sänkt taxa inom avfallsområdet. Detta innebär att intäkterna har minskat. Trots detta har totalekonomin varit god och utvecklingen av effektiviteten inom området har nått uppsatta mål. 15