Lokal arbetsplan Läsåret

Relevanta dokument
Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan. Nordmarks skola, Nordmarkshyttan. Fsk - åk6

Lokal arbetsplan Läsåret

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Södra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Lokal arbetsplan Läsåret

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors Åk 6-9

Arbetsplan Läsåret

Arbetsplan läsåret 2015/16

Strandvägsskolan Maria Skoogh Rektor. Strandvägsskolan

Strandvägsskolan Björn Svantesson Rektor. Strandvägsskolan

Lokal arbetsplan Lysviks skola och fritidshem. Läsåret

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Lokal arbetsplan Läsåret

Arbetsplan läsåret 2012/2013. Grundsärskolan

Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson

Brattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Brattfors skola

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Nordmarks skola Tage Nordkvist Rektor. Nordmarks skola

FERLINSKOLAN

FERLINSKOLAN

Lokal arbetsplan Läsåret Fryxellska skolan

FERLINSKOLAN

FERLINSKOLAN GRUNDSÄRSKOLAN

Brattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Brattfors skola

VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan

Brattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Brattfors skola

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

BARN OCH UTBILDNING Sten-Åke Eriksson Verksamhetschef VERKSAMHETSPLAN. Grundskolan och grundsärskolan

Nordmarks skola Tage Nordkvist Rektor. Nordmarks skola

FERLINSKOLAN

FERLINSKOLAN

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Brattfors skola Björn Svantesson Rektor. Brattfors skola

Alfaskolans årliga likabehandlingsplan för Fritidshem och F-6

Skäggebergsskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr

Arbetsplan läsåret 2013/2014

Nykroppa skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Nykroppa skola

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Nykroppa skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Nykroppa skola

Har förskolan/fritidshemmet/skolan en egen vision/inriktning kan det vara lämpligt att skriva om det här

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

Nykroppa skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Nykroppa skola

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

Reviderad Bild : Plan för elevers och föräldrars delaktighet och inflytande. Sjukhusundervisning

Arbetsplan läsåret 2018/2019. Klättenskolan och fritidshem

Systematiskt kvalitetsarbete Rapport fo r samverkan, inflytande och delaktighet

Arbetsplan läsåret 2018/2019. Gräsmarks skola och fritidshem

LOKAL ARBETSPLAN

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Arbetsplan Dallidenskolan Kils kommun 2018/2019

Teamplan Ugglums skola F /2012

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Nykroppa skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Nykroppa skola

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Barn- och utbildning Jan Setterberg. Åsenskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Transkript:

Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bäckalunds skola 1

Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare (Skollagen 1 kap, 4 ). Vision för grundskolan i Sunne kommun Eleven ska kunna se tillbaka på sin skoltid och ha en positiv bild av sin utbildning i Sunne, och känna att skoltiden varit utvecklande och kan leda till ytterligare utbildning eller trivsamt jobb. Vad som skall känneteckna undervisningen Vi har höga förväntningar på eleverna eftersom vi vet att alla kan lära sig och att undervisningens kvalitet samt lärarnas kompetens, inte elevernas bakgrund, är avgörande för deras möjligheter att nå bra resultat i skolan. Undervisningen karakteriseras av hög grad av delaktighet och inflytande. I praktiken innebär detta att eleverna är välinformerade om undervisningens innehåll och om vad som krävs av dem för att nå höga betyg. Eleverna har också goda möjligheter att vara med och påverka arbetssätt och arbetsformer samt hur man redovisar vad man lärt sig.allt lärande utgår från elevens starka sidor och vad hon/han redan kan. För umgänget i skolan finns det tydliga normer för rättigheter och skyldigheter. Ordning och reda är självklarheter. 2

Kunskapsmål för Bäckalunds skola Alla elever kan, senast i slutet av vårterminen i årskurs 2, läsa minst nivå 5 i Stjärnsvenska Stjärnsvenska nivå 8 i åk 3 vårterminen klarar att nå godkändnivån på de nationella ämnesproven i årskurs 3 och 6 klarar senast i slutet av årskurs 6, kunskapskraven för godkänt (betyget E) i samtliga ämnen har inblick i, och förståelse för, kunskapskraven i alla skolämnen I årskurs 1 har vi ett särskilt fokus på läsinlärningen. Vårt arbetssätt är varierande för att eleverna skall kunna finna det som just hon/han lär sig bäst på. Vi arbetar med kunskapsuppföljningar fyra gånger per läsår för att tidigt upptäcka elever som riskerar att inte nå målen. Så snart en elev riskerar att inte nå målen utarbetas en plan med fokus på vad skolan kan göra för att eleven skall nå målen. Åk 1-3 har läsläxa varje vecka. Kunskapskraven tydliggörs för och diskuteras med eleverna. Eleverna får exempel på vad de olika kunskapskraven kan innehålla. Läsprotokoll som finns med Stjärnsvenska. IUP med skriftliga omdömen och framåtsyftande planering Betygsstatistik i årskurs 6 Kunskapsuppföljning fyra gånger per läsår Resultaten av de nationella proven Skriftliga omdömen som skrivs kontinuerligt under läsåret Utvärdering Dagliga observationer Diagnos i Stjärnsvenska Analys av kunskapsuppföljningen Analys av kunskapsresultaten i respektive ämneslag 1 ggr/läsår, på skolan Analys av resultaten från de nationella ämnesproven tillsammans med ämnesutvecklarna som har helhetsbilden. 3

Utvecklingssamtalet Fritids och skolan samverkar kring de elever som går på fritidshemmet (avstämning tidig höst och vid påsk) Systematiskt kvalitetsarbete kontinuerligt under året Lärandemiljö Mål Alla elever känner det lustfyllt att gå till skolan. Alla elever känner sig trygga på skolan. Alla elever upplever att de har arbetsro i skolan. Alla elever känner att de har goda möjligheter till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö. Alla elever känner sig delaktiga i den dagliga verksamheten. Alla elever är förtrogna med Likabehandlingsplanen. Alla vuxna tar ansvar för alla barn. Vi arbetar förebyggande i enlighet med Likabehandlingsplanen. Vi har positiva förväntningar på eleverna. Vårt förhållningssätt präglas av att vi uppmuntrar, ger möjlighet till inflytande och delaktighet när det gäller arbetssätt, arbetsformer, planering och utvärderingar. Leken används som ett utvecklingsverktyg med eleverna även uppåt i åren. Eleverna deltar, som valda ombud för sin klass, i elevrådet och matrådet. Organiserad fadderverksamhet från höstterminen. Det ordnas aktiviteter för hela skolan där eleverna arbetar i tvärgrupper. Eleverna har sina bestämda platser i bussar, klassrum och matsal. Många rastvärdar med reflexväst, för att synas bra. Vi arbetar med trygghetssamtal i stor grupp en gång per termin, en skolenkät, en trygghetsenkät och skolkarta där otrygga platser märks ut (ute och inne). Trygghetsövningar i grupp, kan genomföras när det behövs. Under fritidshemmets dagliga samlingar ges det utrymme för varje barn/elev att göra sin röst hörd och bli lyssnad på. Vi arbetar med kamratstärkande övningar under idrottslektionerna och på fritids. Personalen visar ett demokratiskt förhållningssätt gentemot barnen/eleverna och andra vuxna. Uppföljning av Likabehandlingsplanen Enkätsammanställningar Sammanställning av trygghetssamtalen 4

Klassrådsprotokoll Elevrådsprotokoll Matrådsprotokoll Utvärdering Elevenkäter Årlig enkät till vårdnadshavare Trygghetssamtal Klassråds- och elevrådsprotokollen analyseras Utvecklingssamtalen Systematiskt kvalitetsarbete kontinuerligt under året Hållbar utveckling Mål Eleverna har fått ökat inflytande över sin studiesituation. Rektors samråd med föräldrar har dokumenterats och lagts ut på Bäckalunds hemsida. Föräldramöten har dokumenterats och sammanfattats punktvis i bloggen. Eleverna ser samband mellan livsstil och energianvändning. I förskoleklass ges barnen möjlighet till olika aktivetetsval. Vid klassråd ges eleverna möjlighet att föra fram sina synpunkter. Detta förs sedan vidare till elevråd. Vid elevens val har eleven möjlighet att välja ett ämne att fördjupa sig i, eller att stärka sig i. En av lärarna ansvarar för att det dokumenteras vid rektors samråd med föräldrarna. Mentorn ansvarar för att det dokumenteras vid varje föräldramöte. Vi arbetar med energiomvandling, energitjuvar i skolbyggnaden, experiment som förenklar energibegrepp, undersöker och påverkar närområde och omvärld. (www.energigeni.se; www.energifallet.se) Anteckningar och protokoll från klassråd och elevråd. Anteckningarna från rektors samråd med föräldrar. Anteckningarna från föräldramöten. 5

Utvärdering Genom samtal med eleverna. Genom samtal med föräldrarna Systematiskt kvalitetsarbete kontinuerligt under året Skolan i världen Mål IT-användningen i vardagen har utvecklats. Digitala verktyg används för att stärka elevernas förmågor. Medieanvändningen har lett till att eleverna kan använda fler redovisningsmetoder när de redovisar sina åsikter. Kunskaper om omvärlden kommer i form av besök av vårdnadshavare som berättar. World Children s Price används för att öka förståelsen för barns och ungas situation i världen. Alla elever har fått likvärdiga chanser att delta i ett digitalt kunskapssamhälle. Arbetslaget får mer kunskap om digitala verktyg genom it-pedagogen och SPSM. Eleverna får modeller för hur de kan använda sig av andra redovisingsmetoder än muntlig framställning. Vårdnadshavare uppmuntras att komma och berätta om sina erfarenheter av olika slag. Nyheter kopplas till historien och till elevernas erfarenheter av omvärlden. Barns och ungas berättelser från World Children s Price används för att eleverna ska få en omvärldsförståelse. I fritidshemmet används digitala verktyg och digital teknik för att öka elevernas kunskaper om att hantera IT. Eleverna får kunskaper om hur man uppför sig i sociala medier, ifrågasätter och granskar information på nätet. (delta i tävlingen Databävern; www.databavern.se; träningsuppgifter som rättas automatiskt) Presentationer gjorda med digital teknik Elevdokumentation från redovisningar 6

Utvärdering Samtal med eleverna Den årliga enkäten till elever, personal och vårdnadshavare Analys av vad de digitala verktygen innebär för elevernas utveckling Systematiskt kvalitetsarbete kontinuerligt under året 7