Undersökningsmetoder för att mäta patientupplevelser inom psykiatrisk vård i Sverige

2016-06-08 Psykiatri förstudie Undersökningsmetoder för att mäta patientupplevelser inom psykiatrisk vård i Sverige Genomförd av: Joakim Karlsson, IC Quality Beda Andersson, IC Quality

Innehåll Bakgrund... 3 Tidigare psykiatrimätningar... 3 Nationell patientenkät i Sverige... 3 LARO-mätningen... 4 Nationell patientenkät i England... 4 Nationell patientenkät i Danmark... 5 Målgruppsanalys... 5 Öppenvård... 5 Slutenvård... 6 Sammanfattning av intervjuerna... 8 Framgångsfaktorer... 9 Medievanor... 9 Våra rekommendationer...10 Fördelar:...11 Utmaningar - Vad kommer krävas av leverantören, SKL, landstingen och regionerna?...11 Information...11 Personal...12 Svarsfrekvens...12 Praktiskt...12 Sammanfattning - Rekommendationer...13 Bilaga 1. Tabeller...15 2

Bakgrund I december 2015 fattade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), i samråd med psykiatrimätningens arbetsgrupp, beslut om att senarelägga den nationella psykiatrimätningen inom ramen för Nationell Patientenkät. Detta baserat på Primärvårdsmätningens låga (relativt föregående år) svarsfrekvens 2015 och framförallt psykiatrimätningens historiskt sett låga andel svarande. Förstudien syftar till att identifiera den mest fördelaktiga undersökningsmetoden för att mäta patienters upplevelser av den psykiatriska öppen- och slutenvården i Sverige. I denna förstudie har vi dels intervjuat 18 verksamhetsrepresentanter runt om i landet för att ta del av erfarenheter, tankar och reflektioner kring olika mätmetoder. IC Quality har haft som ambition att prata med representanter utifrån olika roller. Både centrala roller (verksamhetsutvecklare, utvecklingschefer, kvalitetsstrateger och forskare) och dels personer som arbetar mer patientnära (enhetschefer och verksamhetschefer). Utöver intervjuerna har det även genomförts en inventering av nationella och internationella PREM-mätningar (Patient Reported Experience Measures) inom den psykiatriska vården. Detta arbete är sammanfattat under avsnittet Tidigare psykiatrimätningar. En målgruppsanalys har genomförts med material från intervjuer och statistik på målgruppens ålder och kön. Denna statistik har sedan satts i relation till köns- och åldersgruppernas allmänna svarsbenägenhet. Tidigare psykiatrimätningar För att resultat från mätningar som avser att undersöka patientupplevelser inom den psykiatriska vården skall vara så jämförbara som möjligt har sökningen på tidigare studier och forskning fokuserats till länder med sjukvårdssystem som liknar Sveriges sjukvårdssystem. Bland dessa länder har bäst material hittats i England och i Danmark. Detta avsnitt behandlar även det tidigare utförandet av mätningar av patientupplevelser inom ramen för Nationell Patientenkät samt en väntrumsenkät som genomfördes på mottagningar för läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende (LARO). Nationell Patientenkät i Sverige Tidigare har mätningar av patienters upplevelser inom den psykiatriska vården, utförda inom ramen för Nationell Patientenkät, utförts genom postala utskick av enkäter. Mätningarna gjordes under åren 2010, 2012 och 2014. Målpopulationen omfattade patienter inom slutenvården som blivit utskrivna under januari-mars eller som varit på besök inom öppenvården under februari-mars. Enkäterna skickades ut postalt och följdes sedan upp med två påminnelser till individer som ännu inte besvarat enkäten. Svarsfrekvensen för mätningen av patientupplevelser inom öppenvården har sjunkit från 41 procent 2010 till 35 procent 2014. Samma mönster återfinns för slutenvården som sjunkit från 32 procent 2010 till 30 procent 2014. 1 1 Svarsfrekvensen för slutenvården har dock ökat något sedan 2012 då svarsfrekvensen var 29 procent. Ej justerade svarsfrekvenser som rapporteras på http://npe.skl.se/. Genomförandet är baserat på den primärvårdsunderökning som genomfördes 2013, då dokumentation kring psykiatrimätningens genomgörande ej hittats. 3

LARO-mätningen Inom ramen för Nationell Patientenkät genomförde Region Skåne tillsammans med IC Quality en väntrumsenkät under december 2015 och januari 2016 på mottagningar för läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Patienterna besvarade enkäten i samband med ett besök på mottagningen. Totalt ingick 17 mottagningar i mätningen och av de 1191 patienter som gavs möjlighet att besvara enkäten var det 641 personer som svarade (ca 54 procent svarsfrekvens). Svarsfrekvensen beräknades utifrån antalet svar och det totala antalet unika besök som respektive mottagning hade under mätperioden. Svarsfrekvensen var relativt hög, dock finns det en viss osäkerhet i siffrorna eftersom det är svårt att med säkerhet veta hur många patienter som gavs möjlighet att besvara enkäten. Det är möjligt att personal inte erbjudit alla patienter att besvara enkäten. Av denna anledning var den faktiska svarsfrekvensen troligtvis något högre än den som rapporterades. Svarsfrekvenserna varierade mycket mellan de deltagande vårdenheterna, detta troligtvis p.g.a. att de olika enheterna engagerade sig olika mycket i mätningen. Allt ifrån att 24 patienter utav 134 patienter (18 procent) som besökt en mottagning under mätperioden besvarade enkäten till 43 av 45 (96 procent) på en annan enhet. En av de medverkande enheterna avvek från instruktionerna och ändrade utförandet från väntrumsförfarande till att skicka enkäten per post till respondenterna. Denna enhets statistik uteslöts vid beräkningen av den totala svarsfrekvensen. Anledningen till varför denna enhet valde att skicka ut enkäter var att de ansåg att patientflödet skiljde sig från övriga enheters med färre antal besök under mätperioden. 2 Nationell Patientenkät i England England utför årligen en nationell patientenkät riktad till patienter inom psykiatrisk vård. Mätningen utförs av Care Quality Comission (CQC) och genomförs genom att en enkät skickas ut och besvaras postalt. Respondenten ges även möjligheten att besvara enkäten på annat språk via ett telefonsamtal. Om patienten inte skickar in ett svar efter första utskicket, skickas upp till två påminnelser ut. År 2015 skickades totalt 46750 enkäter ut och 13292 personer besvarade vilket ger en svarsfrekvens på ca 29 procent. Mätningen har under flera år upplevt en sjunkande svarsbenägenhet, särskilt bland yngre där individer mellan 18-35 år i mätningen har en svarsfrekvens på 19 procent se figur 1 nedan. 3 Åldersfördelningen hos bortfallet i övriga åldersgrupper går att se i tabellen nedan. Svarande Ej svarande Fördelning i urvalet Fördelning hos respondenter Män 28,3% 71,7% 44,4% 42,5% Kvinnor 30,4% 69,6% 55,6% 57,5% 18-35 år 19,4% 80,6% 20,8% 13,6% 36-50 år 27,7% 72,3% 23,6% 22,4% 51-65 år 37,4% 62,6% 19,8% 25,5% 66+ år 32,0% 68,0% 35,8% 38,5% Figur 1. Åldersfördelning, svarsfrekvenser, bortfall och fördelning hos urval och respondenter i CQC s mätning 2015. I tabellen syns att männen har en något lägre svarsbenägenhet samt att åldersgruppen 18-35 år är underrepresenterad hos respondenterna. I urvalet motsvarar gruppen 18-35 år 21 2 Mer om denna mätning finns att läsa på http://vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/nyheter/nyheter-2016/patienter-nojdamed-metadonmottagningar/ 3 Community mental health survey - http://www.cqc.org.uk/content/community-mental-health-survey-2015 4

procent av individerna men bland de personer som har besvarat enkäten motsvarar de endast 14 procent. Nationell Patientenkät i Danmark Danmark utför årligen en mätning för att utreda patienters upplevelser av psykiatrisk öppenoch slutenvård. Mätningen utförs av Den Landsdaekkende Undersorelse af Patientoplevelser (LUP). Utförandet skiljer sig något mellan öppen- och slutenvården. I öppenvården delas enkäten ut av personalen till patienter i anknytning till besöket. De patienter som vårdas inom slutenvården får besvara enkäten under tiden på sjukhuset minst tre dagar före slutet av sjukhusvistelsen. År 2015 omfattade mätningen patienter inom barn och ungdomspsykiatrin (öppen- och slutenvård), rättspsykiatrisk vård samt vårdplatser inom psykiatrisk öppen- och slutenvård. Totalt gavs ca 25574 individer möjlighet att besvara enkäten varav 14321 svarade. Detta resulterade i en svarsfrekvens på ca 56 procent. 4 I den psykiatriska öppenvården för individer 18 år eller äldre gavs ca 10765 enkäter ut varav 6028 besvarades (56 procent). För slutenvården var siffran ca 3121 som gavs möjlighet att svara varav 2029 besvarades (65 procent). 5 Slutenvård Öppenvård Svarande Population Svarande Population Män 47% 48% 40% 37% Kvinnor 53% 52% 60% 63% Under 40 år 44% 43% 53% 53% 40-59 år 40% 39% 35% 35% 60+ år 16% 18% 12% 12% Figur 2. Demografi, väntrumsenkät Danmark, population och respondenter 18 år eller äldre inom psykiatrisk öppen- och slutenvård. Representativiteten i LUPs mätning är god både i slutenvården och i öppenvården. Endast männen kan sägas vara något underrepresenterade i öppenvården. Annars motsvarar respondenterna målpopulationen vad gäller ålder. Noterbart är att åldersfördelningen hos respondenterna representerar åldersfördelningen i populationen. Detta är något som postala mätningar sällan lyckas med eftersom svarsbenägenheten hos yngre generellt är lägre än för äldre individer i postala mätningar. Precis som i LARO-mätningen varierar svarsfrekvensen mellan enheter i LUPs mätning. Inom öppenvården varierar svarsfrekvensen mellan 0 och 100 procent med en median på 69 procent och i slutenvården är variationen för svarsfrekvensen mellan 14 och 100 procent med en median på 71 procent. Målgruppsanalys Målgrupperna är patienter inom den psykiatriska öppen- respektive slutenvården. För att bättre förstå till vilken grad dessa grupper skiljer sig från övriga vårdgrenar jämförs de med den totala gruppen patienter inom Sveriges öppen- respektive slutenvård. I följande stycke jämför vi psykiatrisk öppen- och slutenvård mot den totala öppen- och slutenvården i Sverige. Öppenvård Totalt var det 306834 patienter som behandlades inom den psykiatriska öppenvården 2014 mot totalt 4042794 patienter i den generella öppenvården. Medelåldern hos patienter i den 4 LUP-rapporten anger inte hur många individer som gavs möjlighet att besvara enkäten utan endast siffror för antal svarande och svarsfrekvens. Utifrån svarsfrekvensen och antal svar har sedan antalet individer som getts möjlighet att svara beräknats. 5 http://www.defactum.dk/om-defactum/projektsite/lup-psykiatri/ 5

15-19 år 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år 65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85+ år 15-19 år 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år 65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85+ år 15-19 år 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år 65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85+ år 15-19 år 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år 65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85+ år psykiatriska öppenvården var ca 40 år jämfört med medelåldern för patienter i den totala öppenvården som var ca 50 år. Könsfördelningen inom den psykiatriska vården skiljer sig något från den generella öppenvården då det är en relativt större andel män inom psykiatrin. 6 Nedan visas åldersfördelningen i psykiatrisk öppenvård och öppenvården generellt. 15% 12% 9% 6% 3% 0% Patienter inom psykiatrisk öppenvård 15% 12% 9% 6% 3% 0% Samtliga besök inom öppenvård Figur 3 och 4. Åldersfördelning inom psykiatrisk öppenvård och totalt inom öppenvården 2014. Det är tydligt att patienter inom den psykiatriska öppenvården är yngre än för öppenvården generellt. Patienter inom psykiatrisk öppenvård bestod 2014 av 11,6 procent 15-19 åringar i jämförelse med 5,3 procent inom öppenvården generellt. Slutenvård Samma mönster som inom öppenvården återfinns inom slutenvården. Inom slutenvården behandlades 830051 patienter totalt 2014 varav 60390 individer behandlades inom den psykiatriska slutenvården. Medelåldern var ca 45 år i psykiatriska slutenvården och ca 56 år för slutenvården totalt. Även i den psykiatriska slutenvården är männen relativt sätt fler än i övrig slutenvård. Nedan visas åldersfördelningen bland patienter i psykiatrisk slutenvård och samtliga slutenvårdspatienter. 15% 12% 9% 6% 3% 0% Patienter inom psykiatrisk slutenvård 15% 12% 9% 6% 3% 0% Samtliga besök inom slutenvård Figur 5 och 6. Åldersfördelning inom psykiatrisk slutenvård och total inom slutenvården 2014. Anledningen till varför detta är en viktig komponent för denna förstudie är att en generell utmaning med enkätundersökningar är att nå ut till yngre personer (individer under 35 år). För att illustrera detta visas i figur 7 svarsbenägenheten från Nationella Patientenkäts primärvårdsmätning 2015 (vuxen, läkarbesök) uppdelad i samma åldersklasser. I denna mätning skickades ca 265000 enkäter ut till individer som hade besökt en läkare på en primärvårdsmottagning i Sverige. Mätningen skickades ut postalt men gav respondenter 6 Samtliga siffror är för 2014, Socialstyrelsen: http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas 6

möjligheten att besvara enkäten på webben. Totalt valde ca 109500 personer att besvara enkäten. 7 100% 80% 60% 40% 20% 0% Svarsbenägenhet, primärvårdsmätningen 2015 Figur 7. Svarsbenägenhet i primärvårdsmätningen 2015 (vuxen, läkarbesök) uppdelat på ålder. Äldre individer svarade i mycket högre utsträckningen på primärvårdsmätningen än vad yngre individer gjorde. I åldersgruppen 20-24 år var det exempelvis endast 14 procent av individerna som returnerade enkäten, i åldersgruppen 70-74 år var siffran 67 procent. Ytterligare en bild behövs för att vi ska förstå hur åldersfördelningen påverkar mätningens svarsfrekvens, i figur 8 visas åldersfördelningen i urvalet för primärvårdsmätningen. Denna skall jämföras med åldersfördelningen hos patienter inom den psykiatriska öppen- och slutenvården, figur 3 och 5. 15% 12% 9% 6% 3% 0% Åldersfördelning primärvårdsmätning 2015 Figur 8. Åldersfördelning i Nationell Patientenkäts primärvårdsmätning 2015. Slutsatsen av detta är att psykiatrimätningarnas historiskt låga svarsfrekvenser troligtvis till stor del beror på att målgruppen är relativt yngre än målgruppen i övriga mätningar inom Nationell Patientenkät. Det är alltså troligt att andra faktorer som skiljer målgruppen från övriga målgrupper inte påverkar svarsfrekvensen i lika hög grad. Den psykiatriska vården består till en större del än övrig vård av manliga patienter som i andra mätningar visat sig ha en något lägre svarsbenägenhet än kvinnor. Därmed finns det skäl att tro att även den något större andelen män kan påverka svarsfrekvensen. Denna slutsats gäller i de fall då en postal metod använts och det går inte att dra samma slutsatser ifall en annan metod använts. Exempelvis ser vi i resultaten från den väntrumsenkät 7 Mer om mätningen finns att läsa på www.patiaentenkat.se 7

som utfördes i Danmark 2015 (se Tidigare psykiatrimätningar) att svarsbenägenheten i den mätningen inte varierar till lika stor grad beroende på ålder. Av denna anledning bör insatser som syftar till att höja svarsfrekvensen till stor del fokuseras på att få fler yngre individer att besvara mätningen. Sammanfattning av intervjuerna I denna förstudie genomfördes intervjuer med 18 verksamhetsrepresentanter. Syftet med intervjuerna var att fånga upp erfarenheter, tankar och reflektioner kring olika mätmetoder. Intervjuerna var semistrukturerade då alla som deltagit sitter på olika erfarenheter och roller. Exempel på områden som berörts i samtalen är egna erfarenheter av olika mätmetoder, vad som fungerat bra respektive mindre bra, förutsättningar för öppenvården och slutenvården, patienternas och personalens förutsättningar etc. Vid kvalitativa studier med intervjuer så är det vanligt att samla data till dess att så kallad mättnad uppnåtts, vilket innebär att man inte förväntar sig tillföra något nytt till resultatet genom att intervjua fler personer. I ramen för denna förstudie anses detta vara uppnått i och med de 18 samtal som genomförts. Bild 1. Exempel på metoder som framfördes i de 18 intervjuer som genomförts. Vid samtal med verksamhetsrepresentanter runt om i landet har det framkommit flera exempel på eget initierade mätningar som gjorts i olika landsting och regioner där man använt sig av metoder såsom väntrumsenkäter i pappersform och surfplattor. Det finns även exempel på kombination av olika metoder som upplevts fungera tillfredsställande. Genomförandena har skiljt sig åt då vissa har implementerat kontinuerliga mätningar, medan andra har genomfört mätningar under en viss avgränsad period på året. Samstämmigt i alla genomförda samtalen har varit att postala enkäter inte är en metod som förordas i detta fall. Vissa patienter kan exempelvis ha kognitiva svårigheter och då kan en postal enkät bli svår att hantera, samt att det inte finns möjlighet att ställa frågor till personalen. "Jag tror det är stort motstånd att svara hemma på en postal enkät om man redan inte mår så bra."/ Kvalitetssamordnare Majoriteten av de intervjuade upplevde att det går att ha samma mätmetod för både slutenoch öppenvård. Det som dock lyftes som en skillnad mellan öppen- och slutenvården är att de inte följer samma flöde vilket gör att det är olika faser som bäst lämpar sig att besvara en enkät. Inom slutenvården kan det exempelvis vara naturligt att genomföra en mätning i samband med utskrivningen medan det inom öppenvården kan skilja sig åt beroende på var patienten 8

befinner sig på patientresan. En patient kanske är på mottagningen för första gången medan en annan är där på en av sina återkommande besök. Framgångsfaktorer En framgångsfaktor som lyfts i flertalet fall är möjligheten för personalen att finnas tillgänglig vid undersökningstillfällen som genomförs på mottagningen, oavsett om denna sker med surfplatta, dator eller pappersenkät. Närhetsprincipen gör att fler patienter kan tänkas vilja delta då personalen kan förklara syftet, svara på frågor och motivera patienterna att svara. En enhetschef som vi talade med hade även gjort en egen studie som visade att patienterna önskar att bli tillfrågade av personal om att delge sina upplevelser och erfarenheter på plats. Fördel med detta är även att det sker i samband med besöket och därmed blir mer närhet till de områden frågorna berör. Att personalen involveras i genomförandet ses även som positivt utifrån att de kommer närmare svaren samt utvecklingsarbetet och därmed blir en motivator i det fortsatta förbättringsarbetet. De eget initierade mätningarna som lyckats få en bra svarsfrekvens har alla haft gemensamt att det varit färre frågor (ca 3-20 stycken) och att patienterna besvarat enkäten på mottagningen/avdelningen, antingen via pappersenkät som delats ut, via surfplatta eller dator som finns på plats. Nästintill alla intervjuade har själva lyft att tidigare enkäter varit för omfattande vilket bidragit till en låg svarsfrekvens utöver metodval med postal enkät. Förkortad enkät lyfts därmed som en stor bidragande framgångsfaktor i eget initierade mätningar. Att det är enkelt och lätt att fylla i är en viktig förutsättning. Flera av de intervjuade har lyft vikten av att prioritera rätt i valet av enkätfrågor. Här ser några av de intervjuade ett värde i att involvera brukar-/patientorganisationer. Därmed kommer patientperspektivet med och det ger även en viktig signal till patienterna att dessa organisationer varit delaktiga Information och återkoppling till patienter har lyfts som minst lika viktigt efter genomförandet som innan. Att synliggöra för patienterna vad resultaten blev och hur de används lyfts också som en framgångsfaktor. Flera exempel har lyfts där mottagningar/avdelningar har resultaten och åtgärder tydligt uppsatta för patienterna på plats för att öka transparensen och känslan av att det finns ett mervärde i att svara på enkäten då patienterna ser hur de används. Detta kan långsiktigt öka engagemanget att svara på dessa enkäter. "Det är en enkättrötthet i samhället i stort. Måste finnas någon morot. Behöver finnas ett sätt för patienterna att se vad som händer. Visualisera så mycket som möjligt, gärna på monitorer."/ Kvalitetssamordnare Oavsett metod som används för att fånga upp patientupplevelser är det viktigt med information. Det behöver vara förankrat i hela organisationen vad som kommer ske och hur. Personalen måste få tydliga instruktioner om vad som förväntas av dem vid byte av metod (exempelvis instruktionsfilm och/eller skriftlig instruktionsmanual) samt tydliga instruktioner kring enkäten till patienterna att dela ut på plats (exempelvis broschyrer eller informationsblad). Medievanor Samhället blir alltmer digitaliserat och i Sverige har 77 procent av befolkningen an smartphone. Användningen av smartphones har ökat kraftigt bara under de senaste åren. Av de som har smartphones använder 76 procent internet i mobilen och 93 procent av befolkningen från 12 år hade 2015 tillgång till internet i stort. Olika sociala medier används frekvent och hälften av alla svenskar använder Facebook dagligen där det också ökar bland framförallt medelålders 9

och äldre. En undersökning visar också att 71 procent av svenskarna över 12 år anser sig ganska kunniga eller mycket kunniga när det gäller användning av datorer. 8 Figur 9. Utvecklingen mellan år 2012 och 2015 av hur stor andel av svenskar som använder tre skärmar. 9 "Kanske pilota med paddor. Jag tänker att det kan vara en möjlig väg. När du ändå är på plats har du oftast tid. Hitta digitala lösningar som gör det möjligt att göra på plats."/arbetsgruppen Det satsas alltmer på e-tjänster i samhället och åldersgruppen 45-64 är den som flitigast använder e-tjänster på 1177 Vårdguiden idag. Vid val av metod är det viktigt att ta hänsyn till metoder som kan lämpa sig för den respondentgrupp undersökningen avser mäta. Utifrån samtal med olika verksamhetsrepresentanter upplevs inte att denna patientgrupps medievana har en påverkan på metoden då det inte går att generalisera utan varierar dels från person till person men också beroende på diagnos. Flera av de intervjuade upplever att medievanorna inte nämnvärt skiljer målgruppens från gemenemans medievanor, varför många tror att det skulle vara bra med en kombinerad metod. Oavsett ålder så upplevs även den äldre generationen bli mer van att använda sig av datorer och andra digitala lösningar och att ny teknik därmed inte upplevs utgöra ett problem. Flera har lyft tanken att ha en kombination av olika metoder som alternativ för att tillgodose olika behov och förutsättningar. "Även i den äldre gruppen börjar folk bli mer vana att använda datorer. Jag tror att man skulle behöva testa olika metoder./ /Kan man ha samma frågeställningar men på olika ställen? Det tror jag skulle vara bra."/ Kvalitetssamordnare psykiatrin Våra rekommendationer Utifrån resonemang i denna förstudie rekommenderar vi något av följande alternativ: - Väntrumsenkät i pappersform - En kombinerad metod av väntrumsenkät i pappersform och surfplattor. Efter att IC Quality landat i denna rekommendation återkom vi till ett par av de intervjuade för att testa vår hypotes kring val av metod. Spontana reaktionen från dessa var positiv och att det skulle vara ett steg i rätt riktning, framförallt vid den kombinerade metoden av pappersenkät 8 https://www.thinkwithgoogle.com/nordics, http://www.soi2015.se, https://www.iis.se/docs/svenskarna_och_internet_2015.pdf, 9 https://www.thinkwithgoogle.com/nordics 10

och surfplattor på plats. Alla upplevde att vid kombination av två olika metoder har vi chans att erbjuda valmöjlighet och därmed nå fler respondenter. Perfekt! Jättebra! Det är min spontana reaktion. Men är ju en del andra svårigheter som man behöver ta itu med såklart men tror ändå att det är rätt. /Kvalitetssamordnare Fördelar: Vid ett första steg mot val av digitala lösningar kommer data direkt in i systemet vilket förkortar ledtider och minskar miljöpåverkan. Vid införande av surfplattor finns även möjligheten att lägga till flera olika språk (pappersenkäterna kan även dessa tryckas på olika språk). Med denna metod kommer det också att finnas möjlighet att vidareutveckla ytterligare framöver. Exempelvis att respondenten kan skriva upp telefonnummer eller e-postadress i surfplattan om hen föredrar att svara via mobilen eller datorn och då få enkäten skickad till sig i ett SMS eller med e-post. Härmed skulle surfplattor kunna vara ett första steg mot ett mer responsivt och tillmötesgående förfarande där patienternas olika förutsättningar och önskemål om svarsmetod tas i beaktan. I motsats till den postala metoden kommer enkäten i närmare anknytning till besöket både med surfplatta och med väntrumsenkät i pappersform. De initiativ som lyckats med svarsfrekvensen runt om i landet har alla varit olika varianter av väntrumsenkät oavsett vilket medel som använts (dator, pappersenkät, surfplatta). Personal kan förklara och svara på eventuella frågor direkt på plats samt motivera patienten att svara. Utifrån denna kombination av metod kan vi logga, följa upp och utvärdera för att jämföra eventuella svar från pappersenkät kontra surfplattor. Till skillnad från postal metod skulle landstingen och regionerna besparas urvalsuppladdningar till leverantören inför enkätutskick. En nationell väntrumsenkät skulle kunna vara ett steg i riktningen mot att förnya undersökningsmetoden för samtliga mätningar inom Nationell Patientenkät. Jag tycker det var jättebra. Jag tror absolut på en metod där det görs på mottagningen framför postala. Även uppskattat från personalens sida." /Enhetschef inom psykiatrin angående erfarenheter av väntrumsenkät Utmaningar - Vad kommer krävas av leverantören, SKL, landstingen och regionerna? Nedan följer områden som är viktiga att ta i beaktan och se över vid eventuellt beslut att byta metod. Information För att i så stor utsträckning som möjligt säkerställa att metod och genomförande går till på samma sätt på samtliga deltagande enheter måste en tydlig informationskampanj genomföras. Inte bara från leverantören och SKL utan även från landstingen/regionerna och på kliniknivå. Det är viktigt med förankring och tydlighet i god tid inom hela organisationen vid byte av metod. Det bör finnas informationsbroschyrer till patienterna samt material till medarbetarna om genomförandet och vad som förväntas av dem. Det bör också tas i beaktan, vilket lyfts av flera av de intervjuade, att det kan påverka enkätsvaren när patienten kommer nära de personliga relationerna till sin behandlare. Patienterna måste fortfarande uppleva att genomförandet är konfidentiellt och då är 11

informationen oerhört viktig. Det finns även en risk för tacksamhetsbias, eftersom respondenten besvarar enkäten på mottagningen kan hen påverkas av omgivningen då frågorna besvaras. Detta innebär oftast att respondenter svarar mer positivt än vad hen hade gjort om enkäten besvarades i det egna hemmet. Jag tror verkligen att man bör sträva efter en tredje part. Det är annars ett beroendeförhållande. Jag tror inte att det är lämpligt att personalen går runt och informerar och tillfrågar patienterna. /Kvalitetsansvarig Personal Vid val av en metod som innebär att patienterna besvarar enkäten på mottagningen är det viktigt att ha i åtanke att det kräver mer av personalen än vid en postal enkät. Bland de verksamhetsrepresentanter vi pratat med varierar tankarna kring denna punkt. Vissa tror att det kan gå smärtfritt medan andra tror att det kan bli utmanande och att det lätt glöms bort då personalen har mycket att göra som det redan är. Vissa lyfter även upp att det skulle behövas förutsättningar med antingen timpersonal eller en neutral person från en patient- /brukarorganisation som finns behjälplig på respektive mottagning under enkätens svarsperiod för att kunna stötta vid frågor och funderingar, annars krävs tid för befintlig personal att kunna ge tydliga instruktioner. De som använt sig av väntrumsenkäter själva lyfter att de har lagt ganska mycket energi och tid på att motivera personalen och besvara frågor från patienter. "Ju längre enkäten är desto mer kommer krävas av personalen att vara behjälplig och kunna svara på frågor. Viktigt att ha med sig om det blir någon form av väntrumsenkät."/ Enhetschef psykiatrin Svarsfrekvens Vid ett genomförande på respektive mottagning kommer även svarsfrekvensen att bli beroende av personalens engagemang och tid. Ligger enkäten enbart i väntrummet blir svarsfrekvensen låg av de intervjuades erfarenhet patienterna måste bli tillfrågade. Av de exempel på egna mätningar som lyfts kunde detta även komma upp som en utmaning att mäta då det är svårt att veta hur många som blivit tillfrågade i förhållande till genomströmningen. Vi kan i detta förfarande utgå från genomströmningen vid svarsfrekvensredovisning men detta förutsätter att alla patienter fått förfrågan vilket är ett antagande som får göras. Svarsfrekvensen kommer härmed inte att vara jämförbar med postala mätningar. Vid postala mätningar har man mer eller mindre exakt vetskap om hur många individer som fick möjlighet att besvara enkäten och hur många som faktiskt gjorde detta. Vid ett väntrumsförfarande är det svårare att veta exakt hur många som gavs möjlighet att besvara enkäten och det är därför en viss osäkerhet i svarsfrekvenssiffrorna. Där personalen har uppmanat patienterna är det högre svarsfrekvens. Här hänger det ihop med personalens engagemang. /Verksamhetsutvecklare angående deras egna mätning med surfplattor Praktiskt Utöver att personal finns på plats är det viktigt att det finns utrymme där patienten kan svara i lugn och ro och känna att undersökningen fortfarande är konfidentiell. Vissa av de intervjuade har lyft fram att det är fördelaktigt på de mottagningar där det finns separata rum där patienten kan gå in och besvara enkäten. Alternativt gavs förslag på röstningsskärmar likt de som finns i allmänna valen. 12

Det kommer också behöva distribueras insamlingsboxar för pappersenkäten till respektive mottagning för att enkäten ska behålla konfidentialitet. Här behöver landstingen inventera vilka avdelningar/mottagningar som redan har insamlingsboxar på plats och vilka som har behov av att få tillgång till en sådan. För att underlätta genomförandet bör varje patient som svarar på pappersenkäten även få ett frankerat svarskuvert. Detta möjliggör för patienten att ta med sig enkäten hem om hen föredrar att svara hemifrån men också att respektive mottagning kan posta enkäterna som lämnats på plats. Det finns även risk för icke-homogent genomförande mellan olika enheter. Det kommer att vara svårt att kontrollera att genomförandet ser ut på samma sätt inom de olika vårdenheterna. Detta medför en osäkerhet i jämförelsen av resultat mellan vårdenheter. Fortsatt är det svårt att kontrollera vem som besvarar enkäten. Detta innebär att det finns risk att personer som inte ingår i målpopulationen besvarar enkäten vilket innebär en form av överteckning. Exempelvis finns det risk att individer som befinner sig på enheten i annat syfte än ett patientbesök väljer att besvara enkäten. Detta kan till viss grad begränsas med kontroller men risken för övertäckning anses vara högre än vid postala utskick. Det finns även en risk för att en patient som har flera besök under mätperioden besvarar enkäten mer än en gång och det blir problematiskt att justera detta under genomförandet. Vid ett väntrumsförfarande blir det svårare att tillämpa statistiska metoder som exempelvis att göra ett slumpmässigt urval av de individer som ska ingå i mätningen. Detta kan få konsekvenser för de statistiska metoder man kan tillämpa för att kontrollera resultaten i efterhand. Vid användande av surfplattor är det även bra att ta i beaktan att det kan förekomma tekniska problem eller att surfplattan/plattorna är upptagna av patienter redan. Detta är en av anledningarna till att vi föreslår den kombinerade metoden som ett alternativ då det alltid kan finnas pappersenkäter till hands. Sammanfattningsvis är detta genomförande mer praktiskt komplicerat i jämförelse med postal metod. Det kommer att krävas en mer omfattande process att genomföra en nationell väntrumsenkät jämfört med omfattningen av en postal enkät, men utifrån tidigare års låga deltagande vid den postala metoden är väntrumsenkät en metod att förorda med ambitionen att höja svarsfrekvensen. En högre svarsfrekvens ger mer incitament till verksamhetsförbättring utifrån mätningens resultat. Sammanfattning - Rekommendationer Utifrån denna förstudie ger vi sammanfattningsvis följande rekommendationer: Välj metod som genomförs på plats. De framgångsrika exempel vi stött på i denna studie har haft detta gemensamt. Begränsa antalet frågor. Genomför en pilot inom både slutenvården och öppenvården om beslut tas att byta metod. Insatser som syftar till att höja mätningens svarsfrekvens bör fokuseras på att höja svarsfrekvensen hos yngre. En möjlig metod för att åstadkomma detta vore att utföra en väntrumsenkät där vi ser att svarsbenägenheten inte verkar skilja sig mellan åldrarna i lika stor utsträckning som vid en postal metod. Ett väntrumsförfarande försvårar möjligheten till att dra ett slumpmässigt urval för de individer som ska ingå i mätningen. Detta skulle innebära att man under mätperioden gör ett totalurval med risk för underteckning (att personer som ingår i mätningen inte 13

ges möjlighet att besvara enkäten). Därför rekommenderas att utförandet planeras noga och att kontroller införs för att säkerställa att utförandet vid alla deltagande enheter skiljer sig i så låg utsträckning som möjligt. Framtagning av en tydlig kommunikationsstrategi där det med enkla medel behöver finnas en riktad satsning på information och instruktioner till berörd personal. Uppmana enheter att visualisera sina resultat för patienter för att öka transparensen och därmed på sikt viljan att delta i mätningar av patientupplevelser. 14

Bilaga 1. Tabeller Antal patienter i psykiatrisk öppenvård i Sverige 2014 Totalt antal besök öppenvård i Sverige 2014 Män (49 %) Kvinnor (51 %) Båda könen Män (46 %) Kvinnor (54 %) Båda könen Ålder Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent 0-4 år 1590 0,95% 846 0,48% 2436 0,71% 128738 6,99% 105724 4,80% 234462 5,80% 5-9 år 8766 5,23% 3398 1,92% 12164 3,53% 99963 5,43% 80673 3,66% 180636 4,47% 10-14 år 15514 9,26% 7424 4,20% 22938 6,66% 90179 4,90% 74332 3,38% 164511 4,07% 15-19 år 17614 10,51% 18116 10,24% 35730 10,38% 89991 4,89% 94402 4,29% 184393 4,56% 20-24 år 15943 9,52% 18995 10,74% 34938 10,15% 97958 5,32% 130286 5,92% 228244 5,65% 25-29 år 14279 8,52% 16810 9,51% 31089 9,03% 92836 5,04% 146090 6,64% 238926 5,91% 30-34 år 12591 7,52% 14412 8,15% 27003 7,84% 87566 4,75% 141121 6,41% 228687 5,66% 35-39 år 11599 6,92% 13572 7,68% 25171 7,31% 88174 4,79% 133586 6,07% 221760 5,49% 40-44 år 11282 6,73% 14391 8,14% 25673 7,46% 97602 5,30% 136171 6,19% 233773 5,78% 45-49 år 12003 7,16% 14198 8,03% 26201 7,61% 107656 5,85% 141094 6,41% 248750 6,15% 50-54 år 11951 7,13% 12879 7,28% 24830 7,21% 110768 6,01% 139602 6,34% 250370 6,19% 55-59 år 9868 5,89% 10643 6,02% 20511 5,96% 114291 6,21% 135392 6,15% 249683 6,18% 60-64 år 8005 4,78% 8569 4,85% 16574 4,81% 125160 6,80% 138697 6,30% 263857 6,53% 65-69 år 6106 3,64% 7176 4,06% 13282 3,86% 148173 8,05% 158835 7,22% 307008 7,59% 70-74 år 4323 2,58% 5588 3,16% 9911 2,88% 133618 7,26% 142435 6,47% 276053 6,83% 75-79 år 2975 1,78% 4051 2,29% 7026 2,04% 98679 5,36% 111700 5,07% 210379 5,20% 80-84 år 1836 1,10% 3058 1,73% 4894 1,42% 69406 3,77% 89011 4,04% 158417 3,92% 85+ år 1298 0,77% 2703 1,53% 4001 1,16% 60834 3,30% 102051 4,64% 162885 4,03% Totalt 167543 100,00% 176829 100,00% 344372 100,00% 1841592 100,00% 2201202 100,00% 4042794 100,00% Figur 11. Ålders- och könsfördelning, patienter inom psykiatrisk öppenvård och total öppenvård i Sverige 2014. Antal patienter i psykiatrisk slutenvård i Sverige 2014 Totalt antal besök slutenvård i Sverige 2014 Män (52 %) Kvinnor (48 %) Båda könen Män (43 %) Kvinnor (57 %) Båda könen Ålder Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent 0-4 år 34 0,11% 38 0,13% 72 0,12% 24299 6,31% 18454 3,59% 42753 4,75% 5-9 år 44 0,14% 31 0,11% 75 0,12% 7908 2,05% 5751 1,12% 13659 1,52% 10-14 år 195 0,61% 459 1,58% 654 1,07% 7164 1,86% 5924 1,15% 13088 1,45% 15-19 år 1670 5,21% 2387 8,19% 4057 6,63% 9664 2,51% 11897 2,31% 21561 2,40% 20-24 år 3259 10,16% 3073 10,55% 6332 10,35% 13031 3,38% 26713 5,19% 39744 4,42% 25-29 år 3129 9,76% 2641 9,07% 5770 9,43% 11759 3,05% 46426 9,03% 58185 6,47% 30-34 år 2710 8,45% 2118 7,27% 4828 7,89% 10854 2,82% 51380 9,99% 62234 6,92% 35-39 år 2328 7,26% 1872 6,43% 4200 6,86% 11237 2,92% 35250 6,85% 46487 5,17% 40-44 år 2259 7,05% 2140 7,35% 4399 7,19% 13471 3,50% 22039 4,29% 35510 3,95% 45-49 år 2773 8,65% 2277 7,82% 5050 8,25% 17345 4,50% 19555 3,80% 36900 4,10% 50-54 år 2961 9,24% 2116 7,26% 5077 8,30% 20540 5,33% 20557 4,00% 41097 4,57% 55-59 år 2611 8,14% 1749 6,00% 4360 7,13% 24134 6,26% 21378 4,16% 45512 5,06% 60-64 år 2248 7,01% 1444 4,96% 3692 6,03% 29603 7,68% 25265 4,91% 54868 6,10% 65-69 år 1865 5,82% 1442 4,95% 3307 5,40% 39231 10,18% 33672 6,55% 72903 8,10% 70-74 år 1244 3,88% 1161 3,99% 2405 3,93% 40368 10,48% 36041 7,01% 76409 8,49% 75-79 år 900 2,81% 1070 3,67% 1970 3,22% 35636 9,25% 35241 6,85% 70877 7,88% 80-84 år 780 2,43% 1101 3,78% 1881 3,07% 30921 8,03% 36223 7,04% 67144 7,46% 85+ år 1051 3,28% 2011 6,90% 3062 5,00% 38133 9,90% 62487 12,15% 100620 11,19% Totalt 32061 100,00% 29130 100,00% 61191 100,00% 385298 100,00% 514253 100,00% 899551 100,00% Figur 12. Ålders- och könsfördelning, patienter inom psykiatrisk slutenvård och total slutenvård i Sverige 2014. Källa: http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas 15