4/2007 september Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten för 2008 Skattefrågor Statsandelarna år 2008 Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Förtidsavgiften ändras år 2008 Bokföringsanvisningar
Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2007 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen 14 00530 Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) 771 2570 www.kunnat.net www.kommunerna.net Painosmäärä 1130 kpl Upplaga 1130 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) 771 2077 tai fax. (09) 771 2570 raija.haaja@kuntaliitto.fi Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, raija.haaja@kommunforbundet.fi fax (09) 771 25 70 Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor www.kunnat.net >Kauppapaikka > Maksuttomia tuotteita ja palveluita >Kuntatiedotteet www.kommunerna.net > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall INNEHÅLL Sida Det allmänna ekonomiska läget 3 Den kommunala ekonomin 2007 2008 Skatteinkomsternas utveckling Statens budgetproposition och basservicebudgeten för 2008 5 Innehållet och utgångspunkterna i basservicebudgeten Väsentliga ändringar i statsandelarna och skattegrunderna Resultatet av kollektivavtalsförhandlingarna och statsandelen för lönehöjningar Övrigt Skattefrågor 7 Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2006 Kommunernas andel av beskattningskostnaderna Riktlinjer för beskattningen i budgetpropositionen Mervärdesskatt Vinter- och sommarförvaring av båtar Fastighetsskatt Separat bastubyggnad i anslutning till bostadsbyggnad (HFD:2007:40) Fritidsbostad och stadigvarande boende (HFD:2007:55) Statsandelarna år 2008 12 Statsandelarna enligt basservicebudgeten Statsandelsökningen per sektor Priser per enhet och finansieringsandelar per invånare Kostnadsfördelningen och sänkningen av statsandelsprocenterna Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 16 Övergångsutjämningen Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Den allmänna statsandelen Statsandelen för social- och hälsovård Statsandelen för undervisning och kultur Förtidsavgiften ändras år 2008 23 Bokföringsanvisningar 24 Allmän anvisning om behandlingen av kommunala affärsverk i bokföringen Bilagor: Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 1) Prognossiffror för samhällsekonomin 2008 (bilaga 2) Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (bilaga 3) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 4) Kommunernas skatteinkomster 2004-2008, md (bilaga 5) Kommunernas och samkommunernas resultaträkning 2004-2008, md (bilaga 6a) Kommunernas och samkommunernas finansieringsanalys 2004 2008, md (bilaga 6 b) Verotulo-hot line (bilaga 7) Priser per enhet som utgör grund för statsandelarna 2008 (bilaga 8) Finansieringsandelen för undervisning och kultur 2008 (bilaga 9) Statsandelen år 2008 (VOS6SL) (bilaga 10) Toimittanut / Sammanställt av Raija Haaja 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007
Det allmänna ekonomiska läget Den ekonomiska tillväxten i Finland har varit stark ovanligt länge. Totalproduktionen har i år ökat snabbare än väntat. Prognosinstituten har höjt de tillväxtsiffror som presenterades i våras. De institut som publicerade konjunkturprognoser i september räknar med att nationalprodukten stiger med 4 4,5 procent i år. Produktionstillväxten inom fabriksindustrin har varit snabb. Industrins orderstock är större än normalt och kapacitetsutnyttjandegraden hög. Också produktionen inom jordbruk, byggande, handel och finansieringsverksamhet har vuxit snabbt. Företagens förtroendeindikatorer och konjunkturbarometrar visar att högkonjunkturen håller i sig. För nästa år förutspås allmänt en produktionstillväxt på mer än tre procent. Osäkerhetsfaktorerna gäller pris- och kostnadstrycket i Finland och den internationella ekonomins utveckling, särskilt osäkerheten på finansieringsmarknaden. År 2007 beräknas konsumentpriserna stiga med 2,5 procent. Tillsvidare har inflationstrycket i Finland varit rätt svagt, även om vissa branscher börjar närma sig överhettning. Inflationstakten har i år försnabbats av framför allt stegringen i den allmänna räntenivån och bostadspriserna. År 2008 väntas inflationen hålla sig på genomsnittsnivån för i år. Räntenivån beräknas stiga något inom euroområdet också under nästa år. Löneuppgörelserna och produktivitetsutvecklingen har en stor inverkan på kostnadsutvecklingen i Finland nästa år. Sysselsättningen har utvecklats gynnsamt. I år och nästa år beräknas den sysselsatta befolkningen öka med sammanlagt drygt 60 000 personer jämfört med genomsnittsnivån i fjol. Sysselsättningsgraden stiger i år till över 70 procent och väntas blir 70,5 procent nästa år. Arbetslöshetsgraden sjunker från fjolårets genomsnittliga nivå med sammanlagt 1,5 procentenheter år 2007 och 2008. Den genomsnittliga arbetslöshetsgraden uppskattas bli 6,3 procent år 2008. Bilaga 1 innehåller uppgifter och uppskattningar om utvecklingen av totalekonomiska variabler som är viktiga för den kommunala ekonomin 2004-2008. Uppskattningarna och prognoserna för 2007 och 2008 bygger på statens budgetproposition för 2008 och på den ekonomiska översikten i samband med den. Bilaga 2 innehåller olika prognosinstituts uppskattningar av de viktigaste ekonomiska variablernas utveckling år 2008. Den kommunala ekonomin 2007 2008 Enligt kvartalsstatistiken över kommunernas ekonomi ökade kommunernas verksamhetsutgifter under årets första hälft med omkring fyra procent jämfört med motsvarande tidsperiod i fjol. Kommunernas och samkommunernas lönesumma har i år haft en tillväxttakt på drygt tre procent på årsnivå. I förhandlingarna om de kommunala kollektivavtalen 2007 2009 nådde arbetsgivaren och tre av huvudavtalsorganisationerna ett förhandlingsresultat 19.9. TNJ, som representerar vårdsektorn, tog inte ställning till KA:s bud. Vårdfacket har ändå möjlighet att ansluta sig till avtalet senast 1.10.2007, då de kommunala kollektivavtalen ska undertecknas. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007 3
De nya kollektivavtalen träder i kraft 1.10.2007. Avtalsperioden på två år och fyra månader går ut 31.1.2010. Avtalet innehåller tre allmänna förhöjningar och dessutom lokala justeringspotter. Kostnadseffekten har beräknats bli i genomsnitt 11,6 procent under hela avtalsperioden. Utöver de avtalsenliga förhöjningarna påverkar också löneglidningar den kommunala lönesummans tillväxt i år och nästa år. En allmän förhöjning på 54 euro/månad (eller minst 3,4 %) har avtalats redan för i år. Den allmänna förhöjningen görs 1.10.2007 och dessutom betalas en engångspott på 270 euro i samband med lönebetalningen i december. Kommunsektorns förtjänstnivåindex beräknas i år stiga med i genomsnitt drygt tre procent. Lönesumman väntas växa med nära 4 procent. Nästa år kommer lönesummans tillväxttakt att öka betydligt på grund av de avtalsenliga förhöjningarna. Förtjänstnivåindex väntas stiga med 6 procent nästa år. Lönesumman inom kommunsektorn väntas växa också på grund av fler anställda. Mer aktuell information om kommunsektorns förhandlingar finns på www.kommunarbetsgivarna.fi > Avtalsförhandlingarna 2007. I bilaga 3 ges uppgifter och uppskattningar om faktorer som inverkar på lönesummans utveckling inom kommunsektorn 2003-2008. Enligt de uppgifter som finns att tillgå kommer det inte att ske några stora förändringar i de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter. Socialskyddsavgifterna sjunker något. Gränsen för den lönesumma som utgör grund för högre arbetslöshetsförsäkringspremie höjs till nästan 1,7 miljoner euro. Arbetsgivarens genomsnittliga kalkylerade KomPL-avgift sjunker med 0,1 procentenheter. I bilaga 4 anges de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter år 2003 2008. Avgifterna för år 2008 är de som anges i statsbudgeten. De kan ändras när de slutliga besluten om avgiftsprocenterna fattas senare i höst. Vi kommer att informera om eventuella ändringar. Den bifogade tabellen visar de kommunala arbetsgivarnas genomsnittliga socialförsäkringsavgiftsprocent. Arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgifter har då viktats så att KomPL-avgiftens relativa andel är 90 procent och StaPL-avgiftens andel 10 procent. Siffrorna är genomsnittliga tal som beskriver de kommunala arbetsgivarna som helhet. Kommunsektorns kostnadsnivå kommer nästa år att stiga rätt snabbt jämfört med tidigare år. Till exempel mätt med prisindex för basservicen har den genomsnittliga årliga ökningen under 2003 2007 legat på omkring tre procent. Nästa år kommer kostnadsnivån förmodligen att stiga med i snitt 4,5-5 procent beroende på löneuppgörelsen. Skatteinkomsternas utveckling Redovisningarna av kommunalskatt har i år ökat med omkring sex procent under perioden januari-augusti. Den snabba ökningen förklaras bland annat av att den allmänna ekonomiska aktiviteten varit fortsatt livlig, vilket gett en större tillväxt i förvärvsinkomsterna än väntat. Den sänkning av kommungruppens fördelningsandel för 2007 som genomfördes i juli stävjade redovisningarnas kumulativa tillväxt. År 2007 uppskattas redovisningarna av kommunalskatten ändå i sin helhet öka med omkring 7 procent jämfört med fjolåret. 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007
Nästa år kommer kommunalskatteredovisningarna att öka med omkring sex procent i och med att förvärvsinkomsterna fortsätter att stiga i rask takt. Den samhällsekonomiska lönesumman kommer att öka snabbt till följd av bättre sysselsättningsläge och avtalsenliga löneförhöjningar. I syfte att lätta på inkomstbeskattningen höjs förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen, vilket minskar inkomsterna av kommunalskatten med omkring hundra miljoner euro. Många kommuner planerar höja sin inkomstskattesats. Redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna beräknas i år uppgå till drygt 1,4 miljarder euro, vilket är betydligt mer än vad som förutspåtts. Samfundsskatten växer nästa år med 10 procent, trots att den ekonomiska tillväxten avtar något. Redovisningarna av fastighetsskatt år 2007 beräknas uppgå till 850 miljoner euro. Inkomsterna av fastighetsskatten väntas nästa år öka med fem procent. Kommunernas skatteredovisningar uppgår i år till sammanlagt 16,3 miljarder euro. Nästa år väntas redovisningarna öka med en miljard euro, dvs. sex procent. Bilaga 5 beskriver utvecklingen av kommunernas skatteinkomster enligt skatteslag under 2004-2008. Sifforna bygger på en justerad beräkning av Delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning. Beräkningen av skatteinkomsterna presenterats också i basservicebudgeten som ingår i den allmänna motiveringen till statens budgetproposition för nästa år. Siffrorna utgör också grunden för Kommunförbundets skatteprognosram som uppdaterades i september. Bilaga 6a och 6b innehåller en sammanlagd resultaträkning och finansieringskalkyl för kommunerna och samkommunerna 2004-2006 enligt uppgifter från Statistikcentralen samt uppskattningar för åren 2007 2008 av Delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning. Ett sammandrag av kalkylerna har också presenterats i samband med basservicebudgeten. Basservicebudgeten och finansministeriets centrala uppskattningar om den ekonomiska utvecklingen kan skrivas ut på inrikesministeriets webbplats. Inrikesministeriet har skickat ett brev om detta till kommunerna och samkommunerna. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) 771 20 85, 050 522 27 89 Mikael Enberg, tfn (09) 771 25 40, 0500 50 88 31 Statens budgetproposition och basservicebudgeten för 2008 Innehållet och utgångspunkterna i basservicebudgeten Statens budgetproposition för 2008 har överlämnats till riksdagen. I den allmänna motiveringen till propositionen behandlas i samband med basservicebudgeten frågor som gäller den kommunala ekonomin och kommunalförvaltningen och en uppskattning av den kommunala ekonomins utveckling år 2006 2011 enligt kommunernas bokföring. I motiveringen ingår också en översikt över statsandelssystemet, riktlinjer för en finansierings- och statsandelsreform för kommunerna år 2010 och en kort beskrivning av kommun- och servicestrukturreformen. Basservicebudgeten för 2008 bygger på regeringsprogrammet och basserviceprogrammet i anknytning till statens Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007 5
budgetramar. Basserviceprogrammet, som anger kommunernas uppgifter och hur de ska finansieras, blir lagstadgat i början av år 2008. I basservicebudgetens uppskattning av den kommunala ekonomins utveckling har inte beaktats det resultat som uppnåddes i kollektivavtalsförhandlingarna den 19 september. Därför ger basservicebudgeten, liksom också uppskattningarna i detta informationsblad, en alltför optimistisk bild av den kommunala ekonomins utveckling, då lönenivån i kommunsektorn kommer att stiga mer än beräknat. Statens stöd till den s.k. jämställdhetspotten räcker inte till för att täcka kostnaderna för potten. Väsentliga ändringar i statsandelarna och skattegrunderna De statsandelar som ingår i basservicebudgeten ökar med omkring 720 miljoner euro jämfört med år 2007. De främsta orsakerna är justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, indexjusteringen av statsandelarna på basis av stegringen i kostnadsnivån samt höjningen av statsandelsprocenten för socialoch hälsovården som kompensation för de förlorade skatteinkomster som lättnaderna i beskattningen medför för kommunerna. Dessutom medför förändringarna i åldersstrukturen en höjning av statsandelarna för social- och hälsovården då de kalkylerade kostnaderna ökar. Statsandelsprocenternas nettobelopp sänks ändå i samband med justeringen av kostnadsfördelningen. Sänkningen motiveras bland annat med att verkningarna av indexnedskärningarna under 2001 2007 ska hållas i kraft samtidigt som de kalkylerade kostnaderna höjs till den justerade nivån. Dessutom baserar sig en del av sänkningarna på den tidigare justeringen av kostnadsfördelningen där en del av justeringen genomfördes i form av ändrade skattegrunder i stället för ökade statsandelar (minskat förvärvsinkomstavdrag i kommunalbeskattningen). Enligt basservicebudgeten genomförs klientavgiftsreformen inom social-, hälso- och sjukvården fr.o.m. 1.8.2008 så att den ökning i avgiftsinkomsterna som reformen medför, dvs. 25 miljoner euro (60 miljoner euro på årsnivå), minskar statsandelarna i motsvarande grad. Samtidigt gottgörs staten för nyttan av de slopade gränserna mellan öppenvård och institutionsvård genom att statsandelsprocenten (SHM) sänks. Kommunförbundet har framhållit att det inte är förenligt med regeringsprogrammet att ökningen i avgiftsinkomsterna tillfaller staten. Grunderna för ändringarna i statsandelsprocenterna (höjningar och sänkningar) anges mer detaljerat längre fram i informationsbladet. Väsentligt i basservicebudgeten för 2008 är den stora ökningen i kommunernas finansieringsandelar per invånare. Den rekordstora ökningen av finansieringsandelarna beror på sänkta statsandelsprocenter, ökning av statsandelsgrunderna och de kalkylerade kostnaderna på basis av justeringen av kostnadsfördelningen, en ovanligt stor stegring i kostnadsindex (4,7 %) och den förändrade åldersstrukturens höjande verkan på de kalkylerade kostnaderna inom social- och hälsovården. Finansieringsandelarna ökar proportionellt mer än de kalkylerade kostnaderna, särskilt inom bildningsväsendet. Detta behandlas närmare under rubriken Priser per enhet och finansieringsandelar per invånare längre fram i informationsbladet. Som sammandrag kan sägas att den statsandelsökning som justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna förutsätter genomförs på en gång till fullt belopp för år 2008, vilket inte varit fallet vid tidigare justeringar av kost- 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007
nadsfördelningen. I enlighet med den nya lagstiftningen indexjusteras statsandelarna till fullt belopp. Det skattebortfall som de ändrade skattegrunderna medför kompenseras kommunerna genom större statsandelar för social- och hälsovården. Kommunernas uppgifter utökas inte i väsentlig utsträckning. Resultatet av kollektivavtalsförhandlingarna och statsandelen för lönehöjningar Staten har lovat stödja en inkomstpolitisk uppgörelse som främjar konkurrenskraften inom kvinnodominerade branscher. För detta ändamål ska statsandelarna för social- och hälsovården höjas med 150 miljoner euro. Tillägget har inte beaktats i de statsandelar som behandlas längre fram i informationsbladet. Tillägget betalas förmodligen genom en höjning av statsandelsprocenten, vilket innebär att statsandelarna höjs i alla kommuner med knappt 30 euro per invånare. Kommunförbundet kommer att precisera sina egna uppskattningar av den kommunala ekonomin och uppgifterna om statsandelarna så snart kollektivavtalens verkningar och kompensationslösningen klarnar. Också de kommunvisa statsandelsuppgifterna på kommunerna.net kommer att uppdateras. Förhandlingsresultatet från 19 september är inte till alla delar slutgiltigt och heltäckande, eftersom vårdfacket TNJ ännu inte tagit ställning till arbetsgivarens (KA:s) bud. I vilket fall som helst ser det ut som om den s.k. jämställdhetspotten i de kommande kollektivavtalen kommer att höja kommunernas personalutgifter betydligt mer än de 150 miljoner euro som utlovats i statsandelstillägg (se även Kommunernas ekonomi 2007 2008 längre fram i informationsbladet). Utsikterna för den kommunala ekonomin kommer därför att försvagas i någon mån jämfört med den uppskattade utveckling som presenterats i basservicebudgeten. Övrigt Dyrortsklassificeringen slopas vid ingången av 2008. Den omedelbara effekten blir att utgifterna för utkomststödet stiger i kommuner i andra dyrortsklass. Statens finansieringsandel i utgifterna för utkomststödet är 50 procent. När gränsdragningen mellan öppenvården och institutionsvården slopas ökar kommunernas avgifts- och skatteinkomster. Statsandelarna skärs ner i motsvarande mån med 44 miljoner euro. Inom statsförvaltningen överförs inrikesministeriets kommunärenden till finansministeriet i början av 2008. Basservicebudgeten finns i sin helhet på www.kommunerna.net > Kommunalekonomi > Basserviceprogram och basservicebudget > Basserviceprogrammet och basservicebudgeten för åren 2008-2011. Aktuell information om kommunsektorns förhandlingar finns på www.kommunarbetsgivarna.fi > Avtalsförhandlingarna 2007. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) 771 20 85, 050 522 27 89 Mikael Enberg, tfn (09) 771 25 40, 0500 50 88 31 Skattefrågor Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2006 Beskattningen för skatteåret 2006 blir färdig inom oktober 2007. De senaste förhandsuppgifterna om beskattningen har publicerats 17.9.2007 på skatteförvaltning- Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007 7
ens webbplats, www.skatt.fi > Redovisningar till skattetagare. Redovisningen enligt debiteringen för förvärvs- och kapitalinkomsterna för skatteåret 2006 görs i november. De skatter som redan redovisats för skatteåret 2006 rättas så att de motsvarar debiteringsförhållandena enligt den verkställda beskattningen. Dessutom avdras från kommunerna deras andel av förskottsåterbäringarna till de skattskyldiga för skatteåret 2006. En uppdaterad beräkning av redovisningen enligt debiteringen finns på skatteförvaltningens webbplats. De förhandsuppgifter som finns att tillgå i september är endast riktgivande. Resultaten av den egentliga redovisningen preciseras allteftersom skatteberedningen framskrider. Förfallodagarna för tilläggsuppbörden av skatt på förvärvs- och kapitalinkomster är 3.12.2007 och 4.2.2008. De skatter som influtit på förfallodagarna redovisas till kommunerna i januari och mars 2008. Aktuella frågor inom skatteredovisningen behandlas på kursen Verotulo-hotline 1.11.2007 i Helsingfors. Programmet för kursen (på finska) finns i bilaga 7. Kommunernas andel av beskattningskostnaderna De beskattningskostnader som tas ut av kommunerna år 2008 uppskattas på basis av budgetpropositionen stiga med omkring 2 procent jämfört med budgetpropositionen för 2007. Kommunernas andel av beskattningskostnaderna för 2008 uppskattas till omkring 113,5 miljoner euro. Riktlinjer för beskattningen i budgetpropositionen Regeringens budgetproposition för 2008 innehåller följande riktlinjer för inkomstbeskattningen. Lättnader i inkomstbeskattningen I budgetpropositionen föreslås lättnader i inkomstbeskattningen år 2008 till ett belopp av sammanlagt 330 miljoner euro. Skattelättnaderna genomförs genom en halv procents sänkning av marginalskattegraderna enligt statens inkomstskatteskala och genom en höjning av förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen. Större förvärvsinkomstavdrag i kommunalbeskattningen (RP 57/2007) År 2006 infördes ett förvärvsinkomstavdrag i statsbeskattningen som lindrade beskattningen för låg- och medelinkomsttagare utan att kommunernas skatteinkomster minskade. Avdraget höjdes år 2007. Förvärvsinkomstavdraget i statsbeskattningen har visat sig vara problematiskt. Avdraget ger i vissa fall negativ statsskatt som gör att statens skatteinkomster inte flyter in till fullt belopp. Regeringen föreslår därför att beskattningen för låginkomsttagare lindras såsom år 1996 2005 genom en höjning av förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen. Enligt förslaget ska det maximibelopp för förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen som föreskrivs i 105 a i inkomstskattelagen höjas från 3 250 euro till 3 570 euro. Ökningsprocenterna för avdraget vid låga inkomster ska enligt förslaget höjas från 49 till 51 och från 26 till 28. Minskningen av avdraget vid förvärvsinkomster som överstiger 14 000 euro föreslås bli 4,5 procent i stället för nuvarande 4. Höjningen av förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen beräknas minska skatteinkomsterna på årsnivå med 110 miljoner euro, varav kommunernas andel är 95 miljoner euro. I enlighet med regeringsprogrammet föreslås kommunerna få full kompensation för ändringarna i sin skattebas genom en höjning av statsandelarna för social- och hälsovården. 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007
Lättnader i beskattningen av pensionsinkomster (RP 57/2007) Enligt regeringsprogrammet ska beskattningen göras rättvisare genom att beskattningen för pensionärer sänks på alla inkomstnivåer till högst den nivå som tillämpas på löntagare. I propositionen föreslås att beskattningen av pensionsinkomst lindras genom en höjning av det pensionsinkomstavdrag vid statsbeskattningen som föreskrivs i 100 i inkomstskattelagen. Höjningen av avdraget minskar skatteinkomsterna med omkring 205 miljoner euro, varav kommunernas andel blir 9 miljoner. Kommunerna ska kompenseras för de förlorade skatteinkomsterna genom en höjning av statsandelarna. Avdrag för arbetsbostad (RP 57/2007) Matchningen av utbud och efterfrågan på arbetskraft är en allt större utmaning för den fortsatta utvecklingen inom sysselsättning och ekonomi. Arbetskraftens rörlighet bör därför främjas. I propositionen föreslås ett nytt skatteavdrag för arbetsbostad som dras av från förvärvsinkomsterna. Avdraget ska under vissa förutsättningar beviljas skattskyldiga som på grund av arbete behöver två bostäder. Avdragsbeloppet föreslås blir 250 euro i månaden. Arbetsbostadsavdraget skulle sporra de skattskyldiga att söka och ta emot också sådant arbete som är beläget långt från den stadigvarande bostaden. Det föreslagna avdraget på 250 euro per månad beräknas minska skatteinkomsterna med omkring 30 miljoner euro, varav kommunernas andel blir 15 miljoner. Kommunerna ska kompenseras för de förlorade skatteinkomsterna genom en höjning av statsandelarna. Höjning av det maximala studiepenningsavdraget (RP 57/2007) I propositionen föreslås att det maximala studiepenningsavdraget höjs från nuvarande 2 200 till 2 600 euro. Genom höjningen av maximibeloppet säkerställs att skatt inte behöver betalas för studiepenningen efter att den höjts. Eftersom studiepenningen höjs mitt under året föreslås särskilda bestämmelser om maximibeloppet för 2008. Det maximala studiepenningsavdraget blir 2 300 euro år 2008. Förslaget uppskattas minska kommunernas skatteinkomster med 2 miljoner år 2008. Efter år 2008 föreslås det maximala beloppet bli 2 600 euro, och då beräknas avdraget minska kommunernas skatteinkomster med 8 miljoner euro per år. Höjningen av studiepenningen ökar å sin sida kommunernas skatteinkomster med 15 miljoner euro. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) 771 20 95, 0500 50 88 31 Mervärdesskatt Proposition om ändring av mervärdesskattelagen (RP 44/2007) I propositionen föreslås att mervärdesskattelagen ändras så att det justeringsförfarande (jämkningsförfarande) i gemenskapslagstiftningen som gäller avdrag för investeringsvaror införs fråga om fastigheter. Genom det föreslagna förfarandet ska avdrag som gäller fastighetsinvesteringar justeras, om den till avdrag berättigande användningen av fastigheten ökar eller minskar eller om fastigheten överlåts under justeringsperioden. Med fastighetsinvestering avses nybygge eller grundlig förbättring av en fastighet. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007 9
Det nya justeringsförfarandet föreslås ersätta de nuvarande bestämmelser som gäller rättelse av avdrag för byggtjänster och som baserar sig på beskattning av eget bruk. Mervärdesskattelagens system med rättelse av avdrag för anskaffningar överensstämmer inte med det justeringsförfarande som föreskrivs i mervärdesskattedirektivet. I fråga om fastigheter är de viktigaste skillnaderna mellan mervärdesskattelagen och direktivet följande: - avsaknaden av avdragsmöjlighet när en affärsfastighet som ursprungligen har anskaffats eller byggts för rörelseverksamhet som inte berättigar till avdrag (eller till återbäring för kommunen) tas i avdragsgill användning under justeringsperioden, - återbäring av hela avdragsbeloppet när en affärsfastighet som anskaffats eller byggts för en användning som berättigar till avdrag (eller till återbäring för kommunen) tas i annan användning eller säljs under justeringsperioden, - avsaknaden av en mekanism enligt vilken det gjorda avdraget årligen kan rättas så att det motsvarar den verkliga användningen som berättigar till avdrag (eller till återbäring för kommunen) och ändringarna i den. Avdraget i fråga om fastighetsinvesteringar ska enligt förslaget justeras när fastighetens användningsändamål ändras eller när fastigheten överlåts. Reglerna för justering av avdrag för fastighetsinvesteringar ska enligt förslaget tillämpas också på kommuners och samkommuners fastighetsinvesteringar. Avdraget ska justeras endast om fastighetens användningsändamål ändras eller om fastigheten överlåts under justeringsperioden. Justeringperioden föreslås bli tio år. De tio åren ska i regel räknas från ingången av det år då ett nybygge eller en grundlig förbättring har slutförts. Justeringsperioden ska ändå inte inkludera den del av kalenderåret som föregår slutförandet av byggtjänsten. Justeringsperiodens längd varierar således i praktiken mellan nio och tio år beroende på när byggprojektet slutförs. Avdraget ska enligt förslaget justeras årligen varje gång det sker förändringar i användningen. Vid överlåtelser och i därmed jämförbara fall görs justeringen på en gång för hela den återstående justeringsperioden. Det belopp med vilket avdraget årligen ska justeras är det belopp med vilket avdraget skulle öka eller minska till följd av justeringen. Grunden för justeringen är utifrån justeringsperiodens längd den del av den i anskaffningen ingående skatten som hänför sig till ett år. I syfte att förhindra skattekumulering ska rättigheten och skyldigheten att justera avdrag under vissa förutsättningar överföras på mottagaren i samband med fastighetsöverlåtelser. När rättigheten och skyldigheten att justera avdrag överförs, behöver överlåtaren eller mottagaren i regel inte justera avdraget till följd av överlåtelsen. Mottagaren gör en justering på basis av de ändringar i användningen eller de vidareöverlåtelser som inträffat efter överlåtelsen. En förutsättning för överföring av rättigheten och skyldigheten att justera avdrag är att mottagaren anskaffar fastigheten för rörelse eller att mottagaren är en kommun eller staten. I samband med att rättigheten och skyldigheten att justera avdrag överförs ska överlåtaren lämna mottagaren en utredning om fastigheten. Utredningen är nödvändig för att mottagaren av fastigheten ska kunna justera avdraget till dess rätta belopp. I fråga om verifikationer som gäller fastighetsinvesteringar föreslås en längre förvaringstid än de sex år som normalt gäller, eftersom den skatt som ingår i anskaffningen påverkar avdragsrätten under hela den tio år långa justeringsperioden Dessutom ska en skattskyldig kunna söka ändring i beskattningen inom tre år från utgången av den räkenskapsperiod under vilken det sista justeringsåret löper ut. Därför föreslås en förvaringstid på 13 år från utgången av det kalenderår under vilket 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007
justeringsperioden i fråga om fastighetsinvesteringen har börjat. Efter den allmänna förvaringstiden på sex år ska fakturorna och verifikationerna kunna ersättas med en utredning varav framgår det som Skattestyrelsen föreskriver. De nya bestämmelserna om justering av avdrag samt överföring av rättigheten och skyldigheten att justera avdrag ska tillämpas på fastigheter som har överlåtits eller vars användning har ändrats efter det att lagen trätt i kraft. Detta ska i regel gälla även de fastigheter i anslutning till vilka ett nybygge eller en grundlig förbättring har slutförts innan lagen trädde i kraft. Om det emellertid när lagen träder i kraft har gått fem år sedan nybygget eller den grundliga förbättringen slutfördes ska de nya bestämmelserna inte tillämpas. Om det gått mindre än fem år ska bestämmelserna tillämpas, men justeringsperioden är då fem år. På grund av övergångsbestämmelserna har det ingen stor betydelse om fastighetsarrangemangen infaller före eller efter att lagen trätt i kraft. I vissa fall kan det ändå vara förmånligare att skjuta upp en fastighetsöverlåtelse eller ändring av användningsändamålet för en fastighet så att de nya bestämmelserna blir tillämpliga. Det finns skäl att kontrollera hur lagstiftningen inverkar på de fastighetsarrangemang som är aktuella i slutet av år 2007. Vinter- och sommarförvaring av båtar I Kommunalekonomi 2/2007 ingick en artikel om momsfri uthyrning av vinter- och sommaruppläggningplatser för båtar. Som en precisering av artikeln vill vi påpeka att också uthyrning av långvariga båtplatser i vattnet är momsfri. Det ska ändå uttryckligen vara fråga om en långvarig båtplats inte till exempel en plats i gästhamnen. I Kommunalekonomi 2/2007 gavs anvisningar om sökande av återbäring på redan betald moms hos Skattestyrelsen. Observera också att det är rekommendabelt att mervärdesskatt som tagits ut utan grund återbetalas till kunderna eller gottgörs i följande faktura. Fastighetsskatt Rättspraxis Separat bastubyggnad i anslutning till bostadsbyggnad (HFD:2007:40) Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i sitt beslut 27.6.2007 tagit ställning till fastighetsskatten för en strandbastu i anslutning till en byggnad avsedd för stadigvarande boende. Strandbastun var belägen cirka 260 meter från bostadsbyggnaden på en gårdsbrukslägenhet och var enligt bygglovet avsedd att användas som bastu. Det för bastubad avsedda rummets andel av byggnaden underskred klart hälften av byggytan, medan återstoden av byggnaden utgjordes av ett brasrum. I beskattningen hade skattesatsen för övriga bostadsbyggnader tillämpats på bastubyggnaden, bland annat med anledning av bastuns andel av byggytan och byggnadens läge. HFD ansåg strandbastun vara en ekonomibyggnad i anslutning till en byggnad avsedd för stadigvarande boende, och därför skulle samma skatteprocent tillämpas som för byggnader avsedda för stadigvarande boende. HFD motiverade sitt beslut med att 9 i finansministeriets förordning om grunder för återanskaffningsvärdet av byggnader (1268/2001) definierar fritidsbostad som en byggnad som är avsedd att användas i huvudsak för fritidsbruk, såsom sommarstuga. Enligt 13 1 mom. i förordningen anses med ekonomi- och garagebyggnad särskild bastubyggnad samt särskild ekonomi- och garagebyggnad Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007 11
Fritidsbostad och stadigvarande boende (HFD:2007:55) Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har gett ett beslut 9.8.2007 enligt vilket fastighetsskattesatsen för en fritidsbostad som används för stadigvarande boende bestäms enligt skattesatsen för byggnader avsedda för stadigvarande boende. I det aktuella fallet var fastigheten belägen på ett område som i detaljplanen antecknats som kvartersområde för fritidsboende och på fastigheten hade i enlighet med bygglovet uppförts en byggnad avsedd för fritidsboende. Fastighetsägarna använde ändå byggnaden som sin stadigvarande bostad efter att ha sålt sitt egnahemshus som tidigare varit deras fasta bostad. HFD ansåg att byggnaden därför i verkligheten användes som stadigvarande bostad. HFD tog i sitt beslut inte ställning till byggnadens beskattningsvärde, som bestämts såsom för fritidsbostäder och därför var lägre än för småhus. Byggnadens beskattningsvärde bestäms på basis av uppgifterna i fastighetsregistret. Kommunerna bör aktivt se till att fastighetsregistret hålls uppdaterat bland annat i fråga om fastigheternas användningsändamål och vid behov be skattebyrån se över fastigheternas beskattningsvärden så att de motsvarar användningsändamålet. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) 771 20 85, 050 522 27 89 Mikael Enberg, tfn (09) 771 25 40, 0500 50 88 31 Statsandelarna år 2008 Statsandelarna enligt basservicebudgeten Statsandelarna för de enskilda kommunerna Uppgifter om de kommunvisa statsandelarna och utjämningarna finns på Kommunförbundets webbplats www.kommunerna.net/kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelarna 2008. För undervisnings- och kulturväsendet finns uppgifter bara om genomsnittliga och andra priser per enhet och om finansieringsandelen. På samma webbplats finns en kalkyleringsmodell som kan användas för uppskattning av statsandelarna för social- och hälsovård samt undervisnings- och kulturväsendet. I kalkyleringsmodellen för undervisnings- och kulturväsendet ingår också en kalkyleringsmodell för priserna per enhet inom den grundläggande utbildningen och gymnasieundervisningen. Bestämningsgrunderna för statsandelarna behandlas längre fram i informationsbladet, fr.o.m. rubriken Statsandelar för de enskilda kommunerna år 2008. Kalkylerade statsandelar Rambeslutet för 2008 2011 (FM 17/214/2007) och motsvarande basserviceprogram har överlåtits 25.5.2007. I dokumenten behandlas statsandelarna för ramperioden och utökningar av dem. Basserviceprogrammet finns på Kommunförbundets webbplats, www.kommunerna.net/kommunalekonomi > Basserviceprogram och basservicebudget > Basserviceprogrammet och basservicebudgeten för åren 2008 2011. Basservicebudgeten ingår i statens budgetproposition för 2008, som offentliggjordes 13.9.2007. 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007
De statsandelar och statsbidrag som ingår i basservicebudgeten ökar med 723 miljoner euro jämfört med år 2007. De kalkylerade statsandelarna ökar med 724 miljoner euro (tabell 22 i basservicebudgeten): Förändringar i de kalkylerade statsandelarna från 2007 till 2008 enligt basservicebudgeten (utjämningsposterna är medräknade): 2007 2008 Föränd- Förändring ring mn mn mn % FM (den allmänna statsandelen) 185 175-10 - 5,4 UVM 2 491 2 647 156 6,4 SHM 4 307 4 885 578 13,4 Totalt 6 983 7 707 724 10,4 Justering av kostnadsnivån och kostnadsfördelningen Statsandelarna och statsbidragen för 2008 uppgår till sammanlagt 8 423 miljoner euro, varav de kalkylerade statsandelarna uppgår till 7 707 miljoner euro inklusive utjämningsposter. År 2008 görs en full kostnadsnivåjustering, dvs. indexjustering, på 4,7 procent, vilket innebär att statsandelarna ökar med 374 miljoner euro (kommunernas andel 339 miljoner euro). Verkningarna på de olika sektorerna blir följande: - FM 7 miljoner euro (kommunernas andel 7 miljoner) - SHM 215 miljoner euro (kommunernas andel 215 miljoner) - UVM 152 miljoner euro (kommunernas andel 117 miljoner) För år 2008 görs den första justeringen av kostnadsfördelningen enligt den s.k. nya modellen på basis av den lagstiftning som trädde i kraft år 2006. Enligt budgetpropositionen görs justeringen till fullt belopp. Detta ökar kommunernas statsandelar med 254 miljoner euro (kommunernas andel 248 miljoner). Verkningarna på de olika sektorerna blir följande: - SHM 226 miljoner euro (kommunernas andel 226 miljoner) - UVM 28 miljoner euro (kommunernas andel 22 miljoner) Statsandelsökningen per sektor Ökningen av statsandelarna för social- och hälsovård är utan utjämningsposter 576 miljoner euro och för undervisnings- och kulturväsendet 156 miljoner euro (tabell 24 och 24 i basservicebudgeten). Ökningen i statsandelarna förklaras nästan helt av indexjusteringen, justeringen av kostnadsfördelningen, skattekompensationer och vissa avdrag. Justeringen av kostnadsfördelningen utgör sammanlagt 248 miljoner euro (SHM 226 miljoner, UVM 22 miljoner). Kostnadsnivåjusteringen, dvs. indexjusteringen, (4,7 %) uppgår till sammanlagt 339 miljoner euro (SHM 215 miljoner, UVM 117 miljoner). Skattekompensationen för avdragen i kommunalbeskattningen är 119 miljoner euro (förvärvs- och pensionsinkomstavdrag, avdrag för arbetsbostad), vilket har beaktats genom en höjning av statsandelsprocenten för social- och hälsovård. Befolkningstillväxten ökar statsandelarna för social- och hälsovård med 55 miljoner euro. Elevantalet har minskat inom den grundläggande utbildningen, vilket föranleder ett kalkylerat avdrag på 18 miljoner euro för den grundläggande utbildningen. Yrkesutbildningen utvidgas så att den omfattar 2 200 fler elever, och detta höjer å Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007 13
sin sida statsandelen med 7 miljoner euro. Statsandelsgrunden för teatrar, orkestrar och museer höjs likaså med 10 miljoner euro. Statsandelarna skärs ner bland annat till följd av höjningar i klientavgifterna inom social- och hälsovården och den slopade gränsdragningen mellan öppenvård och institutionsvård. Dessa nedskärningar uppgår till sammanlagt 69 miljoner euro (se social- och hälsovården). Dessutom görs en kvittning av statsandelarna för undervisningsväsendet så att tidigare utbetalda statsbidrag på 13 miljoner euro avdras från kostnadsgrunden. De kalkylerade statsandelarna ser ut att stiga med 10,4 procent i genomsnitt, men det behöver inte vara fallet i enskilda kommuner. Statsandelarna påverkas av särförhållanden, förändringar i invånar- och elevantalet och huvudmannamodellen inom undervisningsväsendet. Priser per enhet och finansieringsandelar per invånare De invånar- och elevbaserade statsandelsgrunderna för 2008 räknas utgående från den verkliga statsandelsgrunden år 2005, men siffrorna höjs till 2008 års nivå. Alla statsandelsgrunder stiger alltså betydligt. De kalkylerade kostnaderna stiger med 20,9 procent för social- och hälsovården och med 14,4 procent för undervisningsoch kulturväsendet. Motsvarande höjning av statsandelarna är endast 13,4 respektive 6,2 procent. Tidigare års ofullständiga indexjusteringar minskar inte längre priserna per enhet. Till exempel statsandelsgrunderna för 2007 blev på grund av ofullständig indexjustering lägre än den verkliga statsandelsgrunden. Det nya förfarandet baserar sig på de ändringar i statsandelssystemet som trädde i kraft i början av 2006 och som tillämpas fr.o.m. år 2008. Förhållandena mellan kommunerna och staten bestäms år 2008 med beaktande av principen om s.k. kostnadsneutralitet så att kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten inte ändras. För att statsandelarna ska hållas på samma nivå som tidigare beaktas inverkan av de ofullständiga indexjusteringarna 2001-2007 genom att kommunernas statsandelar skärs ner i motsvarande grad (i praktiken sänkning av statsandelsprocenterna). Detta syns i statsandelsgrunderna genom att kommunernas finansieringsandelar höjs i motsvarande mån. De ofullständiga indexjusteringarnas belopp är 427 miljoner euro. Det är en betydande summa som vid sidan av andra verkningar kommer att synas i kommunernas finansieringsandelar per invånare från och med 2008. Betydande höjningar av priserna per enhet motsvaras alltså av rejäla höjningar av finansieringsandelarna per invånare. Inom undervisnings- och kulturväsendet föranleder de övriga huvudmännens (samkommunernas och de privata huvudmännens) fulla finansiering enligt priset per enhet ett stort tryck på finansieringsandelen, delvis på grund av att de ofullständiga indexjusteringarna har en höjande verkan på priserna per enhet. Finansieringsandelarna är enligt basservicebudgeten följande (tabell 24 och 25 i basservicebudgeten): 2007 2008 Förändr. Förändr. Förändr. Nuvarande mn mn mn. % /inv. /inv. SHM 8 387 10 461 2 074 24,7 389 1 603,92 UVM 3 362 4 085 723 21,5 135 636,44 andel för andra än kommunerna (uppskattning) 37 178,76 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007
Inom undervisnings- och kulturväsendet uppskattas höjningen av den andel av finansieringsandelen som gäller andra än kommunerna (samkommunerna och privata huvudmän) till 37 euro per invånare. Uppskattningen har beräknats på basis av den kalkylerade finansieringsandelen år 2007 (i kalkylen är andelen extern verksamhet 28 procent). I denna siffra ingår alla höjningar i priserna per enhet (t.ex. justeringen av kostnadsfördelningen, indexförhöjningen för år 2008 och de ofullständiga indexjusteringarnas höjande verkan). Enligt denna uppskattning är höjningen av den andel av finansieringsandelen som gäller andra än kommunerna större än hela ökningen på 156 miljoner euro, dvs. 30 euro per invånare, i statsandelarna för undervisning och kultur. Med andra ord räcker statsandelsökningen inte i genomsnitt till för att täcka den andel av höjningen av finansieringsandelen som beror på huvudmannamodellen. Istället leder den ökade finansieringsandelen till att statsandelarna för undervisnings- och kulturväsendet minskar för flera enskilda kommuner. Minskningen blir ännu större om elevunderlaget minskar inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Kostnadsfördelningen och sänkningen av statsandelsprocenterna Från och med år 2008 gäller nya principer för justeringen av kostnadsfördelningen. Enligt den nya modellen regleras statsandelsprocenterna vid behov genom lag. Det innebär att den beräknade justeringen av kostnadsfördelningen inte nödvändigtvis realiseras helt, utan att den skärs ner genom sänkning av statsandelsprocenten. Enligt budgetpropositionen ska justeringen av kostnadsfördelningen den här gången göras fullt ut och statsandelsprocenterna sänks inte av denna anledning. Nedskärningar görs år 2008 av andra orsaker: 1) nedskärningsbehov på grund av att den andel av justeringen av kostnadsfördelningen år 2005 2008 som hänför sig till år 2008 har tidigarelagts (betalning som skatteinkomster år 2007, för undvikande av dubbel kompensation sänks statsandelen i motsvarande mån år 2008), 185 miljoner euro (SHM, UVM) 2) bevarande av effekterna av de nedskärningar som föranletts av de ofullständiga indexjusteringarna år 2001-2007 genom sänkning av statsandelarna, 427 miljoner euro (SHM, UVM) 3) övriga sänkningsbehov enligt principen om kostnadsneutralitet: sänkning på grund av ökade avgiftsinkomster 25 miljoner euro (SHM) nyttan av de slopade gränserna mellan öppenvård och institutionsvård 44 miljoner euro (SHM) Sänkningarna enligt dessa punkter genomförs troligen inom både SHM:s och UVM:s förvaltningsområde genom en sänkning av statsandelsprocenterna, vilket innebär att finansieringsandelarna per invånare höjs. Det största sänkningsbehovet föranleds av punkt 2, dvs. att verkningarna av de nedskurna indexjusteringarna fortfarande ska belasta kommunerna (närmare uppgifter i avsnitten för respektive förvaltningsområde). Statsandelsprocenterna höjs med anledning av följande: 1) skattekompensationer, 119 miljoner euro (SHM) 2) korrigering av projektfinansieringen för yrkesutbildning och yrkeshögskolor så att kostnadsfördelningen förblir oförändrad (UVM) När man beaktar de sänknings- och höjningsbehov som nu är kända blir statsandelsprocenterna för 2008 enligt budgetpropositionen följande: Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007 15
år 2007 år 2008 Förändring - SHM 33,88 31,77-2,11 - UVM 45,30 41,89-3,41 Inom undervisningsministeriets förvaltningsområde hålls de statsandelsprocenter som inte gäller undervisning intakta (se bilaga 10). Priserna per enhet, statsandelsgrunderna och andra verkningar behandlas närmare i avsnitten för respektive förvaltningsområde. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) 771 20 85, 050 522 27 89 Mikael Enberg, tfn (09) 771 25 40, 0500 50 88 31 Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Övergångsutjämningen Övergångsutjämningen från statsandelsreformen 2006 gäller fortfarande fem kommuner (Kuusamo, Pello, Taivalkoski, Vaala och Ylämaa). Verkningarna på statsandelarna presenteras på Kommunförbundets webbplats i en tabell på www.kommunerna.net/kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelarna år 2008. Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Utjämningen av statsandelarna år 2008 bestäms enligt beskattningen för år 2006. Utjämningstilläggen och utjämningsavdragen för de enskilda kommunerna har beräknats på basis av förhandsuppgifter från Skattestyrelsen (Skattestyrelsen 17.9.2007). Eftersom det är fråga om förhandsuppgifter om den ännu inte slutförda beskattningen kan uppgifterna fortfarande ändras. Kommunerna bör ge akt på stora förändringar och vid behov utreda vad de beror på och om de är korrekta (t.ex. inverkan av inkomster från optioner). Beskattningen slutförs 31.10.2007, varefter utjämningen justeras. Grunderna för hur utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster beräknas ingår i ändringen av statsandelslagen (1219/2005). Den kommunvisa kalkylen finns på www.kommunerna.net/kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelarna 2008. Kalkylen (IM 20.9.2007, förhandsuppgift) baserar sig på uppgifter om den kalkylerade kommunalskatten och den kalkylerade fastighetsskattesatsen, beräknad med de genomsnittliga skattesatserna. Samfundsskatteandelen är en direkt uppskattning av den samfundsskatteandel som kommunen ska betala. I kalkyleringsgrunderna ingår inte skatterna och invånarantalet för Längelmäki. Kalkylerade skatteinkomster och samfundsskatteandelen Kalkylerad kommunalskatt 13 120 736 323 euro (förändring + 5,4 %) Samfundsskatt 1 355 509 739 euro (förändring + 17,6 %) Kalkylerad fastighetsskatt 775 208 190 euro (förändring + 7,7 %) 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007
Genomsnittlig inkomstskattesats Invånarantal 1.1.2006 (hela landet utom Åland) 5 227 141 Genomsnittlig inkomstskattesats 18,40 % Genomsnittliga fastighetsskattesatser allmän 0,75 % stadigvarande bostad 0,29 % annan bostad 0,86 % kraftverk 0,75 % (allmän procent) kärnkraftverk 0,75 % (allmän procent) allmännyttiga samfund 0,41 % obebyggd byggplats 2,00 % Kalkylerad skatteinkomst och utjämningsgräns per invånare Kalkylerad skatteinkomst 2 917,74 euro/invånare Utjämningsgräns (91,86 %) 2 680,24 euro/invånare Vid utjämningen av statsandelarna är utjämningstillägget 100 procent upp till utjämningsgränsen. Utjämningsavdraget utgör 37 procent av de kalkylerade skatteinkomster som överskrider utjämningsgränsen. Vid utbetalningen fördelas skatteinkomstutjämningen så att 6 procent hänförs till den allmänna statsandelen, 57 procent till statsandelen för social- och hälsovård och 37 procent till statsandelen för undervisning och kultur. Beslutet fattas av inrikesministeriet, och varje ministerium sköter sin andel (betalar eller uppbär). I de kommunvisa kalkylerna på Kommunförbundets webbplats har ingen fördelning gjorts på de olika statsandelarna. Utjämningarna beaktas i ministeriernas statsandelsbeslut och ingår i de månatliga belopp som ska betalas. Närmare upplysningar: Mikael Enberg p. (09) 771 2540, 0500 508 831 Jan Björkwall, tfn (09) 771 20 85, 050 522 27 89 Den allmänna statsandelen Den allmänna statsandelen är år 2007 i genomsnitt 28,19 euro per invånare (grunddelen). Enligt budgetpropositionen blir grunddelen i den allmänna statsandelen år 2008 28,98 euro per invånare, vilket innehåller de avdrag som anges i följande stycken och en indexjustering på 4,7 procent. Kommunvisa kalkyler (IM 12.9.2007) inklusive tillägg för särförhållanden och andra verkningar finns på www.kommunerna.net/kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelarna 2008. Från beloppet av den allmänna statsandel som beräknats på basis av grunddelen (med beaktande av tillägg för särförhållanden) avdras som statsandelsnedskärning den tidigare nedskärningen på 10,75 euro/invånare. År 2006 utökades eller minskades den kommunvisa statsandelen med kompensationen för arbetsmarknadsstödet. Både år 2007 och 2008 har 2,90 euro per invånare avdragits från kompensationen (arbetsmarknadsstödsreformens uppskattade verkan på utgifterna). Kompensationen har presenterats i kalkylen i en egen spalt enligt uppgifterna från år 2006. Avdraget på 5,80 euro/invånare har däremot beaktats i spalten för statsandelsnedskärningar. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007 17
Statsandelen år 2008 har skurits ner med 0,96 euro/invånare för finansiering av kostnaderna för utveckling av statens och kommunernas gemensamma datasystem (Kommun-IT). Nedskärningen år 2007 och 2008 är sammanlagt 10 miljoner euro och baserar sig på en lagändring (1320/2006). Dessutom har statsandelen år 2008 skurits ner med 0,37 euro/invånare för finansiering av myndighetsradionätverket (minskning på 1,9 miljoner per år under 2008 2010, lagändring bereds). Avdragen på sammanlagt 17,88 euro/invånare har angetts i statsandelskalkylens avdragsspalt. Tillägg för särförhållanden i den allmänna statsandelen Vissa kommuner får utöver grunddelen tillägg för särförhållanden: skärgårdstillägg, fjärrortstillägg och språktillägg samt tätortsstrukturtillägg när tätortsbefolkningen överstiger 40 000 invånare. I den statsandelsjustering som trädde i kraft vid ingången av 2006 (ändringen av statsandelslagen 1068/2005) ingår följande nya eller justerade tillägg för särförhållanden: - förhöjt skärgårdstillägg för kommuner med minst 1 200 skärgårdsbor. Tillägget är kommunens invånarantal multiplicerat med grunddelen, dvs. kommunen får grunddelens hela belopp fördubblat - alla kommuner som har skärgårdsdelar och som får skärgårdstillägg har samtidigt också rätt till fjärrortstillägg, om grunderna för tillägget uppfylls - förhöjt skärgårdstillägg med 7 x grunddelen för kommuner där minst hälften av befolkningen är utan fast vägförbindelse; för övriga skärgårdskommuner 4 x grunddelen - ett fjärrortstillägg till kommuner med färre än 0,5 invånare/km 2. Beloppet är 9 x grunddelen - ett tätortsstrukturtillägg som graderas genom att följande koefficient multipliceras med tätortsbefolkningens mängd gånger grunddelen: 0,75, om tätortsbefolkningens mängd är 40 000 99 999 0,70, 100 000 199 999 0,01, 200 000 eller mer - ett tillägg som baserar sig på förändringar i invånarantalet, om kommunens invånarantal har förändrats minst sex procent under de tre år som föregår finansåret (förändring 2004 2007). I så fall multipliceras grunddelen med 1,39. Följande tillägg för särförhållanden förblev oförändrade: - till kommuner med skärgårdsdelar betalas i skärgårdstillägg 1,5 x grunddelen x antalet skärgårdsbor (i skärgårdsdelarna mindre än 1 200 invånare) - fjärrortstillägg betalas på basis av fjärrortstalet (förordning 855/2006) enligt följande: 6 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,50 eller högre 5 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,00 1,49 3 x grunddelen om fjärrortstalet är 0,50 0,99 - språktillägg till tvåspråkiga kommuner och kommuner på samernas hembygdsområde 0,10 x grunddelen. Fjärrortstilläggen framgår av till exempel Kommunalekonomi 1/2007. Vid kommunsammanslagningar kan fjärrortstalet ändras och påverka statsandelens belopp (förordningen ändras). Tilläggens belopp framgår av den kommunvisa tabellen. 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007
Statsandelsutjämningen på basis av skatteinkomster och övergångsutjämningen har inte beaktats i kalkylen. De kommunvisa uppgifterna är preliminära. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) 771 20 85, 050 522 27 89 Mikael Enberg, tfn (09) 771 25 40, 0500 50 88 31 Statsandelen för social- och hälsovård Statsandelsbeloppet De kommunvisa kalkylerna om statsandelen för social- och hälsovård finns på www.kommunerna.net/kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelarna 2008. Kalkylerna baserar sig på statens budgetproposition som publicerades den 13 september 2007 och social- och hälsovårdsministeriets beräkningar enligt propositionen (SHM 27.8.2007). Kalkylerna är ännu inte slutliga. De kommunvisa befolkningsuppgifterna finns i den andra tabellen i arbetsboken. Enligt statens budgetproposition 2008 påverkas statsandelsbeloppet för social- och hälsovården 2008 av förändringarna i invånarantal, justeringen av kostnadsfördelningen 2008, tidigareläggningen till 2007 av betalningen av kostnadsfördelningen 2005, som skulle ha betalats år 2008, indexjusteringen 2008, kompensationen för förlorad skatteinkomst, en del revideringar (ökningar och minskningar), minskningen av statsandelarna till följd av de höjda klientavgifterna och de egentliga statsandelsökningarna i enlighet med regeringsprogrammet 2008 (tabellen nedan). Statsandelssystemet påverkas också av att statsandelsgrunderna beräknas till fullt belopp fr.o.m. 2008. Inverkan av indexnedskärningarna 2001 2007 tas därför med i de kalkylerade statsandelsgrunderna, men samtidigt sänks statsandelsprocenten (kommunens finansieringsandel per invånare höjs). Andelen av indexnedskärningarna i statsandelarna utgör 243 miljoner euro. Den tidigarelagda betalningen av kostnadsfördelningen 2008 utgör 146 miljoner euro i form av statsandelar. Utan utjämningsrater ökar statsandelarna med 576 miljoner euro och enligt den kommunvisa kalkylen med 574,4 miljoner euro. Ändringarna i statsandelsbeloppet och statsandelsprocenterna i sammandrag (utan utjämningsrater) Statsandelsprocenten 2007 33,88 Förändring av statsandelen Mn Procentuell förändring förändring i invånarantal 55 justering av kostnadsfördelningen 2008 226 indexjustering (4,7 %) 215 tidigareläggning av kostnadsfördelningsraten 2005 (till kostnaderna) -1,00 indexnedskärningar (2001 2007) (till kostnaderna) -1,59 återbäring av en rat i utvecklingsprogrammet för det sociala området 1,5 +0,01 överföring av ökade avgiftsinkomster till staten - 25-0,16 kompensation för förlorad skatteinkomst 119 +0,78 slopande av gränsen mellan öppen- och institutionsvård - 44-0,29 statsandelsökningarna i regeringsprogrammet 21,3 +0,14 reformen av barnskyddet 6,9 utvidgning av bröstcancerscreening 0,5 Ökningarna till 2007 års nivå totalt (netto) 576,2 Statsandelsprocenten 2008 31,77 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007 19
De ökningar och minskningar som påverkar statsandelen har beskrivits i moment 33.60.30 i statens budgetproposition. Statsandelarna stiger i snitt med 13,4 procent. Grunder för bestämning av statsandelarna I de kommunvisa kalkylerna har indexjusteringen på 4,7 procent beaktats. Statsandelsprocenten är 31,77. De kostnader som ligger till grund för statsandelen har stigit betydligt jämfört med den tidigare kalkylen. Jämfört med 2007 ökar de kalkylerade kostnaderna med 20,9 procent och finansieringsandelarna med 24,7 procent. Det avgörande, som fattades vid budgetmanglingen om att genom höjning av statsandelen kompensera de förvärvs- och pensionsinkomstavdrag och arbetsbostadsavdrag som föreslagits i kommunalbeskattningen 2008, höjer statsandelsprocenten jämfört med den tidigare kalkylen. Statsandelsprocenten sjunker ändå jämfört med 2007 (2,11 procentenheter). En lägre statsandelsprocent påverkar i hög grad kommunens finansieringsandel per invånare: Kommunens finansieringsandel 2007 2008 Förändring, (%) Mn euro 8 387 10 461 2 074 (24,7) Euro/invånare 1 603,92 1 992,87 388,95 (24,2) Följande åldersgruppsvisa och andra kalkylerade grunder har använts som statsandelsgrunder i de kommunvisa kalkylerna (SHM 27.8.2007): År 2008 euro/invånare Åldersgrupp Socialvård Hälso- och sjukvård 0-6-åringar 5 906,79 718,18 7-64-åringar 290,49 819,35 65-74-åringar 777,281 932,50 75-84-åringar 4 690,86 3 730,68 85 år fyllda 13 045,86 6 464,33 Övriga kalkylerade grunder (euro/invånare): Enligt antalet arbetslösa/arbetslös 527,98 Enligt arbetslöshetsgraden/invånare 47,67 Enligt antalet gravt handikappade/invånare 14,23 Enligt antalet omhändertagna barn/invånare 40,20 Enligt sjukfrekvensen/invånare 354,01 Kommunens finansieringsandel/invånare 1 992,87 Arbetslöshetsprocent 9,80 % Invånarantal (årsskiftet 06/07) 5 250 032 Statsandelsprocent 31,77 % De fjärrortskoefficienter som påverkar statsandelarna för social- och hälsovården är enligt de fjärrortstal som används i den allmänna statsandelen följande: 1,05, om fjärrortstalet är 0,50 0,99 1,08, om 1,00 1,49 1,17, om 1,50 eller högre 1,10, om det är fråga om en skärgårdskommun 20 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007