Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln?

Relevanta dokument
Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Utlakning efter spridning av

Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Organiska gödselmedel till höstvete

Kväve i höstvete 2013

Kvävestrategier i höstvete

Organiska gödselmedel i höstvete. Jordbrukaredagarna 2013 Mattias Hammarstedt / Ida Lindell, HIR Kristianstad

Program för den 36:e regionala växtodlings- och växtskyddskonferensen i Växjö december 2008

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Jordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8

Stallgödselns kväveverkan på skörden

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Slamspridning på åkermark

Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Praktisk användning av biogödsel

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Ekonomi i miljöåtgärder

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Djupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel. Stig Karlsson & Eva Salomon

Växtnäring i stallgödseln

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kväveform och strategi i höstvete

Utlakning efter olika spridningstidpunkter av flytgödsel till vall. Sofia Delin, Gunnar Torstensson och Helena Aronsson

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Utnyttja restkvävet i marken

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson

Kväve- och fosforgödsling till majs

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker

Kycklinggödsel hantering, växtnäring och miljökonsekvenser

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Utlakningsförsöken i Mellby

Markens mineralisering högre än normalt

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Varmt väder ger snabb utveckling

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Syra till gödsel sparar kväve

DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2

Kvävestrategi i höstvete

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Stallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Kvävebalanser på mjölkgårdar

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel

Gödslingsrekommendationer 2017

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

skörd i eko genom Klövervall och gröngödsling, växtföljd Gödsling med stallgödsel och organiska gödselmedel

Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Kvävemineraliseringsförlopp efter gödsling med organiska gödselmedel vid olika tidpunkter

Mellbyförsöken. Innehåll E D F A

Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel. Minskad användning av mineralgödsel

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Hönsgödsel till vårsäd växtnäringseffekt och efterverkan

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Transkript:

Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel Sofia Delin SLU Skara Institutionen för mark och miljö Vad innehåller den färska gödseln? Fekalier och urin i samma fraktion Färsk gödsel: 25-30 % Ts Övrigt 30 % Urinsyra 60 % Ammonium 10 % Vad händer vid lagring? Lagrad gödsel: 10-80 % Ts Övrigt 30 % Ammonium 10 30 50 60 % Ammoniakavgång Egenskaper hos fjäderfägödsel Andel Ts av total Torr >75% Fast 30-70% ca 40% Klet 15-40% ca 50% Flyt 10-15% 15% ca 70% Stor variation! Urinsyra 60 40 20 10 % 1

Hur mycket sprider man ut? Vad händer med t sen?? P K 5 ton fastgödsel (55 % Ts) 120 40 20 7 ton kletgödsel (30 % Ts) 120 60 20 P K 5 ton fastgödsel (55 % Ts) 120 40 20 7 ton kletgödsel (30 % Ts) 120 60 20 Inkubation Kvävemineralisering i inkubationer Kletgödsel från värphöns 2

k 2009-01-08 Kvävemineralisering i inkubationer Kvävemineralisering i inkubationer Fastgödsel från kycklingar 50-60 % kg /ha 80 70 60 50 40 30 20 Höns göds el vårvinter Höns göds el vår Kycklinggödsel vårvinter Kycklinggödsel vår 10 50-60 % 0 07-feb 18-maj 26-aug 04-dec Figur 5. Mineral i inkubationsflaskorna på Lanna 2005 90 80 kg /ha 70 60 50 40 Hönsgödsel vår Hönsgödsel växande gröda 30 Kycklinggödsel vårbruk 20 10 0 Kycklinggödsel växande gröda 23-apr 12-jun 01-aug 20-s ep 09-nov Figur 6. Mineral i inkubationsflaskorna på Lanna 2006 Fältförsök Skördeeffekt Skörd, 8000 Lanna 2005 7000 Lanna 2005 6000 5000 4000 3000 2000 Kycklinggödsel vårbruk 50 kg /120 kg tot = 42 % 1000 0 50 0 20 40 60 80 100 120 140 Gödslingsgiva (27), kg /ha 3

Lanna 2005 Skörd, skörd och gödselns ersättningsvärde jämfört med mineralgödsel i de olika stallgödselleden på Lanna år 2005. Led Skörd Kväveskörd (på skörd) (på -skörd) A Kontroll 2355 29 B Hönsgödsel 4254 50 33 28 vårvinter C Hönsgödsel 4423 54 34 33 vårsådd 30-40% D Kycklinggödsel 4274 52 33 30 vårvinter E Kycklinggödsel 4837 60 42 43 vårsådd LSD 414 6 * med mineralgödselvärde menas hur stor andel (%) av totalt i den tillförda stallgödseln som motsvarar den mängd med mineralgödsel som krävs för att åstadkomma samma skörd eller skörd. Lanna 2006 Summering Lanna Mineralflöden (i procent av totalinnehållet i stallgödseln) baserade på gödselns innehåll av och, nettomineralisering i inkubationen, mineralmängder i marken och gödslingseffekt i odlingsförsöken på Lanna. Kycklinggödsel Hönsgödsel Mineral från början 20 Ammonium 73 Mineraliserat +37 Urinsyra + 2 Immobiliserat - 7 Inkubation -15 Ammoniakavgång -10 Jämför mark -20 Mineralgödselvärde =40 Odlingsförsök =40 Halland och Öland 2006 Skörd, skörd och gödselns ersättningsvärde jämfört med mineralgödsel i de olika stallgödselleden år 2006 på Lanna. Led Skörd Kväveskörd Mineralgödsel- Mineralgödsel värde* värde* (på skörd) (på -skörd) A Kontroll 3658 58 F Kontroll 4264 67 (30 kg ) B Hönsgödsel vår, nedbrukning 4628 80 16 % 20-30% 29 % 30-40% C Kycklinggödsel vår, 4690 80 19 % 29 % nedbrukning D Kycklinggödsel vår, 5002 84 35 % 38 % ej nedbrukning E Kycklinggödsel efter uppkomst, ej 4306 75 2 % 0% 18 % 20% nedbrukning LSD 455 7 * med mineralgödselvärde menas hur stor andel (%) av totalt i den tillförda stallgödseln som motsvarar den mängd med mineralgödsel som krävs för att åstadkomma samma skörd eller skörd. Skörd, skörd och gödselns ersättningsvärde jämfört med mineralgödsel samt efterverkan av de olika stallgödselleden i Halland och på Öland år 2006. Led Skörd Kväveskörd (på skörd) Mineralgödsel -värde* (på -skörd) Halland A Kontroll 2888 34 B Kycklinggödsel 4450 56 21 24 120 kg C Kycklinggödsel 4914 67 23 31 200 kg LSD 1390 Öland A Kontroll 2946 36 B Kycklinggödsel 3390 43 24 18 120 kg C Kycklinggödsel 3601 47 20 17 200 kg LSD 940 * med mineralgödselvärde menas hur stor andel (%) av totalt i den tillförda stallgödseln som motsvarar den mängd med mineralgödsel som krävs för att åstadkomma samma skörd eller skörd. Sen sådd, torr försommar: 20-25 % 4

Halland 2007 Halland 2008 Öland 2008 Skörd, skörd och gödselns ersättningsvärde jämfört med mineralgödsel i de olika stallgödselleden i Halland år 2007. Led Skörd Kväveskörd Mineralgödselvärdevärde* Mineralgödsel- (på skörd) (på -skörd) A Kontroll 2937 39 B Kycklinggödsel vårvinter 120 kg 4195 57 Vårvinter: 37 40 37 % C Kycklinggödsel 4646 69 33 43 vårvinter 200 kg D Kycklinggödsel vår 120 kg 3872 53 26 28 Vid sådd: 25-30 % E Kycklinggödsel 4193 63 22 30 vårr 200 kg LSD * med mineralgödselvärde menas hur stor andel (%) av totalt i den tillförda stallgödseln som motsvarar den mängd med mineralgödsel som krävs för att åstadkomma samma skörd eller skörd. Skörd, skörd och gödselns ersättningsvärde jämfört med mineralgödsel i de olika stallgödselleden i Halland år 2008. Led Skörd Kväveskörd (på skörd) (på -skörd) A Kontroll 2510 30 B Kycklinggödsel 3330 44 31 33 vårvinter 120 kg C Kycklinggödsel 4340 61 3840% 39 vårvinter 200 kg D Kycklinggödsel 3720 50 43 44 E vår 120 kg Kycklinggödsel 3240 44 17 vårr 200 kg Hög giva sent: 20% LSD 1270 16 * med mineralgödselvärde menas hur stor andel (%) av totalt i den tillförda stallgödseln som motsvarar den mängd med mineralgödsel som krävs för att åstadkomma samma skörd eller skörd. Skörd, skörd och gödselns ersättningsvärde jämfört med mineralgödsel i de olika stallgödselleden på Öland år 2008. Led Skörd Kväveskörd Mineralgödselvärdevärde* Mineralgödsel- (på skörd) (på -skörd) A Kontroll 2900 41 B Kycklinggödsel vårvinter 120 kg 4310 60 38? 33 C Kycklinggödsel vårvinter 200 kg 5430 80 48 43 40% D Kycklinggödsel l 4650 65 48 43 E vår 120 kg Hög Kycklinggödsel 4870 77 33 40 vårr 200 kg proteinhalt LSD 970 13 * med mineralgödselvärde menas hur stor andel (%) av totalt i den tillförda stallgödseln som motsvarar den mängd med mineralgödsel som krävs för att åstadkomma samma skörd eller skörd. Efterverkan Efterverkanseffekt på nästa års gröda Skördeökning + Skördeökning ++ Effekt +++ () (g (kg/kg g i (% av normal mineral stallgödseln) effekt) Västergötland 2005 152 1.3 4% Västergötland 2006 234 1.9 6% Halland 2006 276 2.1 10% ca 5 % Halland 2007 0 0.1 0% Öland 2006 196 1.5 7% + Skördeökning år 2 i de stallgödslade leden jämfört med mineralgödslat led (40 kg /ha) år 1 ++ Skördeökning ök år 2 per kg tillfört t total t med stallgödsel l år 1 +++ Skördeökningen per kg tillförd atallgödsel delat på 20 för raps och 30 för havre och rågvete, vilket uppskattas vara den direkta skördeeffekten per kg tillförd mineral. 5

Vad händer med t? Danmark 2006 120 tot/ha till vårkorn Ammoniak 20 % Direkt gödslingseffekt 40% 30 % 56 % 46 % Läs mer: http://www.lr.dk/applikationer/kate/viskategori.asp?id=ka00400012000080000200 Till nästa år 5 % Danska resultat 2008, höstvete Mineralisering & nitrifikation Gødning, mængde, indhold og værdital Udbragt H Total-, kg H 4-, 4-, mængde, pct. af total- Værdital pr. ton kg pr. ton ton pr. ha 2008. 2 forsøg 25% 5. Dybstrøelse, slagtekyllinger, efterår 5.6 35.1 7.6 22 21 6. Fast gødning, høns m. gødningsbånd, efterår 7.5 16.6 11.6 70 27 7. Fast staldgødning, skrabehøns, efterår 6.3 19.1 6.8 36 22 8. Dybstrøelse, slagtekyllinger, forår 4.4 31.0 10.0 32 48 9. Fast gødning, høns m. gødningsbånd, forår 8.9 17.2 8.1 47 41 10. Fast staldgødning, skrabehøns, forår 8.1 19.6 9.0 46 33 40% kg min /kg total 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 itrat 2 dec itrat 23 mars 0.0 0 50 100 150 200 Dagar Dagar efter spridning 6

Sammanfattning Gödslingseffekt kan inte relateras till innehåll, utan hellre till total eller summan av och. I inkubationer har ca 60 % av totalt varit i mineralform under växtodlingssäsongen (ca 1 månad efter spridning), vilket bör vara det potentiellt växtillgängliga t om ammoniakförluster kan undvikas. Gödslingseffekten av fjäderfägödsel i svenska försök i korn motsvarar en mineralgödselgiva som är 30-40 % av fjäderfägödselns totalinnehåll, medan motsvarande siffror i Danmark är 60-80% efter snabb nedplöjning av gödseln. Höstspridning i utgör en utlakningsrisk i k och har gett sämre effekt än spridning på våren i danska försök. Spridning efter uppkomst i vårsäd ger sämre effekt än spridning tidig vår eller vid sådd. Vilken spridningstidpunkt som är bäst mellan dessa varierar. Efterverkan året efter gödslingen motsvarar i medeltal en mineralgödselgiva på drygt 5% av totalgivan. Sofia Delin Institutionen för mark och miljö SLU Skara 7