RAPPORT och Torsby kommun 2013-05-03 Upprättad av: Kristina Wilén, Johanna Westlund Granskad av: Mats Jansson, Per Rendahl Godkänd av: Per-Arne Lövqvist, Tomas Olsson
R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 2 (30)
RAPPORT Kund Torsby kommun 10. Tekniska avdelningen Att: Per-Arne Lövqvist 685 80 Torsby Konsult WSP Samhällsbyggnad Box 117 651 04 Karlstad Besök: Lagergrens gata 8 Tel: +46 10 722 50 00 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 Kontaktpersoner Johanna Westlund, WSP Process, 010-722 57 82 Kristina Wilén, WSP Samhällsbyggnad, 010-722 69 08 Mats Jansson, WSP Samhällsbyggnad, 010-722 57 13 3 (30)
Innehåll 1 INLEDNING 5 2 BEFINTLIG VA-FÖRSÖRJNING 8 2.1 Vattenförsörjning 8 2.1.1 Processbeskrivning befintligt vattenverk 8 2.1.2 Dimensioneringsdata befintligt vattenverk 9 2.2 Avloppsvattenhantering 10 2.2.1 Processbeskrivning avloppsreningsverk 10 2.2.2 Dimensioneringsdata befintligt avloppsreningsverk 11 2.3 Dagvatten 11 3 FRAMTIDA VATTENFÖRSÖRJNING 12 3.1.1 Kapacitet 12 3.2 Vattenverk 13 3.2.1 Förslag till nya dimensioneringsdata vattenverk 13 3.2.2 Befintliga brunnar 14 3.2.3 Kapacitetsgenomgång och åtgärdsförslag vattenverk 16 4 FRAMTIDA AVLOPPSHANTERING 18 4.1 Ledningsnät 18 4.1.1 Kapacitet 18 4.1.2 Sanering 18 4.2 Avloppsreningsverk 19 4.2.1 Förslag till nya dimensioneringsdata avloppsreningsverk 19 4.2.2 Kapacitetsgenomgång och åtgärdsförslag reningsverk 20 5 FRAMTIDA DAGVATTENHANTERING 26 R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 6 SAMMANFATTNING ÅTGÄRDSFÖRSLAG 27 6.1 Ledningsnät 27 6.2 Vattenverk 27 6.3 Avloppsreningsverk 27 7 ÖVERSIKTLIG KOSTNADSBEDÖMNING 29 7.1 Ledningsnät 29 7.2 Vattenverk och avloppsreningsverk 30 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Ledningskarta VA Detaljerad kostnadsbedömning ledningsnät Detaljerad kostnadsbedömning ledningsnät Detaljerad kostnadsbedömning vattenverk och avloppsreningsverk 4 (30)
1 Inledning 1.1 Allmänt Långberget är en skidort norr om Sysslebäck i Torsby kommun. I området finns flera detaljplaner antagna som medger ytterligare byggnation av stugor. I några av dessa områden är VA-ledningar redan framdragna till varje tomt. I Långberget finns också ett hotell som idag är anslutet till det kommunala spillvattennätet, men som har eget dricksvatten. Hotellet har önskemål om att i framtiden även ansluta sig till det kommunala dricksvattennätet. WSP har av Torsby kommun fått i uppdrag att utföra en översiktlig utredning för att ta fram vilka åtgärder på ledningsnät, vattenverk och reningsverk som måste vidtas för att klara en framtida utbyggnad i Långberget, både avseende ny detaljplan för Långbergets sporthotell och samt för anslutning av hotellet till det kommunala dricksvattennätet. Dessutom har utredningen inkluderat en framtida anslutning av ny stugby i Eggsjön, nordost om Långberget. De dimensionerande data som är framtagna i denna översiktliga utredning ska, inför en projektering, ses över i samråd Torsby kommun. R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 1.2 Underlag Kartunderlag Primärkarta erhållen från Torsby kommun Ledningskarta Ledningskarta erhållen från Torsby kommun Underlag detaljplan Plankarta (arbetshandling daterad 2011-11-06) erhållna från Torsby kommun Saneringsplan Saneringsplan Långberget 2011, Torsby kommun Underlag vattenverk Underlag avloppsreningsverk 1.3 Samråd Samråd har skett med Torbjörn Almroth, Per Arne Lövqvist och Tomas Olsson, samtliga Torsby kommun. Information om hotellet och campingen har inhämtats från Ionie Oskarsson hotellchef Långberget. 1.4 Områdena Långberget är belägen ca en mil norr om Sysslebäck i Torsby kommun. Bebyggelsen består till största del av fritidshus men även hotell, vandrarhem, camping och 5 (30)
servicebyggnader finns. Området ligger på Långbergets västsluttning och höjdskillnaderna mellan högsta och lägsta fastighet är ca 100 m. Eggsjön ligger ca 2,5 km nordost om Långberget. Nedan redovisas en sammanställning över befintliga och framtida anslutning vid ny detaljplan i Långberget samt ny stugby i Eggsjön. Stugor Befintliga 111 6 0,75 500 Tillkommande 104 6 0,75 468 Vandrarhem Befintliga 1 48 1 48 Tillkommande 0 Camping Befintliga 40 2 0,75 60 Tillkommande 60 2 0,75 90 Hotell 1 Befintliga Tillkommande 1 100 1 100 Summa befintliga 608 Summa tillkommande 658 Totalt 1 266 R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 Tabell 1. Befintlig samt framtida anslutning vid ny detaljplan i Långberget. Typ Bäddar Beläggningsgrad Beläggning Antal per enhet bäddar Tabell 2. Framtida anslutning vid ny stugby i Eggsjön. Typ Bäddar Beläggningsgrad Antal per enhet Beläggning bäddar Stugor Tillkommande 50 6 0,75 225 Totalt 225 1.5 Förutsättningar 1.5.1 Utsläppsvillkor avloppsreningsverk Befintliga utsläppsvillkor för Långbergets ARV, från beslut daterat 1992-06-17, är 1,0 mg tot-p/liter som kvartalsmedelvärde. Vid en omprövning av verksamheten är 1 Enligt Principförslag 2003 är ombyggt vattenverk dimensionerat för anslutning av hotellet. Idag är dock inte hotellet anslutet. 6 (30)
det möjligt att villkoren på utgående totalfosfor kommer skärpas till 0,5 mg/l som kvartalsmedelvärde. Åtgärderna i denna utredning utgår därför från utgående halter på 0,5 mg/l med avseende på totalfosfor. Utifrån erfarenhet vid omprövning av andra direktfällningsverk i Torsby kommun finns möjlighet att krav på utgående halt BOD 7 kommer villkoras. Utredningen omfattar därför även åtgärdsförslag för reduktion av BOD 7 till 15 mg/l på utgående vatten. R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 7 (30)
2 Befintlig VA-försörjning 2.1 Vattenförsörjning Till det kommunala vattenledningsnätet är fritidshus, camping, vandrarhem och serviceanläggningar anslutna. Detta motsvarar ca 600 pe vid högsäsong. Servisavsättningar till ett femtiotal ännu ej bebyggda fastigheter finns anlagda. Hotellet har egen vattenförsörjning. R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 2.1.1 Processbeskrivning befintligt vattenverk Befintligt vattenverk byggdes om 2004 utifrån principförslag framtaget 2003 där råvattnet föreslås tas från brunn borrad 2003 intill vattenverket. Råvattnet i denna brunn uppvisade höga halter mangan, något höga halter fluor och ett av proverna innehöll hög järnhalt. Dessutom antogs höga halter svavelväte med tanke på de höga manganhalterna. Befintligt vattenverk är därför byggt för 99 % manganreduktion samt reduktion av svavelväte. Den brunn som provborrades 2003 togs dock aldrig i drift utan idag används huvudsakligen en brunn med ett råvatten av god kvalitet samt en ny brunn borrad 2008. Vattenverket är dimensionerat för en vattenproduktion av 156 m 3 /dygn. Nuvarande maximala vattenförbrukning är ca 70-80 m 3 /dygn och medelförbrukningen vid högsäsong ligger på 40-45 m 3 /dygn. Processchema över vattenverket redovisas i figur 1. Råvatten pumpas till vattenverket från två brunnar med en pump i vardera brunn. Råvattnet leds därefter till en luftare för reduktion av svavelväte samt till viss del järn och mangan. Luftaren är öppen (typ Feros) och ligger högt ovan golv. Luftaren är idag ej i drift. Därefter finns möjlighet till dosering av kaliumpermanganat (KMnO 4 ) för manganoxidation samt dosering av natronlut för alkalisering, men inget av detta sker idag. Vattnet leds sedan till ett snabbfilter (med sand och akdolit) för höjning av ph och alkalitet. Vid KMnO 4 -dosering används filtret för avskiljning av oxiderat mangan. Vattnet leds därefter till lågreservoar varifrån distribution sker ut på ledningsnätet via två pumpar samt två hydrofortankar. Tryckgivare för kontroll av utgående tryck finns efter hydrofortankarna. Flödesmätare för mätning av inkommande vatten finns före luftaren och flödesmätare för utgående momentanflöde finns efter lågreservoar. Flödesmätning utförs även på spolvattnet från filtret. Reglerventil finns på inkommande råvattenledning för att hålla ett jämnt flöde in till vattenverket. 8 (30)
Figur 1. Processchema befintligt vattenverk R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 2.1.2 Dimensioneringsdata befintligt vattenverk I tabell 3 nedan redovisas befintliga dimensioneringsdata för vattenverket på Långberget, baserat på uppgifter i Principförslag 2003. Tabell 3. Dimensioneringsdata befintligt vattenverk Specifik vattenförbrukning Medeldygn Maxdygn Beläggning bäddar Hotell l/pe*d 500 Övriga l/pe*d 200 Hotell l/pe*h 35 Övriga l/pe*h 25 Stugor st 423 Vandrarhem st 48 Camping st 60 Hotell 2 st 100 Summa st 631 Vattenproduktion Medeldygnsförbrukning m 3 /d 156 Medeldygnsförbrukning l/s 1,81 Momentan maxförbrukning l/s 4,66 2 Enligt Principförslag 2003 är ombyggt vattenverk dimensionerat för anslutning av hotellet. Idag är dock inte hotellet anslutet. 9 (30)
2.2 Avloppsvattenhantering Spillvattnet leds med självfall till reningsverket som ligger ca 150 m nedströms de lägst belägna fritidshusen. Recipient för det renade vattnet är en mindre bäck som leder till Tossan och så småningom Klarälven. Ledningsnätet har stora problem med inläckage och en filmning har genomförts på de värst drabbade sträckorna. Filmen visar att ledningsnätet i Tallvägen och Rönnvägen bitvis är i mycket dåligt skick med sprickor, rotinträngningar, förskjutningar mm. Till det kommunala spillvattennätet är fritidshus, camping, vandrarhem, servicebyggnader och hotellet anslutna. Detta motsvarar ca 700 pe vid högsäsong. Servisavsättningar till ett femtiotal ännu ej bebyggda fastigheter finns anlagda. R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 2.2.1 Processbeskrivning avloppsreningsverk Befintligt reningsverk är ett Prefab-verk som byggdes i början av 80-talet. Reningsverket består av mekanisk och kemisk rening. Processchema redovisas i figur 2. Inkommande avloppsvatten, som kommer till reningsverket med självfall, leds till en inloppspumpstation med två dränkbara pumpar. Vattnet pumpas därifrån till en roterande sil av typen Roto-sieve. Avskilt rens leds till slamluftningsbassäng. Vattnet leds vidare till en pumpstation ( kem-pumpstation ) varifrån pumpning sker till en inloppslåda. I inloppslådan sker reglering av vattenflödet in till reningsverket via skibord. I inloppslådan sker dosering av fällningskemikalie i överfallet via slang. En intensivomrörare finns monterad, men den är ej i drift på grund av att endast en linje används idag. Från inloppslådan leds vattnet in till fyra flockningsfack placerade i mitten av en cirkulär sedimenteringsbassäng. Omrörning i flockningsfacken sker med hjälp av omrörare. På reningsverket finns två sedimenteringsbassänger, men endast en är idag i drift. Från det sista flockningsfacket leds vattnet in till sedimenteringsbassängen. Utgående vatten avleds i avdragsrännor längs bassängens kant. Vattnet går därefter till mätlåda för flödesmätning och provtagning. Flödesmätning sker via V- format skibord och ekolod. Från mätlådan leds vattnet till renvattenbassäng varifrån vattnet leds till recipient. På reningsverket finns även ett sandfilter efter den kemiska reningen, men detta är idag ej i drift. Möjlighet till bräddning finns före mekanisk rening, dvs. i inloppspumpstation. Vattnet leds då via ett grovgaller till kem-pumpstationen varifrån bräddning sker till recipient. Avskilt kemslam leds, med hjälp av slamskrapa, till mitten av bassängens botten varifrån det leds till slamluftningsbassäng där luftning sker med hjälp av en blåsmaskin. Luftningen är ej i drift idag. Från slamluftningen leds slammet till en slamsilo varifrån slamtömning sker för vidare transport till Ransby reningsverk. Dekanterat vatten från slamsilo led till pumpstation efter sil. 10 (30)
Figur 2. Processchema befintligt avloppsreningsverk R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 2.2.2 Dimensioneringsdata befintligt avloppsreningsverk I tabell 4 nedan redovisas befintliga dimensioneringsdata för reningsverket i Långberget, baserat på uppgifter från gällande tillståndshandlingar samt från driftsinstruktioner för reningsverket. Tabell 4. Dimensioneringsdata befintligt avloppsreningsverk Dimensionerande anslutning Antal personekvivalenter, totalt pe 500-550 BOD 7 -belastning kg/dygn 35-38,5 Dimensionerande tillrinning, Q dim m 3 /h 14 2*Qdim m 3 /h 28 2.3 Dagvatten Inget dagvattennät finns inom området, allt vatten rinner via ytavledning. Ett antal trummor leder vattnet under vägen. Mindre bäckar leder sedan vattnet till Tossan och så småningom ut till Klarälven. 11 (30)
3 Framtida vattenförsörjning 3.1 Ledningsnät Beräkningarna för framtida vattenförsörjning avseende ledningsnätet har gjorts i två etapper. I den första etappen har antagits att alla redan anlagda serviser tas i drift, att hotellet ansluts, att campingen byggs ut samt att de nya områdena Varglaven, Lavskrikan och Ripan bebyggs och ansluts. I etapp 2 har även området Björnbrodden antagits vara bebyggt och anslutet. I etapp 1 där hotellet, en utbyggd camping samt de nya områdena Lavskrikan, Varglaven och Ripan ska anslutas krävs utbyggnad av nätet. Till campingen och Ripan föreslås avsättningar från befintligt nät, medan vattenledning till hotellet föreslås läggas i den befintliga schakten för spillvatten (se ritning bilaga 1). För anslutning av områdena Lavskrikan och Varglaven krävs en helt ny ledningssträcka. Denna föreslås dras från överföringsledningen till hotellet upp till norra änden av Varglaven och sedan vidare genom området till Lavskrikan (se ritning bilaga 1). I etapp 2 görs även en avsättning från hotellets ledning till Björnbrodden. R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 3.1.1 Kapacitet För att se vilka förändringar som måste göras för att klara kapaciteten efter en framtida utbyggnad har en hydraulisk modellering i Aquis gjorts. Modelleringen har utgått från det antagandet om antal bäddar och beläggningsgrad som finns redovisat i tabell 1). Modelleringen visar att följande åtgärder bör göras i etapp 1 (se även ritning bilaga 1) Den befintliga V90 ut från verket byts mot en V160. V90 ledningen nordväst om vattenverket som idag är proppad kopplas åter in. De befintliga V63-ledningarna i norra delen av Alstigen byts mot V110. Nya ledningar samt en tryckstegring anläggs till hotellet samt till Varglaven och Lavskrikan. Med dessa förändringar kommer kapaciteten precis klaras. Dessutom föreslås att vattenledningarna i de sträckor där spillvattennätet måste saneras (se stycke 4.1.2) också byts. Här kan dimensionerna minskas mot befintliga (se ritning bilaga 1). Ska även Björnbrodden byggas ut måste även ett antal befintliga V90 ledningar bytas mot V110. 12 (30)
3.2 Vattenverk 3.2.1 Förslag till nya dimensioneringsdata vattenverk Beräkningarna för framtida dimensioneringsdata avseende vattenverket har gjorts för två alternativ. Alternativ 1 avser ökad anslutning enligt förslag till detaljplan i Långberget och alternativ 2 avser ökad anslutning enligt förslag till detaljplan i Långberget samt anslutning av stugby i Eggsjön. I tabell 5 och 6 redovisas förslag på nya dimensioneringsdata för vattenverket vid de olika alternativen. R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 Tabell 5. Förslag på nya dimensioneringsdata vattenverket, alt 1. Specifik vattenförbrukning Medeldygn Hotell 3 l/pe*d 300 Övriga l/pe*d 200 Maxdygnsfaktor 1,5 Maxtimfaktor 2 Beläggning bäddar Stugor st 968 Vandrarhem st 48 Camping st 150 Hotell st 100 Summa st 1 266 Vattenproduktion Medeldygnsförbrukning m 3 /d 263 Medeldygnsförbrukning l/s 3,1 Momentan maxförbrukning l/s 9,1 3 Utifrån Svenskt Vattens publikation U1 (2007) har den specifika vattenförbrukningen för hotell valts till 300 l/bädd*d. 13 (30)
Tabell 6. Förslag på nya dimensioneringsdata vattenverket, alt 2. Specifik vattenförbrukning Medeldygn Hotell 4 l/pe*d 300 Övriga l/pe*d 200 Maxdygnsfaktor 1,5 Maxtimfaktor 2 Beläggning bäddar Stugor st 1 193 Vandrarhem st 48 Camping st 150 Hotell st 100 Summa st 1 491 Vattenproduktion Medeldygnsförbrukning m 3 /d 308 Medeldygnsförbrukning l/s 3,6 Momentan maxförbrukning l/s 10,6 3.2.2 Befintliga brunnar R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 3.2.2.1 Brunn nr 1 I närheten av området där stugbyn Ripan planeras finns en brunn som idag används av hotellet, se bilaga 1. Varken vattentillgång eller råvattenkvaliteten är känd, men utifrån beräkningar av maximal beläggning vid vattenverket kan en maxkapacitet på ca 1,0 l/s antas. Ingen ledning finns dragen från denna brunn till det kommunala vattenverket. 3.2.2.2 Brunn nr 2 Denna brunn är den som i huvudsak används idag vid det kommunala vattenverket. Brunnen, som ej ligger på kommunal mark, är belägen 100 m öster om slalombacken, se bilaga 1, och har ett djup på 63 m. Enligt Principförslag 2003 har brunnen en maxkapacitet på ca 1 l/s eller 70-80 m 3 /d. Vattnet från denna brunn har god kvalitet och kräver endast alkalisering före distribution. Från denna brunn finns en ledning direkt in till vattenverket. 4 Utifrån Svenskt Vattens publikation U1 (2007) har den specifika vattenförbrukningen för hotell valts till 300 l/bädd*d. 14 (30)
3.2.2.3 Brunn nr 3 En ny bergborrad brunn anlades på 140 m djup sommaren 2003, se bilaga 1. Brunnen är belägen intill befintligt vattenverk och provpumpades med en kapacitet på ca 0,8 l/s. Även analys av råvattenkvalitet utfördes, se tabell 8. I Principförslag 2003 utgår man från att det på grund av de höga järn- och manganhalterna även bör förkomma förhöjda halter svavelväte i detta råvatten. Denna brunn har aldrig tagits i drift och ingen pump finns i brunnen. Ledning finns dragen från brunnen till vattenverket, men eftersom brunnen aldrig togs i drift är denna ledning pluggad. 3.2.2.4 Brunn nr 4 Ytterligare en brunn, belägen väster om Tallvägen borrades ca 2008 varifrån råvatten idag pumpas vid behov, se bilaga 1. Denna brunns kapacitet är enligt uppgift 0,4-0,5 l/s, men idag tas ca 0,25 l/s ut från denna. Även råvattnet från denna brunn är av god kvalitet, dock med förhöjda fluoridhalter, se tabell 8. Ledningen från denna brunn är påkopplad på ledningen från brunn nr 3 vid vattenverket. Tabell 7. Sammanställning av befintliga brunnar vid Långberget. Benämning karta Borrdjup Borrår Flöde enl. borrbevis 1979 Max.kap. idag 5 m m 3 /h l/s m 3 /d m 3 /h l/s m 3 /d 1 1979 58 2,2 0,61 53 3,5 0,97 84 2 1979 63 7,2 2 173 3,6 1 86 3 2003 140 2,9 0,80 69 4 2008 i.u. 1,5 0,42 36 TOTAL MAXKAPACITET 12 3,2 275 R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 Tabell 8. Sammanställning analysresultat befintliga brunnar vid Långberget. Benämning karta 1 2 Mn Fe Fluorid ph NH 4 HCO 3 Cl NO 3 NO 2 Färg Turb. COD Mn mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Pt FNU mg/l 3 2,0 0,14 1,6 4 0,55 <0,05 2,4 8,0 <0,02 110 <2,0 <0,5 <0,003 <5 <0,1 <1,0 5 Utifrån befintligt underlagsmaterial. 15 (30)
3.2.2.5 Åtgärdsförslag Utifrån befintligt underlagsmaterial kan konstateras att råvattenproduktionen i befintliga brunnar inte räcker till för att försörja framtida bebyggelse enligt tabell 5 och 6. Dock råder osäkerhet kring både kapacitet och råvattenkvalitet i brunn nr 1 samt även om det finns fler brunnar i området. Provpumpning samt provtagning bör därför ske i brunn 1för att säkerställa kapacitet och råvattenkvalitet. Efter samråd med Torsby kommun 2013-04-18 rekommenderas provborrning av helt ny brunn i område ca 500 m nordost om eller i område ca 500 m söder om befintligt vattenverk. Detta för att komma en bit bort från det område där befintliga brunnar finns, vilka bedöms ha mer eller mindre dålig råvattenkvalitet. Om det framför allt går att undvika att använda brunn nr 3 och istället hitta en råvattentäkt längre bort med betydligt bättre råvattenkvalitet är detta att föredra. För att kunna fastställa vilken typ av mikrobiologisk barriär samt antalet barriärer måste analys med avseende på mikrobiologiska föroreningar utföras i samtliga brunnar. 3.2.3 Kapacitetsgenomgång och åtgärdsförslag vattenverk Åtgärdsförslagen i kapitel 3.2.3 bygger på tillgängliga data angående befintliga brunnars kapacitet och råvattenkvalitet. För att fastställa vilka åtgärder som bör vidtas på befintligt vattenverk vid en ökad belastning måste dock kapacitet och kvalitet i befintliga samt ny brunn utredas närmare enligt kapitel 3.2.2.5. R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 3.2.3.1 Luftning Luftning av råvattnet sker i öppen luftare (typ Feros) placerad under taknivå på vattenverket. Luftningen reducerar ev. svavelväte i råvattnet samt oxiderar järn och till viss del mangan. Luftaren är dimensionerad för svavelvätehalter i råvatten från brunn nr 3, men används inte idag eftersom råvatten ej tas från denna brunn. 3.2.3.2 Manganreduktion Vid råvattenuttag från brunn nr 3 finns denna processlösning förberedd: Oxidation av löst mangan sker genom dosering av kaliumpermanganat (KMnO 4 ). Dosering sker på inkommande råvattenledning och styrs mot råvattenpumparnas till/frånslag. Utfällt mangan avskiljs i ett öppet snabbfilter med diametern 1 200 mm. Detta innebär en ytbelastning på 5,8 m/h och en kontakttid på 10 minuter vid dagens Qdim (156 m 3 /dygn). Idag används endast snabbfiltret som ett alkaliskt filter (med sand och akdolit) för justering av ph och alkalitet. Vattnets ph höjs från 6,5 till 8. Vid en framtida medeldygnsförbrukning på 3,1 l/s (alt 1) blir kontakttiden 6 minuter och vid en medeldygnsförbrukning på 3,6 l/s (alt 2) blir kontakttiden 5 minuter. För att säkerställa funktionen hos ett alkaliskt filter med akdolit måste kontakttiden uppgå till 12 minuter. Detta innebär att kontakttiden måste ökas för både alternativ 1 och 2, dvs. 16 (30)
ytterligare ett filter måste installeras om filtret även vid alt 1 och 2 ska ha funktionen av ett alkaliskt filter. Vid en framtida medeldygnsförbrukning på 3,1 l/s (alt 1) blir ytbelastningen på befintligt snabbfilter 9,7 m/h och vid en medeldygnsförbrukning på 3,6 l/s (alt 2) blir ytbelastningen på befintligt snabbfilter 11,4 m/h. För att säkerställa tillräcklig avskiljning i ett öppet filter bör den hydrauliska belastningen vara ca 5 m/h, vilket innebär att ytterligare ett filter måste installeras för att erhålla tillräcklig manganavskiljning vid alt 1 och 2. Innan vattnet leds till manganfiltret finns också möjlighet till dosering av natronlut. Detta görs dock inte idag. Doseringen styrs på råvattenpumparnas till/frånslag. 3.2.3.3 Lågreservoar och distribution Från manganfiltret går vattnet till lågreservoar med volymen 48 m 3. Med en framtida medeldygnsförbrukning på 3,1 l/s och en maxtimförbrukning på 9,1 l/s (alt 1) måste volymen på lågreservoaren ökas till ca 95 m 3 för att erhålla utjämning av flödet i samma utsträckning som idag. Med en framtida medeldygnsförbrukning på 3,6 l/s och en maxtimförbrukning på 10,6 l/s (alt 2) måste volymen på lågreservoaren ökas till ca 110 m 3 för att erhålla utjämning av flödet i samma utsträckning som idag. Från lågreservoaren sker distribution ut på nätet genom pumpning med två renvattenpumpar mot två hydroforkärl på vardera 750 liter. Inga uppgifter finns över pumparnas kapacitet men det kan antas att de är dimensionerade för ett maxtimflöde på 4,7 l/s, enligt tabell 3. Pumparnas kapacitet styrs av trycket i utgående ledning. Utgående tryck från vattenverket ligger idag på ca 4-4,5 bar. Vid hydraulisk modellering i Aquis över det kommunala dricksvattennätet i Långberget har ett utgående tryck från vattenverket på 5 bar använts. Utgående tryck från vattenverket kan ökas genom att ändra gränser för tillslag och frånslag. Pumparna måste klara en momentan maxförbrukning på 9,1 l/s resp. 10,6 l/s för alt 1 resp. 2, vilket innebär att befintliga pumpar måste bytas ut mot pumpar med större kapacitet vid båda alternativ. R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 3.2.3.4 Mikrobiologisk barriär Vattenverket i Långberget har en genomsnittlig kapacitet på mer än 10 m 3 /dygn samt försörjer fler än 50 personer vilket innebär att Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter gäller. Beredningen ska därför vara försedd med ett tillräckligt antal säkerhetsbarriärer mot mikrobiologisk förorening. Vid opåverkat grundvatten och med en produktion på < 400 m 3 /d är minsta antalet säkerhetsbarriärer 1 st i beredskap vilket innebär att vattenverket bör vara försedd med kloreringsutrustning för klorering med natriumhypoklorit i beredskap. Idag finns en portabel kloreringsutrustning på vattenverket. För att fastställa vilken typ samt hur många barriärer som behövs på vattenverket rekommenderas dock att analys med avseende på mikrobiologiska föroreningar utförs på råvattnet, både på befintliga brunnar samt ny brunn. 17 (30)
4 Framtida avloppshantering 4.1 Ledningsnät För att ansluta de nya områdena Lavskrikan, Varglaven och Björnbrodden görs en utbyggnad av ledningsnätet i enlighet med förslag under utbyggnad av vattenledningsnätet, se även ritning bilaga 1. 4.1.1 Kapacitet Enligt P90 räcker minimidimensionen för självrensning (200 mm) upp till 1000 pe. Det befintliga nätet består till största del av betongledningar med innerdiameter 225 mm med god lutning vilket gör att nätet bör klara 1000 pe med viss marginal. Om fastigheter uppförs på alla de tomter som redan idag har en VA-servis motsvarar antalet anslutna drygt 900 pe. Denna grund för dimensionering förutsätter dock att inläckaget är normalstort och inte extremt som idag. För att ledningsnätet ska klara utbyggnad krävs alltså att saneringsåtgärder genomförs. Samtidigt finns en säkerhetsfaktor i att högsäsong, när ledningsnätet är som mest utnyttjat, infaller när marken är frusen och inläckaget litet. Om full utbyggnad görs av Varglaven, Lavskrikan, Ripan och Björnbrodden samt om camping utvidgas enligt planerna uppgår antalet pe till 1260. Dimensionerande flöde är då (med ett inläckageflöde på 300 l/pe*dygn inräknat) 25 l/s. På sträckor där spillvattenledningarna byts ut (se nästa stycke) läggs sannorlikt plastledningar. För att få tillräcklig kapacitet bör då sista sträckan (se ritning bilaga 1) läggas med dimension 250. R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 4.1.2 Sanering För att förbättra situationen med stora inläckage planerar kommunen att byta ut en längre sträcka ledningar i Tallvägen och Rönnvägen (se ritning bilaga 1). Även på de sträckor där vattenledningarna av kapacitetsskäl byts ut föreslås att spillvattenledningarna byts. 18 (30)
4.2 Avloppsreningsverk 4.2.1 Förslag till nya dimensioneringsdata avloppsreningsverk Beräkningarna för framtida dimensioneringsdata avseende avloppsreningsverket har gjorts för två alternativ. Alternativ 1 avser ökad anslutning enligt förslag till detaljplan i Långberget och alternativ 2 avser ökad anslutning enligt förslag till detaljplan i Långberget samt anslutning av stugby i Eggsjön. I tabell 9 och 10 redovisas förslag på nya dimensioneringsdata för avloppsreningsverket vid de olika alternativen. Tabell 9. Förslag på nya dimensioneringsdata reningsverket, alt 1. Dimensionerande anslutning Antal personekvivalenter pe 1 266 Tillrinning Specifik spillvattentillrinning Hotell 6 l/pe*d 300 Övriga l/pe*d 200 Inläckage 7 l/pe*d 300 Dimensionerande tillrinning Spillvatten, Q s m 3 /d 263 Inläckage, Q d m 3 /d 380 Total medeltillrinning m 3 /d 643 Spillvattentillrinning, 12 h/d m 3 /h 21,9 Tillrinning inläckage, 24 h/d m 3 /h 15,8 R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 Dimensionerande tillrinning, Q dim m 3 /h 38 2*Qdim m 3 /h 76 6 Utifrån Svenskt Vattens publikation U1 (2007) har den specifika vattenförbrukningen för hotell valts till 300 l/bädd*d. 7 Den specifika spillvattentillrinningen för inläckage är vald utifrån nyckeltal, ej från specifika data utifrån spillvattennätet i Långberget. 19 (30)
Tabell 10. Förslag på nya dimensioneringsdata reningsverket, alt 2. Dimensionerande anslutning Antal personekvivalenter pe 1 491 Tillrinning Specifik spillvattentillrinning Hotell 8 l/pe*d 300 Övriga l/pe*d 200 Inläckage 9 l/pe*d 300 Dimensionerande tillrinning Spillvatten, Q s m 3 /d 308 Inläckage, Q d m 3 /d 447 Total medeltillrinning m 3 /d 756 Spillvattentillrinning, 12 h/d m 3 /h 25,7 Tillrinning inläckage, 24 h/d m 3 /h 18,6 Dimensionerande tillrinning, Q dim m 3 /h 44 2*Qdim m 3 /h 89 4.2.2 Kapacitetsgenomgång och åtgärdsförslag reningsverk R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 4.2.2.1 Inloppspumpstation Från inloppsledning (dim 200 mm) leds vattnet in i inloppspumpstationen som består av en 3 m djup pumpsump med två dränkbara centrifugalpumpar ( silpumpar ), ABS AFP/N-002, 1,5 kw. Styrning sker genom 3 st nivåvippor och alternering mellan pumparna sker manuellt. Pumparna är utbytta ca 2010 och är inte frekvensstyrda. Vardera pump ger 18 m 3 /h vid 3 mvp, dvs. vid normal vattennivå i sumpen, vilket innebär att två pumpar ger 36 m 3 /h, dvs ca 2,6*Qdim, vid dagens dimensionering. Normalt dimensioneras reningsverk för att den mekaniska reningen ska kunna ta emot 4*Qdim utan större olägenhet och att resterande del av reningsverket (kemisk och biologisk rening) ska ha fullgod rening upp till 2*Qdim. Detta innebär att två pumpar i inloppspumpstationen ska klara 4*Qdim och en pump 2*Qdim, dvs. 151 m 3 /h resp. 76 m 3 /h vid alternativ 1och 177 m 3 /h resp. 89 m 3 /h vid alternativ 2, 8 Utifrån Svenskt Vattens publikation U1 (2007) har den specifika vattenförbrukningen för hotell valts till 300 l/bädd*d. 9 Den specifika spillvattentillrinningen för inläckage är vald utifrån nyckeltal, ej från specifika data utifrån spillvattennätet i Långberget. 20 (30)
vilket befintliga pumpar inte gör. Eftersom pumparna inte är frekvensstyrda blir flödet genom verket ojämnt. Vid både alt 1 och alt 2 erfordras nya inloppspumpar, förslagsvis med frekvensstyrning för att erhålla ett jämnare flöde in till verket. Eftersom pumparna är relativt nya kan byte av den ena pumpen ske först och byte av den andra utföras vid ett senare tillfälle. Eventuellt kan befintlig inloppsledning ha för liten dimension för att klara av framtida belastning. Detta bör utredas närmare i ett senare skede. 4.2.2.2 Sil Silen är av typen Roto-sieve och har 1 mm hålperforering. Silen installerades 1980 då verket byggdes. Vid hög hydraulisk belastning, dvs. vid snösmältning och kraftiga regn, sker bräddning i inloppspumpstationen, dvs. förbi silen. Bräddat vatten leds då via ett grovgaller med spaltöppning ca 2 cm till kem-pumpstation varifrån bräddning sker till recipient. Inga tillgängliga uppgifter finns för maxkapacitet på befintlig sil, men eftersom inloppspumparna har en maxkapacitet på ca 36 m 3 /h och möjlighet till bräddning finns förbi silen kan antas att silens maxkapacitet ligger kring 36 m 3 /h. Normalt sett dimensioneras idag mekaniska reningssteg för att klara ett maxflöde på 4*Qdim, vilket innebär att befintlig sil måste bytas ut. Beroende på om reningsverket måste byggas ut för biologisk rening och vilken typ av biosteg som då väljs (se kapitel 4.2.2.13) kan silen antingen bytas ut mot ett rensgaller av stepscreen-typ eller en roterande trumsil. Väljs en MBBR-process som biosteg krävs hög avskiljning av rensgods i det mekaniska reningssteget och då behövs en sil med liten håldiameter. Det mekaniska reningssteget bör vara dimensionerat för ett normalflöde på 38 m 3 /h, dvs Qdim och ett maxflöde på 151 m 3 /h vid regnvädersflöde (dvs 4*Qdim) vid alt 1 och ett normalflöde på 44 m 3 /h, dvs Qdim och ett maxflöde på 177 m 3 /h vid regnvädersflöde (dvs 4*Qdim) vid alt 2. Avskilt rens föreslås inte gå till slamluftningsbassäng som idag, utan ledas till en tunna eller container för borttransport. R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 Vid omdimensionering av inloppspumpstation och mekanisk rening till 4*Qdim kommer flöden mellan 2*Qdim och 4*Qdim brädda efter gallret. Bräddat flöde föreslås ledas på samma sätt som idag till kem-pumpstationen och befintligt grovgaller föreslås demonteras. 4.2.2.3 Pumpstation efter sil ( kem-pumpstation ) Pumpstationen består av en 3 m djup pumpsump med två dränkbara centrifugalpumpar ( kem-pumpar ), ABS AFP 001, 1,85 kw. Styrning sker genom 3 st nivåvippor och alternering mellan pumparna sker manuellt. Pumparna är inte frekvensstyrda men låses vid 2*Qdim genom flödesreglering i inloppslåda. Vardera pump ger 14 m 3 /h vid 5 mvp, dvs vid normal vattennivå i sumpen, vilket innebär att två pumpar ger 28 m 3 /h, dvs ca 2*Qdim, vid dagens dimensionering. 21 (30)
Kem-pumpstationen bör vara dimensionerad för 2*Qdim, dvs. att två pumpar klarar 2*Qdim (76 m 3 /h) och en pump klarar Qdim (38 m 3 /h) vid alt 1 och att två pumpar klarar 2*Qdim (89 m 3 /h) och en pump klarar Qdim (44 m 3 /h) vid alt 2. Vid en ökad belastning erfordras därför nya kem-pumpar, förslagsvis med frekvensstyrning för att erhålla ett jämnare flöde in till verket. Strypning vid 2*Qdim föreslås då ske med hjälp av frekvensomriktare som låses till 2*Qdim, vilket både sparar energi och ger bättre noggrannhet jämfört med flödesreglering i inloppslåda. 4.2.2.4 Inloppslåda och kemikaliedosering Mängden inkommande vatten till flockningen regleras idag genom ett rektangulärt skibord i inloppslåda. Mätning av flödet sker i lådan med ett V-format skibord med vinkeln 90. Flöden motsvarande 2*Qdim leds in till den kemiska reningen och flöden > 2*Qdim rinner över det rektangulära skibordet och går tillbaka till kempumpstationen varifrån bräddning sker via ordinarie utloppsledning. I inloppslådan sker dosering av fällningskemikalie (polyaluminiumklorid). Dosering sker i turbulent zon i överfall över V-format skibord. Byte från AVR till flytande fällningskemikalie skedde ca 2008. Doseringspumpen är från ca 2010 och av märket Grundfos DME12. Kemikalien lagras i 1 m 3 IBC-behållare på icke invallad yta. Sedan byte till flytande fällningskemikalie har doseringen enligt uppgift fungerat bra. Doserpumpen har en maxkapacitet på 12 l/timme, vilket innebär en dos på ca 320 ml/m 3 vid ett Qdim på 38 m 3 /h vid alt 1respektive 270 ml/m 3 vid ett Qdim på 44 m 3 /h vid alt 2. Detta är fullt tillräckliga doser. Lagringstank för fällningskemikalie är ej invallad och doserutrustning såsom doserslang etc provisoriskt uppsatt vilket bör åtgärdas. Förslagsvis demonteras befintlig AVR-silo och detta utrymme kan istället användas för lagring av fällningskemikalie inklusive invallning. Vid framtida belastning, då fler än en bassäng för kemisk rening är i drift, bör en ny intensivomrörare installeras för att säkerställa en god inblandning av fällningskemikalien, bättre flockuppbyggnad och därmed ett mer effektivt utnyttjande av fällningskemikalie. R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 Enligt SNFS 1990:14 (Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av utsläpp till vatten och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse) ska kontroll av bräddat avloppsvatten vid avloppsreningsverk med en dimensionerande belastning mellan 501 och 2000 pe ske genom bestämning av bräddningsfrekvens respektive bräddad volym per dygn med hjälp av kontinuerlig mätning och registrering. Installation av flödesmätare för bräddat vatten bör därför ske i kem-pumpstationen, exempelvis i form av V-överfall samt vattennivåmätning genom ultraljudsgivare. 4.2.2.5 Flockning Flockningsbassängen består av fyra fack och flockuppbyggnad sker med hjälp av omrörare i form av plastpaddlar. Utbyte av plastpaddlar i den bassäng som är i drift skedde 2012 och installation av nya flockningsomrörare i den bassäng som ej är i drift idag skedde 2012 eftersom man har för avsikt att köra igång denna bassäng inom en snar framtid. 22 (30)
Vid gällande Qdim (14 m 3 /h) och med dagens drift med endast en flockningsbassäng i drift, blir uppehållstiden i flockningsbassängen ca 16 minuter, vilket är ett normalt värde (vid dimensionering räknas med 15-20 minuter). Vid alt 1 (Qdim = 38 m 3 /h) och med två bassänger i drift blir den teoretiska uppehållstiden ca 11 min, vilket är ett lågt värde. För att erhålla en tillräcklig uppehållstid för flockuppbyggnad måste ytterligare en flockningsbassäng byggas vid utbyggnad enligt alt 1 eller alt 2. Ett förslag kan vara att utnyttja befintliga volymer i sandfiltret. 4.2.2.6 Slutsedimentering Slutsedimenteringsbassängen är utrustad med en centrumdriven slamskrapa med gummiförsedda skrapblad för renskrapning av botten. Byte av växel och motor för skraputrustning i den bassäng som är i drift idag skedde 2012 och då kontrollerades även skraporna, vilka var i bra skick. Slamtömning regleras av pneumatiskt manövrerade ventiler som i sin tur styrs av magnetventiler. Ytbelastningen vid gällande Qdim (14 m 3 /h) och med de två befintliga bassängerna i drift är 0,7 m/h, vilket är ett godkänt värde (ytbelastningen i slutsedimenteringsbassänger bör vara 0,5-1 m/h). Vid alt 1 och 2, och med de två befintliga bassängerna i drift, blir ytbelastningen för hög för att erhålla en god sedimentering. För att erhålla en tillräckligt låg ytbelastning vid alt 1 måste ytterligare en sedimenteringsbassäng byggas. Förslagsvis utnyttjas befintlig volym i slamvattenbassängen, vilken har en area på ca 15 m 2 och ett djup på 3 m. Vid ombyggnation av slamvattenbassängen till sedimenteringsbassäng erhålls en ytbelastning på 1,0 m/h vid alt 1, vilket är ett godkänt värde. För att samla slammet i början av bassängen måste slamkona finnas vilket innebär uppbilning av del av bassängbotten. För att undvika detta finns dock andra metoder såsom pumpning med sughävert från slutet av sedimenteringsbassängen eller gjutning av betongkonstruktion för ansamling av slam i början av bassängen, se figur 3. R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 Figur 3. Betongkonstruktion sedimenteringsbassäng (VA-teknik) För alt 2 räcker dock inte ytorna i ovan beskrivna tre sedimenteringsbassänger till och för detta alternativ måste därför ytterligare en slutsedimenteringsbassäng bygggas. Eftersom befintliga volymer då inte går att utnyttja måste en helt ny sedimenteringsbassäng anläggas i ny tillbyggnad. En area på 36 m 2 i den nya bassängen ger en ytbelastning på 0,6 m/h för alt 2 över de fyra slutsedimenteringarna. 23 (30)
4.2.2.7 Sandfilter På reningsverket finns ett sandfilter installerat för efterpolering av utgående vatten. Sandfiltret har en area på 4,2 m 2 och en volym på 7,5 m 3. Till sandfilterat hör även en slamvattenbassäng (volym 46 m 3 ) för spolvatten från sandfiltret. Sandfiltret har enligt uppgift från kommenens personal aldrig varit i drift sedan åtminstone början av 90-talet och eventuellt skärpta krav innebär högst troligt inte att snabbfiltrering kommer krävas. Sandfiltret kan därför byggas om till flockningsbassäng, enligt förslag i kap. 4.2.2.5. 4.2.2.8 Mät- och provtagningslåda Utgående vatten passerar en låda där provtagning sker med automatisk provtagare. Flödesmätning sker med Thomsonskibord (45 ) och ekolod inom området 0-40 m 3 /h. Vid ett maxflöde på 76 m 3 /h för alt 1 respektive 89 m 3 /h för alt 2 genom det kemiska reningssteget måste befintlig flödesmätning göras om för att kunna mäta högre flöden än idag. 4.2.2.9 Renvattenbassäng Från mät- och provtagningslådan leds det renade vattnet till en renvattenbassäng med volymen 27 m 3. Från renvattenbassängen leds vattnet ut till recipient via en utloppsledning med dimensionen 200 mm. Eventuell kan befintlig utloppsledning ha för liten dimension vid framtida belastning. Detta beror dock på ledningens lutning och bör utredas närmare i ett senare skede. R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 4.2.2.10 Klorering På reningsverket finns utrustning för klordosering i form av doseringspump med kapacitet 0,023-2,3 l/h. 4.2.2.11 Slamluftning Aerob slamstabilisering sker i slamluftningsbassängen dit rens och kemslam leds. Bassängen är utrustad med luftningsdysor Vibrair GM 7 m 3 /h från Degremont och luften tillförs från två blåsmaskiner som går på hel- och halvfart, Robuschi RVT 40, 5,5/4 kw. Idag sker ingen luftningen i slamluftningsbassängen. När slammet i slamluftningen nått en viss höjd bräddar det över till slamsilon. Uppkommet slam transporteras till Ransby ARV för behandling genom gallerrensning och centrifugering. Eftersom även renset från silen leds till slamluftningsbassängen är det troligt att många av dysorna har satt igen. Vid installation av nytt rensgaller bör avskilt rens ledas till separat kärl. Slamluftningsbassängen bör tömmas och rengöras. För att undvika sedimentering föreslås befintligt luftningssystem köras intermittent för omrörning. 24 (30)
4.2.2.12 Slamsilo I slamsilon sker slamlagring och dekantering. Bassängen är utrustad med 8 st fasta luftspett för omrörning vid behov. Slammet dekanteras med flytande dekanterare. Dekantat leds till kempumpstation. Idag sker slamtömning ca 2 gånger per år, före och efter högsäsong. Volymen på slamsilon är ca 36 m 3 och volymen på befintlig slamluftningsbassäng är ca 28 m 3, dvs det finns en total volym för lagring av slam på 64 m 3. Vid beräkning av slammängder utifrån nyckeltalet 75 g TS/p*d vid en anslutning av 1 266 personer (alt 1) blir slammängderna ca 670 kg TS per vecka under högsäsong. Med en TS-halt på ca 3 % ger det en slammängd på ca 22 m 3 per vecka vilket innebär att slamsilon måste tömmas ungefär varannan till var tredje vecka vid högsäsong. Vid beräkning av slammängder utifrån nyckeltalet 75 g TS/p*d vid en anslutning av 1 491 personer (alt 2) blir slammängderna ca 780 kg TS per vecka under högsäsong. Med en TS-halt på ca 3 % ger det en slammängd på ca 26 m 3 per vecka vilket innebär att slamsilon måste tömmas ungefär varannan vecka vid högsäsong. R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 4.2.2.13 Biosteg Om nya krav på högre reduktion av organiskt material erhålls krävs att verket kompletteras med ett biologiskt reningssteg. Biosteget ska dimensioneras för en hydraulisk belastning motsvarande 2*Qdim, dvs. 76 m 3 /h för alt 1 respektive 89 m 3 /h för alt 2 för att klara utsläppsvillkor på15 mg BOD 7 /l. Exempel på tänkbara biosteg är aktivslam, MBBR (Moving Bed Biofilm Reactor, dvs suspenderande bärarmaterial) biobädd och SBR (Satsvis Biologisk Rening). MBBR och biobädd är liknande processer där tillväxten av mikroorganismer sker på fast bärarmaterial, s.k. biofilm. En sådan typ av process är tålig mot belastningsvariationer, exempelvis vid fritidsanläggningar såsom Långberget. I en MBBR-process svävar bärarmaterialet fritt i luftade bassänger. En biobädd är uppbyggd av bäddmaterial och över denna sprids avloppsvattnet jämnt över biobäddens yta med hjälp av spridare. Aktivslamprocessen är inte lika tålig mot belastningsvariationer som ett biofilmsystem, men å andra sidan är aktivslammetoden en vedertagen teknik som används vid många avloppsreningsverk. En SBR-process är, till skillnad från övriga nämnda kontinuerliga processer, en satsvis process, vilket innebär att en reaktor (bassäng/tank) fylls på och avtappas efter tidsschema. Samma reaktortank används för luftning och sedimentering. En satsvis process ger stabila sedimenteringsförhållandena oavsett inkommande flödesvariationer och kan därför vara att föredra vid en fritidsanläggning såsom Långberget, där inkommande belastning varierar mycket. Inget av ovan nämnda biosteg bedöms rymmas i befintligt reningsverk, vilket innebär att en tillbyggnad måste ske vid krav på BOD-rening. 25 (30)
5 Framtida dagvattenhantering Med ökad bebyggelse ökar de hårdgjorda ytorna. Den totala hårdgjorda ytan inom avrinningsområdet är dock fortfarande förhållandevis liten och flödena ökar inte mer än att diken och bäckar har tillräcklig kapacitet. Dagvattenavledningen föutsätts därför kunna fortsätta klaras med ytavrinning. Det är dock viktigt vid höjdsättning av de enskilda tomterna att möjligheten för vatten från uppströms liggande fastigheter att avrinna inte byggs igen. R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 26 (30)
6 Sammanfattning åtgärdsförslag 6.1 Ledningsnät Stora delar av de nedre delarna av spillvattennätet bör bytas ut för att åtgärda de stora problemen med inläckage, medan delar av det övre vattennätet bör bytas för att kapacitetsmässigt klara anslutning av hotell och nya områden. På grund av de stora samordningsvinsterna föreslås att båda ledningssorterna byts på alla dessa sträckor. För anslutning av Varglaven och Lavskrikan krävs även att en helt ny ledningssträcka anläggs vilken föreslås dras från överföringsledningen till hotellet och upp till Varglavens norra sida. För att kapacitetsmässigt klara den ökade mängden anslutningar föreslås att den proppade vattenledningen nordväst om vattenverket åter kopplas in samt att ett antal sträckor dimensioneras upp. Dessa åtgärder är indelade i två etapper där den första innebär att hotellet samt områdena Ripan, Varglaven och Lavskrikan kan anslutas. För att ansluta även området Björnbrodden utförs även åtgärder enligt etapp 2. R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 6.2 Vattenverk Utifrån befintligt underlagsmaterial avseende kapacitet i befintliga brunnar samt utifrån samråd med Torsby kommun 2013-04-18 kan konstateras att råvattenproduktionen i befintliga brunnar inte räcker till för att försörja framtida bebyggelse enligt tabell 5 och 6. Provborrning av helt ny brunn i område nordost om eller söder om befintligt vattenverk bör därför utföras. Eftersom det råder osäkerhet kring kapacitet och råvattenkvalitet i befintliga brunnar samt ny brunn, är framtagna åtgärdsförslag med tillhörande kostnadsbedömning endast en bedömning utifrån nuläget. Utifrån befintlig information bör följande åtgärder vidtas för alternativ 1 respektive alternativ 2: Brunnsborrning i område nordost om eller söder om befintligt vattenverk Installation av ytterligare ett snabbfilter i tillbyggnad Utökning av lågreservoarvolym med ca 50 m 3 resp. ca 60 m 3 för alt 1 resp. alt 2 Installation av nya renvattenpumpar 6.3 Avloppsreningsverk För att kunna behandla avloppsvatten ner till 0,5 mg/l med avseende på totalfosfor vid en ökad belastning vid Långbergets enligt alternativ 1 bör följande processtekniska åtgärder vidtas: Nya inloppspumpar, förslagsvis med frekvensstyrning Ny mekanisk rening Nya kem-pumpar, förslagsvis med frekvensstyrning 27 (30)
R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10171702 Ny intensivomrörare Ytterligare en flockningsbassäng Ytterligare en slutsedimentering, förslagsvis genom ombyggnation av befintlig slamvattenbassäng Ny nivåmätning för beräkning utgående vatten Installation nivåmätning för beräkning bräddat vatten Utöver punkterna ovan måste följande processtekniska åtgärder vidtas vid en ökad belastning enligt alternativ 2: Ny slutsedimenteringsbassäng i tillbyggnad För att öka reduktionen av organiskt material krävs någon form av biosteg. Biosteget placeras förslagsvis mellan grovrening och flockning i processen. Med biosteg kan utgående halt av BOD 7 reduceras till 15 mg/l. Avloppsreningsverket i Långberget har varit i drift sedan 1980 utan att några större ombyggnationer eller upprustning har skett. Vid en ökad belastning i samband med en ny detaljplan föreslås därför, förutom ovanstående processtekniska åtgärdspunkter, en allmän upprustning av verket och demontering av gammal utrustning för förbättrad arbetsmiljö etc enligt nedan. Ny ventilation Nytt el- och styrsystem Renovering personaldel Demontering grovgaller Demontering AVR-silo Invallning kemikalietank Eventuell demontering sandfilter Eventuell betongrenovering befintliga bassänger Eftersom kostnader för ovanstånde åtgärder är mycket svårbedömda i detta skede är framtagen kostnadsbedömning avseende dessa åtgärder mycket grovt uppskattade. 28 (30)
7 Översiktlig kostnadsbedömning 7.1 Ledningsnät Vid kostnadsbedömningen för sanering och utbyggnad av ledningsnätet har följande antaganden gjorts: Ledningsdjup 2,5 m. Bergschakt förutsätts på hela sträckan vid ny ledningsdragning. I befintlig ledningsgrav förutsätts bergschakt på 50 % av sträckan för breddning av befintlig ledningsgrav. Vid VA-sanering har antagits att befintliga serviser inte byts ut. Endast pris för anslutning till de nya ledningarna har därför tagits med. Kostnad för ledningar fram till nya områden har tagits med- serviser och ledningssystem inom området är däremot inte medräknade. Alla spillvattenledningar har antagits vara av PVC och minimidimension 200 mm. För att undvika fogförskjutningar kan man vid detaljprojekteringen titta på möjligheterna att i branta partier istället lägga helsvetsade PEledningar samt att i ledningsnätets utkanter lägga ledningar med dimension 160 mm. Befintlig trycksänkning byts inte ut. Vid detaljprojektering av vattenledningsnät bör en kontroll av antal anslutna fastigheter utföras. Ny råvattenledning 500 m, där stora delar går i befintlig ledningsgrav Den totala summan bedöms bli ca 12,4 miljoner kronor för etapp 1 och 3,1 miljoner kronor för etapp 2. En mera detaljerad uppställning finns i bilaga 2 och 3. R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 29 (30)
7.2 Vattenverk och avloppsreningsverk I tabell 11 sammanfattas översiktlig kostnadsbedömning för föreslagna åtgärder. Detaljerad kostnadsbedömning redovisas i bilaga 4. Tabell 11. Översiktlig kostnadsbedömning vattenverk och avloppsreningsverk Investering Alternativ 1 Mkr Vattenverk inkl. brunnsborrning 1,5 Avloppsreningsverk Alternativ 2 Aktiv slam 12 MBBR 6,4 Biobädd 7,2 SBR 8,8 Vattenverk inkl. brunnsborrning 1,8 Avloppsreningsverk Aktiv slam 16 MBBR 9,6 Biobädd 10 SBR 12 R:\7171\Projekt\10171702 - \8_Leverans\Slutlev Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 30 (30)