Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas Magnus Lommerdal

Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas > Svenska kraftnäts uppdrag > Tillbakablick och förändrade förutsättningar > Totalförsvaret och civilt försvar > Vad ska vi dimensionera mot? > Vad har vi gjort? > Elförsörjningens kommande beredskapsplanering

Utdrag ur vår instruktion > Svenska kraftnät ska också ( ) svara för beredskapsplaneringen inom sitt verksamhetsområde under kris- eller krigsförhållanden > I krig eller när regeringen annars bestämmer är det Svenska kraftnäts uppgift att i samverkan med övriga totalförsvarsmyndigheter tillgodose samhällets behov av elkraft genom att planera, leda och samordna elförsörjningens resurser + Bevakningsansvarig myndighet + Elberedskapsmyndighet

Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas > Svenska kraftnäts uppdrag > Tillbakablick och förändrade förutsättningar > Totalförsvaret > Vad ska vi dimensionera mot? > Vad har vi gjort? > Elförsörjningens kommande beredskapsplanering

Bakgrund > Krigsorganisationen avvecklades 2002 > Bildades 1997, men har rötter till 1934 > En nationell ledning och tre regionala ledningar > Enbart till för krigssituationer och personalkrävande > Ersattes av elsamverkansorganisationen och av vår krisledningsorganisation > Vår samlade beredskapsplanering upphörde 2005

Hur är det med beredskapen? > Vi avvecklade: > Oljebergrum, lager av livsmedel etc, skyddsmasker till alla, skyddade ledningscentraler, reservmateriel, förmåga till krigssjukvård, beredskapspolisen, krigsplacering, K-företag, totalförsvarsövningar > Och vi utvecklade > Samhällets krisberedskap > Regelverket överlevde!!

Nya förutsättningar > Försämrat omvärldsläge > Ny inriktning av försvaret > Budgetförstärkningar av försvaret > Bred politisk uppslutning bakom beslut

Vad är civilt försvar > Totalförsvaret består av > Militär verksamhet milititärt försvar > Civil verksamhet civilt försvar > Civilt försvar är INTE en organisation > Civilt försvar är arbete som bedrivs av myndigheter, privata företag och frivillig organisationer > I fred är civilt försvar förberedelser och planering

Grunden till arbetet med civilt försvar > Samhällets robusthet > Förmågan att hantera situationer upp till väpnat angrepp Förmågan att hantera kriser i fred ger grundläggande förmåga att hantera krigssituationer

Mål för civilt försvar regeringens förslag > Målet för det civila försvaret ska från och med 2016 vara att > Värna civilbefolkningen > Säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna > Bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld

Viktiga ingångsvärden > Dagens samhälle är mer sårbart > Försvarsmakten är mer beroende av stöd > Hotbilden är förändrad > Ge och ta emot hjälp > Försvarsvilja/folkförankring hur ser den ut?

Vad ska vi dimensionera mot? > FOI MEMO 5089 - öppet underlag > Typfall 4: Angrepp som omfattar landstigning och luftlandsättning mot viktiga områden i Sverige Typfallet beskriver ett begränsat väpnat angrepp med fjärrstridsmedel mot militära mål och civil infrastruktur, i syfte att kraftigt begränsa Sveriges politiska vilja och militära förmåga att agera. Angreppet följs upp med landstigning och luftlandsättning mot begränsade områden från vilka angriparen med kvalificerade vapensystem kan dominera närområdet.

Några utdrag > Angriparens syfte är att kraftigt reducera Sveriges förmåga att agera i en aktuell internationell kris, genom att fysiskt förneka oss och tredje part militär handlingsfrihet i närområdet och samtidigt öka sin egen handlingsfrihet. > Angreppet inleds med en våg av fjärrstridsmedel (kryssningsrobotar kombinerade med ballistiska robotar; ca 100-200 stycken) och sabotagegrupper. Cyberattacker sker mot viktiga funktioner. > Ett mindre antal insatser görs mot civil infrastruktur av särskild betydelse (el, tele och väg/järnväg). > Attackerna har avsedd verkan. Det militära försvaret drabbas, el- och telenät i Mellansverige och vissa regioner är utslagna för minst några dagar och förflyttningar på väg/järnväg försvåras allvarligt.

Vad har vi gjort? > Samarbete med MSB > Sammanställning lägesbild > Informationsutbyte med andra myndigheter > Kunskapsuppbyggnad > Levererat en lägesrapport om elförsörjningens beredskapsplanering

Vad betyder detta för oss? > Inkludera perspektivet höjd beredskap i nuvarande verksamheter (RSA, informationssäkerhet, reparationsmateriel, etc.) > Inrikta elförsörjningens samlade beredskapsplanering > Stödja elföretagens beredskapsplanering > Genomföra intern beredskapsplanering > Samverka och stödja andra myndigheter (planering, övningar, etc.) Årlig lägesrapportering

Elförsörjningens samlade beredskapsplanering > Handlingsplan 2016-2020 övergripande och sammanhållande planläggning av aktiviteter relaterade till höjd beredskap > Grundsyn för elförsörjningen övergripande principer för samordning, prioritering och resursförstärkning inför och vid höjd beredskap, med utgångspunkt från FM och MSBs grundsyn för en sammanhängande planering av totalförsvaret

Elförsörjningens beredskapsplanering > Vidareutveckling av elsamverkansorganisationen SB utför utredning om förutsättningar, samverkansformer med Svks krisledningsorganisation > Elföretagens planering SB utför utredning och tar fram vägledning > Bemanning, utbildning och övning > Krigsplacering av nyckelpersoner

Summering > Svenska kraftnäts uppdrag > Strategiska timeouten > Nya förutsättningar > Civilt försvar och totalförsvar > Dimensionering > Elförsörjningens beredskapsplanering