Reglab, Regional Fysisk Planering, 2-3 december 2014 Arbetets museum, Norrköping WS4: Den regionala mosaiken Gruppövning: Vi lägger den regionala mosaiken Diskussion, erfarenhetsutbyte och verkstad. Alla hade fått frågorna i förväg för att fundera till idag. Vad ska den regionala fysiska planeringen innehålla? Frågorna diskuterades i mindre grupper under en timme. Varje grupp sammanfattade sina diskussioner på mosaik-papper. Diskussionen handlade om: Vad? Hur ser den regionala planeringen ut idag och hur vill vi att den ska se ut i framtiden? Vilka sakfrågor måste behandlas? Vilka lagar och system måste samordnas? Vilka aktörer är, och måste vara, med? Vilka arenor finns, vilka måste stärkas, måste några nya till? Hur? Blå sakfrågor Grön aktörer och roller Gul formella och informella processer Orange befintliga och nödvändiga arenor Lila något mer Blå sakfrågor Hur får man icke frälsta att förstå/ta till sig det regionala uppdraget om fysisk planering? Hur djuplodande blir en regional översiktsplan? Fokuserar man på det som är gränsöverskridande ur ett kommunalt perspektiv?
Logistik. Bytespunkter. Energi. Kompetensutveckling. Sociala frågor. Bebyggelse. Infrastruktur: transport, IT. Naturresurser. Grön struktur. Vatten. Stad och land. Infrastruktur. Tillgänglighet. Kompetens. Näringsliv. Infrastruktur. Kollektivtrafik. Bebyggelsestruktur. Trafikering. Bostadsplanering. Miljö, energi, klimat. Landsbygdsutveckling. Kultur. Besöksnäring. Näringsliv. Kompetens. Arbetsmarknad. Vattenfrågor marint. Bostadsförsörjning. Bebyggelseplanering. Infrastruktur bredband. Kollektivtrafik. Infrastruktur. VA-frågor. Avfallshantering. Färskvattenförsörjning. Fjärrvärme. Markanvändning etablering av olika typ. Flygplatser. Kompetensförsörjning. Vi diskuterade vad fysisk planering är. Kompetensförsörjningsfrågor och utbildningsfrågor ingår också. Det går kanske att visa även kompetensförsörjningsfrågor fysiskt. Och att visa sociala skillnader, vi har talat om social atlas. Avfallshanteringen är en fråga man kanske borde hantera regionalt. Det handlar om kompetens, transporter, markanvändning, kostnader. Många delar där man borde tänka regionalt för att inte tänka fel. Kretsloppet kräver en större geografi. Ingen vill ha de stora energi- och logistikanläggningarna eller omlastningscentralerna, men alla behöver dem för den regionala tillväxten. Man skulle förhandla om sådana frågor, alla behöver inte ha alla saker. Bestraffningsanläggningar!
Kommittén hade ett uppdrag att hantera bostadsförsörjningsfrågor och svårigheter. Vi står inför en omstrukturering av hela planeringssystemet. Kommer vi att gå iland med detta? Bengt Nyman: Det finns två delar i uppdraget. Den vertikala integrationen för att underlätta bostadsförsörjningen. Den horisontella som handlar om den regionala planeringsnivån. Uppdraget handlar om att se till att hitta samordningsmöjligheter. Det är uppenbart att där finns en väldig potential. Jag tror på detta. Det är uppenbart att man måste göra något. Påverkar regeringskrisen ert arbete? Bengt Nyman: Regeringsskiftet efter senaste valet har inte lett till några förändringar. Det är en bred politikneutral kommitté viket kan tala för att det inte blir någon förändring. Kanske får vi hålla på till sommaren i stället för till den 27 mars. Grön aktörer och roller Region/län/landsting flernivåstyrning. Regionplan (regional fysisk planering) RUS. Kommunerna fysisk planering, LUS:ar. Medborgardialog. Medborgarna inflytande, kunskap, demokratiska processer. Intresseorganisationer. Länsstyrelsen underlag, avvägningar. Övriga statliga myndigheter finansiering, samordning. Sammanväga statliga intressen. Region/kommun. Individerna!! Regionala nivåns roll möjliggöra för utbyten pendling, kultur, besök, mm. Planeraren från diktator till katalysator. Kommunalförbund/kommuner. Länsstyrelsen. Regioner. Trafikverket. Regeringskansliet. Kommunerna!
Staten. Kommuner. Länsstyrelse. Trafikverket. Näringsliv. Landsting. RKTM. Regioner. Marknaden. Gränslandet region & Länsstyrelse? Regional nationell nivå. Hur utveckla dialogen? Körledare. Översättare. Kapacitet att ha med aktörer som har rådighet att hantera specifika sakfrågor. Kompetens i governance. Näringsliv. Akademin. Kollektivtrafikmyndighet. Regioner. Länsstyrelser. Privata aktörer. Vi hade en diskussion om medborgardialogen. Den har kanske kommunerna störst ansvar för. Det är svårt för regionen att nå ut till alla medborgare. Länsstyrelsens roll i dag är att ta fram underlag, men de kanske inte bidrar med någon analys eller medskick kring avvägning, och det behövs nog. Varför är det lättare att föra en medborgardialog i en kommun? Det är närmare. En fråga som berör den fysiska planeringen, till exempel grundstrukturen, det kan bli väldigt förvirrande för medborgaren att kommunen har den dialogen via samråd i översiktsplaneprocessen och så har regionen också viss dialog. Gul formella och informella processer Bygga förtroende. Helhetsperspektiv. Dialog i tidigt skede. Gemensam kunskapsbas. Processen överordnad produkten. Informella nätverk. Strukturfondsamarbete. Processer som ger möjlighet att bygga förtroende. Lagstiftning PBL, lag om kollek, RUS-förordning, miljöbalken, EU-direktiv.
Årshjul för rådslag, utvecklingssamtal etc. Utvecklingssamtal. RUS + RUP (formell process). Medborgardialog. Samverkansorgan. ÅVS. Utvecklingsprojekt. Orange befintliga och nödvändiga arenor Hur vet jag när jag påverkar? Vilka är arenorna? Vilken roll har de? Vem leder dem? Governance. Flerregionalt arbete. Kommunledning. Reglab. Sakfrågegrupper. Regionledning. Regionkommun regionförbund. Regionalt/lokalt rådslag. Tvärsektoriell arena mellan regionalt och nationell nivå önskvärt. Internationella arenor (grannländer)/utbyte. Länsövergripande storregionalt samarbete. Förhandlingsarenor förhandlingsplanering. Kompetensplattform. Miljömålsarbete. Arena för energiomställning. Erfarenhetsutbyte mellan regioner, regioner kommuner. Man pratar om den regionala, nationella nivån med ett rådslag vart fjärde år. Skulle man kunna ha motsvarande från regional till lokal nivå? Ett fyraårigt åtagande som gäller för regionen? Det skulle göra det enklare med planen som man ska eller inte ska göra.
Rådslagen kanske måste vara lite som översiktsplaner, det är många frågor. Annars blir det många rådslag, om man ska ett för bostadsförsörjning, ett för kompetensfrågor. Det finns en fara i governance, en otydlighet i hur man påverkar. Hur vet jag när jag påverkar? Det är en viktig fråga. Nu när vi jobbar med RUS försöker vi kartlägga vilka arenorna är, vilken roll de har, vem som leder. Det är kärnkraftstoff. Då är man inne och petar i sånt man inte ska. Kompetens i governance är viktig. Hur definierar man spelreglerna? Lila något mer Regionala analyser. Regionala verktyg. Metoder och verktyg. Behövs nya/andra perspektiv på resultat? Processen som en framgång i sig? Engagemang kan inte lagstiftas fram. Nya sätt att räkna. En framtida värdeökning med i besluten. Vem tar risken i planeringen? Vem vågar stå upp om det blir fel? Är urbanisering en naturlag? Ska planering förstärka eller motverka? Tygla kraften av politisk vilja. Vi konstaterade kraften av den politiska viljan, det går att ro iland ett jätteprojekt om den finns. Men den är inte per automatik inbyggd i våra strukturer. Det är människor som i slutändan gör sina val i livet, som styr utvecklingen. Vad styr? Hur mycket ska man följa med? Ska man spjärna emot eller förstärka urbanisering? Vem tar risken i planeringen? Vem vill stå upp när det blir fel? Vem tar ansvar i slutändan? Om man skulle våga gå emot en stark utveckling?
Den finns en tanke om att om vi bygger kommer folk att flytta dit. Då är vi tillbaka på risk. Ska de kommunala bostadsbolagen bygga och ta en risk där det inte finns ekonomiska incitament för privata aktörer att bygga? Så river i det om 20 år.