Samarbetspartner och koppling till andra ansökningar om certifiering

Relevanta dokument
Fo rdjupning planeringsprojekt P25 Ha llbarhetscertifiering av befintliga omra den IVL Svenska Miljo institutet samt samarbetspartner

Lägesrapport för projektet HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar

Citylab verktygslådan för hållbar stadsutveckling

Future Cities Framtidens städer

Hållbarhetscertifieringar skapar nya arbetssätt och nya samarbetsformer

Ger hållbara projekt mätbarhet?

Citylabs utbildningar

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( )

Citylab - What s in it for me?

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling

RAPPORT Skolans roll i en hållbar stadsdel. Fredrik Frensborg

FOCUS 11. Certification of urban districts

Il I*, ÖLLO»Al i 'i i ( 111 ÖP HÅLLBARA STÄDER

as, 1 Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr:

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

En seminarieserie om hållbarhetscertifiering av stadsdelar i Sverige. Hållbarhetscertifiering av stadsdelar Göteborg den 13 september. Välkommen!

Komplettering av ansökan till projekt nr 46 Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006

Slutrapport HCS Projekt inom ramen för HCS som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken?

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Information om nätverksaktiviteter

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Slutrapport HCS Projekt inom ramen för HCS som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer

Undersökning Hållbar Stadsutveckling

Sverige baserad på målt energiförbruk efter 2 år

SBUF Affärsdrivet hållbarhetsarbete i anläggningssektorn

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Slutrapport HCS Projekt inom ramen för HCS som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer

STUDIEBESÖK PÅ TORSPLAN 2! Ett av världens mest hållbara handels- och kontorhus, certifieriat som Outstanding.

Analys av Plattformens funktion

Lokalt miljömålsråd i Uppsala erfarenheter av samverkan mellan kommun, näringsliv och andra aktörer

STUDIEBESÖK PÅ TORSPLAN 2! Ett av världens mest hållbara handels- och kontorhus, certifieriat som Outstanding.

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1415/16

Slutrapport HCS Projekt inom ramen för HCS som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Utvecklingsplan 2050

Projektplan Projekt Oberoende

Projektbeskrivning

Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling

Projektbeskrivning Effektivare integration mot portaler och dokumentplattformar SBUF-projekt Stockholm

Förslag till SAMARBETSAVTAL

Exempel och erfarenheter av hållbart stadsbyggande

Svensk byggforskning i samverkan

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner


Internationell strategi Sävsjö Kommun

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.


Projektplan för Vision 2025

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014

FÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE

Ett vägledningscentrum i samverkan

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad

Sammanfattande beskrivning

Försöksverksamhet i Fagersjö

Solenergiteknik i den hållbara staden

Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR?

Komplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar

Västra Götalandsregionens Kultur- och Regionutvecklingsnämnder Inbjudan

Levande lokala centrum

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Urban Transition Forum 19 september 2013

HÅLLBART BYGGANDE I VÄRMLAND Lågan samverkansprojekt för energieffektiva byggnader i Värmland. LÅGAN Rapport december 2014.

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

BESLUTSUNDERLAG TILL SWEDEN GREEN BUILDING COUNCIL

Projektplan: Glokala omställningscentra Folkhögskolan som arena och aktör

Industriell plattform för leverantörer

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :

Arbetsgång. Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun del landsbygd. Projektledare: Sara Eresund Datum:

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Aktivitetplan år Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt

Projektet. Västerbro i Lund. Projektforum 30juni

Verksamhetsplan En stark röst i samhället. En väg in i yrkeslivet. En inspirerande plattform. Ett studentfackligt forum.

UNDERSÖKNING HÅLLBAR STADSUTVECKLING

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

MADE IN SWEDEN INBJUDAN. building on 100 years of innovation for waterwise communities

Utmanande mål. År 2020 ska utsläppen av växthusgaser ha minskat med 30 procent jämfört med 1990 års nivå.

Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Ansvarig för direktiv: Diarienummer: Version: Revisionsdatum:

Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad. För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö

(tkr) Samtliga poster (även det som låg i plan), exklusive uppräkning av pris och lön

Invånarens syn på vilka etjänster inom Socialtjänsten som länet borde erbjuda samt behovet av regional plattform SLUTRAPPORT Version 1.

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

IQ Samhällsbyggnad - föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Januari 2014

Beslutsärende Deltagande Almedalen 2017

Reviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400

Kommunikationsprogram. för Stockholms stad

Transkript:

Nedan följer kompletteringar till vår ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt förordningen (2008:1407). Bakgrund Projektet HCS (Hållbarhetscertifiering av stadsdelar) startade 2010 av fyra aktörer (Stockholms stad, WSP, NCC och IVL). Ett och ett halvt år senare hade projektet växt så det omfattade 36 olika aktörer (statliga verk, kommuner, byggherrar, energibolag, arkitekter, konsulter, forskare, organisationer m.fl.). En styrgrupp bestående av ovanstående fyra aktörer och PEAB, Diligentia, Umeå kommun, Norrköpings kommun och Malmö stad har drivit projektet. Mottagare för resultatet har varit Sweden Green Building Council. Vid en seminarieserie den 5 16 september medverkade över 800 personer på seminarier i Umeå, Stockholm, Norrköping, Göteborg och Malmö. Seminarieserien avslutades med en internationell konferens med talare från USA, Storbritannien, Australien och Sverige. Seminarieseriens syfte var att beskriva och diskutera olika certifieringssystem för stadsdelar, certifieringsprojekt och utvecklingsprojektet HCS. Samarbetspartner och koppling till andra ansökningar om certifiering På seminarierna i september bad projektets styrgrupp och Sweden Green Building Council att få intresseanmälningar för nästa steg i projektet. Intresseanmälningar för medverkan i arbets- och referensgrupper i detta nästa projektsteg har inkommit från följande 54 aktörer: IVL WSP Norrköpings kommun Stockholms stad Malmö stad Umeå kommun NCC PEAB Diligentia Sweden Green Building Council Akademiska hus Nyréns arkitektkontor Tema White arkitekter Växjö kommun Nacka kommun Kjellgren Kaminsky Architechture Atkins Niras Ecoprofile Miljöbyrån Ecoplan Arcona Jernhusen Bengt Dahlgren Radar arkitektur & planering Ängelholms kommun HSB Ekologigruppen Ekoplan Ramböll Spacescape Göteborgs stad COWI

Delegationen för hållbara städer SWECO Riksbyggen Forsen Projekt Huddinge kommun Vattenfall Täby kommun Uppsala kommun SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Hifab Trivector Traffics Karin Nyquist Arkitekt Wallenstam Strabag Projektutveckling E.ON Synk arkitektur Tengbom Tyréns Lunds Tekniska Högskola Älvstranden Utveckling Kim Weinehammar Hyresgästföreningen Föreningen BOIHOP En avstämning kommer även att göras med samtliga 36 aktörer från steg 1 om intresse för medverkan i steg 2. Styrgruppen för projektet kommer att ta till vara på detta stora intresse och skapa olika fokusgrupper och involvera många aktörer med hög kompetens inom hållbar stadsutveckling. Diskussioner pågår för närvarande om hur projektet ska drivas och av vem. Det är önskvärt av många att projektet ska drivas av en non-profit organisation som kan utgöra en neutral plattform och som har en valberedning för en teknisk kommitté, styrelse o.s.v. Den organisation som många i projektet HCS skulle vilja se som projektägare är Sweden Green Building Council. Sweden Green Building Council är positiv till att verka som projektägare. Den 23 november kommer en öppen diskussion att hållas där alla är välkomna att delta och ge synpunkter på hur projektet ska drivas fortsättningsvis. Det finns en stark koppling mellan följande planeringsprojekt: P14 Svensk anpassning av certifieringssystem av stadsdelar P22 www.hallplatsen.nu en mötesplats för hållbar stadsutveckling P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden Dessa tre projekt kommer att drivas av en gemensam styrgrupp (eller teknisk kommitté och styrelse om projektet fortsättningsvis ägs av Sweden Green Building Council). En arbetsgrupp kommer att utses som har insyn i samtliga tre projekt. Därefter utses fokusgrupper som fördjupar sig i olika områden (t.ex. social hållbarhet, vatten, energi, grönytor, certifieringsprocessen, uppföljning o.s.v.). Eftersom det är så många olika deltagare i projektet HCS från olika orter i Sverige behövs en gemensam digital plattform, vilket hemsidan Hållplatsen (www.hallplatsen.nu) används som. På hemsidan har projektets resultat, filmer från workshops, presentationer från seminarier o.s.v. visats. På Hållplatsen kommer resultatet från projekten om svensk anpassning av certifieringssystem och hållbarhetscertifiering av befintliga områden att redovisas. Stadsutvecklingsprojekt som certifieras och även andra stadsutvecklingsprojekt kan beskrivas på hemsidan, vilket kan ge inspiration och bidra till kunskapsspridning och utbyte av erfarenheter och innovationer.

Koppling finns även till projekten P34 (Skolans roll i Hållbarhetscertifiering av stadsdelar) och P41 (Hållbarhetscertifiering i praktiken av en stadsdel i Malmö), genom att WSP och Malmö stad även medverkar i projektet HCS. Information och diskussion mellan projekten kommer att ske. Dessa två projekt drivs av WSP respektive Malmö stad, d.v.s. inte av styrgruppen för projektet HCS. Samordning med övriga portaler Det finns ett antal platser på nätet som tillhandahåller information runt hållbart samhällsbyggande de flesta är olika former av myndigheter eller intresseorganisationer där uppdraget i första hand är att informera och inte engagera. Dessa platser har heller inte funktionen att hålla ihop nätverk utan är ofta istället ute efter att visa upp goda exempel på hållbar stadsutveckling. En pågående utvecklingssatsning sticker dock ut den sida från Arkitekturmuseet som Delegationen valt att stödja. Här är ambitionen hög särskilt vad gäller att bli en bred informationssida för i första hand allmänheten med fokus på goda exempel. Den stora skillnaden mellan sidorna är att Hållplatsen utgår från ett stort fungerande nätverk med en tydlig utveckling av sidans ambition medan spridningseffekterna från Arkitekturmuseets satsning är lite mer otydliga. En samordning mellan våra sidor är därför nödvändig och kontakt är tagen med ansvarig projektledare hos Arkitekturmuseet. Tanken är att tillsammans i anslutning till respektive sida kunna utveckla sociala funktioner och verktyg med fokus på engagemang och demokratiskt påverkansarbete. Neutral/oberoende webbplats och koppling till sponsorer/annonsintäkter Att styrgruppen för projektet HCS är ansvarig för webbsidan borgar för att sidan i högsta möjliga mån kan ses som en neutral plats. Styrgruppen består av konsulter, forskare, byggherrar, fastighetsägare och kommuner. Ett av huvudsyftena med sidan är att vara en bred bas för både information och inspiration och kunna vara en självklar plats för vem som helst som arbetar med hållbar stadsutveckling. Att kunna hantera denna neutrala roll samtidigt med sponsring och annonsintäkter från företag och organisationer kräver en tydlig struktur på sidan och en uttalad målsättning med sidan utifrån en bra analys. Av strukturen på sidan ska alla besökare utan problem kunna se vilka delar som är annonser se exempel på hur man hanterat det på www.svd.se eller www.dn.se. Det pågår diskussioner om projektet HCS inklusive hemsidan Hållplatsen ska byta projektägare till en non-profit organisation Sweden Green Building Council. Om så blir fallet kan hemsidan betraktas som ännu mer neutral. Vid en öppen diskussion som alla intressenter bjuds in till den 23 november kommer frågan om projektägare och ägare av hemsidan att diskuteras. Därefter kommer ett beslut att fattas hos styrgruppen för projektet HCS och om aktuellt även styrelsen för Sweden Green Building Council. Sponsring ska enbart tas in för att hemsidan ska bli självförsörjande. Om en vinst skulle genereras av sponsring kommer den att gå till framtagande och underhåll av hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar och/eller den gala som planeras genomföras årligen avseende hållbar stadsutveckling och fastighetsutveckling. Skulle ytterligare vinst genereras från sponsring eller annonsintäkter kommer dessa att delas ut till nya utvecklingsprojekt som handlar om samverkan mellan olika aktörer i stadsutvecklingsprojekt. På så vis kan hemsidan fungera som en katalysator för hållbar stadsutveckling / samhällsutveckling.

Om Sweden Green Building Council eller annan non-profit organisation skulle äga hemsidan skulle dess fortlevnad säkras även efter att projektet HCS har genomförts. Projektgenomförande med bl.a. workshops Vi vill på ett kvalitativt sätt utgå från de involverade organisationerna och personerna i utvecklingen av Hållplatsen. När sidan byggdes upp fanns inte den ekonomiska möjligheten utan sidan blev istället ett första försök att skapa en gemensam referensplattform för hållbart samhällsbyggande något som vi också har lyckats med. För att sidan på allvar både ska kunna hålla ihop nätverket runt Hållbarhetscertifiering av stadsdelar och samtidigt kunna engagera en bredare publik behöver vi i flera steg både analysera och bygga ut den. De kvalitativa och kvantitativa analyser som behöver göras ligger till grund för både vilka målgrupper vi ska vända oss till samt på vilket sätt de ska involveras via bl.a. nyskapande lösningar för sociala medier. Här skulle det även vara lämpligt att koppla in de tekniska gränssnitt som WSP tar fram i hållbara stadsutvecklingsprojekt i bl.a. Östersund och Uppsala. Dessa gränssnitt som delvis kommer att vara anpassade till s.k. smarta telefoner (iphone, Android) fyller både sociala och demokratiska funktioner och borde även ingå i t.ex. Arkitekturmuseets satsning. Erfarenheter från andra projekt från de som medverkar i projektet HCS kommer att samlas in och användas i projektet. Tidplan Tidplanen för projektet framgår nedan: - I ett startmöte under januari 2012 bjuds företrädare för bl.a. Arkitekturmuseets satsning in och samarbetsplan upprättas. - Under våren 2012 görs de nödvändiga analyserna och målgrupp och en detaljerad arbetsplan utifrån målgruppernas behov tas fram. - Under hösten 2012 görs omarbetningen av sidan och de kompletterande verktygen från andra WSP-projekt bäddas in i sidans funktionsstruktur. Framtida resurs- och finansieringsplan Projektet kommer att finansieras genom bidrag från sponsorer (från t.ex. medverkande aktörer i projektet HCS). Projektledaren för HCS kommer att kontakta samtliga aktörer som har anmält intresse för att medverka i projektet HCS, Steg 2 (över 50 olika aktörer). Kompetens inom webbutveckling kommer att efterfrågas och en liten projektgrupp kommer att tillsättas som ansvarar för hemsidan. Fredrik Frensborg från WSP kommer att ansvara för denna del av projektet HCS med kontinuerlig rapportering till styrgruppen i projektet. De aktörer som väljer att stötta hemsidans fortlevnad och detta projekt får synas med sin logotype i ett särskilt fält som visar vilka som sponsrar hemsidan. Nedan framgår projektets budget:

Moment Projektledning 130 000 Arbetsgruppsmöten 40 000 Sammanställning aktörer, nätverk och projekt 40 000 Intervjuer 100 000 Förberedelser workshops 70 000 Workshops 260 000 Utskick och analys av frågor 90 000 Revidering av hemsidan 350 000 Uppdatering av hemsidan 170 000 Redovisning och möten 20 000 Kort rapport 30 000 Totalt 1 300 000 Hållbarhetsaspekter I certifieringssystem, som t.ex. BREEAM Communities, ingår aspekter för både social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Här kommer några konkreta exempel på frågor som ingår i BREEAM Communities: Ekologisk hållbarhet: Översvämningsrisk, energieffektivisering, förnybar energi, vattenkonsumtion, miljöanpassat materialval. Ekonomisk hållbarhet: Arbetstillfällen, främja företagande, investeringar Social hållbarhet: Affordable housing, brottsförebyggande och trygghet, social mångfald och integration. På Hållplatsen kommer både ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet att belysas, framför allt genom att beskriva olika projekt och goda exempel. Klimateffekter I ett certifieringssystem för stadsdelar kan man formulera krav avseende energieffektivisering, förnybar energi, åtgärder för att främja hållbart resande (gång, cykel och kollektivtrafik) m.m. vilket i sin tur har stora effekter på minskning av koldioxidutsläpp. Krav ska även ställas på hur uppföljning ska utföras. I många stadsutvecklingsprojekt har man ambitionen att vara klimatneutral, men systemgränser för vad man menar med detta varierar mellan olika kommuner (ingår t.ex. boendes resor, konsumtion o.s.v)? Dessa frågor kommer att lyftas i projektet och krav kommer att ställas på uppföljning, åtgärder m.m. för att nå en viss poängnivå. På Hållplatsen kan information spridas om åtgärder för att minska klimatpåverkan (både tekniska lösningar och åtgärder för beteendeförändring). Tävlingar kan upprättas om vilken stad som är mest klimatsmart o.s.v. vilket kan skynda på arbetet inom olika städer, både avseende energieffektivisering, förnybar energi, minimera bilåkning o.s.v.

Förmedling och användning av resultat Resultatet riktar sig till kommuner, byggherrar, fastighetsägare, konsulter, arkitekter, energibolag m.fl. som kan vara involverade i en certifieringsprocess. Likaså riktar sig resultatet till statliga verk och departement. Resultatet kommer att spridas främst via Sweden Green Building Council och Hållplatsen samt genom alla projektdeltagares nätverk, t.ex. SKL, Uthållig kommun, SBUF, Avfall Sverige, Svenskt Vatten m.m. All information om projektet kommer att finnas på Hållplatsen och eventuellt hos www.sgbc.se (eller länk från sidan). Samverkan mellan näringsliv och kommun I projektet HCSs arbets-, fokus- och referensgrupper kommer det att finnas representanter från både kommuner och privata företag (byggherrar, konsulter, arkitekter, energibolag m.fl.). Grupperna kommer att träffas regelbundet och samverkan kommer därmed att ske naturligt vid dessa möten och mellan dessa. I projektets första steg blev det en oerhört positiv samverkan mellan näringsliv och kommun. Erfarenheter och kunskap utbyttes både mellan olika aktörer och mellan olika kommuner. Vid framtida möten kommer även diskussion att föras om vilken information om projektet HCS och andra projekt som kan spridas via Hållplatsen och synpunkter hämtas in från alla medverkande aktörer. Medborgarnas deltagande och inflytande Hur man skapar delaktighet och engagemang hos boende och verksamma i stadsutvecklingsprojekt är något som kommer att diskuteras inom projektet HCS och sådana frågor kommer att ingå i certifieringssystem för stadsdelar. Medborgare har även möjlighet att ge synpunkter på projektet på Hållplatsen. Tidigt i projektet HCS ska det diskuteras hur projektgruppen kan hämta in synpunkter från medborgare avseende vilka frågor som bör ingå i ett hållbarhetscertifieringssystem. Synpunkter skulle kunna hämtas in via t.ex. Hållplatsen. Uppföljning och utvärdering Projektet kommer att följas upp kontinuerligt av projektledare och styrgrupp och redovisas till Delegationen för hållbara städer och Boverket. Eftersom certifiering av stadsdelar innefattar både ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet och hemsidan kommer att beskriva projektet HCS och hållbara stadsutvecklingsprojekt kommer redovisningen att innefatta samtliga dessa delar. Exakt utformning på uppföljningsplanen kommer att bestämmas i samråd med Delegationen för hållbara städer och Boverket vid uppstart av projektet. Förslagsvis skickas kvartalsvis en skriftlig redovisning av arbetet i projektet och vilket resultat som har erhållits. Om Delegationen och Boverket så önskar kan även muntliga möten hållas för att delge resultat kontinuerligt.

Nedan framgår ett förslag på uppföljningsplan för projektet. Uppföljningsplan Utvärderingar i utvecklingsskede (på projektbloggen) 2012-08-01 2013-01-15 Utvärdering i anslutning till slutrapport 2013-01-15 Utvärdering 2013-06-15 Utvärdering 2013-12-15 Ann-Kristin Karlsson WSP Sverige AB Fredrik Frensborg WSP Analys & Strategi