försäkringsmedicinska beslutsstödet påverkar läkares sjukskrivningspraxis

FoU Rapport Uppföljning av hur införandet av det Nationella försäkringsmedicinska beslutsstödet påverkar läkares sjukskrivningspraxis Stockholms läns landsting HSN-förvaltningen, december 2010 Box 6909, 102 39 Stockholm www.uppdragsguiden.sll.se/ogatpasjukskrivning

Förord Överenskommelse har träffats mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) om att under perioden 2007 2010 årligen tilldela landstingen upp till en miljard kronor för åtgärder i syfte att minska sjukfrånvaron. Inom SLL ligger ansvaret på HSN och dess förvaltning genom projektet Ögat på sjukskrivning åtgärder för minskad sjukfrånvaro. Projektets arbete sker i nära samverkan med Landstingsstyrelsens förvaltning. Genom aktiviteter inom områdena ledning och styrning, kompetensutveckling och samverkan syftar projektet till att uppnå ökad patient- och rättsäkerhet. En patient- och rättssäker sjukskrivningsprocess kräver förutom god kvalitet i de medicinska underlagen också en sjukskrivningspraxis som bygger på nödvändig kompetens och tydliga rutiner. Rapporten bygger på sjukskrivningsdata från 21 vårdcentraler i Stockholms läns landsting (SLL) och utgör en del av den uppföljning som finansierats av den s.k. sjukskrivningsmiljarden (projektet Ögat på sjukskrivning). Syftet har varit att följa förändringar i sjukskrivningsmönstret under perioden 2004-2009 när det försäkringsmedicinska beslutsstödet och en ny blankett infördes. En svårighet under studien har varit att flera organisatoriska förändringar och förändringar i lagstiftningen kring socialförsäkringarna också genomfördes under samma period. Några av de resultat som visas i rapporten är att: - för diagnoserna depression, ryggvärk och krisreaktion har sjukskrivningen minskat, både som antal sjukfall och som antal sjukdagar per sjukfall. - antalet dagar i det första sjukintyget i ett sjukfall har minskat (en viktig prediktor för längden på den totala sjukskrivningen). - bedömningen av om en patient ska vara sjukskriven eller inte görs i högre utsträckning efter undersökning av läkaren på mottagningen - sjukskrivning efter enbart telefonkontakt med patienten är ovanlig och har minskat under perioden - andelen komplett ifyllda intyg har nästan fördubblats Ett varmt tack riktas till författarna till rapporten: Ylva Skånér, med dr, CeFam, Britt Arrelöv, med dr, medicinskt sakkunnig i försäkringsmedicin, Övergripande Vårdfrågor, Produktionssamordning, LSF och Pierre Bergensand, distriktsläkare och vårdcentralschef vid Stuvsta vårdcentral. Övriga som bidragit: Gunnar Nilsson, Professor och vetenskapligt ansvarig för studien, CeFam,Per Stenström, MedRave samt Clas Rehnberg, Medical Management Center, Karolinska Institutet. Elisabet Erwall Projektchef, Ögat på sjukskrivning/hsnf

Uppföljning av hur införandet av det Nationella försäkringsmedicinska beslutsstödet påverkar läkares sjukskrivningspraxis Ansvariga för rapporten: Ylva Skånér, Med Dr, Projektansvarig, CeFAM Britt Arrelöv, Överläkare, Med Dr. Pierre Bergensand, distriktsläkare, vårdcentralschef Stuvsta vårdcentral Vetenskapligt ansvarig: Gunnar Nilsson, Professor, CeFAM I arbetet med att ta fram variabler för analys av sjukskrivningspraxis har Pierre Bergensand, Stuvsta Vårdcentral och Per Stenström, MedRave samt Clas Rehnberg, MMC, KI deltagit. Datainsamling och bearbetning har gjorts av MedRave och Statisticon. 1

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Bakgrund... 4 1.1. Sjukvården och socialförsäkringen... 4 1.2. Förändringar i omvärlden... 5 1.3. Regionalt utvecklingsarbete... 5 1.4. Vision och mål för Ögat på sjukskrivning... 6 1.5. Syfte med detta projekt... 7 1.6. Målsättning för detta projekt... 7 2. Metod... 7 2.1. Förutsättningar... 7 2.2. Urval av vårdcentraler... 7 2.3. Ansvariga för rapporten... 7 2.4. Variabler... 8 2.5. Analyser... 8 3. Resultat... 9 3.1. Vårdcentralerna... 9 3.2. Övergripande sjukskrivningsdata... 9 3.3. Sjukskrivningsdiagnos angiven på intyget... 11 3.4. Uppföljning av speciella diagnoskoder... 12 3.5. Sjukskrivningslängd på första sjukintyget i ett sjukfall... 13 3.6. Ospecifika sjukskrivningsdiagnoser (R- eller Z-diagnoser)... 13 3.7. Läkarens egen undersökning... 14 3.8. Arbetslivsrehabilitering... 15 3.9. Ställningstagande till prognos för återgång i arbete... 18 3.10. Deltidssjukskrivning... 19 3.11. Adekvat ifyllda intyg... 21 4. Sammanfattande kommentarer... 22 Tabellbilaga... 23 3.1. Listade patienter... 23 3.2. Övergripande sjukskrivningsdata... 23 3.3. Sjukskrivningsdiagnos angiven på intyget... 30 3.4. Uppföljning av speciella diagnoskoder... 31 3.5. Sjukskrivningslängd på första sjukintyget i ett sjukfall... 34 3.6 Ospecifika sjukskrivningsdiagnoser (R- eller Z-diagnoser)... 34 3.7. Läkarens egen undersökning... 35 3.8. Arbetslivsrehabilitering... 36 3.9. Ställningstagande till prognos för återgång i arbete... 41 3.10. Deltidssjukskrivning... 42 3.11. Adekvat ifyllda intyg... 49 Bilaga 2: Uppföljningsparametrar sjukintyg (FKF 7263) Bilaga 3: Sjukintyg 2

Sammanfattning Rapporten bygger på sjukskrivningsdata från 21 vårdcentraler i Stockholms läns landsting (SLL) och utgör en del av den uppföljning som finansierats av den s.k. sjukskrivningsmiljarden (projektet Ögat på sjukskrivning). Syftet har varit att följa förändringar i sjukskrivningsmönstret under perioden 2004-2009 när det försäkringsmedicinska beslutsstödet infördes. Flera organisatoriska förändringar och förändringar i lagstiftningen kring socialförsäkringarna genomfördes dock under samma period. Några av de resultat som visas i rapporten är att: antalet sjukdagar, andelen långa sjukfall (mer än 30 dagar) och andelen deltidssjukskrivningar har minskat, medan antalet sjukskrivna individer i stort sett är oförändrat för diagnoserna depression, ryggvärk och krisreaktion har sjukskrivningen minskat, både som antal sjukfall och som antal sjukdagar per sjukfall sjukskrivningstiden på det första sjukintyget i ett sjukfall har minskat (en viktig prediktor för längden på den totala sjukskrivningen) bedömningen av om en patient ska vara sjukskriven eller inte görs i högre utsträckning efter undersökning av läkaren på mottagningen sjukskrivning efter enbart telefonkontakt med patienten är ovanlig och har minskat under perioden andelen sjukfall där läkaren tagit ställning till arbetslivsrehabiliterande åtgärder för patienter som varit sjukskrivna mer än 30 dagar har ökat när det gäller psykiatriska sjukdomar och rörelseorganens sjukdomar har läkarna oftare tagit ställning till arbetslivsrehabiliterande åtgärder, men oftast genom att kryssa i att en sådan åtgärd inte behövs andelen komplett ifyllda intyg nästan fördubblats Några skillnader mellan kvinnor och män är att: kvinnor har fler sjukskrivningsdagar och större andel sjukskrivningar för psykiatriska sjukdomar än män; de har också större andel sjukfall för depression och krisreaktion men ingen skillnad kan visas när det gäller sjukdagar per sjukfall kvinnor är mer deltidssjukskrivna än män, men skillnaderna har minskat 3

1. Bakgrund 1.1. Sjukvården och socialförsäkringen I arbetet med patienter som är sjukskrivna eller aktuella för sjukskrivning har sjukvården dubbla uppdrag; ett medicinskt och ett försäkringsmedicinskt. Det försäkringsmedicinska uppdraget innebär att bedöma arbetsförmåga och att utfärda medicinska underlag för beslut i enlighet med sjukförsäkringen. Ett antal rapporter har påvisat brister i sjukvårdens arbete med sjukskrivningsuppdraget. 1 2 Bland annat har det framförts synpunkter på att sjukvårdens arbetssätt medför en förlängning av sjukskrivningstiderna och att de av läkarna utfärdade medicinska underlagen inte innehåller den information Försäkringskassan behöver för sina beslut. Det har i olika studier påvisats skillnader i svenska läkares sjukskrivningspraxis. 3456 Det som studerats är regionala skillnader och skillnader beroende på verksamhetstyp, specialitet, kön och ålder. Studier har även visat att sjukvården hanterar kvinnliga och manliga patienter olika och det har i rapporter även påtalats skillnader i sjukskrivningspraxis beroende på patientens kön. Enligt Socialstyrelsens övergripande principer i det Försäkringsmedicinska beslutsstödet 7 ska rekommendationer för olika diagnoser vara en vägledning för läkare och för Försäkringskassans tjänstemän i arbetet med sjukskrivning. Att de är vägledande betyder att de ska tolkas och användas utifrån de unika förutsättningar som råder i varje situation där sjukskrivning är aktuell. Man skriver även Läkarens slutliga bedömningar måste ske individbaserat och med respekt för individens integritet och unika förhållanden. Försäkringsmedicinska kommittén inom SLL har i en av sina 14 rekommendationer om förhållningssätt och hantering av sjukskrivningar inom sjukvården i Stockholm förtydligat detta enligt följande: Den individbaserade bedömningen ska ske med respekt för den enskilde individens integritet och unika förhållanden (kön, ålder, etnisk bakgrund, utbildning) samt vara tydlig, transparent och begriplig för patienten. 1 Alexandersson K et al. Problem inom hälso- och sjukvården kring handläggning av patienters sjukskrivning. 2005 2 Socialstyrelsens tillsyn av sjukskrivningsprocessen år 2003-2005- sammanfattande slutsatser. Socialstyrelsen 2006 3 Arrelöv B. Läkarna i sjukskrivningsprocessen. I Palmer E. (ed.). Sjukförsäkring, Kulturer och Attityder; Fyra aktörers perspektiv. Sid. 423-477. Stockholm: Försäkringskassan analyserar 2006:16. 4 Arrelöv B. Towards understanding of physicians sick-listing practice and their interrelations. Doktorsavhandling, Uppsala 2003. 5 Norrmén G, Svärdsudd K, Andersson D. Impact of physician-related factors on sickness certification in primary health care. Scan J Prim Health Care 2006;24:104-109. 6 Englund L, Tibblin G, Svärdsudd K. Variations in sick-listing practice among male and female physicians of different specialities based on case vignettes. Scan J Prim Health Care 2000;1:48-52 7 www.socialstyrelsen.se/sjukskrivning 4

1.2. Förändringar i omvärlden Under perioden 2004-2009 skedde många förändringar kring socialförsäkringen och dess administration, se figur 1. Staten initierade och lät genomföra ett antal åtgärder för att åstadkomma högre kvalitet i sjukskrivningarna och Försäkringskassan genomgick en stor organisationsförändring. Den första stora insatsen som riktades mot sjukvården var en bred satsning med utbildning riktad till läkare, som innebar att Försäkringskassan erbjöd en dags utbildning i försäkringsmedicin. En annan viktig förändring var införandet av det försäkringsmedicinska beslutsstödet som riktar sig både till Försäkringskassan och sjukvården. Ansvaret för att ta fram och förvalta det försäkringsmedicinska beslutsstödet ligger på Socialstyrelsen. Beslutsstödet är utformat som en vägledning och innehåller två delar: övergripande principer och diagnosspecifika rekommendationer. I de övergripande principerna diskuteras förhållningssätt och arbetsformer, medan de diagnosspecifika rekommendationerna för olika diagnoser innehåller aktuell kunskap om hur sjukdomen påverkar funktionstillståndet inklusive tider för förväntad nedsättning av funktions- och arbetsförmåga. Försäkringskassans handläggare ska utgå från de diagnosspecifika rekommendationerna då de fattar sina beslut om ersättning. Syftet bakom införandet av beslutstödet var att korta sjukskrivningstiderna och att kvaliteten i sjukvårdens arbete i sjukskrivningsprocessen skulle förbättras. Tidigare erfarenheter av förändringar i regel- och ersättningssystem har påvisat att läkares praxis snabbt anpassas till nya förutsättningar. Den 1 juli 2008 reformerades sjukskrivningsprocessen och tidsgränser infördes i sjukförsäkringen. Under året infördes även en ny sjukintygsblankett. Kring beslutsstödet, de förändrade reglerna i sjukförsäkringen och den nya sjukintygsblanketten har det genomförts ett antal informations- och utbildningsinsatser från landstinget och Försäkringskassan. 1.3. Regionalt utvecklingsarbete Sedan flera år har det pågått ett samarbete mellan den försäkringsmedicinska funktionen, LSF och EK-gruppen (SV Stockholm) som går ut på att beskriva och jämföra sjukskrivningar inom och mellan olika verksamheter i primärvården. Data kring sjukskrivningar togs ut från journalsystemen på 27 vårdcentraler under perioden 2004-2008. Dessa data har använts som underlag för jämförelse mellan de ingående vårdcentralerna, för hälsoekonomiska beräkningar och som underlag i ett arbete med att ta fram kvalitetsindikatorer och uppföljningsparametrar. Inom Stockholms läns landsting (SLL) har man med finansiering från den s.k. sjukskrivningsmiljarden (projektet Ögat på sjukskrivning) riktat insatserna mot fyra områden: ledning och styrning, kompetensutveckling, samverkan och utsatta grupper. Arbetet med att ta fram data och kvalitetsindikatorer har fått ekonomiskt stöd från projektet. Detta aktuella projekt har utgått från denna samverkan och för att få en vetenskaplig förankring har CeFAMs sjukskrivningspraxisgrupp kopplats in för att bistå med forskarkompetens. Förutom förändringar i sjukförsäkringen har det varit stora förändringar kring vårdens förutsättningar för arbetet med sjukskrivningar under den aktuella perioden. Framför allt har 5

införandet av vårdval och privatisering av husläkarmottagningar påverkat patientarbetet, men även förutsättningarna att genomföra projektet. SNÄFS (forskarnätverk bildas) EK-gruppen börjar följa sina sjukskrivningar Utbildningsinsatser vid efterfrågan Arbete med att ta fram kvalitetsindikatorer vid sjukskrivning påbörjas Utbildning AT/ST läkare Förslag på kvalitetsindikatorer vid sjukskrivning Enkät till läkare om sjukskrivningsarbetet Försäkringsmedicinsk samverkan SLL-FK Sjukskrivningsaudit Projektet Ögat på sjukskrivning Sjukskrivningsaudit Försäkringsmedicinsk kommitté (FÖRKOM) bildas Försäkringsmedicinska funktionen bildas Avtal med FK om sjukskrivningsmiljarden HSN antar FÖRKOMs rekommendationer om sjukskrivning Enkät till läkare om sjukskrivningsarbetet Seminarier kring ledning och styrning Utbildning/information kring beslutsstödet Utbildning/information kring beslutsstödet Information/ utbildningsinsatser FK ger 1 dags utbildning till läkare FK ger 1 dags utbildning till läkare Beslut om sjukskrivningsmiljarden 2007-2009 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Försäkringsmedicinskt beslutsstöd (psyk.) Ny sjukintygsblankett FK utgår från beslutstödet vid sin bedömning Tidsgränser införs i sjukförsäkringen Informationsinsatser från FK om lagförändringen Figur 1.3. Tidslinje. Aktiviteter/åtgärder kring sjukskrivningsarbetet inom hälso- och sjukvården, SLL respektive nationella förändringar kring Socialförsäkringen och aktiviteter inom Försäkringskassan. 1.4. Vision och mål för Ögat på sjukskrivning Vision: Genom en kunskapsbaserad hälso- och sjukvård skall SLL bidra till en minskning av sjukskrivningarna. Mål: Att utveckla och kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen genom minskning av andelen läkare som upplever att sjukskrivningsärenden är problematiska verksamheterna inom primärvård, psykiatri och ortopedi har en väl förankrad gemensam linje för hantering av sjukskrivningsärenden fler läkare ska uppleva stöd från ledningen i hantering av sjukskrivningsärenden SLL får till en process som leder till att sjukskrivning blir en del av arbetet med att behandla ohälsa 6

1.5. Syfte med detta projekt Att skapa struktur för styrning och uppföljning av sjukskrivningsarbetet genom att följa förändringar i sjukskrivningspraxis före, under och efter införandet av det nationella försäkringsmedicinska beslutstödet. 1.6. Målsättning för detta projekt Målet är att utveckla och kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen i enlighet med målen för projektet Ögat på sjukskrivning. 2. Metod 2.1. Förutsättningar Sjukskrivningsblanketten är sedan flera år integrerad i de medicinska journalerna och det är därigenom möjligt att ta fram all information som dokumenterats om enheternas sjukskrivning. Detta kan göras i flera av de journalsystem som används inom SLL med hjälp av RAVE. Inom gamla Sydvästra sjukvårdsområdet har ett 25-tal vårdcentraler (EK-gruppen: Efterutbildning och Kvalitet) sedan många år arbetat med att systematiskt ta fram sjukskrivningsdata från sina enheter och driva ett gemensamt kvalitets- och utvecklingsarbete kring sjukskrivning. Det har också bedrivits ett arbete nationellt med att ta fram förslag till kvalitetsindikatorer/uppföljningsparametrar. (Uppföljningsparametrar se bilaga 2, sjukskrivningsblanketten se bilaga 3.) 2.2. Urval av vårdcentraler Ett nittiotal av de enheter som fanns i CeFAMs sändlista för primärvårdsenheter uppfyllde också kriteriet att använda RAVE för att göra uttag ur sina journalsystem, och dessa vårdcentraler inbjöds mars 2010 att delta i projektet med sina journaldata angående sjukskrivning från åren 2004-2009. Efter två påminnelsebrev och flera direkta kontakter med vårdcentralschefer eller journaladministratörer hade 24 vårdcentraler anmält sitt intresse för att delta. På grund av tekniska problem som bland annat hade samband med privatisering av vårdcentraler, så kunde slutligen data från 21 vårdcentraler inkluderas. De vårdcentraler som deltagit i projektet är följande: Axelsbergs VC, Boo VC, Bredängs VC, Capio VC Ringen, Hallunda VC, Kista VC, Kronan VC, Liljeholmens VC, Lisebergs VC, Segeltorps VC, Skogås VC, Skärholmens VC, Stocksunds VC, Stuvsta VC, Torsviks VC, Tullinge VC, Tumba VC, Täby VC, VallentunaDoktorn AB, Vaxholms VC, Älvsjö VC 2.3. Ansvariga för rapporten Ylva Skånér, Med Dr, Projektansvarig, CeFAM Britt Arrelöv, Överläkare, Med Dr. 7

Pierre Bergensand, distriktsläkare, vårdcentralschef Stuvsta vårdcentral Vetenskapligt ansvarig: Gunnar Nilsson, Professor, CeFAM I arbetet med att ta fram variabler för analys av sjukskrivningspraxis har Pierre Bergensand, Stuvsta Vårdcentral och Per Stenström, MedRave samt Clas Rehnberg, MMC, KI deltagit. Datainsamling och bearbetning har gjorts av MedRave och Statisticon. 2.4. Variabler De variabler som använts har i huvudsak utgått från de föreslagna uppföljningsparametrarna men i vissa fall har skärpta formuleringar använts. Varken sjukskrivningen av individuella patienter eller enskilda läkares sjukskrivningspraxis har studerats. De variabler som använts är av följande slag: - variabler som beskriver hur sjukintygen har fyllts i, t.ex. om uppgift om diagnoskod finns eller saknas eller om vissa rutor har kryssats i eller inte - variabler som beskriver om vissa uppgifter i ett sjukintyg fyllts i vid en bestämd tidpunkt under ett sjukfall (sjukfall = en sammanhängande sjukskrivningsepisod för en patient), t.ex. om uppgiften finns i det första sjukintyg som skrivs när patienten varit sjukskriven 14 dagar eller 30 dagar - variabler som karakteriserar grupper av sjukfall eller intyg, t.ex. olika ICD 10- diagnoser, eller grupper av ICD 10-diagnoser (t.ex. kapitel) 2.5. Analyser I den här rapporten redovisas endast deskriptiva data. Resultaten anges för respektive årtal 2004-2009, dels totalt och dels uppdelat på kvinnor och män samt på olika åldersgrupper. I vissa fall har även kvinnor och män redovisats uppdelat på åldersgrupper. Medianvärdena för de deltagande vårdcentralerna anges (hälften av alla värden ligger över och hälften ligger under medianvärdet). Dessutom anges värden för första kvartilen (Q1) och tredje kvartilen (Q3) för att visa spridningen. En fjärdedel av observationerna har lägre värden än Q1 och en fjärdedel har högre värden än Q3, vilket betyder att hälften av alla observationer, i det här fallet hälften av alla vårdcentraler, ryms mellan Q1 och Q3. För låddiagrammen (boxplots) representerar linjen mitt i lådan medianen, lådans nedre och övre kant första respektive tredje kvartilen, de streckade linjerna sträcker sig till det minsta och det högsta värde som inte är mer än 1,5 gånger interkvartilavståndet från lådans kant. Ringarna representerar mätvärden utanför dessa gränser (outliers). Projektet är godkänt av etikprövningsnämnden. 8

3. Resultat Här beskrivs och kommenteras resultaten kortfattat. För mer detaljer hänvisas till den information som finns i de tabeller som redovisas i Bilaga 1. 3.1. Vårdcentralerna Tjugoen vårdcentraler både offentligt och privat drivna, ingår i materialet. Andel listade patienter vid de olika vårdcentralerna år 2004 2009 visas i tabell 3.1. Andelen (medianen) har ökat från 89% 2004 till 93% för 2007, 2008 och 2009. 3.2. Övergripande sjukskrivningsdata 3.2.2 Antal dagar heltidssjukskrivning Antalet sjukskrivningsdagar 100% per 10 000 invånare visas i tabell 3.2.1. Antalet har minskat från 31830 till 19769. I tabellen kan man också se att kvinnor fler heltidssjukdagar än männen och att skillnaden mellan grupperna verkar kvarstå. Nettodagar per sjukskrivningsgrad: 100% 80000 Kvinnor Män Antal/10000 inv 60000 40000 20000 0 År Figur 3.2.1. Antal sjukskrivningsdagar på heltid. Separat redovisning av kvinnor och män. 9

3.2.2. Långtidssjukskrivning, andel sjukskrivna mer än 30 dagar Ett sätt att beskriva långtidssjukskrivning är att titta på andel sjukskrivna minst 30, 90 eller 180 dagar av antalet sjukskrivna patienter per 10 000 invånare. I tabellbilagan visas medianer och kvartiler för antal patienter per 10 000 invånare som varit sjukskrivna mer än 30 dagar (tabell 3.2.2 a), 90 dagar (tabell 3.2.2 b) respektive 180 dagar (tabell 3.2.2 c). Värdena för patienter sjukskrivna mer än 30 dagar visas också i figur 3.2.2. När det gäller alla tre grupperna har siffrorna sjunkit påtagligt både totalt och inom de olika undergrupperna från 2004 till 2009: Från 43% till 32% för sjukskrivna mer än 30 dagar, från 24% till 13% för sjukskrivna mer än 90 dagar och från 14% till 6% för sjukskrivna mer än180 dagar. Någon skillnad mellan kvinnor och män ser vi inte. Antal patienter som varit sjukskrivna minst 30d 55 50 45 Procent 40 35 30 25 År Figur 3.2.2. Andel patienter som varit sjukskrivna mer än 30 dagar. 3.2.3. Långtidssjukskrivning, andel sjukfall längre än 30 dagar Ett annat sätt att beskriva långtidssjukskrivning är att studera andel sjukfall per vårdcentral som varat längre än 30 dagar. Här är det alltså sjukskrivningsepisoder som beskrivs samma patient kan stå för flera sjukfall under ett år. I tabellbilagan visas medianer och kvartiler för antal sjukfall som varat mer än 30 dagar (tabell 3.2.3). Även här ser vi att siffrorna har sjunkit under studieperioden, från 39% till 29%. Ingen skillnad mellan kvinnor och män. 10

3.2.4. Andel sjukskrivningsdagar för olika diagnoser Fördelningen av sjukskrivningsdagar på de olika ICD 10-diagnoskapitel kan också vara av intresse. I tabellbilagan visas andelen sjukskrivningsdagar för diagnoskapitlen F (Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar), M (Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven), R (Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras annorstädes) och Z (Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälso- och sjukvården). Diagnoskapitlen F och M är viktiga eftersom de svarar för det största antalet sjukskrivningar. Diagnoskapitlen R och Z är viktiga eftersom de ofta utgör provisoriska diagnoser som inte ska vara sjukskrivningsgrundande annat än i det initiala skedet. När det gäller psykiska sjukdomar (tabell 3.2.4 a) ser vi knappast någon förändring under studieperioden (från 28% till 31%). En viss ökning ses när det gäller kvinnor (från 31% till 37%) och för åldersgruppen 30-39 år (från 32% till 47%). För de muskuloskeletala sjukdomarna (tabell 3.2.4 b) ser vi en liten minskning (från 36% till 31%), mest framträdande i åldersgrupperna 30-39 (från 31% till 21%) och 40-49 år (från 41% till 32%). För symtomdiagnoserna (tabell 3.2.4 c) har vi låga värden (från 7% till 8%). För Z- diagnoserna (tabell 3.2.4 d) ses värden som ligger på någon enstaka procent. 3.2.5. Andel sjukfall för olika diagnoskapitel På motsvarande sätt kan man titta på andelen sjukfall för olika diagnoskapitel. När det gäller psykiska sjukdomar (tabell 3.2.5 a) har värdena varit i stort sett oförändrade under studieperioden (från 19% till17%). Värdena har legat något högre värden för kvinnor än för män. För de muskuloskeletala sjukdomarna (tabell 3.2.5 b) ligger värden något högre och vi ser en liten sänkning (från 27% till 21%). Värdena är något högre för män (från 30% till 25%) än för kvinnor (från 25% till 19%). Symtomdiagnoserna (tabell 3.2.5 c) har legat oförändrade under studieperioden (från 10% till 9%), medan Z-diagnoserna (tabell 3.2.5 d) bara förekommer bara i någon enstaka procent. 3.3. Sjukskrivningsdiagnos angiven på intyget Diagnoskod ska anges på alla sjukintyg. Målvärdet är att 100% av alla intyg har diagnoskod. Här har värdet legat högt på omkring 97% under hela perioden. 11

3.4. Uppföljning av speciella diagnoskoder Sjukskrivning när det gäller vissa specifika diagnoser har varit föremål för diskussion, bland dem märks depression, ryggvärk (lumbago och eller ischias, ospecifika ryggsmärtor) och krisreaktion. Vi har tittat på antal sjukfall per 10 000 invånare och antal sjukdagar per sjukfall för dessa diagnoser. 3.4.1. Sjukskrivning för diagnosen depression Sjukskrivning för diagnosen depression har minskat, både mätt som antal sjukfall (tabell 3.4.1.a) och dagar per sjukfall (tabell 3.4.1.b, figur 3.4.1.b). Antal sjukfall har minskat från 56 till 41 per 10 000 invånare och antalet sjukskrivningsdagar per sjukfall från 111 till 87. Minskningen är tydlig för både män och kvinnor och i olika åldersgrupper. Kvinnorna har fler sjukfall än männen medan skillnaden mellan könen när det gäller antal sjukdagar per sjukfall inte är lika markant. Variationen mellan de olika vårdcentralerna är dock ganska stor. I den allra äldsta gruppen, patienter 60 år och äldre, har det inte skett någon förändring när det gäller antal sjukfall, men sjukdagarna per sjukfall har blivit färre. Diagnoskod sjukskr. dagar, Depression 180 160 Dagar/fall 140 120 100 80 60 År Figur 3.4.1.b. Antal sjukdagar per sjukfall för diagnosen depression. 3.4.2. Sjukskrivning för diagnosen ryggvärk När det gäller ryggvärk har det skett motsvarande minskning av både antalet sjukfall (tabell 3.4.2.a) och antalet sjukskrivningsdagar per sjukfall (tabell 3.4.2.b). Sjukfallen har minskat från 77 till 48 och sjukdagarna per sjukfall från 57 till 43. Även här gäller att det i den allra 12

äldsta gruppen, patienter 60 år och äldre, inte har skett någon förändring när det gäller antal sjukfall, medan sjukdagarna har blivit färre. 3.4.3. Sjukskrivning för diagnosen krisreaktion Även när det gäller krisreaktion har det skett en minskning av både antalet sjukfall och sjukskrivningsdagar per sjukfall. Sjukfallen har minskat från 79 till 62 och antalet sjukdagar per fall från 58 till 45. Kvinnor har ett betydligt större antal sjukfall än män men minskningen är stor för båda könen. När det gäller den allra äldsta gruppen, patienter 60 år och äldre, har det inte har skett någon förändring vare sig när det gäller antal sjukfall eller antal sjukdagar. 3.5. Sjukskrivningslängd på första sjukintyget i ett sjukfall Att det första intyget i ett sjukfall inte omfattar en alltför lång tidsperiod och att man inom kort tid tar tillbaka patienten för uppföljning är också något som diskuterats som en viktig faktor för kvalitet i sjukskrivning. Antal dagar på det första sjukintyget inom den egna enheten för ett sjukfall visas i tabell 3.5 och figur 3.5. Antalet har minskat under perioden (från 19 till 14 dagar). Sjukskrivningslängd på första sjukintyg 25 Dagar/fall 20 15 10 År Figur 3.5. Sjukskrivningslängd på det första sjukintyget inom den egna enheten. 3.6. Ospecifika sjukskrivningsdiagnoser (R- eller Z-diagnoser) När en patient varit sjukskriven mer än 30 dagar inom den egna enheten bör den diagnos som anges på intyget vara specifik och inte utgöras av en R-diagnos (symtomdiagnoser) eller en Z- 13

diagnos (tabell 3.6). Här har ett målvärde på < 5% föreslagits som en kvalitetsindikator. Detta värde ligger ganska lågt och har sjunkit något mellan åren (från 10% till 8%) men målvärdet har inte riktigt uppnåtts än. 3.7. Läkarens egen undersökning 3.7.1. Läkarens egen undersökning av patienten som bedömningsunderlag Andel sjukintyg där uppgift finns om att patienten bedömts via läkarens egen undersökning är en uppföljningsparameter där målvärdet satts till > 90%. Vi ser i tabell 3.7.1 och figur 3.7.1 att detta värde ökat under studieperioden (från 79% till 90%) och att hälften av vårdcentralerna har uppnått målvärdet. Egenundersökning, min undersökning av patienten 95 90 85 Procent 80 75 70 65 År Figur 3.7.1. Andel sjukintyg där bedömning gjorts efter läkarens egen undersökning. 3.7.2. Förlängning av sjukskrivning, bedömning grundad på egen undersökning eller personlig kontakt per telefon Intyg för förlängning av en sjukskrivningsperiod vid den egna enheten ska ha en notering på intyget om att bedömningen gjorts genom antingen egen undersökning av patienten på mottagningen eller genom personlig kontakt med patienten per telefon. Här finns det ett föreslaget målvärde på > 95%. Här ligger värdena högt, från 92% till 95% (tabell 3.7.3). 14

3.7.3. Intyg där sjukskrivning skett enbart efter telefonkontakt med patienten Intyg där det framgår att patienten bedömts enbart efter telefonkontakt med patienten bör vara få, ett föreslaget målvärde är < 5%. Här ligger värdena ganska lågt och närmar sig målvärdet (från 14% till 8%). Egenundersökning, min telefonkontakt med patienten 20 Procent 15 10 5 År Figur 3.7.4. Andelen intyg där patienten sjukskrivits enbart efter bedömning genom telefonkontakt. 3.8. Arbetslivsrehabilitering 3.8.1. Ställningstagande till arbetslivsrehabilitering vid sjukskrivning mer än 30 dagar, oavsett diagnos För patienter som varit sjukskrivna över 30 dagar ska någon av rutorna i fältet om arbetslivsrehabilitering ha fyllts i (se tabell 3.8.1, figur 3.8.1). Här har ett målvärde på 100% föreslagits som kvalitetsindikator, men det gäller för samtliga intyg i ett sjukfall som varat mer än 30 dagar. Här har vi i stället valt att titta på det första intyg som skrivits när 30- dagarsgränsen passerats, vilket innebär en skärpning av kravet. Här har en viss förbättring skett, från 44% till 59%. 15

Eftersom psykiatriska sjukdomar och rörelseorganens sjukdomar är de dominerande sjukskrivningsdiagnoserna har vi nedan valt att titta särskilt på hur de har bedömts när det gäller ställningstagande till behov av arbetslivsrehabilitering. Arbetslivsrehab, min 30 dgr, någon av rutorna ikryssad 80 70 Procent 60 50 40 30 20 År Figur 3.8.1. Andel intyg där ställningstagande till arbetslivsrehabilitering gjorts när 30-dagarsgränsen passerats. 3.8.2. Behov av arbetslivsrehabilitering vid sjukskrivning mer än 30 dagar för psykiatriska sjukdomar eller rörelseorganens sjukdomar - JA För psykiatriska sjukdomar visas resultaten i tabell 3.8.2.a. Andelen är låg och ligger mellan 6% och 3% av intygen, en liten minskning alltså. När det gäller sjukdomar i rörelseorganen visas resultaten i tabell visas resultaten i tabell 3.8.2.b. Även här är värdena låga, från 8% till 5%. 3.8.3. Behov av arbetslivsrehabilitering vid sjukskrivning mer än 30 dagar för psykiatriska sjukdomar eller rörelseorganens sjukdomar - NEJ För psykiatriska sjukdomar visas resultaten i tabell 3.8.3.a. Andelen är relativt hög, ligger mellan 26% och 43% av intygen, alltså en ganska kraftig ökning. När det gäller sjukdomar i rörelseorganen visas resultaten i tabell visas resultaten i tabell 3.8.3.b. Även här har värdena ökat, från 20% till 34%. 16

3.8.4. Behov av arbetslivsrehabilitering vid sjukskrivning mer än 30 dagar för psykiatriska sjukdomar eller rörelseorganens sjukdomar GÅR EJ ATT BEDÖMA För psykiatriska sjukdomar visas resultaten i tabell 3.8.4.a. Andelen har gått från 13% till 11%, i stort sett oförändrat alltså. Motsvarande för sjukdomar i rörelseorganen visas i tabell 3.8.4.b. Även här är värdena i stort sett oförändrade, från 15% till 18%. 3.8.5. Ställningstagande till arbetslivsrehabilitering vid sjukskrivning mer än 30 dagar för psykiatriska sjukdomar eller rörelseorganens sjukdomar EJ IFYLLT Om patienten varit sjukskriven mer än 30 dagar och ingen ruta i fältet arbetslivsrehabilitering har fyllt i så anses detta vara bristfälligt. Målvärdet satts till 0% för avsaknad av dessa uppgifter. Vi har tittat på detta när det gäller psykiatriska sjukdomar (F-diagnoser) och muskuloskeletala sjukdomar (M-diagnoser), med särskilt fokus på eventuella könsskillnader i handläggningen. I tabell 3.8.5 a visas resultaten när det gäller andelen sjukintyg för psykiatriska sjukdomar. En mycket stor andel av intygen saknar denna information. Värdena har sjunkit från 55% till 38% så vi kan se en liten förbättring under perioden. I figur 3.8.5. a visas utvecklingen uppdelad på kvinnor och män. Någon säker skillnad när det gäller kvinnor och män kan vi inte se. Arbetslivsrehab, F-diag min 30 dgr, Ej ifylld 100 Kvinnor Män 80 Procent 60 40 20 0 År Figur 3.8.5 a. Andel sjukintyg för psykiatrisk sjukdom där det efter 30 dagar ingen bedömning av behov av arbetslivsrehabilitering gjorts. Separat redovisning av kvinnor och män. 17

I tabell 3.8.5 b visas resultaten när det gäller andelen sjukintyg för rörelseorganens sjukdomar. En mycket stor andel av intygen saknar denna information. Värdena har sjunkit från 57% till 47% så vi kan se en liten förbättring under perioden. Någon säker skillnad när det gäller kvinnor och män kan vi inte se här heller. 3.9. Ställningstagande till prognos för återgång i arbete 3.9.1. Prognosbedömning vid sjukskrivning mer än 30 dagar Den sjukskrivande läkaren har skyldighet att ta ställning till prognosen för återgång i arbete när en patient varit sjukskriven i mer än 30 dagar. Det går även att markera att prognosen inte går att bedöma, men detta bör inte förekomma för ofta. En uppföljningsparameter är ifall någon av rutorna i fältet för bedömning av prognos har fyllts i när sjukskrivningen pågått mer än 30 dagar. I tabell 3.9.1 och figur 3.9.1 visas andelen intyg när ett sjukfall varat mer än 30 dagar och någon prognosruta inte har fyllts i. Andelen var 28% 2004, 35% 2005 men har sedan sjunkit till 14%. Förändringen har alltså gått åt rätt håll, men värdet bör gå mot 0. 80 Prognos, ej ifylld 60 Procent 40 20 0 År Figur 3.9.1. Andel intyg där uppgift om prognos saknas på det sjukintyg som skrivits när sjukfallet varat mer än 30 dagar. 3.9.2. Ställningstagande till arbetslivsrehabilitering och prognos När en patient varit sjuskriven mer än 30 dagar bör både någon av rutorna i prognosfältet och någon ruta i fältet för arbetslivsrehabilitering vara ifyllda. Något målvärde är inte angett för 18

detta, men ju högre värden desto bättre. Tabell 3.9.2 visar att värdena har ökat något (från 52% till 67%) men att det fortfarande kan bli bättre. 3.10. Deltidssjukskrivning Andelen deltidssjukskrivning är ett intressant mått att följa över tid. 3.10.1. Deltidssjukskrivning för patienter sjukskrivna för psykiatriska sjukdomar eller rörelseorganens sjukdomar Andelen patienter med deltidssjukskrivning, dvs sjukskrivning på 25%, 50% eller 75%, av de patienter som sjukskrivits för psykiatriska sjukdomar eller rörelseorganens sjukdomar (Feller M-diagnoser) visas i tabell 3.10.1. Andelen patienter med deltidssjukskrivning har inte ändrat sig under perioden (från 29 till 31%). Andelen deltidssjukskrivningar är högre för kvinnor, 31% till 35%, än för män, 25% till 26%, och verkar vara oförändrad (se figur 3.10.1). Deltidssjukskrivning F- eller M-diagnoser, ej 100% 50 Kvinnor Män Procent 40 30 20 10 År Figur 3.10.1. Andel sjukintyg för psykiatrisk sjukdom eller sjukdom i rörelseorganen där patienten sjukskrivits på deltid. Separat redovisning av kvinnor och män. 19

3.10.2. Antal bruttodagar deltidssjukskrivning Antal bruttodagar per olika grad av sjukskrivning innebär antal dagars sjukskrivning med respektive procentsats: 25%, 50%, 75%, 100%. Här redovisas bruttodagar för olika procentsatser per 10 000 invånare. Tabell 3.10.2. a visar minskning av antalet bruttodagar med 25% sjukskrivning från 3800 till 2159, tabell 3.10.2. b visar minskning av antalet bruttodagar med 50% sjukskrivning från 9542 till 451) och tabell 3.10.2. c visar minskning av antalet bruttodagar med 75% sjukskrivning från 1959 till 1130. Figur 3.10.2 visar siffrorna för bruttodagar för sjukskrivning 50%, men det är ungefär samma mönster för övriga procentsatser. Kvinnor är i större utsträckning sjukskrivna på deltid än männen, men skillnaderna har minskat under perioden. Bruttodagar per sjukskrivningsgrad: 50% 25000 Kvinnor Män 20000 Antal/10000 inv 15000 10000 5000 0 År Figur 3.10.2. Andel bruttodagar med 50% sjukskrivning. Separat redovisning av kvinnor och män. 3.10.3. Antal nettodagar deltidssjukskrivning Antal nettodagar per olika grad av sjukskrivning innebär att de dagar där patienten är deltidssjukskriven omräknas till heltidssjukskrivning. Fyra dagars sjukskrivning på 25% eller två dagars sjukskrivning på 50% innebär alltså i båda fallen sjukskrivning en nettodag. Här redovisas nettodagar för olika procentsatser per 10 000 invånare. Tabell 3.10.3. a visar minskning av antalet nettodagar med 25% sjukskrivning från 950 till 54), tabell 3.10.3. b visar minskning av antalet nettodagar med 50% från 4771 till 2257 och tabell 3.10.3. c visar minskning av antalet nettodagar med 75% från 1469 till 848. 20

Skillnaden mellan kvinnor och män visar ungefär samma mönster som när det gäller bruttodagar. Kvinnor är i större utsträckning sjukskrivna på deltid än männen, men skillnaderna har minskat under perioden 3.11. Adekvat ifyllda intyg 3.11.1. Dokumentation av anamnes, undersökningsfynd och begränsning av funktionsförmåga Dokumentation av anamnes, undersökningsfynd och begränsning av funktionsförmåga/ aktivitet är en av uppföljningsparametrarna. Målvärdet för att alla dessa tre fält ska vara ifyllda är satt till 98%. Resultatet visas i tabell 3.11.1 och figur 3.11.1. Andel sjukintyg som uppfyller målvärdet har ökat under perioden från 68% till 90%. Spridningen mellan vårdcentralerna har också blivit mnidre. 100 90 Dokumentation, anamnes, usfynd, begr. av förmåga 80 Procent 70 60 50 40 År Figur 3.11.1. Dokumentation av anamnes, undersökningsfynd och begränsning av funktionsförmåga. 3.11.2. Kompletta intyg Kompletta intyg, dvs samtliga relevanta fält (2,3,4,5,7,8,10,11,12,14,15,16,17) ifyllda på intyg där patienten varit sjukskriven över 30 dagar är en uppföljningsparameter där målvärdet föreslagits till 100%. Resultatet visas i tabell 3.11.2 och figur 3.11.2. Andelen komplett 21

ifyllda intyg har nästan fördubblats mellan 2004 och 2009, från 28% till 52%, vilket innebär att det skett en viktig förbättring. Dock saknas fortfarande åtminstone någon relevant information på cirka hälften av intygen, vilket gör det till en viktig uppföljningsparameter att fortsätta att arbeta med. Kompletta intyg 80 70 60 Procent 50 40 30 20 10 År Figur 3.11.2. Andelen kompletta intyg. 4. Sammanfattande kommentarer Grunden för denna rapport är avidentifierad aggregerad sjukskrivningsdata hämtad från elektroniska patientjournaler från 21 vårdcentraler i Stockholms läns landsting. Det är ett mycket stort och komplext datamaterial och det är troligen unikt. De analyser som gjorts i rapporten bygger framför allt på de uppföljningsparametrar som tagits fram i det lokala kvalitetsarbetet som bedrivits i sydvästra Stockholm, och vi har en hel del intressanta resultat att visa. Men det finns stora möjligheter att också studera andra data utifrån andra aspekter och frågeställningar och att titta på andra undergrupper än vad vi kunnat göra. Vi hoppas kunna fortsätta arbetet med fördjupade analyser av dessa data. 22

Bilaga 1, Tabeller Tabellbilaga 3.1. Listade patienter Tabell 3.1. Andel listade patienter vid de 21 deltagande vårdcentraler; medianer och kvartiler. Totalt Median 89 % 90 % 91 % 93 % 93 % 93 % Q1;Q3 (84% ; 91%) (88% ; 93%) (89% ; 93%) (89% ; 95%) (91% ; 95%) (91% ; 95%) Kvinnor Median 91 % 93 % 93 % 94 % 94 % 94 % Q1;Q3 (86% ; 93%) (90% ; 94%) (91% ; 95%) (92% ; 95%) (92% ; 96%) (92% ; 96%) Män Median 86 % 88 % 89 % 91 % 92 % 91 % Q1;Q3 (82% ; 89%) (85% ; 91%) (87% ; 91%) (87% ; 93%) (89% ; 94%) (89% ; 94%) 20-29 år Median 79 % 82 % 81 % 85 % 85 % 85 % Q1;Q3 (73% ; 84%) (73% ; 86%) (78% ; 84%) (80% ; 88%) (81% ; 88%) (82% ; 88%) 30-39 år Median 82 % 86 % 87 % 90 % 91 % 91 % Q1;Q3 (81% ; 87%) (82% ; 89%) (82% ; 90%) (88% ; 92%) (88% ; 94%) (87% ; 93%) 40-49 år Median 90 % 92 % 92 % 95 % 95 % 95 % Q1;Q3 (86% ; 92%) (89% ; 93%) (90% ; 95%) (93% ; 97%) (93% ; 97%) (94% ; 97%) 50-59 år Median 93 % 93 % 94 % 96 % 96 % 97 % Q1;Q3 (89% ; 95%) (91% ; 96%) (92% ; 96%) (94% ; 98%) (95% ; 98%) (95% ; 98%) 60+ år Median 95 % 96 % 96 % 96 % 95 % 95 % Q1;Q3 (92% ; 96%) (94% ; 98%) (95% ; 98%) (94% ; 97%) (93% ; 96%) (94% ; 96%) 3.2. Övergripande sjukskrivningsdata Tabell 3.2.1. Bruttodagar med 100% sjukskrivning per 10 000 invånare; median och kvartiler. Totalt Median 31830 25372 23333 22626 22442 19769 Q1;Q3 (25463 ; 39792) (21907 ; 36423) (20569 ; 30573) (18322 ; 31121) (15109 ; 27168) (13894 ; 24549) Kvinnor Median 38839 29677 28158 28896 28134 25783 Q1;Q3 (31056 ; 48986) (26071 ; 44783) (24948 ; 35674) (21444 ; 37487) (18634 ; 32420) (16169 ; 28995) Män Median 25435 21601 16950 15820 14325 13737 Q1;Q3 (19356 ; 31951) (17134 ; 27904) (14013 ; 25144) (11417 ; 23196) (12198 ; 22456) (11212 ; 20213) 20-29 år Median 18922 16475 15502 14830 13324 11264 Q1;Q3 (15689 ; 23092) (11890 ; 21117) (10991 ; 18280) (7942 ; 16690) (9223 ; 16655) (8880 ; 14721) 30-39 år Median 32492 25160 25141 25536 20091 15647 Q1;Q3 (27881 ; 41611) (21197 ; 36550) (20227 ; 30826) (15434 ; 34655) (16467 ; 26785) (11673 ; 24576) 40-49 år Median 48232 37590 34469 32263 27158 23810 Q1;Q3 (41377 ; 62342) (32748 ; 52156) (24451 ; 49724) (23260 ; 46441) (19098 ; 47376) (17341 ; 29266) 50-59 år Median 49561 43382 44025 37190 36653 29632 Q1;Q3 (41448 ; 66634) (38520 ; 57778) (35432 ; 56983) (28101 ; 51520) (24507 ; 51405) (23386 ; 48329) 60+ år Median 14297 14648 10719 11679 12402 11727 Q1;Q3 (9424 ; 18100) (8128 ; 18859) (8342 ; 16963) (9210 ; 16678) (8937 ; 15483) (7147 ; 18156) Medianvärden och kvartiler beräknade på andel (%) inom var och en av de 21 vårdcentralerna, för mer information, se metodavsnittet, sid 7. 23

Bilaga 1, Tabeller Tabell 3.2.2. a. Andel sjukskrivna minst 30 dagar av antalet sjukskrivna patienter per 10 000 invånare; medianer och kvartiler. Totalt Median 43 % 39 % 40 % 36 % 34 % 32 % Q1;Q3 (40% ; 48%) (36% ; 44%) (36% ; 42%) (34% ; 39%) (32% ; 38%) (28% ; 34%) Kvinnor Median 45 % 39 % 41 % 38 % 35 % 32 % Q1;Q3 (39% ; 49%) (36% ; 46%) (38% ; 42%) (35% ; 39%) (32% ; 37%) (28% ; 35%) Män Median 42 % 38 % 39 % 35 % 32 % 31 % Q1;Q3 (38% ; 48%) (33% ; 42%) (37% ; 41%) (30% ; 40%) (29% ; 37%) (28% ; 34%) 20-29 år Median 31 % 28 % 26 % 24 % 21 % 22 % Q1;Q3 (24% ; 33%) (22% ; 29%) (24% ; 30%) (18% ; 29%) (16% ; 25%) (18% ; 24%) 30-39 år Median 40 % 36 % 35 % 35 % 30 % 28 % Q1;Q3 (37% ; 43%) (32% ; 38%) (31% ; 38%) (31% ; 40%) (27% ; 32%) (26% ; 32%) 40-49 år Median 45 % 42 % 40 % 37 % 40 % 31 % Q1;Q3 (38% ; 50%) (35% ; 43%) (37% ; 44%) (34% ; 41%) (34% ; 43%) (30% ; 35%) 50-59 år Median 53 % 46 % 45 % 40 % 43 % 33 % Q1;Q3 (47% ; 56%) (39% ; 49%) (38% ; 52%) (38% ; 48%) (35% ; 45%) (31% ; 40%) 60+ år Median 55 % 49 % 50 % 45 % 43 % 39 % Q1;Q3 (44% ; 61%) (40% ; 57%) (44% ; 54%) (40% ; 48%) (39% ; 48%) (33% ; 45%) Tabell 3.2.2. b. Andel sjukskrivna minst 90 dagar av antalet sjukskrivna patienter per 10 000 invånare; medianer och kvartiler. Totalt Median 24 % 20 % 19 % 19 % 17 % 13 % Q1;Q3 (21% ; 26%) (19% ; 25%) (18% ; 22%) (17% ; 20%) (16% ; 19%) (12% ; 18%) Kvinnor Median 24 % 20 % 20 % 20 % 18 % 14 % Q1;Q3 (21% ; 28%) (19% ; 26%) (18% ; 22%) (17% ; 21%) (15% ; 19%) (11% ; 17%) Män Median 23 % 21 % 18 % 18 % 14 % 14 % Q1;Q3 (21% ; 26%) (18% ; 24%) (17% ; 21%) (15% ; 19%) (13% ; 20%) (12% ; 16%) 20-29 år Median 13 % 10 % 9 % 8 % 6 % 7 % Q1;Q3 (9% ; 14%) (8% ; 12%) (6% ; 11%) (5% ; 11%) (5% ; 9%) (6% ; 9%) 30-39 år Median 18 % 18 % 16 % 16 % 12 % 11 % Q1;Q3 (17% ; 22%) (15% ; 20%) (13% ; 19%) (13% ; 19%) (11% ; 16%) (8% ; 12%) 40-49 år Median 26 % 22 % 21 % 19 % 19 % 13 % Q1;Q3 (19% ; 29%) (18% ; 24%) (18% ; 23%) (17% ; 20%) (16% ; 22%) (11% ; 18%) 50-59 år Median 30 % 26 % 23 % 24 % 22 % 18 % Q1;Q3 (26% ; 37%) (23% ; 30%) (21% ; 28%) (18% ; 27%) (19% ; 24%) (15% ; 21%) 60+ år Median 33 % 30 % 26 % 25 % 25 % 23 % Q1;Q3 (24% ; 43%) (24% ; 33%) (25% ; 29%) (23% ; 31%) (24% ; 29%) (19% ; 26%) Medianvärden och kvartiler beräknade på andel (%) inom var och en av de 21 vårdcentralerna, för mer information, se metodavsnittet, sid 7. 24

Bilaga 1, Tabeller Tabell 3.2.2. c. Andel sjukskrivna minst 180 dagar av antalet sjukskrivna patienter per 10 000 invånare; medianer och kvartiler. Totalt Median 14 % 12 % 11 % 10 % 9 % 6 % Q1;Q3 (11% ; 17%) (10% ; 14%) (9% ; 12%) (9% ; 11%) (8% ; 10%) (6% ; 8%) Kvinnor Median 13 % 12 % 11 % 11 % 9 % 7 % Q1;Q3 (12% ; 17%) (10% ; 15%) (9% ; 12%) (8% ; 12%) (8% ; 11%) (5% ; 10%) Män Median 15 % 12 % 10 % 9 % 7 % 7 % Q1;Q3 (10% ; 17%) (9% ; 14%) (8% ; 11%) (7% ; 11%) (7% ; 9%) (5% ; 9%) 20-29 år Median 6 % 4 % 4 % 3 % 3 % 2 % Q1;Q3 (3% ; 7%) (3% ; 4%) (0% ; 5%) (2% ; 4%) (1% ; 3%) (2% ; 3%) 30-39 år Median 9 % 9 % 7 % 8 % 6 % 4 % Q1;Q3 (8% ; 11%) (7% ; 10%) (6% ; 10%) (6% ; 9%) (5% ; 7%) (3% ; 5%) 40-49 år Median 18 % 13 % 11 % 10 % 9 % 7 % Q1;Q3 (10% ; 19%) (11% ; 14%) (9% ; 13%) (9% ; 12%) (7% ; 12%) (5% ; 9%) 50-59 år Median 18 % 16 % 15 % 13 % 13 % 9 % Q1;Q3 (16% ; 22%) (13% ; 19%) (10% ; 17%) (10% ; 15%) (10% ; 13%) (7% ; 12%) 60+ år Median 23 % 18 % 16 % 15 % 15 % 12 % Q1;Q3 (12% ; 26%) (13% ; 21%) (13% ; 19%) (10% ; 18%) (11% ; 18%) (9% ; 14%) Tabell 3.2.3. Andel sjukfall per vårdcentral som varat minst 30 dagar; median och kvartiler. Totalt Median 39 % 35 % 35 % 33 % 30 % 29 % Q1;Q3 (36% ; 44%) (32% ; 41%) (32% ; 39%) (30% ; 38%) (27% ; 36%) (24% ; 32%) Kvinnor Median 38 % 34 % 35 % 34 % 31 % 29 % Q1;Q3 (37% ; 44%) (32% ; 43%) (33% ; 40%) (30% ; 38%) (27% ; 37%) (25% ; 31%) Män Median 38 % 34 % 33 % 33 % 30 % 29 % Q1;Q3 (34% ; 45%) (31% ; 39%) (31% ; 36%) (27% ; 38%) (25% ; 36%) (25% ; 32%) 20-29 år Median 26 % 24 % 25 % 21 % 19 % 19 % Q1;Q3 (21% ; 30%) (19% ; 27%) (19% ; 26%) (17% ; 23%) (15% ; 22%) (15% ; 24%) 30-39 år Median 37 % 32 % 33 % 32 % 29 % 26 % Q1;Q3 (33% ; 38%) (30% ; 38%) (28% ; 38%) (28% ; 37%) (24% ; 33%) (22% ; 31%) 40-49 år Median 38 % 37 % 34 % 33 % 36 % 30 % Q1;Q3 (37% ; 45%) (31% ; 41%) (32% ; 39%) (31% ; 37%) (29% ; 39%) (25% ; 33%) 50-59 år Median 45 % 38 % 36 % 37 % 36 % 31 % Q1;Q3 (42% ; 50%) (36% ; 49%) (35% ; 45%) (33% ; 44%) (30% ; 41%) (27% ; 35%) 60+ år Median 51 % 44 % 41 % 39 % 39 % 36 % Q1;Q3 (38% ; 56%) (35% ; 53%) (37% ; 48%) (37% ; 43%) (35% ; 44%) (30% ; 40%) Medianvärden och kvartiler beräknade på andel (%) inom var och en av de 21 vårdcentralerna, för mer information, se metodavsnittet, sid 7. 25

Bilaga 1, Tabeller Tabell 3.2.4 a. Andel sjukskrivningsdagar för diagnosgrupp F (psykiska sjukdomar); median och kvartiler. Totalt Median 28 % 28 % 29 % 30 % 31 % 31 % Q1;Q3 (22% ; 30%) (24% ; 34%) (26% ; 35%) (26% ; 38%) (28% ; 35%) (26% ; 37%) Kvinnor Median 31 % 31 % 33 % 34 % 35 % 37 % Q1;Q3 (27% ; 34%) (27% ; 35%) (28% ; 37%) (27% ; 42%) (30% ; 40%) (32% ; 39%) Män Median 21 % 21 % 22 % 23 % 22 % 23 % Q1;Q3 (17% ; 26%) (15% ; 29%) (15% ; 29%) (20% ; 29%) (20% ; 29%) (18% ; 32%) 20-29 år Median 34 % 28 % 37 % 34 % 31 % 36 % Q1;Q3 (21% ; 43%) (25% ; 39%) (24% ; 45%) (28% ; 39%) (23% ; 43%) (24% ; 48%) 30-39 år Median 32 % 34 % 35 % 34 % 42 % 47 % Q1;Q3 (28% ; 46%) (29% ; 39%) (29% ; 37%) (30% ; 41%) (38% ; 47%) (39% ; 52%) 40-49 år Median 25 % 30 % 31 % 34 % 32 % 31 % Q1;Q3 (20% ; 33%) (25% ; 36%) (26% ; 35%) (24% ; 46%) (28% ; 38%) (27% ; 38%) 50-59 år Median 23 % 24 % 27 % 27 % 25 % 28 % Q1;Q3 (20% ; 28%) (20% ; 34%) (20% ; 34%) (20% ; 35%) (23% ; 31%) (19% ; 32%) 60+ år Median 17 % 17 % 18 % 24 % 21 % 20 % Q1;Q3 (13% ; 22%) (9% ; 18%) (15% ; 26%) (15% ; 28%) (15% ; 25%) (14% ; 27%) Tabell 3.2.4 b. Andel sjukskrivningsdagar för diagnosgrupp M (muskuloskeletala sjukdomar); median och kvartiler. Totalt Median 36 % 33 % 34 % 31 % 27 % 31 % Q1;Q3 (32% ; 39%) (28% ; 38%) (29% ; 35%) (24% ; 37%) (25% ; 34%) (25% ; 35%) Kvinnor Median 34 % 31 % 31 % 29 % 27 % 27 % Q1;Q3 (29% ; 37%) (29% ; 38%) (27% ; 34%) (21% ; 38%) (21% ; 33%) (25% ; 33%) Män Median 38 % 33 % 35 % 34 % 30 % 34 % Q1;Q3 (33% ; 43%) (29% ; 40%) (29% ; 43%) (28% ; 40%) (27% ; 37%) (27% ; 38%) 20-29 år Median 25 % 21 % 22 % 24 % 21 % 21 % Q1;Q3 (18% ; 32%) (14% ; 24%) (17% ; 28%) (17% ; 30%) (13% ; 26%) (11% ; 26%) 30-39 år Median 31 % 30 % 27 % 28 % 22 % 21 % Q1;Q3 (24% ; 35%) (23% ; 35%) (23% ; 32%) (21% ; 34%) (18% ; 29%) (16% ; 30%) 40-49 år Median 41 % 35 % 35 % 33 % 33 % 32 % Q1;Q3 (32% ; 44%) (29% ; 42%) (28% ; 43%) (22% ; 43%) (23% ; 36%) (26% ; 36%) 50-59 år Median 38 % 35 % 33 % 35 % 32 % 32 % Q1;Q3 (34% ; 39%) (30% ; 38%) (28% ; 37%) (22% ; 42%) (25% ; 37%) (28% ; 40%) 60+ år Median 37 % 39 % 36 % 35 % 30 % 33 % Q1;Q3 (30% ; 45%) (28% ; 46%) (32% ; 41%) (29% ; 41%) (24% ; 40%) (24% ; 38%) Medianvärden och kvartiler beräknade på andel (%) inom var och en av de 21 vårdcentralerna, för mer information, se metodavsnittet, sid 7. 26

Bilaga 1, Tabeller Tabell 3.2.4 c. Andel sjukskrivningsdagar för diagnosgrupp R (symtomdiagnoser); median och kvartiler. Totalt Median 7 % 8 % 8 % 8 % 7 % 8 % Q1;Q3 (5% ; 9%) (6% ; 9%) (7% ; 9%) (6% ; 10%) (6% ; 9%) (6% ; 9%) Kvinnor Median 7 % 9 % 8 % 8 % 8 % 8 % Q1;Q3 (6% ; 10%) (7% ; 11%) (6% ; 11%) (7% ; 10%) (6% ; 9%) (7% ; 10%) Män Median 6 % 8 % 7 % 7 % 7 % 7 % Q1;Q3 (3% ; 7%) (3% ; 9%) (6% ; 11%) (4% ; 10%) (4% ; 8%) (4% ; 9%) 20-29 år Median 8 % 8 % 7 % 8 % 8 % 8 % Q1;Q3 (4% ; 9%) (4% ; 11%) (4% ; 11%) (5% ; 12%) (4% ; 12%) (6% ; 10%) 30-39 år Median 7 % 8 % 9 % 8 % 6 % 6 % Q1;Q3 (5% ; 11%) (5% ; 14%) (7% ; 11%) (3% ; 10%) (3% ; 8%) (3% ; 7%) 40-49 år Median 6 % 8 % 8 % 9 % 7 % 9 % Q1;Q3 (5% ; 9%) (4% ; 12%) (4% ; 11%) (5% ; 10%) (4% ; 9%) (6% ; 10%) 50-59 år Median 5 % 9 % 8 % 6 % 7 % 8 % Q1;Q3 (4% ; 10%) (6% ; 12%) (5% ; 11%) (3% ; 11%) (4% ; 10%) (6% ; 9%) 60+ år Median 7 % 6 % 6 % 6 % 9 % 7 % Q1;Q3 (3% ; 13%) (5% ; 7%) (3% ; 11%) (4% ; 12%) (5% ; 12%) (2% ; 9%) Tabell 3.2.4 d. Andel sjukskrivningsdagar för diagnosgrupp Z (Diverse faktorer); median och kvartiler. Totalt Median 3 % 2 % 1 % 1 % 2 % 1 % Q1;Q3 (2% ; 4%) (1% ; 2%) (1% ; 2%) (1% ; 2%) (1% ; 3%) (0% ; 2%) Kvinnor Median 2 % 2 % 1 % 1 % 1 % 1 % Q1;Q3 (1% ; 4%) (0% ; 3%) (0% ; 3%) (1% ; 2%) (0% ; 4%) (0% ; 2%) Män Median 2 % 2 % 1 % 0 % 1 % 1 % Q1;Q3 (1% ; 4%) (1% ; 3%) (0% ; 2%) (0% ; 3%) (0% ; 2%) (0% ; 1%) 20-29 år Median 0 % 1 % 0 % 0 % 1 % 0 % Q1;Q3 (0% ; 1%) (0% ; 5%) (0% ; 2%) (0% ; 1%) (0% ; 1%) (0% ; 2%) 30-39 år Median 2 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Q1;Q3 (0% ; 4%) (0% ; 5%) (0% ; 2%) (0% ; 2%) (0% ; 3%) (0% ; 2%) 40-49 år Median 3 % 2 % 1 % 1 % 1 % 0 % Q1;Q3 (1% ; 6%) (1% ; 3%) (0% ; 3%) (0% ; 3%) (0% ; 3%) (0% ; 1%) 50-59 år Median 2 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Q1;Q3 (1% ; 5%) (0% ; 2%) (0% ; 2%) (0% ; 3%) (1% ; 4%) (0% ; 2%) 60+ år Median 0 % 1 % 0 % 0 % 0 % 1 % Q1;Q3 (0% ; 2%) (0% ; 3%) (0% ; 1%) (0% ; 2%) (0% ; 2%) (0% ; 1%) Medianvärden och kvartiler beräknade på andel (%) inom var och en av de 21 vårdcentralerna, för mer information, se metodavsnittet, sid 7. 27