VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet



Relevanta dokument
Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Roland Jansson. Strandvegetation i utbyggda älvar möjliga miljöförbättringar

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven Åsa Widén

Reflektioner: restaureringsprojekt och vattnet i det brukade landskapet

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Vad gör Länsstyrelsen?

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Restaurering av sjöar och vattendrag

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Figur 1. Karta över norra Götaälvs huvudavrinningsområde med Norsälven samt dess biflöden markerade.

Göta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Vattenreglering vad är det?

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Grön översiktsplan Vilhelmina kommun

Bevara arter till vilket pris?

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Grundvattenbortledning M Bilaga 14. Omläggning av vattendrag vid Akalla trafikplats

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA Telefon

Naturreproducerande öring i reglerade älvar utopi eller faktisk möjlighet? Lycksele Ingemar Näslund

Summering Så här går vi vidare

Ekosystem ekosystem lokala och globala

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Bedömning och utvärdering av ekologisk potential. Roland Jansson

Dalälvens vattenkraftssystem

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Hur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering?

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder

Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån

Kunskapsunderlag för delområde

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Umeälven. Beskrivning av vattendraget

Lerdal 15:32 (Fyrklöverns stugby)

Temagruppernas ansvarsområde

Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

SKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua

Hydrologins vetenskapliga grunder

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Hydrologi, grunder och introduktion

SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM SMÅSKALIG VATTENVERKSAMHET

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Göta älv nedan Vänern

Lule älv. Beskrivning av vattendraget

Indalsälven. Beskrivning av vattendraget

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Myllrande våtmarker och torvbruket

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Kunskapsunderlag för delområde

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Klimat och ekosystem i förändring

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Detaljplan för del av fastigheten Långviken 1:39 inom Tavelsjö i Umeå kommun, Västerbottens län

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

Älvräddarna. Stopp för fortsatt utbyggnad, stor som småskalig

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Transkript:

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

Var är kraftverket? Var är vattnet?

Tydliga motsättningar kring vattenkraften Riksintresse för energiproduktion och energidistribution Riksintresse för naturvård och friluftsliv kulturmiljövård rennäring

Vojmåns planerade överledning >80% vatten

Vattenfall: kraft,,pengar, miljöanpassning Ja-sidan: jobb Nej-sidan: omprövning av vattendom

VARFÖR ÄR VATTENKRAFTEN SÅ PROBLEMATISK? (1) Deflesta av världens vattendrag är dämda och reglerade (2) Ingreppen är oftastora och irreversibla

Ett vattendrag är utformat i samspel med landskapets fysiska och hydrologiska egenskaper

Naturlig fysik Block Ved Funktion Bromsar upp vattnet (näringsomsättning, lokal översvämning) Skapar strukturell variation (fall, forsar, lugnvatten, djuphålor) (syrsättning, livsmiljöer)

Naturlig hydrologi Lågvatten Högvatten Spridning av organismer Sedimentomlagring Vitalisering av stränder Denitrifikation Strandvegetation: tillväxt reproduktion

HÖG BIOLOGISK MÅNGFALD Vattendragen och deras stränder < 1% av avrinningsområdets yta > 20% av dess arter 1% yta, 20% arter

Vattendragens ekosystemtjänster (kopplade till biologisk mångfald) Produktion av varor: föda, kryddor, mediciner, fibrer, biomassebränslen, sedimentfattigt vatten för vattenkraft, industriprodukter (vaxer, oljor, färgämnen etc), genetiska resurser Förnyelsetjänster: avgiftning, nedbrytning, rening, fröspridning, pollinering Stabiliseringstjänster: stabilisering av fåra, kontroll av ogräs, moderering av extrema väder, reglering g av hydrologisk cykel Livsuppehållande tjänster: skönhet, inspiration, existensvärde, vetenskapliga upptäckter, rofylldhet Bevarande av möjligheter: bevarande av ekologiska komponenter och system som behövs för framtiden, tillgång på varor och tjänster som väntar på att upptäckas

FLOTTNING DIKNING VATTENKRAFT UTBYGGNAD Naturligt vattendrag Ännu smalare Smalt Bredare En fåra Rakare Snabbt flöde Flergrenigt Krokigt Långsamt flöde En fåra Ofta rakare Långsammare flöde Delvis reglerat flöde Enstaka små hinder Få livsmiljöer Varierande flöde Många små hinder Många livsmiljöer Starkt reglerat flöde Enstaka stora hinder Få livsmiljöer

Vattenkraftutbyggnad: Fragmentering och flödesreglering l 5 FRITT STRÖMMANDE VATTEN Fragmentering 0 Jan Apr Jul Okt 15 REGLERINGSMAGASIN Flödesreglering 0.6 0 Jan Apr Jul Okt ÄLVMAGASIN 0 Mar Maj Jul Sep

Dammar i världen (de flesta för vattenkraft) nära 50,000 000 dammar över 15 m höga (stora dammar) stora dammar dämmer upp mer än 6500 km 3 vatten omkring 15 % av det totala årliga flödet samlas upp bakom dammar magasin täcker en 1 500 000 km 2 stor vattenyta t omkring 400 000 km 2 av den ytan är överdämt land nära hälften av alla stora dammar (22 000) finns i Kina

Statusen hos de 292 största vattendragen i världen (fragmentering och flödesreglering kombinerade) ingen/svag måttlig stark

Totalt antal flodsystem (n=292) Sammanlagd ursprunglig årsmedel- vattenföring Sammanlagd yta av avrinnings- områden n=119 (n=120) 41% (n=104) n=105 36% 17% 31% 12% 52% (n=68) n=68 23% 52% 36% Ej påverkad Måttligt t påverkad Starkt påverkad

Nord- & Asien Europa Syd- Afrika Austral- Central- Amerika asien Amerika (n=88) (n=78) (n=41) (n=38) (n=24) (n=23) Antal system 31 40 17 29 20 29 5 6 26 10 12 20 8 9 7 2 4 17 Total VMAD (%) 51 16 12 11 29 7 38 29 8 6 7 21 21 46 67 82 63 87 Total yta 20 10 8 12 (%) 45 18 30 6 28 61 19 45 74 62 26 64 70 2 Ej påverkad Måttligt påverkad Starkt påverkad

Viktiga effekter av vattenkraftsproduktion Fragmentering: vattenfall och forsar förvinner (inkl. växt- och djurvärld) överdämd mark förstörs permanent (inkl. växt- och djurvärld) spridning och vandring av inhemska organismer försvåras främmande arter ( ogräs ) kan kolonisera Flödesreglering: deltaland bryts ner, kompakteras ekologiska produktionen minskar vattenkvaliteten försämras

HUR HANTERAR VI DE UTBYGGDA VATTNEN? Global uppvärmning Ändrad (ökad) vattenföring Exploatering Större andel vattenkraft (EU) Mer vind- och solkraft (hårdare korttidsreglering) Utfasning av olja fler hybridbilar mer elektricitet Vattendrag Restaurering EU:s vattendirektiv kräver restaurering (fysiska (y habitat, miljömässiga flöden) Fungerande ekosystem?

FRÅGA: VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? SVAR: ANTINGEN ELLER Tack!