Stadsledningskontoret fåíéêå~íáçåéää~~îçéäåáåöéå Handläggare: Karin Källström IB nr 2/2006 den 20 mars 2006 Tfn: 08-508 29 888 Dagordningspunkt 5.1 Datum: 2006-02-27 Ärende dnr 005-1257/2006 f_jê~ééçêí Rapport från Konsumentnämndens studieresa till Bryssel, belgien den 1-2 december 2005 Konsumentnämnden genomförde en studieresa till Bryssel den 1-2 december. Konsumentnämndens rapport från studieresan bifogas. pjnmrprpíçåâüçäãi_éë âë~çêéëëwo~öå~ê ëíäéêöëmä~ån qñåwmujrmuovmmmic~ñwmujrmuovqvv
ëáç2 (2)) Konsumentnämndens studieresa till Bryssel 1-2 december 2005 En mycket tidig morgon i december träffades vi: sju politiker från konsumentnämnden, fem tjänstemän från konsumentförvaltningen och miljö- och konsumentroteln och fem konsumentvägledare på Arlanda, för vidare transport, för att göra ett nedslag i Bryssel. Förväntansfulla och fyllda av funderingar tog vi bussen direkt från Bryssels flygplats till BEUC, den europeiska konsumentorganisationen, som organiserar 40 oberoende nationella konsumentorganisationerna inom EU. Deras uppgift är att påverka EUs policy utifrån konsumentintressen och att företräda och försvara alla europers konsumentintressen. BEUC arbetar med lobbyverksamhet och försöker komma in i ett så tidigt skede som möjligt i beslutsprocessen. Helst redan innan det ens finns förslag framtagna. Detta arbete sker med mycket små ekonomiska medel, i jämförelse med industrins lobbygrupper som arbetar utifrån helt andra ekonomiska förutsättningar. En av de tjänstemän vi senare träffade på europeiska kommissionen DG SANCO, som arbetar med hälso- och konsumentfrågor, berättade att han före sitt uppdrag på kommissionen, arbetat för Gyllenhammar och flera andra betydelsefulla företagare där lobbyverksamheten inte hade något ekonomiskt tak för vad den fick kosta. Dessutom kan ju t ex EUparlamentariker samtidigt med sitt politiska uppdrag inom EU även vara avlönad av en industriell lobbyorganisation, utan att behöva redovisa dessa bisysslor. BEUCs 7 konsumentprinciper är: Konsumentens rätt till säkerhet Konsumentens rätt till information Konsumentens rätt att välja Konsumentens rätt att representeras Konsumentens rätt till upprättelse Konsumentens rätt till kunskap Konsumentens rätt till en ren miljö Efter att ha lyssnat på och ställt frågor till vice vd, miljöexpert, juridiska expert och representant från BEUCs kommunikationsavdelning är jag full av beundran för deras fantastiska arbete. Jag inser nu också hur viktigt det är att försöka inspirera de konsumenter jag kommer i kontakt med att framföra sina synpunkter till, och verka genom vår svenska medlemsorganisation; Sveriges konsumentråd. Följande dag tog vi en uppiggande promenad till europeiska kommissionen, där vi blev invigda i denna snåriga värld av europeiska parlamentet, europeiska kommissionen, europeiska rådet och europiska ministerrådet, var besluten fattas, och vilka beslut som fattas var, hur DG SANCO (hälso och konsumentdirektoratet) fungerar, hur man jobbar med konsumentfrågor och konsumentpolitik och hur man gör för att påverka politikerna. Vi hann även med en rundvandring i parlamentet och var inne i stora sessionssalen och kände efter hur det skulle vara att ha en plats där.
ëáç3 (2)) Vi hade också förmånen att få en av våra parlamentariker; Carl Schlyter med oss under dagen, och genom honom fick vi information och berättelser om hur det egentligen går till. Det var också väldigt intressant och inte så tillrättalagt som besöket i övrigt, när man besöker EU. Den viktigaste kunskapen jag fick med mig är hur oerhört viktigt det är att komma in så tidigt som möjligt i processen. Att ha förslag färdiga som går ut på remissrundor som vi är vana vid i vår politiska värld är helt annorlunda än i EUvärlden. Där är förslagen oerhört väl förberedda och redan påverkade och förändrade genom olika lobbygruppers intressen. När man kommer till beslut är det för sent att försöka påverka. På föreläsningen av Carl-Johan Hansson, internrevisor inom EU, fick vi höra jämförelsen om Sveriges deltagande i EU-arbetet som om vi köpt en bussbiljett, men står kvar vid hållplatsen och inte vet vilken buss vi skall gå på. Vi betalar mycket, men är väldigt dåliga på att ta tillvara på våra möjligheter att påverka och att få tillbaka resurser som vi borde göra. Där är de nya EU-medlemmarna mycket bättre på att se möjligheterna med EU och dra nytta av medlemskapet. Eftersom vår svenska konsumentpolitik påverkas väldigt mycket av de beslut som fattas i Bryssel, var det mycket lärorikt att på plats se, höra och förstå hur viktigt det är att vi inom konsumentvärlden, både politiker, tjänstemän och konsumenter agerar för att även våra synpunkter t ex gällande vårt höga säkerhets- och miljötänkande genomsyrar EUs konsumentpolitik. Med mat och hälsa i fokus För min del var det intressant att mat- och hälsofrågor stod så högt på deras dagordning hos BEUC. Intressant var också ett nytt material som presenterades om kemikalier i ett hem. Det var mycket prat om mat och hälsa, bl a nämndes: matreklam som riktas till barn beskriver ofta något som är för sött, för fett och för salt (det gäller ju för oss i Sverige också) man arbetar mycket med vilseledande reklam när det gäller livsmedel hälsopåståenden som står på förpackningar är inte alltid med sanningen överensstämmande och måste granskas, kanske förbjudas många gånger det nämndes flera gånger att konsumenten ska ha tillgång till säker och bra mat (vilket bara stärker våra egna påståenden) man vill också upplysa konsumenterna om bra matval för sin egen hälsa Besöket dag två på Europeiska kommissionen var väl planerat och väl genomfört. Vi fick information om EU:s historik med milstolpar, målet med EU:s konsumentpolitik etc. att Sverige är EU-ovänligt fick vi också höra och att alltför få svenska ungdomar söker jobb på kommissionen djursjukdomar är ett stort problem, BSE, fågelinfluensa tex. BSE laboratoriet ska dock minskas, har tagit stora resurser frågor som rör dioxin, salmonella och listeria jobbar man mycket med
ëáç4 (2)) livsmedelssäkerhet en stor fråga återigen vi fick en redovisning av de veterinära inspektionerna i EU-länder, hur de går till Europeiska Kommissionen har haft en strategi för konsumentpolitik som har gällt mellan 2002-2006. Målsättningar har varit att ha en hög gemensam nivå på konsumentskyddet i hela EU, att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och att konsumentorganisationer ska delta i EU: s politik. I Norden har staten och kommunerna haft ett stort inflytande och spelat en viktig roll vad gäller konsumentskyddet. Så är det inte i många andra länder. Där kan frivilliga organisationer ha ett större inflytande. Vad kommer efter 2006? Kanske kan det bli så att man går från minimistandard som det är i dag till maximistandard? Detta kan få till följd att det svenska konsumentskyddet kan försämras på vissa punkter i framtiden. Hos BEUC Om jag säger att BEUCs kontor inte infriade de föreställningar jag hade från början, med tanke på att det skulle vara en paraply-lobbyorganisation för de samlade konsumentkrafterna i medlemsländerna, så är det ett understatement. Två halvtrappor upp i ett sjabbigt kontorshus satt den samlade elit som skulle slåss mot drakarna på EU-arenan och vi pressades in i ett konferensrum för typ fem -sex personer, flämtande efter syre och kunskapstörst. Först berättade chefen för BEUC om arbetet i stort och därefter fick vi veta av de olika delområdesexperterna vad de gjorde för att ta tillvara konsumentens rätt i EU; vilket visade sig vara som det såg ut - en Davids kamp mot Goliat. Det gick ju bra för David, men för BEUC såg det för mig inte lika ljust ut. Det handlade mycket om ekonomiska resurser. BEUC hade mycket begränsade resurser medan industrins lobbyorganisationer hade OBEGRÄNSADE plånböcker, ett påstående som bekräftades dagen efter då vi fick en inblick i Kommissionens arbete av en tidigare industri-lobbyist. Det viktigaste var, enligt BEUCs representanter, att försöka påverka kommissionärerna så tidigt som möjligt i beslutsprocessen. Vi kom precis dagarna efter ett rejält misslyckande då industrin dragit en vinstlott och Kommissionen antagit ett urvattnat förslag om ny kemikalielagstiftning (REACH) som ska presenteras för parlamentet och ministerrådet. Det sågs av BEUC som ett misslyckande, där pengarna visade var kemikalieskåpet skulle stå. Kommentarer - Jag tycker att resan var lärorik och relevant för mitt uppdrag i konsumentnämnden. Rundvandringen i parlamentet och besöket på kommissionen tyckte jag var särskilt givande. - Stämningen var god och kontakterna fördjupades. Frivilligorganisationernas kamp imponerade, medan parlament och kommission mest var elefantiasis-
ëáç5 (2)) liknande. Det är nog inte så konstigt om de kommande besluten känns alltmer främmande och obegripliga. - Resan till Bryssel var spännande och lärorik. Det var intressant att besöka både BEUC och Kommissionen och att se Parlamentet. Det kändes också bra att notera att de s.k. marknadsundersökningar / riktlinjeuppföljningar som konsumentvägledarna runt om i Sverige gör tillsammans med eller på uppdrag av Konsumentverket får betydelse långt nere i Bryssel. - Jag tyckte det var en mycket lärorik resa och fast jag tror att baktanken med resan, sett ur EUs perspektiv, var att vi skulle bli mer positiva till EU, måste jag säga att det för min del blev tvärt om. - Mer valuta för pengarna är svårt att få. Resan var fullspäckad med information och möten på ett flertal nivåer. Avslutningsvis med dessa rader, ett varmt tack för initiativet och drivkraften som gjorde denna resa möjlig. - Att få två dagar tillsammans med kollegor och politiker som alla verkar inom konsumentområdet, prata om olika konsumentrelaterade erfarenheter, möjligheter och problem är naturligtvis en mycket viktig och nyttig effekt vi fick på köpet. Ett stort tack till konsumentförvaltningen som gjort ett fantastiskt förarbete och till min stadsdel att jag fick åka. Rapport skriven av deltagare i konsumentnämndens studieresa till Bryssel 1-2 december 2005