Kvalitetsredovisning Kyrkskolan Läsåret 2014/15
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skolan har sedan läsåret 12/13 en väl genomarbetad plan mot diskriminering och kränkande behandling som tydligt beskriver vårt likabehandlingsarbete i både förebyggande och främjande syfte. Vi startade läsåret med en värdegrundsvecka och har sedan löpande under året genomfört olika aktiviteter i syfte att främja gemenskapen och sammanhållningen på skolan. Bland dessa kan nämnas julpyssel, öppet hus och skogsdag. Under läsåret har även temadagar angående diskrimineringsgrunderna genomförts. Detta arbete utförs i tvärgrupper F-6. Under året har sammanställningar av incidentrapporterna gjorts vid två tillfällen (ht+vt). Sammanställningen samt förslag på åtgärder lämnas till rektor och personalgrupp. Föregående års utvärdering har lett till ökad vuxennärvaro/tillsyn vid raster och omklädningsrum. Fler tillfällen med tvärgruppsarbete/värdegrundsdagar. Måluppfyllelse analys av måluppfyllelse Under detta läsår har vi fått en tydlig bild över vilken typ av incidenter som inträffar på skolan och vilka elever som utsätter och utsätts tack vare att vi dokumenterar alla händelser med hjälp av incidentrapporten. De flesta av händelserna sker på skolgården där många barn samlas på rasterna i lek som övergår till allvar. De flesta incidenter är av karaktären ret, kränkande tilltal, svordomar och knuff/puttar. Detta ger oss förstås anledning att se över det förebyggande arbetet på skolan angående språkbruk och ret (jag skojade bara). Vi behöver framförallt förstärka bevakningen med mer vuxennärvaro där eleverna befinner sig. Vara delaktiga och finnas i närhet för att kunna höra barnens diskussioner och språkbruk. Vi bör arbeta vidare med planen för hela läsåret (årshjul) som beskriver hur det förebyggande arbetet med diskrimineringsgrunderna bedrivs. All personal behöver bli mer insatta i diskrimineringsgrunderna och vara insatta i åtgärdstrappan och dess hantering av incidentrapporter. Vi behöver bli bättre på att gå vidare i åtgärdstrappan när vi upptäcker att det är samma barn/elev som förekommer i olika incidenter. En stående punkt på APT för att diskutera värdegrund ska finnas. Kunskaper - utveckling och lärande Under året har vi på olika sätt arbetat med att utveckla undervisningsprocessen. Detta har bland annat skett genom s k padagogiska timmar där pedagogerna från förskoleklass till åk 6 diskutera gemensamma frågor, allt i syfte att höja kvaliteten på undervisningen och därmed
höja måluppfyllelse för våra elever. Vi har bl a arbetat med att utöka elevernas delaktighet vad gäller upplägget för undervisningen, men också hur vi på olika sätt kan utmana eleverna i deras lärande i ännu större utsträckning. Vi har också diskuterat den röda tråden i olika ämnen, från förskoleklass till åk 6 på skolan. Den IT-satsning som startade förra året har vi också fortsatt under läsåret. Pedagogerna har bl a deltagit på Teach-meet i Falun, pedagogiska IT-caféer och föreläsningar kring IT-användandet i skolan. Kollegialt lärande är en av de framgångsfaktorer som lyfts fram av bland annat John Hattie därför har rektor bildat lärande par mellan Djurmoskolan och Kyrkskolans pedagoger. Syftet har varit att pedagogerna besöker varandras lektioner, diskuterar innehållet och vilka framgångsfaktorer man kan se i varandras undervisning. Försöket med 40 timmars arbetsplatsförlagd tid för lärarna har fortgått under hela läsåret och utvärderingar visar bl a att man upplever att mer tid finns till att diskutera elevärenden och att mötas kring gemensamma planeringar. Något som vi menar gynnar elevernas kunskapsutveckling. Måluppfyllelse analys av måluppfyllelse Elevernas resultat på nationella prov Andelen elever i % som klarat samtliga delar i nationella proven. åk 3 Matematik 100% Svenska 88% åk 6 Matematik 100% Svenska 100% Engelska 100% Betyg åk 6 Av sexans totalt 13 elever nådda samtliga betyget E eller högre i samtliga ämnen. Vi kan också notera att 46% av eleverna nådde A i musik och 30% i matematik. Trots att vi har mycket fina resultat både från nationella prov men också betygen från åk 6 så kan vi inte slå oss till ro med detta. Vi fortsätter därför att jobba aktivt med att förbättra undervisningsprocessen under kommande läsår för att bli ännu bättre på att möta varje enskild elevs behov. Detta arbete sker naturligt i vardagspraktiken med eleverna i klassrummet, i samtal med kollegorna samtidigt som vi gör en stor satsning på Läslyftet. I Läslyftet kommer alla pedagoger från förskoleklass till åk 6 att delta. Genom Läslyftet får vi ett organiserat kollegialt utbyte. Läsåret startar dessutom med en utbildningsdag för all personal, tillsammans med Djurmoskolan, under temat begriplighet. Det handlar om att göra tillvaron/skolarbetet begriplig för alla elever men också för pedagogerna att få verktyg till att förstå hur man möter elevernas olika behov.
Elevers inflytande, måluppfyllelse analys av måluppfyllelse De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. (s. 15, Lgr11). Klassråd, elevernas tid, de får beskriva sin skolsituation och komma med synpunkter och funderingar. Elevråd, två representanter från varje klass. Här lyfts frågor från klassråden fram. De återkopplar sedan till klassen om eventuella beslut och åtgärder. Rektor har utarbetat en arbetsplan för elevrådet, där olika pedagogiska frågeställningar tas upp. Elevens val, barnen får själva välja vilket ämne de vill fördjupa sig i. Pedagogisk Planering, eleverna är delaktiga i den pedagogiska planeringen. De får välja metod, arbetssätt, arbetsplats mm. IUP, Utformning av sin egen IUP, samt hur man arbetar med de egna målen, under handledning av en vuxen. Regelbunden tid med sin IUP. I det vardagliga arbetet har barnen möjlighet att komma med önskemål och idéer om sin inlärning. Eleverna tränas i demokratiska röstprocesser på olika sätt. I vissa klasser finns barnens brevlåda eller förslagslåda, där barnen kan skriva ner sina tankar och åsikter anonymt. Fritids, det finns förslagslådor och man har regelbundna samlingar där barnen kan påverka verksamhetens innehåll genom att komma med egna idéer. Elevenkät, genomförs varje termin där barnen får möjlighet att uttrycka sina tankar om skolan. Vi använder knappar, glasspinnar och appar för att fördela ordet i klassrummet mer rättvist. Alla får komma till tals och blir sedda av pedagogen. Rastaktiviteter, eleverna i åk 6 har introducerat lekar för alla barn som vill under förmiddagsrasterna. Detta skapar trygghet och sammanhållning på skolan. De yngre barnen lär känna de äldre. Viktigt att vara lyhörd och flexibel. Ta till vara på elevernas kreativitet, tankar och åsikter, om de är realistiska och om det finns möjlighet att genomföra detta. Elevinflytandet bör öka med stigande ålder. Barnen får ta mer ansvar ju äldre de blir. Viktigt att de ansvarar för sitt eget lärande och att tränas i dessa processer. Elevenkäten är ett viktigt verktyg för att se vad vi på skolan behöver arbeta med. Forskning visar att delaktighet är en framgångsfaktor för att skapa motivation och förståelse. Detta leder till ökad måluppfyllelse. Säkerställ att alla följer den gemensamma mallen för dagordningen på klassråden. Arbeta målmedvetet för att få de tysta eleverna mer aktiva. Fortsätta att låta eleverna komma med förslag på fördjupningar i ämnen till elevens val. Trygghet och studiero Trygghet är olika för olika individer och är mycket beroende av hemmiljön. Vi skapar
trygghet på fritids/skolan genom kontinuitet genom samma lärare/personal och likadana scheman. Genom att veta hur dagen ser ut blir man trygg, rutiner och struktur. Vi söker skapa en lugn och stimulerande arbetsmiljö är varierande arbetssätt utifrån olika individers behov. Det kan exempelvis handla om att sitta hårt eller mjukt, mycket eller lite ljus, tyst rum eller musik i hörlurar mm. Varierande inlärningssituationer genom olika medier såsom TV, film, texter att läsa med ögon och/eller öron, böcker mm. Vi skapar lugn på fritids/skolan genom en tydlig struktur såsom scheman över dagen och/eller för passet. Vid behov ska individuella scheman skrivas varje dag. Det kan också innebära att eleven får möjlighet att skapa en egen personlig arbetsplats exempelvis i sin bänk eller med skärmar kring platsen vid ett bord. En gång/månad sammanträder Elevhälsoteamet på skolan och då finns möjlighet att lyfta enskilda elevärenden eller hela elevgrupper om behov finns. Elevhälsan med sina olika kompetenser finns som stöd för pedagogerna i det dagliga arbetet. Måluppfyllelse och analys av måluppfyllelse Vi ser i våra elevenkäter att de flesta elever upplever att de har arbetsro och att de känner sig trygga i skolan. De upplever också att det är en bra sammanhållning på skolan. Eleverna upplever också att faddersystemet fungerar bra då det kommer nya elever till skolan. Diskussioner om hur vi skapa bra arbetsmiljöer för ALLA elever är något som ständigt pågår i såväl klass- som elevråd och vi upplever att det generellt sett är ett bra arbetsklimat på skolan. Lokalerna är slitna och detta påverkar både elevers och personalens arbetsmiljö. Det behövs en allmän översyn av lokaler (både väggar och inredning). Flera av grupprummen är genomgångsrum vilket försvårar möjligheterna att skapa lugn och ro. Vi har behov av att ha tillgång till fler rum. Vi ser över de gemensamma utrymmen som finns och funderar på hur vi kan utnyttja alla lokaler på ett effektivare sätt. Som ett led i detta kommer åk 2 att flyttas till stora skolbyggnaden fr o m höstterminen. Därmed ges bättre förutsättningar för de yngsta eleverna och fritidshemmets verksamhet. Ett sätt att delge varandra erfarenheter kring undervisning, material och metoder kan vara att skapa mappar/forum i MyLive eller att bli medlem i olika Facebook-grupper för att få tillgång till det utvidgade kollegiet. Höstens organisation ger vid flera tillfällen förutsättningar att ha mindre elevgrupper och/eller vara två lärare i klasserna.
Ordningsreglerna Gemensamma ordningsregler för hela skolan skapades under värdegrundsdagarna i anslutning till skolstart. Regler diskuteras först i respektive klass, därefter diskuterades ordningsreglerna från klasserna inom varje tvärgrupp. Beslutet/sammanställningen av skolans ordningsregler togs sedan i elevrådet. Arbetet med att befästa ordningsreglerna skedde sedan kontinuerligt i varje klass. Måluppfyllelse och analys av måluppfyllelse Genom att ordningsreglerna kommer direkt från eleverna själva så blir de lättare att efterleva. Vi upplever att det ökar elevernas ansvarskänsla när det är de själva som bestämt dem. Vi tror också att det är viktigt hur reglerna är formulerade. När ordningsreglerna är skrivna som nu, i positiva formuleringar så är det lättare att ta till sig än om de står som förbud. Det är också viktigt att hålla ordningsregler levande och aktualiserade hela läsåret. Ordningsreglerna ska vara väl förankrade hos såväl elever som personal. På föräldramötet i början av september presenterades ordningsreglerna och konsekvenstrappan för föräldrarna. På det viset blev det väl förankrat även hos föräldrarna. Vi har under detta läsår efter gemensamt beslut valt ut några dagar, främst efter att eleverna haft lov, då all personal varit ute på förmiddagsrasten. Vi upplever att det har bidragit till en bättre stämning på rasterna och att ordningsreglerna har efterlevts bättre. När vi är ute samtidigt på rasterna så ser eleverna att vi drar åt samma håll. Den konsekvenstrappa som har funnits sedan augusti 2014 har varit ett bra stöd för personalen i upprätthållandet av ordningsregler. Det blir tydligt för både elever, personal och föräldrar vilka konsekvenser som ska sättas in i vilket skede. För att säkerställa att ALL personal agerar lika utifrån de regler vi gemensamt har beslutat behövs det regelbundna diskussioner gällande värdegrund på våra APT. Konsekvenstrappan är även den en vägledare mot ett gemensamt förhållningssätt. Systemet med gemensamma rastvärdsdagar fortsätter även under kommande läsår Samverkan skola-fritids Skolans fritidsverksamhet bedrivs i samma lokaler som skolan och fritidspedagogerna jobbar delar av sin arbetstid i klasserna. Detta innebär att vi har ett naturligt samarbete mellan skolan och fritidshemmet. Fritidspedagogerna arbetar bl a med praktisk matematik, gruppen som grogrund och estetiska ämnen på lektionerna. De får därmed en god kännedom om elevernas olika behov och kan på eftermiddagen erbjuda barnen extra färdighetsträning. Det kan ex handla om bakning och att spela spel där eleverna tränar praktisk matematik eller i andra lekar/övningar tränar den sociala kompetensen, turtagning, fin- och grovmotorik etc. Måluppfyllelse och analys av måluppfyllelse Såväl skolan som fritidshemmet får bra respons av elever och föräldrar. Det viktigaste för föräldrarna är att barnen trivs och känner sig trygga i skolan och på fritids, vilket våra
utvärderingar också visar att de allra flesta eleverna gör. Trivs barnen och känner sig trygga blir inlärningen så mycket enklare. Inför utvecklingssamtalen bör fritidspedagogernas iakttagelser beaktas i ännu större utsträckning. Innan samtal genomförs ska mentor alltid förvissa sig om elevens situation på fritidshemmet. Vid behov kan även fritidspedagog delta vid utvecklingssamtal. Fr o m hösten organiseras skolans personal i tre lärande team (f-1, 2-4, 5-6). Detta innebär att all personal som arbetar med en viss elevgrupp har en gemensamt avsatt tid i veckan för att kunna planera och följa upp barnens olika behov över den samlade skoldagen. Detta ger också större förutsättningar att i ännu större utsträckning integrera fritidspedagogernas metodik i skolans vardag men också att planera för vilken verksamhet som fritidshemmet bör erbjuda. På rasterna kommer eleverna att erbjudas ett smörgåsbord av olika lekkassar som fritidspedagogerna iordningställt. Tanken är att vi ska ha ett utlåningssystem där eleverna kvitterar ut en kasse som man sen bär ansvar för att kommer tillbaka in då rasten är slut. Vi erbjuder därmed ett större rastutbud och samtidigt bidrar detta till att eleverna känner ännu större ansvar för skolans gemensamma saker. Skolans fortsatta utvecklingsarbete prioriterade områden Läsåret 15/16 kommer vårt fokus att ligga på en fortsatt utveckling av undervisningsprocessen och att skapa den trygghet och studiero som eleverna behöver i en kreativ lärandemiljö. Vi kommer därför att satsa på Läslyftet under nästa läsår. Genom arbetet med Läslyftet får pedagogerna ta del av den senaste forskningen, möjlighet att kollegialt samplanera lektioner för att slutligen utvärdera och reflektera över framgångsfaktorerna. Med Läslyftet som grund kommer arbetet med den röda tråden från förskoleklass till åk 6 att fortlöpa på ett organiserat sätt. Kyrkskolan tillsammans med Djurmoskolan har också ingått ett partnerskapsavtal med Högskolan Dalarna avseende mottagande av nya lärarstudenter. Detta är också en medveten satsning som möjliggör för våra pedagoger att få del av forskning och att möta nya hungriga lärarstudenter som ger mer erfarna pedagoger möjlighet att synliggöra de olika lärprocesserna som pågår och att sätta ord på varför vi gör som vi gör. Samtidigt ger detta oss även bättre möjligheter att trygga den framtida lärarförsörjningen på våra skolor. Läsårets olika arbetsprocesser synliggöras i väl kända årshjul på skol-, team- och klassnivå. Detta är centralt för att skapa ett lugn på arbetsplatsen där var och en är förtrogen med vad som förväntas av var och en som medarbetare på Kyrkskolan. Vår ambition är att göra lite mindre men med ännu högre kvalitet. Eleverna ska ges de allra bästa förutsättningarna att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och känna att de lämnar Kyrkskolan efter sju år med en ryggsäck fylld av kunskaper, förmågor och goda minnen.