Planerad 130 kv luftledning mellan Nässe och Rödsta i Sollefteå kommun

E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Komplettering Dnr 2016-100736 Planerad 130 kv luftledning mellan Nässe och Rödsta i Sollefteå kommun 2016-07-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2 Org. Nr: 556070-6060 Säte: Malmö

Innehållsförteckning 1 Inledning 4 1.1 Bakgrund 4 1.1.1 Ledningens utformning 4 1.1.2 Fågellivet 4 1.1.3 Naturmiljön 4 2 Yrkanden och förslag till villkor 5 3 E.ON:s komplettering avseende Ledningens utformning 6 3.1 Specifik information om ledningens utformning 6 3.2 Kompletterande konsekvensbeskrivning avseende olika utformningsalternativ 7 3.2.1 Markintrång 7 3.2.2 Naturmiljö 7 3.2.3 Magnetfält 8 3.2.4 Landskapsbild 9 3.2.5 Övriga intressen 9 4 Komplettering avseende påverkan på fågellivet 9 5 Komplettering avseende påverkan på naturmiljön 10 Bilagor Teknisk beskrivning Rapport utökad konsekvensbeskrivning för naturvärden och fågelliv (Sweco Energuide) Yttrande från Ångermanlands Ornitologiska Förening Kompletterande magnetfältsberäkning portalstolpe sid 3/10

1 Inledning 1.1 Bakgrund E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät nedan) har ansökt om nätkoncession för linje för en ny 130 kv luftledning mellan Nässe och Rödsta i Sollefteå kommun, Västernorrlands län. Energimarknadsinspektionen (Ei) har den 30 mars 2016 skickat en begäran om komplettering beskriven i tre punkter vilka sammanfattas nedan. 1.1.1 Ledningens utformning Ei efterfrågar mer specifik information om ledningens utformning för att kunna bedöma ledningens påverkan, bl.a. på fågellivet och på miljön. Vid betydande miljöpåverkan finns även ett lagkrav på att en beskrivning av bl.a. utformning och omfattning ska finnas med i MKB:n, se 6 kap. 7 miljöbalken. Av den tekniska beskrivningen framgår att ni tänkt använda rörstolpar. Om utformningen blir en annan behöver Ei en ny teknisk beskrivning. 1.1.2 Fågellivet Av samrådsyttrandet från Ångermanlands ornitologiska förening (ÅOF) framgår att det finns en skyddad fågelart i området som är speciellt utsatt för strömgenomgång. Informationen är sekretesskyddad. Ei behöver ta del av informationen för att kunna bedöma påverkan på arten. Av yttrandet framgår vidare att ÅOF och kommunen motsätter sig rörstolpar, med hänsyn till fågellivet. ÅOF framför krav som bör ställas på ledningens utformning för att motverka att fåglar flyger in i ledningen och drabbas av strömgenomgång. Ei vill mot bakgrund av detta få en beskrivning av konsekvenser på fågellivet samt skyddsåtgärder, när ledningens utformning fastställts enligt punkt 1. 1.1.3 Naturmiljön Ei anser, med anledning av Länsstyrelsen Västernorrlands beslut om betydande miljöpåverkan, att beskrivningarna vad gäller konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder behöver förtydligas. Ei undrar exempelvis hur de naturvärdesobjekt och rödlistade arter som identifierats i naturvärdesinventeringen kommer att påverkas, vilka konsekvenserna blir och vilka skyddsåtgärder som avses vidtas. sid 4/10

2 Yrkanden och förslag till villkor E.ON Elnät kompletterar härmed ansökan om koncession med följande yrkande: Att koncession för linje medges för såväl rörsstolpe med vertikalt placerade faslinor som träportalstolpe med horisontellt placerade faslinor. E.ON Elnät lämnar följande förslag på villkor till tillståndet: Kraftledningen ska, om inte annat föreskrivs i villkor, uppföras och verksamheten drivas i allt väsentligt i överensstämmelse med vad bolaget har angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt ärendet angivit eller åtagit sig. Stolpplacering ska undvikas direkt i naturvärdesinventeringens utpekade värdefulla bäckmiljöer och sumpskogar. Se bilaga rapport naturvärden. I utpekade sumpiga biotoper och längs vattendrag, Kölsbäcken, Bergsjöbäcken, Åsmyrsbäcken, ska röjning och avverkning anpassas så att låga lövträd och buskvegetation sparas och lövskogsvegetation kapas så att förbuskning av dessa kan ske. Vid var tid gällande elsäkerhetsföreskrifter ska dock upprätthållas vad gäller avstånd mellan nedhängande faslinor och vegetation. I skogsgatan ska befintlig grov död ved, s.k. lågor, flyttas från skogsgatan till angränsande sidoområden i anläggningsskedet förutsatt att sådan överenskommelse om nyttjande av sidoområde kan träffas med markägare och förutsatt att flyttning är möjlig. Är förruttningsstadiet så långt gånget att veden faller sönder lämnas den på plats. Befintlig stående död ved ska lämnas såvida den inte utgör en risk för ledningen. I sådant fall ska avverkat virke lämnas. Körning på mark känslig för markskador såsom våtmarker och sumpskogar ska undvikas så långt möjligt i anläggningsskedet. Körning ska utföras så långt som möjligt då marken är torr eller frusen. Måste tillträde till de känsliga objekten ske under blöt period ska skador minimeras genom tillfälliga skydd såsom tillfällig förstärkning med stockar, geotextil, kross alternativt genom nyttjande av specialfordon med breda band och lågt marktryck. Tillfälliga åtgärder borttages efter byggnation. Vid akut avhjälpande av fel i driftsskedet är tillträde alltid tillåtligt. Vid framförande av markgående maskiner för underhåll, inspektion eller reparation av ledningen ska bolaget använda de maskiner och metoder som medför minsta möjliga ingrepp i lokalmiljön. Skador i marken ska återställas i godtagbart skick. Ingen planerad körning är tillåten i vattendrag. sid 5/10

3 E.ON:s komplettering avseende Ledningens utformning 3.1 Specifik information om ledningens utformning Ei hänvisar till 6 kap. 7 MB. Från skrivningen i denna paragraf går det inte att avgöra hur specifik information om ledningens utformning som behövs för att uppfylla lagkravet. Som huvudregel ökar kraven om de motstående intressena är bedömda som särskilt skyddsvärda enligt gällande lagstiftning. I den tekniska beskrivning som inlämnats som bilaga i ansökan redogörs för en utformning med rörstolpar med vertikalt placerade faslinor. I Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) som bifogas ansökan redogörs vidare för alternativa utformningar, kap 6.4. I kapitlet redogörs kortfattat miljökonsekvenser för skillnaderna mellan föreslagen utformning med rörstolpar och vertikalt placerade faslinor och alternativ utformning med portalstolpar med horisontellt placerade faslinor. I föreliggande komplettering utökas konsekvensbeskrivningen avseende de två stolptyperna. E.ON Elnät anser att det är fullt möjligt att ansöka om koncession för linje med angivande av alternativa tekniska utformningar. Med anledning av detta kompletteras ansökan med en teknisk beskrivning som täcker in utförande med portalstolpe såväl som utförande med rörstolpe. För att möjliggöra användande av Bästa möjliga tillgängliga teknik vid tiden för byggande av ledningen vore det stridigt Miljöbalken att vid tidpunkt för ansökan låsa sig vid en viss teknisk utformning. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler talar bland annat om Bästa möjliga teknik: För yrkesmässig verksamhet ska bästa möjliga teknik användas för att förebygga skador. Med bästa möjliga teknik avses såväl den använda teknologin som anläggningens konstruktion, utformning, byggnation och underhåll, hur den leds och drivs och hur den avvecklas och tas ur bruk. I begreppet bästa möjliga teknik ligger att tekniken måste vara möjlig att använda inom branschen ur både teknisk och ekonomisk synpunkt. Tekniken ska finnas tillgänglig, men behöver inte finnas i Sverige (2 kap. 3 miljöbalken). Kravet på bästa möjliga teknik ska användas tillsammans med avvägningsregeln (2 kap. 7 miljöbalken). En rimlighetsavvägning måste alltså kunna göras ur både teknisk och ekonomisk synpunkt. enligt 2 kap. 7 MB. Det pågår en intensiv utveckling inom materialteknik. Stolpar i olika kompositmaterial, limträ och olika typer av stål testas. Det måste vara möjligt att utformningen i detalj är flexibel såvida inte ändringar i den tekniska utformningen medför väsentliga förändringar i de konsekvensbeskrivningar som gjorts i MKB eller strider mot uppsatta villkor i tillståndet. Frågan kring tillåtlighet av kreosot är ett exempel på att sid 6/10

lagstiftning och praxis snabbt kan ändras. Tills helt nyligen har det gällt att dispens för nyttjande av kreosot kommer att upphöra 2018. Kemikalieinspektionen fattade 2016-04-28 beslut om att dispensen förlängs och att nyttjande av kreosotimpregnerade stolpar tillåts till 2021. Vidare kan paralleller dras till praxis för prövande av miljöfarlig verksamhet, t ex vindkraftanläggningar. Vid dessa ansökningar specificeras inte ett visst fabrikat eller viss teknisk utformning. Tillstånd ges vanligen för en viss totalhöjd på vindkraftverken och maximal rotordiameter. Därtill ställs villkor avseende miljöhänsyn osv. Det är alltså, enligt E.ON Elnät, fullt möjligt och förenligt med miljöbalken att inte låsa sig vid en viss detaljerad teknisk utformning. Detta givetvis förutsatt att miljöpåverkan och konsekvenser för de alternativa utformningarna redogörs för och jämförs så att en värsta falls påverkan beskrivs. I och med inlämnad komplettering bedömer E.ON Elnät att detta görs i erforderlig omfattning i detta fall och att Ei ska kunna bedöma påverkan av ledningen, oavsett vilken teknisk utformning i detalj som sedan kommer att bli aktuell. Slutligen har praxis varit att Ei har godtagit alternativa tekniska lösningar. Koncession har lämnats för en kraftledning i viss sträckning och inte för exakt teknisk lösning på kraftledningen. 3.2 Kompletterande konsekvensbeskrivning avseende olika utformningsalternativ 3.2.1 Markintrång I inlämnad MKB redogörs för en skogsgatebredd på maximalt 30-40 meter och en förväntad stolphöjd på 20-30 meter. Dessa angivna mått rymmer båda utformningsalternativen och konsekvenserna och påverkan vad gäller markintrång är alltså beskrivna för värsta falls-scenario. 3.2.2 Naturmiljö Stort fokus i Ångermanlands ornitologiska förenings (ÅOF) yttrande och i Ei:s kompletteringskrav är den skillnad i påverkan på fåglar som anses gälla avseende vertikalt placerade linor och horisontellt placerade. Konsekvensbeskrivningen vad gäller påverkan på fågellivet i allmänhet och den skyddsvärda art som nämns i yttrandet i synnerhet har kompletterats av Sweco Environment, se bilaga, och beskrivs i kap 4 nedan. Utredningen konstaterar att risken för eldöd genom strömgenomgång är i princip obefintlig för båda stolptyperna. Vad gäller påflygningsrisken så bedöms i utredningen att det är en viss ökad risk för påflygning med vertikalt placerade linor jämfört med horisontellt placerade. Hur stor denna risk är dock mycket svår att kvantifiera. Av de fåglar som kan tänkas kollidera med sid 7/10

ledningen så är det fåglar av alla arter. Sannolikheten för kollision torde vara störst för de mest vanliga fågelarterna. Den ökade risken måste också sättas i perspektiv i ett större sammanhang. Vad gäller risker för fågelliv i samband med kraftledningar så utgör den största risken strömgenomgång vid ledningar i lägre spänning och vid transformatorer. Bedömningen är att påflygningsrisken är att betrakta som liten i jämförelse med risk för strömgenomgång vid lägre spänningar och vid transformatorer av olika slag. Vad som därtill torde spela in och avsevärt minskar risken för påflygningar generellt för kraftledningar är det arbete med nedgrävning av elledningar som nätbolagen i Sverige genomfört under det senaste decenniet. Enligt Energimarknadsinspektionens statistik består det svenska elnätet idag av 55 900 mil ledning varav ungefär 36 700 mil är jordkabel. Det utgör ca 66 %. Detta kan jämföras med 2005 då siffran var 58 % jordkabel och 2001 då det fanns 53 % jordkabel. Och tittar man på högspänningsledningar (10-20 kv) i lokalnätet är siffran så hög som 71 % jordkabel. Från 2001 till 2015 har alltså andelen ledning som förlagts som kabel ökat med 13 % vilket utgör drygt 7000 mil kraftledning! Denna minskning av andelen luftledning i landskapet torde minska risken för fågelkollisioner väsentligt. Att bygga ledningar med vertikalt placerade linor är vidare inget nytt påfund. I hela landet finns hundratals mil av ledningar med vertikal linplacering och nya sådana byggs av alla nätägare och i hela landet. E.ON Elnäts bedömning är sammantaget att påverkan från båda redovisade utformningarna är sådan att vertikalt placerade faslinor såväl som horisontellt kan bedömas tillåtliga i aktuellt projekt även om risken för fågelkollisioner bedöms som större vid vertikalt placerade faslinor. Graden av riskökning, frånvaron av särskilt känsliga arter, att området inte bedöms som viktigt fågelområde som rastlokal, streckled eller häcklokal och att ledningen till stor del går längs en befintlig ledning gör att det inte kan finnas skäl att avskriva en viss teknisk utformning i det här skedet på grund av fågelpåverkan. Vad gäller påverkan på naturvärdesområden samt beskrivning av skadeförebyggande och skadelindrande åtgärder hänvisas till kap 5 och bilaga. Sweco Environment har utfört en kompletterande beskrivning av konsekvenserna för de två utformningarna. Utifrån denna rapport har förslag till villkor avseende hänsynsåtgärder i utpekade naturvärdesobjekt formulerats. 3.2.3 Magnetfält I MKB redogörs för att portalstolpar ger upphov till något högre magnetfält än rörstolpar. För en rörsstolpe med vertikala linor uppstår magnetfält på 0,04 mikrot på ett avstånd 60 meter från ledningen. En kompletterande magnetfältsberäkning för portalstolpe med horisontella linor visar att magnetfält på 0,044 mikrot uppstår på ett avstånd av 60 meter. Närmast belägna hus ligger 70 respektive 80 meter från ledningen på andra sidan om sid 8/10

befintlig 130 kv ledning. Magnetfälten är i båda typerna av ledning låga och skillnaden mellan magnetfälten är alltså liten och påverkar inte förhållanden vid närmast belägna hus. 3.2.4 Landskapsbild Skillnad i påverkan mellan de två stolptyperna beskrivs i MKB. Landskapsbildspåverkan är beskrivet utifrån värsta fall, d.v.s. rörstolpar som är högre och därmed ger större visuell påverkan på landskapet. 3.2.5 Övriga intressen Vad gäller övriga intressen, rennäring, friluftsliv, kulturmiljö, infrastruktur m.m. så bedöms inte valet av portalstolpe eller rörstolpe föranleda några skillnader i miljöpåverkan i sådan grad att det motiverar att endera stolptypen inte kan anses tillåtlig. 4 Komplettering avseende påverkan på fågellivet Med kompletteringen bifogas ÅOF:s yttrande där det framgår vilken skyddad art det gäller. Uppgiften bör vid vidare handläggning hanteras med sekretess. Sweco Environment AB har utfört en utredning angående påverkan och konsekvenser för fågellivet. Rapporten bifogas denna komplettering. Rapporten redovisar en bedömning av arter som bedöms häcka inom området och är prioriterade enligt fågeldirektivet. Vad gäller arten som ÅOF refererar till så finns uppgift om att häckning skedde senast 2004 men att ingen individ hörts sedan dess. Den bedöms inte häcka inom området. Risken för eldöd bedöms som mycket liten. Ledningen planeras i ett område som inte bedöms vara ett viktigt fågelområde, varken som rastlokal, sträckled eller häcklokal. Risken för påflygning bedöms vara större med en utformning med vertikala faslinor. Hur stor ökad risk det innebär med vertikala faslinor jämfört med horisontella är mycket svårt att kvantifiera. En positiv effekt med rörstolpslösning är att mindre markintrång uppstår vilket gynnar vissa skogslevande fåglar. Mot detta får då vägas en något högre risk för påflygning på faslinorna. Mot bakgrund av att: inga utpekade känsliga eller hotade arter bedöms häcka i området. den ökade kollisionsrisken medför låg risk att påverka någon arts bevarandestatus på lokal eller regional nivå. det inte finns något känt flyttfågelstreck som korsar ledningen eller känd rastlokal i ledningens närhet. sid 9/10

fågeldöd på grund av kraftledningar är ett större problem vad gäller strömgenomgång i mellanspänningsnivån. ledningen till stora delar blir samlokaliserad med en annan kraftledning och skapar därigenom inte ett helt nytt flyghinder i området. så gör E.ON Elnät bedömningen att en utformning med rörstolpskonstruktion med vertikala faslinor kan bedömas tillåtlig enligt gällande lagstiftning. 5 Komplettering avseende påverkan på naturmiljön Sweco Environment AB har utfört en utredning angående påverkan och konsekvenser för identifierade naturvärden längs ledningssträckningen. Resultatet redovisas bifogad rapport. Ett drygt tiotal naturvärdesobjekt identifierades i projektets naturvärdesinventering längs den sökta sträckningen. En stor del av objekten utgörs av barrskog med naturskogskvaliteter på frisk mark. Ett flertal objekt består av sumpskog, ibland med inslag av bäckmiljö. De flesta objekten hyser ett påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3 på en skala om 1-4 där 1 är högsta värdet) och tre objekt hyser visst naturvärde (klass 4). I samråd med Sweco har E.ON Elnät utarbetat hänsynsåtgärder som redovisas i rapporten och de förslag på villkor som redovisas i denna komplettering. Swecos rapport konstaterar att samtliga berörda naturvärdesobjekt kommer att påverkas på sträckan. Projektets intrång medför dock inte att något naturvärdesobjekt helt går förlorat. De rödlistade arter som förekommer, garnlav, tallticka, rosenticka bedöms kunna återhämta sig och finnas kvar i området trots projektet. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturvärden och rödlistade arter bli måttliga. Projektet kommer dock inte påverka några höga eller mycket höga naturvärden. Även om en lösning med rörstolpe ger mindre markintrång än med portalstolpslösning så bedömer utredningen den samlade negativa påverkan på naturvärdena som måttlig. Rörsstolpe är alltså något positivare för naturvärden generellt men inte så mycket att det genererar än mindre påverkansbedömning. Samtidigt ger en rörsstolpe större risk för fågelpåverkan än vad en portalstolpe skulle ge. sid 10/10

RAPPORT E.ON ELNÄT SVERIGE AB Komplettering av ansökan om nätkoncession Rödsta Nässe UPPDRAGSNUMMER 1662119000 KOMPLETTERING ANGÅENDE PÅVERKAN OCH KONSEKVENSER FÖR NATURVÄRDEN OCH FÅGELLIV I SAMBAND MED ANSÖKAN OM NÄTKONCESSION FÖR NY LEDNING MELLAN RÖDSTA NÄSSE 2016-07-01 Sweco Environment

Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte 2 2 Metod 3 2.1 Rödlistan 3 2.2 Termer och definitioner 3 2.3 Konsekvensbedömning 4 3 Förutsättningar 5 3.1 Anläggningens utformning 5 3.2 Naturvärden och fågelliv 7 3.2.1 Allmän beskrivning av området 7 3.2.2 Naturvärden 7 3.2.3 Fågelliv 10 4 Planerad anläggnings konsekvenser för naturvärden och fågelliv 13 4.1 Anpassningar och skyddsåtgärder 13 4.2 Påverkan och konsekvenser för naturvärden 15 4.3 Påverkan och konsekvenser för fågelliv 16 5 Referenser 21 5.1 Litteratur 21 5.2 Elektroniska dokument och databaser 22 Bilagor Bilaga 1. Detaljkartor naturvärden 1-3 RAPPORT 2016-07-01 1 (22) KOMPLETTERING AV ANSÖKAN OM NÄTKONCESSION RÖDSTA NÄSSE

En principskiss av rörstolpe och portalstolpe visas i Figur 2 och en bild med exempel på rörstolpe i skogsmark visas i Figur 3. Figur 2. Principskiss av rörstolpe till vänster, här med stabiliserande stag samt principskiss på portalstolpe till höger.. Figur 3. Exempel på rörstolpe i skogsmark (stålstolpar), Hoting. 6 (22) RAPPORT 2016-07-01 KOMPLETTERING AV ANSÖKAN OM NÄTKONCESSION RÖDSTA NÄSSE

3.2 Naturvärden och fågelliv 3.2.1 Allmän beskrivning av området Det aktuella området ligger strax väster om Sollefteå tätort, och utgör ett kuperat landskap där skog är den dominerande naturtypen. Ledningen går i västlig riktning över en del av Skaberget och vidare över toppen av Näverdalsberget. Skogen är till övervägande del påverkad av modernt skogsbruk och uppvisar ett litet inslag av äldre träd och lövträd. Ledningen korsar väg 87 samt ett par skogsbilvägar. Längs större delen av sträckningen följer ledningen en befintlig luftledning. I östra delen korsar ledningen Kölsbäcken på tre ställen och längst i väst ansluter ledningen till nätstationen Nässe invid Nässebäcken. 3.2.2 Naturvärden Inga skyddade områden, tidigare kända naturvärdeslokaler eller sumpskogar finns i direkt anslutning till ledningen En nyckelbiotop ligger strax norr om ledningen på Hällbergets östsluttning men berörs ej av sökt sträckning. Den består av naturskogsartad barrskog med måttlig förekomst av lågor, döda träd och högstubbar (uppgifter från Skogsstyrelsen).. Inom ramen för koncessionsansökan genomfördes en naturvärdesinventering i syfte att redogöra för det berörda områdets betydelse för biologisk mångfald. (Sweco 2015a). Vid inventeringen identifierades drygt tio naturvärdesobjekt längs med den sökta sträckningen. De naturvärdesobjekt som berörs av den planerade ledningen har objekt-id 6, 5, 4, 3, 2, 7, 9, 12, 11 och 10 (här uppräknade enligt förekomst i öst västlig riktning) och redovisas i detalj i rapport Naturvärdesinventering inför planerad 130 kv-luftledning mellan Rödsta och Hjälta, Sollefteå kommun (Sweco 2015a). Rapporten utgör bilaga M4 till den stråkvalsrapport som sammanställts för planerad anläggning. En stor del av objekten utgörs av barrskog med naturskogskvaliteter på frisk mark, se exempelvis fotot från objekt 7 på försättssidan. Ett flertal objekt består av sumpskog, ibland med inslag av bäckmiljö såsom objekt 2 (Figur 3). De flesta objekten hyser ett påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3 på en skala om 1 4 där 1 är högsta värdet) och tre objekt längs sträckan hyser visst naturvärde (naturvärdesklass 4). RAPPORT 2016-07-01 7 (22) KOMPLETTERING AV ANSÖKAN OM NÄTKONCESSION RÖDSTA NÄSSE

Figur 4. Naturvärdesobjekt 2 utgörs av grandominerad sumpskog med bäckmiljö (Kölsbäcken.) En kompletterande naturvärdesinventering har utförts i området för ledningens västra spets samt planerad station Nässe (Sweco 2015b). Vid inventeringen identifierades flera naturvärdesobjekt, däribland Nässebäcken som ligger inom ca 50 m avstånd från den planerade ledningen. Objektet som har ett visst naturvärde (naturvärdesklass 4) berörs inte direkt av den planerade ledningen men kan påverkas av anläggningsarbetet av ny station Nässe. Även den kompletterande naturvärdesinventeringen återfinns som bilaga M4 till stråkvalsrapporten En sammanfattande beskrivning av naturvärdesobjekten ges i tabellform nedan. De berörda naturvärdesobjekten och dess lokaliseringar i förhållande till planerad ledning redovisas också på detaljkartor i bilaga 1, från Rödsta i öst till Nässe i väst. De flesta naturvärden fortsätter utanför inventeringsområdet. 8 (22) RAPPORT 2016-07-01 KOMPLETTERING AV ANSÖKAN OM NÄTKONCESSION RÖDSTA NÄSSE

påverkas negativt vid intrång i naturvärdesobjekt 12. Då majoriteten av objektet kommer att bestå trots den planerade anläggningens intrång och ingen ytterligare fragmentering av objektet uppkommer, bedöms dock arten kunna finnas kvar i området. Tallticka NT (Figur 5) återfinns på levande gamla tallar, och behöver tillgång till gamla tallar på landskapsnivå. Arten bedöms kunna finnas kvar i naturvärdesobjekt 12 trots den planerade anläggningens intrång, men missgynnas då en del av objektet försvinner. Rosenticka NT lever på äldre granlågor och har noterats i naturvärdesobjekt 6 och 10. Planerad anläggnings intrång i dessa objekt, samt en ökad fragmentering av objekt 6, kommer att missgynna arten. Då majoriteten av objekten kommer att bestå trots den planerade anläggningens intrång, samt att befintlig död ved kommer att lämnas kvar på plats, bedöms dock rosenticka NT kunna finnas kvar i området. Att buskar och låga träd sparas i objekt 6 för att minska solinstrålning och vind, har viss potential att mildra planerad anläggnings påverkan på rosenticka NT och andra vedsvampar som lever på död granved i skuggiga biotoper. Figur 5. Tallticka på gammal, levande tall. Foto Frida Snell. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturvärden och rödlistade arter bli måttliga (se även bedömning i MKB). Portalstolpar innebär att en bredare ledningsgata avverkas och har därmed större påverkan på naturvärdesobjekten. Skillnaden är så begränsad att konsekvenserna bedöms likvärdiga Planerad anläggning kommer inte att påverka några höga eller mycket höga naturvärden, och det är därför av stor vikt att vid val av utformning väga in även andra viktiga parametrar som exempelvis påverkan på fågelliv. 4.3 Påverkan och konsekvenser för fågelliv I detta kapitel beskrivs vilken påverkan och vilka konsekvenser som bedöms uppstå för fåglar i planerad anläggning. Bedömningarna grundar sig på att beskrivna anpassningar och skyddsåtgärder i tabell i kapitel 4.1 genomförs. I projektet har en genomgång av publicerad vetenskaplig litteratur gjorts, för att kunna svara på hur stor risken är att fåglar ska förolyckas vid kollision eller via strömgenomgång med valda stolptyper. Dessa risker 16 (22) RAPPORT 2016-07-01 KOMPLETTERING AV ANSÖKAN OM NÄTKONCESSION RÖDSTA NÄSSE

RAPPORT 2016-07-01 kan även påverka fåglar som tillfälligt rör sig i området för att födosöka, eller som passerar under flyttningen. För elledningar från rörstolpar av den typ som planeras i anläggningen bedöms risken för eldöd vara låg. Detta beror på att faslinorna hänger under snedställda stag som är icke strömförande isolatorer. Dessa är riktade ut från metallstolpen ca 2 m, vilket gör att avståndet mellan metallstolpen och faslinan är så pass stort att risken bedöms som låg att fåglar ska drabbas av strömgenomgång. Enligt rekommendation 110 i Bernkonventionen ska avståndet mellan faslinorna vara mer än 140 cm långt. Detta kan antas gälla även för avståndet mellan faslinan och andra ledande metalldelar. För denna typ av rörstolpe är avståndet alltså ca 2 m mellan faslina och metallstolpe. En kungsörn kan ha 225 cm i vingspann och skulle rent teoretiskt kunna sätta sig på den snedställda isolatorn och kortsluta mellan faslinan och metallstolpen. Denna risk måste dock bedömas som låg. Avståndet i vertikalled mellan faslinorna på rörstolparna är ca 2.5 m långt, vilket ger låg risk för strömgenomgång för fåglar som eventuellt sätter sig på faslinorna. Enda risken bedöms vara att fåglar urinerar ner på den underliggande faslinan, vilket har lyfts fram som en möjlig orsak till vissa fall av strömgenomgång (Haas 2008). Större fåglar har visat sig kunna producera en mer än 1.5 m lång stråle av urin, som i flera dokumenterade fall visat sig orsaka strömgenomgång. För den stolptyp som planeras i anläggningen är avståndet 2.5 m ner till underliggande faslina, så risken bedöms som mycket låg att detta ska kunna ske. Haas et al 2008 hävdar att större fåglar kan skapa en stråle significantly longer than 1.5 m. Eftersom osäkerhet finns hur mycket längre än 1.5 m dessa fåglars stråle kan bli, och vilka större fåglar som kan skapa en sådan, bedöms risken som mycket låg och inte helt obefintlig. Det finns alltså en liten osäkerhet som borde utredas innan man helt bortser från risken. Portalstolpen har hängande ledningar, vilket gör att rovfåglar och ugglor utan risk kan sätta sig uppe på stolpen utan att komma i kontakt med strömförande ledningar. Avståndet mellan faserna är också långt (5 m), vilket gör att större fåglar inte riskerar att kortsluta ledningarna med vingarna utbredda. Dessutom är avståndet mellan ledning och metallstolpe är så långt att det är låg risk att större fåglar riskerar strömgenomgång mellan dessa med vingarna utbredda. Kollision (påflygning) kan leda till omedelbar död för fåglar eller skador som gör att fågeln dör senare. Vetenskapliga undersökningar har visat att mortaliteten på grund av kollision är högre än för strömgenomgång (Derouaux 2012). De arter som är känsligast är arter som har svårt att snabbt manövrera undan från ledningen när de upptäcker den, tex skogsfåglar samt gäss och svanar om dessa skulle passera området under sträcktid. Även rovfåglar och dagflygande ugglor (tex jorduggla) löper risk att kollidera med ledningen när de födosöker under kretsflykt eller i aktiv flykt framåt, eftersom de då är fokuserade på att med blicken leta föda på marken. Att rovfåglar störtdyker ner i en kraftledningsgata bedöms ske mycket sällan. Även om större fåglar löper störst risk att förolyckas så drabbas även mindre fåglar, särskilt de som sträcker under natten (Derouaux 2012). Flera studier har försökt att uppskatta mortaliteten längs högspänningsnätet i olika länder. Det är svårt att jämföra olika studier eftersom olika stolptyper används i olika länder och undersökningarna är gjorda både bredvid fågelrika områden och vid områden som är mindre fågelrika. I Holland, med 4.600 km högspänningsledningar beräknas 750.000 till 17 (22) KOMPLETTERING AV ANSÖKAN OM NÄTKONCESSION RÖDSTA NÄSSE

18 (22) RAPPORT 2016-07-01 1.000.000 fåglar dö av ledningskollision varje år, det vill säga i genomsnitt 163-217 dödsfall per km/år (Erickson 2005). Det fanns skillnader mellan olika områden: på jordbruksmark bedömdes det ske 58 kollisioner/km/år, och vid passage av floder 489 kollisioner/km/år. I Belgien har kraftföretaget Elia studerat effekterna längs en 3 km högspänningsledning och de bedömde mortaliteten till 157 fåglar/km/år (Mortier 2000). Det bör dock nämnas att förekomsten av våtmarksfåglar är stor i Holland och Belgien, vilket gör att antalet kollisioner ökar. I en Spansk studie bedömdes i genomsnitt cirka 30 fåglar dö per km/år (Alonso 1999). Andra försök har också gjorts att uppskatta mortaliteten på grund av kollisioner med kraftledningar. Loss et al 2014 gjorde en litteraturstudie där de jämförde hittills publicerade data vad gäller mortalitet vid fågelkollisioner med kraftledningar, både i lägre spänningsintervall (under 60 kv) och i högre spänningsintervall (över 60 kv). För kraftledningar över 60 kv (som kan jämföras med den ledningstyp som kommer att anläggas i denna planerade anläggning), där man eftersökt och dokumenterat samtliga döda fåglar låg mortaliteten mellan 1.05 och 35 fåglar per km/år (sex olika studier). Fem av dessa studier låg mellan 1.05 och 13.6 döda fåglar/km/år. Någonstans mellan dessa siffror bedöms rimligt att anta att mortaliten ligger i detta skogslandskap, som inte är en viktig rastplats eller våtmark. Ledningen genom området beräknas bli 7,4 km lång så en uppskattning av antalet fåglar som kommer att förolyckas varje år blir ca 8-101 stycken. Frågan blir därefter om rörstolpar kommer att öka antalet döda fåglar, jämfört med nuläget (befintlig stolptyp med horisontella ledningar) och i jämförelse med om portalstolpar väljs. Rörstolpen har vertikala ledningar i tre nivåer samt en topplina placerad längst upp. Detta blir totalt fyra nivåer, vilket ökar barriäreffekten för fåglarna när de ska flyga förbi ledningen. Både i rekommendation 110 (Bernkonventionen) och i Reducing Avian Collisons with Power Lines: The State of the Art 2012 (APLIC 2012) rekommenderas att man bör eftersträva att använda en ledningstyp med horisontella ledningar. Hur stor den ökade kollisionsrisken är med vertikala ledningar bedöms svår att kvantifiera. Som tidigare nämnts är det svårt att jämföra olika studier på grund av olika ledningstyper samt felkällor såsom olika fågeltätheter i de respektive undersökningarna samt olika insamlingsmetodik av döda fåglar. Därför bör man nog endast utvärdera de studier där man i samma studie jämfört ledningar med olika antal nivåer i vertikalled. I en Norsk studie tittade de på antal ripor (fjällripa och dalripa) som avlidit till följd av kollision vid ledningar av tre olika typer. Under en sex års studie längs en ledning med två vertikala nivåer dog 111 ripor/ 10 mil. Detta kan jämföras med 47 ripor för en ledning med ett horisontellt plan med ledningar. För den tredje ledningstypen (två vertikala plan) så togs neutralledaren bort efter tre år, vilket minskade antalet döda fåglar från 49 till 24 (Bevanger 2001). I området Nässe-Rödsta bedöms det finnas tjäder, vilket är en art som är närbesläktad med ripa. Skulle man extrapolera resultaten från den Norska studien indikerar det alltså att risken att tjädrar förolyckas vid användande av rörstolpar med vertikala ledningar möjligen ökar till det dubbla. Man bör dock göra sådana extrapoleringar med försiktighet. I en Spansk studie (Janss 1998) jämförde de en 380 kv ledning med 4 nivåer i vertikalled mot en 132 kv ledning med horisontellt placerade ledningar. Stolptypen med 4 vertikala nivåer resulterade i 1.25 döda fåglar/km/år och stolptypen med horisontella ledningar resulterade i 0.65 döda fåglar/km/år. I både den Norska och den Spanska studien kunde alltså påvisas ungefär en dubblering av antalet döda fåglar när antalet nivåer i vertikalled KOMPLETTERING AV ANSÖKAN OM NÄTKONCESSION RÖDSTA NÄSSE

RAPPORT 2016-07-01 ökade. Som tidigare nämnts finns det en osäkerhet vid extrapolering från tidigare studier som gjorts i olika länder, men baserat på dessa två studier bedöms det rimligt att anta att mortaliteten möjligen ökar till det dubbla vid användande av vertikalstolpar, jämfört med horisontellt placerade ledningar. Höjden på stolparna skulle också kunna påverka mortaliteten för olika fågelgrupper. Eftersom rörstolpar är högre än de som har horisontellt placerade ledningar skulle det kunna ge en större barriäreffekt för sträckande fåglar och rovfåglar, medan effekterna på lägre flygande fåglar, såsom tättingar och skogsfåglar möjligen blir lägre eftersom de lättare kan flyga under ledningen. Det finns dock för liten forskning på detta område för att kunna dra några säkra slutsatser vad gäller detta. Den ökade risken för kollision ska vägas mot de positiva effekterna av att rörstolpen endast kräver en smal kraftledningsgata, vilket ger ett begränsat intrång i naturvärdesobjekt längs sträckningen. Vilken påverkan som detta kommer att ha på de olika naturvärdesobjekten längs sträckningen beskrivs i avsnitt 4.2. De fåglar som främst kommer att påverkas mindre av en smalare ledningsgata är skogslevande fåglar såsom exempelvis kungsfågel, tjäder, tretåig hackspett och videsparv. En påverkan på dessa fåglar finns dock ändå kvar, eftersom ledningsgatan behöver breddas 20 m. Som tidigare nämnts fortsätter naturvärdesobjekten utanför det inventerade området, och bedöms finnas i tillräcklig stor mängd i det omgivande landskapet, vilket gör att arternas möjlighet att hitta häckningsbiotoper påverkas marginellt. Redan nu finns en befintlig ledning längs sträckan, med portalstolpar där ledningarna är placerade horisontellt. Ökningen av mortaliteten längs sträckan bedöms därför bli marginell om en stolpe med horisontella ledningar används. Portalstolpe i planerad anläggning bedöms ge låga risker för påflygning. Detta beror på följande: Portalstolpen är 20 m hög, vilket gör att ledningarna till största delen kommer att vara under, eller i, trädtoppsnivå. Detta minskar risken för påflygning. Portalstolpen har horisontella ledningar, vilket minskar barriäreffekten jämfört med vertikal konstruktion av ledningar. Mot dessa fördelar för fågellivet ska vägas att det kommer att krävas en bredare kraftledningsgata, jämfört med om stolpe med vertikala ledningar används, vilket kommer att ge ett större intrång i objekt med naturvärden längs sträckningen. Kraftledningsgatan beräknas bli 50 m, när den nya ledningen uppförs parallellt. Längs långa sträckor planeras dragningen längs befintlig ledning och ledningsgatan bedöms behöva breddas 35 m med portalstolpe, jämfört med 20 m om stolpe med vertikalt ställda ledningar används. Vilken påverkan som detta kommer att ha på de olika naturvärdesobjekten längs sträckningen beskrivs i avsnitt 4.2. De fåglar som kommer att påverkas främst av detta är skogslevande fåglar såsom exempelvis kungsfågel, tjäder, tretåig hackspett och videsparv. Som tidigare nämnts fortsätter dock naturvärdesobjekten utanför det inventerade området, och bedöms finnas i tillräcklig stor mängd i det omgivande landskapet, vilket gör att arternas möjlighet att hitta häckningsbiotoper påverkas marginellt. Kvarlämnande av buskar och låga träd i ledningsgatan är något som kommer att gynna flera arter, tex rosenfink och törnskata. Att göra högstubbar och lämna avkapad ved intill 19 (22) KOMPLETTERING AV ANSÖKAN OM NÄTKONCESSION RÖDSTA NÄSSE

ledningsgatan kommer att gynna insektslevande fåglar samt hackspettar, tex spillkråka och tretåig hackspett. Sammantaget bedöms konsekvenserna för fågellivet bli obetydliga om portalstolpar används. Portalstolpen är den bästa tänkbara ur fågelsynpunkt, genom att det minimerar risken för påflygning eller eldöd. Förutom de fåglar som bedöms häcka inom området minskar detta också risken för fåglar som sträcker förbi eller tillfälligt vistas i området. Fragmentering av vissa skogsobjekt där det finns rödlistade fåglar bedöms ske, men åtgärden bedöms inte hota arternas bevarandestatus i området. Den planerade ledningssträckningen berör inte något område med förhöjd risk för fågelkollisioner, tex sträckled för fåglar. Att ledningen till stora delar är samlokaliserad med en annan kraftledning har bidragit till bedömningen, eftersom den inte skapar något nytt flyghinder i området. Rörstolpar med vertikal utbredning av ledningarna bedöms ge en ökad risk för påflygning. Denna ökning är svår att exakt kvantifiera även om en genomgång av tillgänglig publicerad forskning gjorts i denna rapport. Ingen studie har undersökt exakt den stolptyp som planeras, vilket ger en osäkerhet. Studier som undersökt mortaliteten i ledningsnät över 60 kv indikerar dock att det finns risk att någonstans mellan 8-101 fåglar per km/år kommer att förolyckas längs den 7.4 km långa sträckan som planeras. Befintlig ledningsgata med portalstolpar kan antas redan idag innebära en dödlighet men i nedre delen av detta intervall. Förutom de fåglar som bedöms häcka inom området kan planerad anläggning också missgynna fåglar som sträcker förbi eller tillfälligt vistas i området. En positiv effekt av den rörstolpen är att ledningsgatans bredd kan minskas med 15 meter, jämfört med stolpe med horisontellt placerade ledningar. Det är något som minskar den negativa effekten för skogslevande fåglar. Fragmentering av vissa skogsobjekt där det finns rödlistade fåglar bedöms ändå ske, men åtgärden bedöms inte hota arternas bevarandestatus i området. Den planerade ledningssträckningen berör inte något område med förhöjd risk för fågelkollisioner, tex sträckled för fåglar. Att ledningen till stora delar är samlokaliserad med en annan kraftledning gör att den inte skapar något nytt flyghinder i området. Sammantaget bedöms rörstolpar i planerad anläggning ge en ökad risk för fågelkollisioner. Den ökade risken är dock svår att kvantifiera och mer forskning behövs inom området, vilket också konstateras i Reducing Avian Collisions with Power Lines: The State of the Art in 2012 (APLIC 2012). Konsekvenserna för fågellivet bedöms bli måttliga vid användande av rörstolpe. Risken för eldöd bedöms liten och ledningen planeras i ett område som inte bedöms vara ett viktigt fågelområde, varken som rastlokal, sträckled eller som häcklokal. Eftersom genomgången av tillgänglig litteratur visat att dödligheten på grund av kollision inte är obetydlig i högspänningsnätet, och att tidigare studier ger indikationer på en fördubbling av dödligheten när nivåerna i vertikalled ökar, kan inte denna risk helt negligeras. Det kan förekomma att någon skyddsvärd fågel som tillfälligt vistas i området, eller sträcker förbi det, omkommer efter kollision. Risken att någon arts lokala eller regionala bevarandestatus påverkas, bedöms dock som låg. 20 (22) RAPPORT 2016-07-01 KOMPLETTERING AV ANSÖKAN OM NÄTKONCESSION RÖDSTA NÄSSE

5 Referenser 5.1 Litteratur Alonso JA and Alonso JC. 1999. Collision of birds with overhead transmission lines in Spain. In Ferrer M and Janss GFE: Birds and Power Lines: collision, electrocution and breeding. Quercus, Madrid: 57-82. Avian Power Line Interaction Committee (APLIC). 2012. Reducing Avian Collisions with Power Lines: The State of the Art in 2012. Edison Electric Institute and APLIC. Washington, D.C. Bevanger K. 2001. Bird collisions with power lines An experiment with ptarmigan (Lagopus spp.). Biological conservation 99: 341-346. Derouaux A, Everaert J, Brackx N, Driessens G, Martin Gil A, Paquet J-Y. 2012. Reducing bird mortality caused by high- and very-high voltage power lines in Belgium, final report, Elia and Aves-Natagora, 56 pp. E.ON, 2016. MKB Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun. 2016-02-15. Erickson WP, Johnson GD and Young DPJ. 2005. A Summary and Comparison of Bird Mortality from Antropogenic Causes with an Emphasis on Collisions. in: Bird Conseration Implementation adn Integration in the Americas : Proceedings of the Third Internation Partners in Flight Conference: 1029-1042. Haas D and Schurenberg B. 2008. Stromtod von Vögeln. Grundlagen und Standars zum Vogelschutz an Freileitungen. Ecology of Birds. Band 26. Janss GFE and Ferrer M. 1998. Rate of bird collision with power lines: effects of conductor-marking and static wire-marking. J. Field. Ornithol. 69 (1): 8-17. Karlberg, 2002. Skogsbrukseffekter på små vattendrag - en bottenfaunaundersökning i 17 bäckar i Jämtlands län. 2002:7. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Loss SR, Will T, Marra PP. 2014. Refining Estimates of Bird Collision and Electrocution Mortality at Power Lines in the United States. PLOS One. Volume 9, Issue 7. Mortier J. 2000. Studie naar het gevaar van elektrische leidingen op overliegende vogels, Elia Belgiums Electricity Transmission System Operator. Nitare, 2000. Signalarter indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsens förlag, Jönköping. Nitare, 2011. Barrskogar nyckelbiotoper i Sverige. Skogsstyrelsens förlag, Jönköping. SIS-TR 199001:2014. Teknisk rapport. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Komplement till SS 199000. Swedish standards institute. SS 199000:2014. Svensk standard för naturvärdesinventering. Swedish standards institute. Sweco, 2015a. Naturvärdesinventering inför planerad 130 kv-luftledning mellan Rödsta och Hjälta, Sollefteå kommun. RAPPORT 2016-07-01 21 (22) KOMPLETTERING AV ANSÖKAN OM NÄTKONCESSION RÖDSTA NÄSSE

Sweco, 2015b. Naturvärdesinventering inför anläggande av ny transformatorstation i Nässe, Sollefteå kommun. 5.2 Elektroniska dokument och databaser ArtDatabanken, SLU. 2015-06. Utdrag ur observationsdatabasen enligt avtal. ArtDatabanken, SLU. Online (2016-04-27). Sök rödlistade arter. http://artfakta.artdatabanken.se/ 22 (22) RAPPORT 2016-07-01 KOMPLETTERING AV ANSÖKAN OM NÄTKONCESSION RÖDSTA NÄSSE