Sammanträde i barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden KALLELSE KUNGÖRELSE Sammanträde i barn- och utbildningsnämnden Tid och plats för sammanträde Onsdagen den 25 mars 2015, kl. 15.00. Frösjön/Lockvattnet, Västra Storgatan 15, Gnesta Gruppmöten Majoriteten (S, M); kl. 14.00. Frösjön/Lockvattnet, Elektron. Oppositionen (C, FP, V); kl. 14.00 Björken, Elektron. Oppositionen (MP); kl. 14.00. Lokal, Elektron. Förslag till justerare Ordinarie: Ingalill Fredriksson (C) Ersättare: Roger Sandqvist (S) Tid och plats för justering Onsdagen den 1 april 2015, kl. 09.00. Kommunledningskontoret, Västra Storgatan 15, Gnesta Allmänheten Allmänheten är välkommen att närvara vid sammanträdet. Beslutsunderlag till ärendena i kallelsen finns på www.gnesta.se samt för läsning digitalt i kommunens reception och på medborgarkontoret. Frågor om kallelse och ärendena besvaras av sekreteraren, tel: 0158-275 000. Dagordning Sammanträdets öppnande samt upprop Val av justerare och tid för justering Godkännande av dagordning Allmänhetens frågestund Information Offentliga 1-9, Ej offentliga 10 Nr DiarieNr Ärende 1 BOUN.2015.11 Placerings- och köstatistik 2 BOUN.2014.167 Framtidsplan 2015 3 BOUN.2015.56 Barn- och elevpeng 2015 4 BOUN.2015.33 Ekonomiska uppföljningar 5 BOUN.2015.5 Riktlinjer för gymnasieskolan

Barn- och utbildningsnämnden KALLELSE KUNGÖRELSE 6 BOUN.2014.185 Riktlinjer för skolskjutsar 7 BOUN.2015.40 Barnomsorg på obekväma arbetstider 8 BOUN.2015.57 Kontaktpolitiker Grön flagg 9 BOUN.2015.14 Redovisning av delegationsbeslut 10 BOUN.2015.15 Förvaltningschefen informerar Linda Lundin Ordförande Maj-Lie Taengh Sekreterare

ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: 2015-03-13 BOUN.2015.11 Barn- och utbildningsnämnden Placerings- och köstatistik Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen redovisar inför varje nämnd placering och köstatistik för förskola och pedagogisk omsorg.

Förskola Antal platser/avdelning 1-3 år Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-03-06 Placerings- och köstatistik BOUN 2015.11 Gnesta tätort 32 barn står i dagsläget i kö. 5 barn önskar plats i mars, 1 barn i april, 3 i maj, 1 i juni 2015 och resten senare. 66 barn lämnar förskolan i augusti 2015 för att börja förskoleklass. I tätorten finns ca 365 förskoleplatser. Antal platser/avdelning 1-5 år Antal platser/avdelning 3-5 år Summa antal platser Placerade barn Där av barn med senare start- /slutdatum Björkbacken 15 0 2 x 20 55 51 Kristallen 15 0 20 35 35 Ringleken 15 0 20 35 35 Sjöstugan 2 x 15 0 2 x 20 70 71 0/1 Skogsbäcken 15 0 20 35 33 Solrosen 2 x 15 0 2 x 20 70 63 1/1 Vattentornet 15 0 20 35 32* Tallen 15 0 20 35 35 *Mindre antal barn på grund av små lokaler Björnlunda Av de 55 platserna som finns på förskolan Ängens tre avdelningar, är idag 49 barn placerade. 11 barn lämnar förskolan i augusti 2015 för att börja förskoleklass. 4 barn finns i kö. Ett barn önskar placering snarast, en i juli och resten senare. Förskola Förskola Förskola Antal platser/avdelning 1-3 år Antal platser/avdelning 1-3 år Antal platser/avdelning 1-3 år Antal platser/avdelning 1-5 år Antal platser/avdelning 1-5 år Antal platser/avdelning 1-5 år Antal platser/avdelning 3-5 år Antal platser/avdelning 3-5 år Antal platser/avdelning 3-5 år Summa antal platser Summa antal platser Summa antal platser Placerade barn Placerade barn Placerade barn Där av barn med senare start-/slutdatum Ängen 15 0 2 x 20 55 49 Stjärnhov På Korallens 35 platser är 37 barn placerade. Ett barn i kö som önskar placering i augusti. 11 barn lämnar förskolan i augusti 2015 för att börja förskoleklass. Där av barn med senare start-/slutdatum Korallen 15 0 20 35 37 2/0 Laxne På Gläntans 35 platser är 26 barn placerade. Det finns ingen kö till Gläntans förskola. 6 barn lämnar förskolan i augusti 2015 för att börja i förskoleklass. Där av barn med senare start-/slutdatum Gläntan 15 0 20 35 26 0/1 Kommunal pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare) Dagbarnvårdarna (som till antal är 6 stycken) har i dagsläget 22 barn placerade. Ett barn finns i kö och önskar placering i april. Fristående förskola och fristående pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare) På förskolan Grinden är idag 23 barn placerade. På Waldorfförskolan Fjällsippan är 38 barn placerade. De Fyra årstiderna har idag 27 barn placerade. Videungarna (fristående ped. omsorg, 2 stycken till antal) har idag 14 barn placerade, varav 2 skolbarn. Gnesta kommun 646 80 Gnesta vxl: 0158-275 000 gnesta.kommun@gnesta.se www.gnesta.se besöksadress: Västa Storgatan 15 organisationsnummer: 212000-2965

TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: 2015-03-13 BOUN.2014.167 Barn- och utbildningsnämnden Framtidsplan 2015-2017 Förslag till beslut i barn- och utbildningsnämnden 1. Anta förslag till Framtidsplan 2015-2017 med utvecklingsområden och budget för 2015. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram förslag framtidsplan med omvärldsanalys och utmaningar för åren 2015-2017. Punkt 1 i förslag till beslut (barn- och elevpeng sid 27) behandlas i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Den Framtidsplan som går upp för beslut saknar mål och indikatorer. Barnoch utbildningsnämndens mål kommer att beslutas vid nämndens sammanträde i juni. Förvaltningens synpunkter Utvecklingsarbetet fortsätter under 2015 med stöd av de prioriterade utvecklingsområdena. Särskilda satsningar är fritidshemmens pedagogiska utveckling, utvecklingsledare i förskolan och extra kompetensutveckling för kostenhetens personal och personalen i förskolans tillagningskök. Satsningar kommer dessutom att göras för att höja kompetensen inom det interkulturella området för att ge nyanlända och ensamkommande barn och elever en förskola och skola med god kvalitet. 2015 års budget ställer krav på återhållsamhet. Det medför krav på verksamheterna att anpassa sina respektive organisation till angivna budgetramar. Budgetreserver för att möta kostnadsökningar, exv ökningar av antalet barn i förskola respektive skola, är fortsatt begränsade.

TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Bilagor: 1. Tjänsteskrivelse Framtidsplan 2015-2017 2. Framtidsplan för 2015-2017 Monica Harlin Förvaltningschef Elin Lindelöw Utvecklingssekreterare

Framtidsplan 2015 med flerårsplan 2015-2017 för Barn- och utbildningsnämnden Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Framtidsplan 2015 Plan Barn- och utbildningsnämnden Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till Förvaltningschef BOUN.2014.167 Dokumentinformation Dokumentet gäller för

2(28 ) Innehåll 1. Uppdrag och organisation... 3 2. Omvärldsanalys med utvecklingsområden... 5 2.1 Barn- och utbildningsnämndens mål 13 2.2 Prioriterade utvecklingsområden... 13 3. Ekonomi... 15 3.1 Nettoram/verksamhetsområde... 15 3.2 Särskilda satsningar... 15 3.3 Större förändringar... 16 3.4 Barn- och elevpeng... 23 3.5 Investeringar 2015-2017... 26 3.6 Antal årsarbetare... 27 4. Kommande upphandlingar... 27 5. Internkontroll... 27 Framtidsplan 2015

3(28 ) 1. Uppdrag och organisation Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för det offentliga skolväsendet. Till skillnad från andra verksamheter har skolväsendet dubbla huvudmän, vilket innebär både ett statligt och ett kommunalt uppdrag. Verksamheten i förskola och skola styrs av staten med skollag, skolförordning och läroplaner: Läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad), Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (grundskola, särskola), förskoleklass och fritidshem (Lgr 11), Läroplan för de frivilliga skolformerna, gymnasieskola och gymnasiesärskola (Gy 11). I övrigt finns Allmänna Råd som behandlar frågor av vikt för den nationella styrningen av verksamheterna. Barn- och utbildningsnämnden lyder under kommunfullmäktige och det reglemente och de mål som fullmäktige antagit. Barn- och utbildningsnämndens styrinstrument är Framtidsplanen, innehållande bl. a. mål och mått/indikatorer, som visar hur kommunens förskole- och skolverksamhet ska bedrivas och utvecklas. Framtidsplanen tar särskilt upp åtgärder som nämnden prioriterar för att nå de kommunövergripande och nationella målen. I Barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsplan beskrivs därefter hur verksamheterna ska arbeta för att nå de uppsatta målen. I slutet av varje år redovisar verksamheterna sin måluppfyllelse i en kvalitetsredovisning. Där beskrivs även åtgärder för att nå de mål som ännu inte är uppnådda mål och utvecklingsområden som är specifika för varje enhet. Framtidsplanen omfattar förskoleverksamhet med förskola och pedagogisk omsorg, grundskola (inkl. förskoleklass och skolbarnsomsorg), särskola, elevhälsa, gymnasieskola, kulturskola, fritidsgård samt kommunens kostenhet. Den 1 januari 2015 fördes vuxenutbildningen, som tidigare tillhört Barn- och utbildningsnämnden, över till Vuxen- och omsorgsnämnden. I samma omorganisation flyttades Kostenheten över till Barn- och utbildningsnämnden. Grundstenarna i verksamheten är trygghet och en hälsofrämjande miljö, vilket ger möjligheter till bra inlärning och god arbetsmiljö. Alla barn och elever ska mötas utifrån sina förutsättningar och med höga förväntningar. Det handlar om att bli sedd och att få en god självkänsla i en miljö som stimulerar till kreativitet och lust att lära, detta för att lägga grunden till ett livslångt lärande och ett bra vuxenliv. Barn- och utbildningsnämnden är mån om att personalen har en god arbetsmiljö. Det innebär exempelvis att få känna ansvar och delaktighet för utvecklingen i den egna verksamheten och att ha god insyn i beslutsprocessen. Arbete för en hög måluppfyllelse, struktur för organisations- och ledarutveckling samt innovativt lärande och social och ekologisk hållbarhet ska stå i fokus. Linda Lundin Ordförande Barn- och utbildningsnämnden Sven Anderson 1:e vice ordförande Barn- och utbildningsnämnden Monica Harlin Barn- och utbildningschef Framtidsplan 2015

4(28 ) Barn- och utbildningsnämnd Kostenhet Administration Förvaltningschef Kulturskola Elevhälsa Fritidsgård Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola Särskola Gymnasieskola Framtidsplan 2015

5(28 ) 2. Omvärldsanalys med utvecklingsområden Sveriges kommuner och landsting (SKL) definierar begreppet omvärldsanalys som en process där en organisation observerar omvärlden och framförallt dess förändringar för att bättre förstå förutsättningarna för den egna verksamheten idag och i framtiden. Organisationer som systematiskt gör detta har sett att det höjer deras handlingsberedskap, ökar utrymmet för dialog och skapar en gemensam grund för budgetprocessen. Med ovan resonemang som utgångspunkt följer nedan en redogörelse över de områden Barn- och utbildningsförvaltningen ser för närvarande påverkar, och kommer att påverka, den egna verksamheten de närmaste åren. I första stycket presenteras en befolkningsprognos för barn och unga i åldrarna 0-18 i Gnesta för åren fram till 2021. Prognosen ska tillsammans med övrig omvärldsbevakning nedan ses som ett underlag för budget- och verksamhetsplanering de närmaste åren. Det är viktigt att notera att det samlade antalet folkbokförda personer i angivna åldersspann inte finns placerade inom nämndens verksamheter men likväl påverkar nämndens ekonomi de kommande åren. Denna prognos innefattar inte det ökande antalet ensamkommande flyktingbarn som Gnesta kommun har avtalat att ta emot. Inte heller följderna för befolkningsutvecklingen vid ett eventuellt uppstartande av asylboende i kommunen. Prognos för folkbokförda barn och elever i sammandrag Prognosen har sin utgångspunkt i den befolkning som var bosatt i Gnesta kommun den 31 december 2013. 910 710 0-5 år 510 310 0-5 år 110 Under 2014 är antalet barn i förskoleålder uppskattat till 741 stycken. Det sker sedan en successiv ökning av antalet barn fram till 2021. Undantaget är 2016 då det uppmätts en svag minskning i antal. Mellan 2014 och 2021 ökar antalet barn med 68 stycken, drygt 9 procent. Framtidsplan 2015

6(28 ) 6 år 150 140 130 120 6 år 110 Enligt grafen ovan varierar antalet 6-åringar mellan åren. Störst nedgång uppskattas att ske under 2015 då antalet 6-åringar beräknas vara 127 stycken. Antalet ökar sedan kraftigt under 2016 (150 stycken) för att sedan minska återigen. 7-12 år 860 840 820 800 780 760 740 720 7-12 år Antalet elever i Gnesta kommuns grundskolor t o m årskurs 5 ökar gradvis fram till 2021 med undantag för 2016 då en viss nedgång kan ses. Detta beror på den minskning av antalet 6-åringar som kan utläsas ur föregående graf. Från 2014 fram till 2021 ökar antalet barn med 63 stycken, 8 procent. 13-15 år 500 400 300 200 100 0 13-15 år Framtidsplan 2015

7(28 ) I enlighet med grafen på föregående sida uppskattas en gradvis ökning av antal barn i åldersgruppen fram till 2021. I förhållande till 2014 är ökningen beräknad till 109 personer vilket motsvarar nära en 20-procentig ökning. 16-18 år 400 300 200 100 0 16-18 år Antalet personer i åldersgruppen 16-18 minskar från 2013-2015. Under åren som följer kan utläsas en gradvis ökning i befolkningen. Mellan åren 2015-2021 ökar antalet personer i åldersgruppen med 85 personer, vilket är nästan 27 procent. Sammanfattningsvis kan konstateras att samtliga åldersgrupper sammantaget sett kommer att öka i antal personer fram till år 2021, frånsett gruppen barn i förskoleålder (0-5) där antalet fluktuerar mellan åren. I åldersgruppen 16-18 kommer nedgången i befolkningen att vända uppåt fr o m 2015. Framtidsplan 2015 Hållbar utveckling för Barn- och utbildningsnämndens verksamheter Denna omvärldsanalys med tillhörande utmaningar tar sitt avstamp i det allt oftare använda begreppet hållbar utveckling. Hållbar utveckling definieras i den s.k. Brundtlandrapporten (EU:s grunddokument för ekologiskt utvecklingsarbete) som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det finns tre perspektiv på hållbar utveckling; ekologisk hållbarhet, som handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad hen klarar av ; social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls; samt ekonomisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Utmaningen för Gnesta: Utmaningen är att väva in frågor rörande ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i det strategiska såväl som det dagliga arbetet så att allt som sker i verksamheterna samverkar för att uppnå en hållbar utveckling. Ekologisk hållbarhet är en självklar del i exempelvis de naturorienterande ämnena men får nu större fokus då Gnesta kommun anslutits till SEKOM (Sveriges Eko-kommuner).

8(28 ) Social hållbarhet uppnås genom att ge barn och elever en god utbildning men också genom ett gott värdegrunds- och jämställdhetsarbete som stärker självkänslan hos alla. Utmaningen är att hålla i och utveckla det framgångsrika jämställdhets- och likabehandlingsarbetet och att därtill väva in ett normkritiskt förhållningssätt. Den övergripande utmaningen för den sociala och den ekonomiska hållbarheten handlar om att ständigt utveckla det systematiska kvalitetsarbetet så att mänskliga och ekonomiska resurser används på ett långsiktigt effektivt sätt som möjliggör hög måluppfyllelse. Skolans kompensatoriska uppdrag Ett lärande för hållbar utveckling kännetecknas av ett förhållningssätt som syftar till att ge elever och vuxna handfasta redskap och metoder för att kunna göra medvetna val som är hållbara för framtiden. Lärandet karaktäriseras av delaktighet och inflytande, ämnesövergripande samarbeten, pedagogiska metoder och arbetssätt som vilar på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Till detta kan kopplas skolans kompensatoriska uppdrag, d.v.s. att barn och elever, oavsett bakgrund och förutsättningar, ska få god stimulans för lärande och utveckling. All personal inom förskola och skola arbetar utifrån en gemensam värdegrund och pedagogisk grundsyn där alla elever har möjlighet att nå de uppsatta målen för utbildningen. Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras i den internationella kunskapsundersökningen PISA. Sverige har den sämsta resultatutvecklingen av alla OECD-länder och de svenska eleverna presterar numera under OECD-genomsnittet inom de tre kunskapsområdena i undersökningen. Grunden för god måluppfyllelse läggs genom en kvalitativt bra förskola och skola där välutbildad och kompetent personal samarbetar kring lärande och omsorg med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som bas. Detta gäller även fritidshemsverksamheten som ytterligare kan stödja elevernas lärande genom andra utmaningar och upplevelser än de som ges i skolan. Framtidsplan 2015 Utmaningen för Gnesta: Förskola och skola i Gnesta lyckas i stor utsträckning ge barn och elever en god grund att stå på för sitt fortsatta lärande. Den stora utmaningen är dock de elever som lämnar grundskolan och gymnasiet utan fullständiga betyg då en slutförd gymnasieutbildning blir allt viktigare för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Det systematiska kvalitetsarbetet med tillhörande utvecklingsarbete måste ytterligare fokusera på en konstant hög måluppfyllelse så att alla elever lämnar grundskolan med fullständiga betyg och därmed har möjlighet att genomföra en gymnasieutbildning. Nationella undersökningar visar att lärare i allmänhet tycker att de har kompetens att undervisa i sina ämnen, men inte tillräcklig kompetens och kunskap för att själva stödja elever i behov av extra stöd. Den framtida utmaningen är dels kompetensutveckling för personal inom exempelvis autism, dels att utmana lärarna att tänka nytt om undervisningens utformning utifrån de elever som ingår i gruppen. Ytterligare en utmaning handlar om ett utvecklat samarbete med Individ- och

9(28 ) familjeomsorgen kring elever med olika typer av diagnoser. Fler med högre utbildning Arbetslivet förändras snabbt och utbildning på gymnasienivå är numera ofta ett minimikrav för att få och kunna behålla ett jobb. Kompetenskraven på arbetsmarknaden ökar generellt och arbeten som inte kräver särskild utbildning och arbetslivserfarenhet blir allt färre. En låg utbildningsnivån hos invånarna innebär därmed en svagare konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Denna bild kompliceras ytterligare av att fler kvinnor än män studerar på högskola och universitet, och att dessutom allt fler kvinnor väljer andra utbildningar och yrkesvägar än de traditionellt kvinnliga. Inom kvinnligt dominerande utbildningar finns inga tydliga tendenser till att männen gör motsvarande inbrytningar. När kvinnorna även utbildar sig inom traditionellt manliga yrken och männen väljer att inte studera vidare ökar risken för utslagning av män med låg utbildning. Utmaningen för Gnesta: Utmaningarna är många och komplexa. Grunden för ett gott vuxenliv läggs i förskola och skola med god undervisning men också med ett jämställdhetsarbete som stärker självkänslan. Inför gymnasievalet är en kunnig och jämställd studievägledning avgörande för att bryta det invanda mönstret där färre pojkar än flickor väljer att studera på högskola eller universitet. En annan utmaning är yrkesområden där det råder brist på utbildad personal, exempelvis i vård- och omsorgssektorn, och där få av Gnestas elever och invånare väljer att utbilda sig. Allt för många väljer yrkesutbildningar där det råder brist på jobb. En tredje utmaning är att i ett tidigt skede fånga upp de elever som är i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Den 1 januari 2015 skärps kravet på kommunen att erbjuda aktiviteter för unga mellan 16 och 20 år som inte studerar, arbetar eller har en gymnasieexamen. Målsättningen är att antalet elever som riskerar att hoppa av gymnasiet ska vara så liten som möjligt, vilket bäst förebyggs i ett nära samarbete mellan Barn- och utbildningsförvaltningen och den nya Arbetsmarknadsenheten inom Vuxen och omsorgsnämnden. Kompetens och kompetensförsörjning Medarbetarens kompetens är en mycket viktig garant för en hög kvalitet i den verksamhet som bedrivs. Lärarens kompetens är nära förknippad med hur undervisningen organiseras och genomförs. Både internationell och svensk forskning pekar på betydelsen av en tydlig och aktiv lärare som förmår att engagera och uppmuntra alla elever. För att eleverna ska nå målen i alla ämnen krävs välutbildade, engagerade och kunniga lärare som utövar ett gott ledarskap i klassrummet. Genom att hålla sig à jour med aktuell pedagogisk forskning får den enskilde medarbetaren stimulans för den egna utvecklingen men även underlag för att kunna bidra till verksamhetsutveckling. Framtidsplan 2015

10(2 8) Alla förskollärare och lärare som anställs måste vara legitimerade och legitimerade lärare kan också komplettera sin examen i Förskollärar- eller Lärarlyftet. Förstelärare har införts för att säkra en god undervisning genom att stötta kollegialt samarbete och lärande samt, som en karriärväg, göra läraryrket mer attraktivt. Utmaningen för Gnesta: Utmaningarna vad det gäller kompetens och kompetensförsörjning är flera. En konsekvens av legitimationskravet är att det uppstått brist på lärare i en del ämnen, exempelvis matematik. I kombination med förstelärarsystemet och en ökad lönekonkurrens med Södertälje och Stockholm har Gnesta idag svårighet att rekrytera behöriga lärare på alla tjänster. En annan utmaning är den låga formella kompetensnivån på fritidshemmen och i viss mån i förskolan. Det utbildas inte tillräckligt många fritidspedagoger och vid tillsättning av tjänster finns inte alltid behöriga sökande. I medarbetarsamtalen diskuteras kompetensutvecklingsbehov och medarbetare uppmuntras att, utöver den kompetensutveckling som ges av arbetsgivaren, vidareutbilda sig. Gnesta har både förskollärare och lärare som deltar i Förskole- och Lärarlyftet. En tredje utmaning är att behålla den kompetenta personal som finns i förskola och skola. Detta kan bland annat göras genom ett utvecklande samarbetsklimat i alla verksamheter och genom ett tydligare strategiskt kompetensutvecklingsprogram. Det är också viktigt att lyfta fram allt det fina arbete som bedrivs så att både befintliga och blivande kompetenta förskollärare, fritidspedagoger och lärare gärna vill arbeta i Gnesta. Arbetsmiljö och delaktighet En lugn och trygg arbetsmiljö är avgörande för att barn, elever och personal ska känna arbetsglädje och ha ork till lärande, kreativitet och utveckling. Barn och elever känner trygghet i nämndens verksamheter i stor utsträckning, men flickor på högstadiet uppger i större omfattning än pojkar att de känner stress i skolan. De senaste årens stora förändringar av skolväsendet har lett till att många lärare känner sig stressade på grund av administrativt arbete, dokumentation av elevernas kunskapsutveckling och för lite tid till att planera undervisningen. En stressad lärare har mindre ork till att göra undervisningen så kreativ och lustfylld som behövs för att eleverna ska utmanas till nytt lärande. Samarbete och förtroende är en förutsättning för hållbar utveckling. Människor behöver känna tillit till varandra och till samhällets institutioner. Med tilliten och förtroendet växer ansvarskänslan för medmänniskorna och för samhällsutvecklingen i stort. Tilliten och ansvarskänslan ökar om var och en känner att samhället är öppet och välkomnar bidrag till den gemensamma utvecklingen, inte minst inom utbildningsväsendets olika verksamheter. Delaktiga vårdnadshavare är en resurs och ett stöd för sina barns lärande. Alla verksamheter behöver därför ständigt pröva hur vårdnadshavarnas inflytande och delaktighet ska formas. Framtidsplan 2015

11(2 8) Utmaningen för Gnesta: Det är en utmaning att på alla nivåer skapa reell delaktighet; från politisk nivå ända in till den enskilda elevens och vårdnadshavarens upplevelse. Inte minst handlar det om att skapa förståelse för styrdokumenten och vad som går att påverka så att alla kan känna glädje och stolthet över att få vara delaktig på riktigt. Det handlar också om att ge eleverna ännu mer reellt inflytande över sin studiesituation och sin arbetsmiljö. Många av nämndens verksamheter står inför utmaningen att de traditionella formerna för samverkan med vårdnadshavarna, exempelvis terminsvisa föräldramöten, inte längre fungerar tillfredsställande. Det gäller därför att pedagoger, arbetslag och chefer utmanar sig själva till att hitta nya sätt att möta vårdnadshavarna så att dessa finner det meningsfullt att samverka kring sina barn. Arbetet med jämställdhet behöver utvecklas, både för att minska flickornas upplevda stress över skolarbetet, men också för att ett normkritiskt synsätt helt ska genomsyra all verksamhet. Forskning visar sambandet mellan pedagogers trivsel och mående och barn/elevers utveckling och lärande. Ett fortsatt arbete med att förbättra arbetsmiljön för medarbetare inom barn- och utbildningsnämndens område är därför av stor betydelse för att skapa trivsel och en hälsofrämjande miljö för både vuxna och barn/elever. Ledarskap En väl fungerande organisation har en tydlig och uttalad struktur vad det gäller exempelvis ansvar och roller. En av chefens viktigaste uppgifter är att ge förutsättningar för kunskapsutveckling för den enskilde och för arbetslaget utifrån nationella och kommunala mål för verksamheten. En förutsättning för detta är ett nära pedagogiskt ledarskap. Ett välfungerande ledarskap är även avgörande för en god arbetsmiljö, både på ledningsnivå och i barngruppen eller i klassrummet. Ett framgångsrikt ledarskap kännetecknas av en god förmåga att identifiera utvecklingsområden och systematiskt arbeta för att utveckla verksamheten, vare sig det handlar om hela verksamheter eller om enskilda barn/elever. Väl fungerande arbetslag är ett stöd för den enskilde pedagogen och bidrar genom kollegialt lärande till en stabil utveckling av förskolor och skolor. Arbetslagsledarens roll är att, tillsammans med förskolechef eller rektor och den gemensamma ledningsgruppen, driva den pedagogiska utvecklingen mot uppsatta mål. Utmaningen för Gnesta: Avgörande för en god arbetsmiljö och en hög måluppfyllelse är ett starkt ledarskap, både på ledningsnivå och i gruppen/klassrummet. Utmaningen är att skapa hållbara ledningsstrukturer och skapa arbetsro utan att för den skull stanna upp i pedagogisk utveckling av verksamheterna. Ledarskapsutveckling behövs på alla nivåer och i alla verksamheter; från ledningsgruppen till arbetslag och enskilda pedagoger. Framtidsplan 2015

12(2 8) Nyanlända barn och unga På grund av oroligheter runtom i omvärlden har invandringen till Sverige ökat den senaste tiden, och detta innefattar också en ökad tillströmning av gruppen barn och unga. Dessa kommer antingen hit tillsammans med anhöriga/familj eller som s.k. ensamkommande flyktingbarn. Migrationsverket beräknar att mellan 80 000-100 000 människor kommer att söka asyl i Sverige under 2015. I denna prognos innefattas att uppskattningsvis 8 000 ensamkommande barn kommer att söka asyl i Sverige under det kommande året. Det innebär en fördubbling av antalet sökande jämfört med samma period föregående år. Utmaningen för Gnesta: Gnesta kommun har beslutat att ta emot fler ensamkommande flyktingbarn än tidigare. Fr o m 1 januari 2015 har kommunen 11 anvisningsbara platser. Utöver detta har Barn- och utbildningsnämndens verksamheter ansvar för skolgången för de barn som placeras på boenden, s.k. HVB-hem, inom Gnesta kommun av andra kommuner. Detta ställer nya krav på skolan. De nyanlända barnen behöver mötas av en organisation som tillgodoser deras individuella behov och förutsättningar, och som har förmåga att möta upp detta i den befintliga organisationen. Skolverket skriver i rapporten Att bana väg för nyanländas lärande från 2014 att det är avgörande för nyanländas elevers kunskapsutveckling att de får ett tidigt och adekvat stöd, samt att valet av undervisningsform görs med pedagogiskt hänsynstagande i varje enskilt fall. Ett sådant organiserat mottagande innefattar en verksamhet som successivt integrerar det enskilda barnet eller eleven i den svenska förskolans och skolans värld. För skolans del ska tonvikten läggas på en kartläggning av elevens tidigare kunskaper samt språkinlärning i det svenska språket. En utvecklad samverkan måste till stånd mellan lärare i svenska som andraspråk, studiehandledare på modersmål samt ämneslärare, för att eleven ska utvecklas; både i det svenska språket och i sina ämneskunskaper. Ett entreprenöriellt och innovativt förhållningssätt I ett samhälle som blir allt mer svåröverskådligt och där förändringar och utveckling sker i allt snabbare takt är ett entreprenöriellt och innovativt förhållningssätt grundläggande. Barn är av naturen nyfikna och kreativa, och förskola och skola har ett stort ansvar för att bibehålla och utveckla denna förmåga hos alla barn och elever. Allt lärande ska bygga på kreativitet, nyfikenhet och samarbete. Utmaningen för Gnesta: Utmaningen är att alla som arbetar i förskola och skola måste lyfta blicken från det vardagliga arbetet och omvärldsspana för att inspireras och dra lärdom av andra. För att utveckla det entreprenöriella och innovativa lärandet måste samverkan med närsamhället, Sverige och världen, med all den kompetens som finns där, öka. Barn och elever som möts av kreativitet och ta sig för-samhet stärker sin självkänsla Framtidsplan 2015

13(2 8) och drivkraft att våga, vilket tillsammans med god undervisning är grunden för ett fortsatt utvecklande vuxenliv. Digital kompetens Förskolan och skolan ska skapa förutsättningar för ett livslångt lärande och ett bra vuxenliv. I ett ständigt föränderligt samhälle där datorer, lärplattor, mobiltelefoner och internet är ett naturligt inslag i de flestas vardag är det viktigt att barn och elever får kunskaper att hantera dessa på ett lärande, kreativt, hållbart och etiskt sätt. Ur ett rättviseperspektiv är det också viktigt att alla barn och elever erbjuds moderna lärverktyg. I enlighet med grundskolans läroplan Kap 2.2 ska skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. EU har också identifierat åtta nyckelkompetenser som ska bidra till ett framgångsrikt liv i ett kunskapssamhälle. Digital kompetens, d.v.s. förmågan att kunna använda internet och digital teknik, är en av dessa nyckelkompetenser. Utmaningen för Gnesta: En utbildning av hög klass håller sig à jour med den tekniska utveckling som sker i samhället och låter barn, elever och vuxna utveckla den kunskap och lärdom de får även utanför skolan. Däri ligger också utmaningen. I en förskola och skola där moderna digitala verktyg används av kompetenta och kreativa pedagoger och chefer i den pedagogiska utvecklingen bibehåller barn och elever sin lust att lära, vilket är grunden för det nödvändiga livslånga lärandet. 2.1 Barn- och utbildningsnämndens mål Barn- och utbildningsnämndens mål och indikatorer kommer att beslutas vid nämndens sammanträde i juni. 2.2 Prioriterade utvecklingsområden Ledstjärna för Barn- och utbildningsnämndens verksamheter är: Gnesta förskolor och skolor lägger grunden till ett livslångt lärande och ett bra vuxenliv Med denna ledstjärna och omvärldsanalysen som utgångspunkt prioriteras under de kommande tre åren följande utvecklingsområden för samtliga av Barn- och utbildningsnämndens verksamheter: Framtidsplan 2015 * Ännu högre måluppfyllelse Barn och elever ska ges de bästa förutsättningarna för att utvecklas och uppnå kunskapskraven utifrån läroplanens intentioner. Inom barn- och utbildningsnämndens område finns såväl förskola, skola och fritidsgård som kulturskola och kostenhet. Om dessa verksamheter samverkar ges ännu större

14(2 8) möjligheter att öka måluppfyllelsen. Barn och elever har olika förutsättningar och behov både vad gäller lärande och livsförutsättningar och behöver bemötas utifrån detta. Genom samverkan mellan de olika verksamheterna inom Barn- och utbildning kan dessa förutsättningar och behov fångas upp och barn/elever kan ges förutsättningar/stöd för att utvecklas på bästa sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet får här avgörande betydelse för att förskola, skola, kostenhet, fritidsgård och kulturskola ska vara en del i ett utvecklingsarbete. Detta ställer stora krav på alla medarbetare inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Cheferna har en central roll för att leda utvecklingsarbetet och sätta in rätt åtgärder för att lösa de problem som identifierats. Utvecklingsarbetet ska också leda till att både arbetslag, enheter och förvaltningen i stort är en lärande organisation. Skolinspektionen konstaterar att för att skolsystem som redan är bra ska utvecklas till utmärkta skolsystem, krävs satsningar på skolledarskap och kollegialt lärande. Kollegialt lärande handlar om att granska sin egen verksamhet och utveckla den tillsammans med andra kollegor. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sitt arbete leder det till ett bättre resultat hos eleverna. * Struktur för organisations- och ledarutveckling En organisation där ansvar och roller tydliggjorts och där ledarskap på alla nivåer utövas effektivt, är ett stöd för hög måluppfyllelse. Det handlar bland annat om att utveckla ledningsgrupp och arbetslag så att de blir ett stöd i den pedagogiska utvecklingen. Det handlar också om att effektivisera det administrativa stödet för att på så sätt få ett större fokus på de pedagogiska frågorna. I arbetet med organisationsutveckling ingår även att säkerställa kompetensen inom alla verksamheter utifrån en analys av nuläge och kommande behov. Som ett led i det arbetet behöver kompetensutvecklingen utformas så att de specifika verksamheternas behov tillgodoses. * Innovativt lärande och social och ekologisk hållbarhet En hållbar utveckling för Barn- och utbildningsnämndens verksamheter baseras på en grundsyn som innefattar både vilja, nyfikenhet och kunskap att möta barn och elever med olika förutsättningar. Det handlar också om att anpassa miljöer och verksamhet efter barn- eller elevgruppen. Avgörande för barns och elevers arbetsmiljö är ett aktivt likabehandlingsarbete där det råder nolltolerans mot kränkningar och där alla verksamheter skapar likvärdiga möjligheter för lärande och utveckling. En hållbar arbetsmiljö för personalen skapas bland annat genom att tydliggöra uppdrag och ansvar, och genom ett stödjande och utmanande ledarskap. Arbetet med ekologisk hållbarhet utgår från läroplanernas mål, men också från målen i kommunens Miljö- och hållbarhetsplan. Att kostenheten nu tillhör Barnoch utbildningsnämnden skapar förutsättningar för ett ökat fokus på hälsofrämjande arbete och en helhetssyn kring barns och ungdomars utveckling, hälsa och välbefinnande. Framtidsplan 2015

15(2 8) Hur förvaltningen kommer att arbeta för att uppnå de politiska målen kopplat till de prioriterade utvecklingsområdena beskrivs i barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsplan. 3. Ekonomi Ekonomiavsnittet redovisas med budget 2015 uppdelad utifrån verksamhetsområden. Vissa förändringar har gjorts i förhållande till 2014. Fritidsgården Chill har fått ett eget verksamhetsområde. Budget för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk har flyttats från Elevhälsan till grundskolan 6-9 tillsammans med resurser för Studiehuset som också legat inom Elevhälsans verksamhetsområde. 3.1 Nettoram/verksamhetsområde Utfall 2014 Budget 2014 Budget 2015 BoU administration - 6 551-5 816 Förskola och pedagogisk omsorg - 60 230-64 198 Grundskola inkl fritidsgårdsverksamhet - 111 690 0 Grundskola - 0-0 -117 428 Fritidsgårdsverksamhet - 0-0 -1 777 Särskola - 12 150-11 159 Elevhälsa - 14 349-10 573 Kulturskola - 2 067-2 230 Gymnasieskola - 39 582-37 706 Kostenheten - 14 949-13 162 Totalt - 251 291-264 050 Framtidsplan 2015 3.2 Särskilda satsningar under 2015 Fritidshemmen Fritidshemmets uppdrag är att, som ett komplement till förskoleklass och skola, stimulera elevernas utveckling och lärande, erbjuda barnen en meningsfull fritid samt främja allsidiga kontakter och social gemenskap. För att driva en utvecklande verksamhet krävs ett pedagogiskt samarbete, men på alla fritidshemsavdelningar finns inte tillräcklig kompetens för detta.

16(2 8) Det inledda utvecklingsarbetet i syfte att utveckla fritidshemmens roll, stärka personalen samt öka samarbetet med grundskolan behöver fortsätta. I kombination med detta behöver insatser göras för att rekrytera pedagoger utbildade för att undervisa i fritidshem. Utvecklingsledare förskolan För att stärka det pedagogiska arbetet inom förskolan kommer satsningar göras för att ha en utvecklingsledare som stödjer förskolecheferna i deras uppdrag som pedagogiska ledare. Utvecklingsledaren ska arbeta i den direkta verksamheten, handleda och stödja arbete mot förskolans mål. Satsningar på kompetensutveckling för kostenheten I och med att kostenheten har tillförts barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde kommer gemensamma utbildningssatsningar göras för både kostenhetens medarbetare och de medarbetare som finns inom förskolans kök. En utredning kommer också göras för att se hur förskolans tillagningskök kan föras över till Kostenheten för att skapa både samarbetsvinster och kompetensvinster. Interkulturella insatser För att höja kompetensen inom det interkulturella området och för att ge nyanlända och ensamkommande barn och elever en förskola och skola med god kvalitet kommer satsningar att göras för att utveckla detta område. En kartläggning har genomförts om dagsläget och en åtgärdsplan kommer att utarbetas. Framtidsplan 2015 3.3 Större förändringar ADMINISTRATION Den centrala administrationen på förvaltningskontoret har effektiviserats, bl a genom att ansökan till förskola och fritidshem sker via webben. From hösten-14 ligger skolskjutsadministrationen åter centralt och motsvarar ca 0,2 årsarbetare, dessutom bistår förvaltningen from januari 2015 med administration till en förskolechef och en rektor med 0,2 årsarbetare. Den centrala administrationen har således minskats till förmån för kärnverksamheten. Under 2014 gjordes även en översyn av kostnader för administrativ och digital utrustning, vilket minskar kostnaderna för 2015. Ett nytt avtal för 2015 har tecknats för förskolans och skolans licenser för Microsoft Office som kommer minska kostnaderna med ca 40 % i förhållande till tidigare licensavtal. FÖRSKOLA och PEDAGOGISK OMSORG Barnpengen är oförändrad från 2014. Antalet barn i förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg ökar under 2015, jämfört med budget 2014 med ca 3 000 tkr. Genomsnittligt antalet placerade barn för 2014 var dock betydligt högre än prognosen.

17(2 8) Inom verksamhetsområde Förskola och pedagogisk omsorg finns tilläggsbelopp avsatta motsvarande 1,5 mkr för att stödja barn i behov av särskilt stöd i enlighet med skollagen. Denna summa är avsedd för både kommunala och fristående förskolor. Medel för start av familjecentral är avsatta, 250 tkr. Särskilda insatser för att fånga upp barn inom autismspektrat återfinns också inom detta verksamhetsområde för införande av intensiv beteendeterapi (IBT). FÖRSKOLA Utfall 2013 Prognos 2014 Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Antal placerade barn i Gnesta kommuns förskolor varav sålda platser 436 435 452 462 460 468 12 8 17,5 15 15 15 Antal barn med förskoleplats i andra kommuners regi Antal barn i fristående förskoleverksamhet Extens medelsiffra 15 februari och 15 oktober 2014 9 9 8 9 8 9 102 95 87 96 95 98 Förändringar i verksamheten Budgetmässigt så ökar kostnaderna för 2015 i förhållande till 2014 års budget på grund av antalet barn förväntas öka. Den genomförda prognosen över behov av förskola och grundskola visar att tillgången på platser i förskola och pedagogisk omsorg kommer att vara tillräckligt de närmaste åren. Centralorten har 21 tillgängliga förskoleavdelningar, vilket är tillräckligt men from 2022 kan behovet av platser slå i taket beroende av eventuella inflyttningar som inte finns med i befolkningsprognosen. Förskolorna i Laxne och Björnlunda kommer även fortsättningsvis ha ett överskott på platser, i Laxne ca 19 platser (med 49 % efterfrågan) och i Björnlunda ca 25 platser (med 63 % efterfrågan och inkluderad en stängd avdelning). I Stjärnhov bryts trend från tidigare år när prognosen visar att förskolan kommer att vara i stort sett fullbelagd 2018, beräknat på med 85 % beläggning. En översyn av Korallens lokaler behövs. De flyttades för två år sedan in i skolans lokaler men förvaltningens bedömning är att lokalerna är små och inte fullt ändamålsenliga, därför bör de ses över när barnantalet ökar. Även om antalet platser inom förskolan är tillräckliga, behöver ändå en översyn göras av kommunens förskolelokaler. Det finns lokaler som är i behov av renovering och de förskolor som är tvåavdelningsförskolor är inte tillräckligt driftseffektiva. Barn- och utbildningsförvaltningen har i uppdrag att ta fram en lokalförsörjningsplan för kommande år. Framtidsplan 2015

18(2 8) PEDAGOGISK OMSORG Utfall 2013 Prognos 2014 Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Antal placerade barn i pedagogisk omsorg i Gnesta kommuns regi (inkl. sålda platser) - varav sålda platser i pedagogisk verksamhet Antal köpta platser i pedagogisk omsorg i andra kommuners regi Antal barn i fristående pedagogisk verksamhet 20 25 21 23 22 23 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 12 12 12 13 12 13 Extens medelsiffra 15 februari och 15 oktober 2014 Förändringar i verksamheten Prognosen för pedagogisk omsorg är för 2014, 25 barn. Vid mätning 2014-10-15 var antalet barn 19 barn fördelat på 6 stycken dagbarnvårdare, tre i centralorten och tre i Björnlunda. Genomsnittligt antal barn var 3,16 per dagbarnvårdare. Det låga barnantalet kan delvis förklaras av små grupper med anledning av barns behov av extra stöd. Dessutom så tar medarbetarna inom den pedagogiska omsorgen hand om varandras barn vissa dagar i ett uppbyggt vikariesystem, för att deras respektive veckoarbetstider inte ska överskridas. GRUNDSKOLA Elevpengen ligger för 2015 på samma nivå som för 2014. För att kunna ge stöd till elever med olika funktionsnedsättning finns ca 3,5 mkr avsatt för s.k. tilläggsbelopp som tilldelas respektive skola under året. Beloppet är avsett både för kommunens skolor och fristående skolor. Kostnaderna för kompletteringstrafiken beräknas att öka med ca 1 500 tkr. Inom verksamhetsområde Grundskola har kostnader för studiehandledning och undervisning i modersmål och undervisning i svenska som andra språk flyttats från Elevhälsans verksamhetsområde, med ca 2 000 tkr Budget för fristående verksamheter förändras i positiv riktning genom utökade intäkter med ca 1 000 tkr. Framtidsplan 2015

19(2 8) GRUNDSKOLA Utfall 2013 Prognos 2014 Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Antal elever i förskoleklass i Gnesta kommuns regi, inkl. sålda platser 121 121 118 114 120 120 - varav sålda platser 5 1 4 4 6 6 Antal elever i förskoleklass i annan kommun 3 1 2 2 2 2 Elever i fristående skolors förskoleklass 12 10 11 10 12 12 Antal elever åk 1-9 i Gnesta kommuns regi, inkl. sålda platser - varav sålda platser i åk 1-9 - varav antal elever med svenska som andra språk 950 990 967 970 980 990 32 25 23 25 25 25 61 45 61* 66** 71** 76** - varav antal elever med modersmålsundervisning 40 40 38* 43** 48** 53** Antal elever i åk 1-9 i andra kommuners regi Antal elever i fristående skolor Antal elever i fritidshem i Gnesta kommuns regi, inkl. sålda platser 32 37 26 30 30 30 126 125 134 135 135 135 467 478 478 488 488 498 - varav elever från annan kommun (sålda platser) Antal elever i fritidshem i andra kommuners regi Antal elever i fristående skolors fritidshem 9 6 11 11 11 11 10 10 8 9 9 9 63 60 61 60 60 60 Framtidsplan 2015

20(2 8) Extens medelsiffra 15 februari och 15 oktober 2014 * Statistik uttagen i november 2014. ** Inflytten av elever födda i utlandet ökar, vilket medför att antalet elever som läser svenska som andraspråk och har modersmålsundervisning kommer att öka. Förändringar i verksamheten Antalet elever från förskoleklass till och med årskurs 5 minskar något i förhållande till 2014 för att sedan öka igen. Det är främst i centralorten som elevantalet ökar. I ytterområdena ligger nivån i stort sett oförändrad. I årskurs 6-9 ökar antalet elever något men antal klasser bedöms kunna ligga på samma nivå under de närmaste tre åren. Elever med behov av modersmål och svenska som andraspråk har ökat och kommer att öka ytterligare under 2015, utifrån kommunens åtagande att ta emot fler ensamkommande barn och nyanlända från andra länder. Språkstödet är mycket viktigt för att ge de nya invånarna i Gnesta kommun bra förutsättningar och start i sitt nya hemland. Den genomförda prognosen över behov av platser i grundskolan visar att tillgången kommer att vara tillräckligt de närmaste åren. Med anledning av de ökade kostnaderna för kompletteringstrafiken kommer en genomlysning göras i förhållande till de gällande riktlinjerna för skolskjutsar. SÄRSKOLA Särskolan är anslagsfinansierad och budgeten tas fram utifrån den prognos som finns gällande antal elever inskrivna i särskola och gymnasiesärskola samt kostnader för skolskjutsar. Kostnadsläget i grundsärskolan och gymnasiesärskola beror helt på elevernas behov. Budgeten för grundsärskolan minskar i förhållande till 2014 beroende av vissa förändringar mellan verksamhetsområde Särskolan och verksamhetsområde Elevhälsan. I grundsärskolans budget inkluderas kostnader för särskild skolbarnsomsorg för elever som inte kan delta i grundskolans fritidshemsverksamhet. Platser köps från Vuxen- och omsorgsnämndens korttidsboende, Regnbågen, för dessa elever. Kostnaderna för gymnasiesärskolan ökar på grund av att fler elever är i behov av skolskjuts. GRUNDSÄRSKOLA Utfall 2013 Prognos 2014 Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Antal elever i särskola i Gnesta kommuns regi, inkl. sålda platser 7 13 7 9 9 9 - varav sålda platser 0 0 0 0 0 0 Antal elever i särskola i andra kommuners regi 1 3 2 2 2 2 Antal elever i fristående särskola 3 3 2 2 2 2 Extens medelsiffra 15 februari och 15 oktober 2014 Framtidsplan 2015

21(2 8) GYMNASIESÄRSKOLA Utfall 2013 Prognos 2014 Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Antal elever i gymnasiesärskola i andra kommuners regi samt i fristående gymnasiesärskola 10 11 11 11 11 11 Extens medelsiffra 15 februari och 15 oktober 2014 Förändringar i verksamheten För grundsärskolan kommer kostnader för platser för fritidshemsplacering på Regnbågen att öka. Dessutom ökar antalet elever något. Skulle behovet av utökat stöd bli aktuellt, en inflyttning ske eller fler elever blir antagna i särskola, förändras kostnadsbilden. Antalet elever i gymnasiesärskolan är i stort sett är oförändrad. ELEVHÄLSA Budgeten har minskat i förhållande till föregående år. Orsaken är att budget för modersmål och svenska som andra språk har flyttats från verksamhetsområde Elevhälsan till verksamhetsområde Grundskola. Från Särskolans verksamhetsområde har budget för Studiehuset årskurs 1-5 flyttas till verksamhetsområdet. Studiehuset erbjuder stödinsatser i olika omfattning för elever med behov av särskilt stöd Förändringar i verksamheten Arbetet inom elevhälsan är av stor betydelse för att kunna stötta förskola och skola i arbetet med barn med olika svårigheter. Under året kommer arbetet med att tydliggöra elevhälsans respektive förskolans och skolans ansvar gällande elevhälsoarbetet. Samarbetet med andra aktörer, som exv. socialförvaltningen och landstinget, är också av betydelse för att insatser sker på rätt ställe vid rätt tillfälle. KULTURSKOLA Kulturskolan har i dag kapacitet för ca 165 elever. Efterfrågan är större än möjligheterna att erbjuda platser. En verksamhetschef anställs i januari 2015. Jämfört med 2014 ökar kostnaderna för verksamheten men huvuddelen av förändringen beror på kostnad för löneutveckling under 2015. KULTURSKOLA Utfall 2013 Prognos 2014 Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Antal elever 162 170 163* 170 170 170 *Verksamhetens egen statistik november 2014 Framtidsplan 2015

22(2 8) Förändringar i verksamheten Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag se över Kulturskolan organisation och möjligheten att ge fler barn och ungdomar tillgång till Kulturskolans utbud. Utredningen kommer att ske under 2015. GYMNASIESKOLA Andelen elever som väljer att studera på gymnasieskola har ökat stadigt under flera år och höstterminen 2014 gick i stort sett samtliga elever till gymnasieskolan. Dessutom går flera elever ett fjärde år, antingen beroende på att de söker om till nytt program eller för att de behöver ha fyra år för att genomföra sina gymnasiestudier. Målet är att 100 % ska fullfölja gymnasieskolan. Med tanke på de elever som läser ett 4:e år läggs 2015 års budget på 105 %. GYMNASIESKOLA Antal elever i gymnasieskolan Egen statistik 31 december Utfall 2013 Prognos 2014 Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 394 356 315 330 340 335 Förändringar i verksamheten Det ligger en svårighet att budgetera verksamheten eftersom de olika gymnasieprogrammen varierar i kostnad och det går inte att förutse vilka program eleverna kommer att välja de kommande åren. Dessutom har kostnaderna för platser på enskilda program ökat. Även om antalet elever som studerar på gymnasiet ökar något i förhållande till utfallet 2014 så minskas budgeten i förhållande till 2014. Orsaken ligger i att färre elever började på gymnasiet hösten 2014, än beräknat. Det kommer att påverka under ytterligare två år framöver. KOSTENHETEN From 2015 tillhör kostenheten barn- och utbildningsnämndens område. Verksamheten består av åtta enheter: skolrestaurangerna på Frejaskolan, Dansutskolan, Welandersborgsskolan Kvarnbackaskolan och Laxne skola samt köket på äldreboendet Ekhagen i Björnlunda. I Åsbackas kök tillagas maten till Liljedahlshemmet. Till kostenheten hör även mottagningsköket på Träffpunkten. Förändringar i verksamheten De förskolor som ligger i anslutning till en skolrestaurang får sin mat därigenom. Vissa förskolor äter i skolrestaurangen medan vissa är så kallade mottagningskök. I dessa fall faktureras förskolorna av kostenheten. Fem av kommunens förskolor har egna tillagningskök där förskolecheferna är ansvariga för köken. I och med att kostenheten nu ingår i Barn- och utbildningsnämndens ansvar kommer förvaltningen att påbörja arbetet med att överföra tillagningsköken på förskolorna till kostenheten, för att säkra kvalitet och kompetens. Under 2015 startar arbetet med grundmatsedlar/menyer och näringsberäkning av all mat som tillagas inom kostenheten. Parallellt kommer transparanta portionspriser tas fram. Framtidsplan 2015