Studieresa Till EU-parlamentet

Transkript

1 Studieresa Till EU-parlamentet När våren fortfarande var i full blom gjorde DHR i Borås en studieresa till Bryssel. Man fick träffa politiker och på plats studera hur man arbetar för tillgänglighet. Med på resan var Ing-Marie Lagher Kågerstig, kund hos Humana och driven föreningsmänniska, och hennes man Tommy. Det här är deras rapport från resan som vi är glada att få ta del av.

2 Resan började 04:30 hemma på Torstenssonsgatan 10, så det var väldigt smidigt och tidigt. Sedan gick färden via Uddevalla till Göteborg för påstigning. Resan varade en vecka, varav 4 dagar ägnades åt dit och hemresa, med sedvanliga komplikationer. Sedan drog vi ut i Europa för intressepolitisk studieresa till EU:s institutioner i Bryssel som mål. Första stopp var Mercure Hotell i Hannover, där väntades hotellövernattning, maten på kvällen var god. Lördag morgon körde vi vidare mot Radisson BLU Hôtel i Hasselt. Här skulle vi bo ett antal nätter. På måndag eftermiddag var vi på choklad-och ölprovning. Inga halva glas här inte, så det blev nåt stopp på vägen hem. Chokladen var god, men såååå mycket sorter. Man fick nöja sig med att smaka några stycken bara

3 Tisdagen inleddes med en guidning i Bryssel av en mycket underhållande guide, Anitha, som berättade om den sociala och etniska segregationen i Bryssel och kort om några utvalda sevärdheter såsom Heyselstadion, drottning Astrids grav och en skulptur av en atom med rulltrappor. Vi vandrade också genom stadens medeltida kvarter bort till Manneken Pis och Grand Place. Detta torg skulle vi behövt en hel dag för att titta på, husen var fantastiskt fina, med rent bladguld på en del ställen. Nu till första besöket, det var "Sveriges ständiga representation vid Europeiska Unionen". Där fick vi en genomgång om EU:s olika delar, hur många som är med, vilka som ansökt m.m. Hur hierarkin fungerar. Till denna institution behövdes ingen säkerhetskontroll. Själva EU-besöket inleddes på tisdagkvällen med middag med EU-parlamentarikern Kent Johansson (c) och hans praktikant Cecilia Bäckelin. Kent Johanssons deltagande vid middagen var mycket positivt och avslappnat och sakligt, det var en trevlig stund.

4 Onsdagens program bestod i besök på svenska regeringens Kommission, där vi hade en intressant frågestund med Catherine Norrgård från Cecilia Malmströms kabinett. Efter besöket hälsade vi som hastigast på en förbipasserande Cecilia Malmström. Hon var på väg att möta Litauerns regering, men hann prata några ord. Hon kom ihåg oss från vår allra första EU-kurs, där hon och Annelie Hultén föreläste. Snart kom då Litauerns regering och de hälsade nickande på oss, det var nog det närmaste många av oss varit en regering förut. På onsdag eftermiddag besökte vi EU-parlamentet där Ing-Marie Lagher-Kågerstig från distriktsstyrelsen i DHR Västra-Götaland hade en diskussion om demokrati med EU-parlamentarikern Marit Paulsen. Innan detta fick vi gå in och lyssna på en jordbruksdiskussion i en mindre Plenisal. Där fick vi också en genomgång av Parlamentets struktur och fick prata med Kent Johansson C och framföra en del av de frågor vi hade. Vi fick också bra tips av honom och hans presschef om hur vi kan lobba och påverka EU.

5 Besöket på parlamentet var mycket positivt och vi blev väl bemötta av samtliga vid besöken och jag kände att vi var mycket välkomna. Det var också intressant att de tyckte vi var en väldigt smidig grupp, fast det var många rullstolar. Det märktes inte, det tycker vi var ett gott betyg. Säkerheten vid entréerna till Kommissionen och Parlamentet fungerade ungefär som på en flygplats. Vi fick lägga upp allt på ett band, som sedan åkte genom någon slags scanning och sedan fick vi hämta det på andra sidan. Vakter var det överallt. Tillgängligheten i Bryssel I övrigt kan vi ur tillgänglighetssynpunkt, nämna att Bryssel är en gammal stad med smågatsten, utan avfasade trottoarkanter i alltför hög grad. Spårvagnarna var ej försedda ramp och i bästa fall utan trappor. Bussarna var lite bättre, utrustade med elektrisk ramp, men hade inte någon rullstolsplats. Uppfinningsrika resenärer Hotellet i Hannover hade sex handikapprum, det fanns bara fyra på hotellet i Hasselt där bodde vi under Bryssel- vistelsen. Alla hotellrummen var helt eller delvis otillgängliga synnerhet badrummen. Toalettdörren var 58 cm bred, det är nog det smalaste vi upplevt på ett hotell. Ing-Marie frågade om det inte gick att lyfta av dörren, men det var som att svära i kyrkan kändes det som. Hon blev lite förtretad på den chef som kom ut och började ifrågasätta denna oerhört dumma ide, och tittade på henne och smålog lite, det blev droppen kan man säja. Men jag ger mej ej så lätt så till slut hade vi 62,5 cm att spela på istället. Resenärerna visade prov på stort tålamod och uppfinningsrikedom i de toalettsituationer som uppstod, men dessa dåliga erfarenheter mildrades lite av det soliga och varma vädret 23,5 grader som inte fanns hemma i Sverige. Vi är glada att denna lärorika resa blev av och hoppas kunna göra en liknande resa i framtiden. Text Ing-Marie Lagher Kågerstig och Tommy Lagher