ENLIGT 9 KAP. 6 MILJÖBALKEN LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK

Transkript

1 TILLSTÅNDSANSÖKAN ENLIGT 9 KAP. 6 MILJÖBALKEN LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK LJUSDALS KOMMUN Ljusdal Vatten AB

2 Tillståndsansökan Projektnummer Sida 2 av 14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Administrativa uppgifter Inledning Ljusdals reningsverk Färila reningsverk Vägvalsutredning Vad ansökan avser Yrkanden och åtaganden Gällande beslut enligt miljöbalken och andra lagar Beskrivning av befintlig och planerad verksamhet Befintlig verksamhet I Ljusdal Befintlig verksamhet i Färila Planerad verksamhet Lokalisering Teknisk beskrivning Förslag till skyddsåtgärder och försiktighetsmått Samråd De allmänna hänsynsreglerna Förslag till kontroll av verksamheten Miljökonsekvensbeskrivning Aktförvaring Sammanfattning... 14

3 Tillståndsansökan Projektnummer Sida 3 av Administrativa uppgifter Sökanden Huvudman: Län: Ljusdal Vatten AB Hotellgatan 6D LJUSDAL Gävleborgs län Telefon: Organisationsnummer: Platsnamn: LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK Anläggningsnummer Fastighetsbeteckning: Östernäs 15:1 och även Kläppaängarna 5:1 X- och Y-koordinater: Nord/syd: X , väst/öst: Y , RT 90 HMF-punkt: Kontaktpersoner: B Sven-Arne Persson VA-chef, Ljusdal Vatten AB svenarne.persson@ljusdalenergi.se, Inledning 2.1 LJUSDALS RENINGSVERK Avloppsvattnet från Ljusdals tätort samlas upp i ett vidsträckt ledningsnät och pumpas med hjälp av 21 pumpstationer till reningsverket som är beläget i Sjulhamre industriområde. I reningsverket genomgår avloppsvattnet mekanisk, biologisk och kemisk rening innan det släpps ut i Ljusnan. Vid driftstörningar sker tidvis utsläpp av orenat avloppsvatten från ledningsnät och pumpstationer. Avyttring av slammet sker för närvarande till en anläggning där slammet används för tillverkning av anläggningsjord. Ljusdals avloppsreningsverk är gammalt och nedslitet. Ett välkänt problem är den dåliga lukt som tidvis sprids i omgivningen, men det har också varit förknippat med en dålig arbetsmiljö. Anläggningen har vidare haft problem med att klara de utsläppsvillkor som är förknippade med tillståndet enligt miljöbalken. Under 2013 och 2014 har vid ett flertal tillfällen de riktvärden som finns för utsläpp av syreförbrukande ämnen och fosfor överskridits. 2.2 FÄRILA RENINGSVERK Färila avloppsreningsverk byggdes 1976 och har inte byggts om i någon egentlig utsträckning sedan dess. Verket har processutformning med mekanisk och kemisk rening. Slam avvattnas i centrifug. Avyttring av slammet sker för närvarande till en anläggning där slammet används för tillverkning av anläggningsjord. Anläggningen är gammal och nedsliten, byggnaden är i dåligt skick och uppvärmning sker med olja, ca 13 m 3 per år. Från utförd utredning framgår att kostnaden för upprustning av

4 Tillståndsansökan Projektnummer Sida 4 av 14 befintligt avloppsreningsverk överstiger kostnaderna för att bygga en ny anläggning. 2.3 VÄGVALSUTREDNING Ljusdal vatten har 2014 låtit utföra en utredning avseende Förslag till framtida vatten- och avloppsförsörjning i Ljusdal och Färila. Utredningen ger en historisk återblick, beskriver utmaningar för verksamhetsutövaren samt innefattar en vägvalsutredning med alternativa tekniklösningar och lokaliseringar för såväl Ljusdals som Färilas avloppsvattenbehandling. I vägvalsutredningen behandlas även vattenförsörjningen för Färila och Ljusdal. Vägvalsutredningen förordar alternativ där en överföringsledning anläggs mellan Färila och Ljusdal. Färila reningsverk rivs, och en ny prefabricerad pumpstation anläggs vid befintligt avloppsreningsverk i Färila. Avloppsreningsverket i Ljusdal byggs om för att säkerställa att den biologiska beredningen klarar de utsläppskrav som finns för anläggningen. Även arbets- och utomhusmiljön kommer att förbättras genom att de luktstörningar som i dag ibland förekommer i omgivningen minimeras. I detta förslag beaktas även vattenförsörjningen som innebär att en samförläggning av vattenledning kommer att utföras mellan Ljusdal och Färila, vilket medför att Färila och Ljusdals vattenförsörjning kommer att agera reservvattentäkter för varandra. Förslaget har visat sig ekonomiskt fördelaktigt och från miljösynpunkt är detta en långsiktigt bra lösning. Figur 1. Översikt 3. Vad ansökan avser Ljusdal Vatten AB (sökanden) ansöker om tillstånd enligt miljöbalken för utökad och fortsatt drift vid befintligt reningsverk i Ljusdal. Ansökan avser även befintliga ledningssystem, förläggning av överföringsledning från Färila avloppsreningsverk till Ljusdals avloppsreningsverk samt utsläpp till Ljusnan.

5 Tillståndsansökan Projektnummer Sida 5 av 14 Mot bakgrund av planer på att komplettera med externslammottagning samt överleda avloppsvatten från Färila behövs en om- samt tillbyggnation av det befintliga avloppsverket. Avloppsreningsverket är dimensionerat för och har tillstånd för pe, men belastningen är ca personekvivalenter (pe) och den planerade utökningen med Färila och externslam innebär att belastningen ökar till ca pe. 4. Yrkanden och åtaganden Sökanden yrkar om att ansökan ska beviljas och att tillstånd enligt miljöbalken lämnas för att via avloppsledningsnätet med pumpstationer ta emot avloppsvatten vid Ljusdals avloppsreningsverk motsvarande pe med efterföljande behandling och utsläpp av det renade vattnet till recipienten. Recipient för det behandlade avloppsvattnet blir liksom idag Ljusnan. Ansökan omfattar även förläggning av en ca 13 km lång spillvattenledning. Till överföringsledningarna anläggs även tillhörande pumpstationer. Ingen vattenverksamhet kommer att bedrivas då styrd borrning kommer att ske under berörda vattendrag. Sökanden yrkar att anläggningen får ett tillstånd för ett dimensionerande medelflöde (Q dim) av 250 m 3 /h. Sökanden yrkar på att utsläppsvillkor får tillfälligt överskridas under ombyggnadsperioden då reningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift. Sökanden åtar sig att så långt som möjligt driva verket under ombyggnadstiden så att påverkan på miljön blir så liten som möjligt. Sökanden föreslår i villkor nedan att tidplan och beskrivning av provisorisk drift samt en bedömning av utgående halter som temporärt uppstår under ombyggnadsperioden ska ges in till tillsynsmyndigheten senast 6 månader efter att beslutet vunnit laga kraft. Detta med anledning av att det är först då tillstånd erhållits som ombyggnaden kan projekteras, den provisoriska driften tekniskt planeras och de temporära utsläppen bedömas. Sökanden yrkar vidare med stöd av Miljöbalken 22 kap. 27 att slutligt villkor avseende reduktion av totalfosfor ska fastställas efter en prövotid. Prövotiden bör sättas till 2 år efter att den sökta verksamheten har tagits i drift. Prövotiden önskas för att trimma anläggningen efter nya förutsättningar och inkörning av externslammottagningen. Sökanden ska under prövotiden undersöka hur fosfor och BOD 7 kan reduceras optimalt och senast 6 månader efter prövotidens slut komma in med en redovisning samt yrka på slutligt villkor avseende reduktion av fosfor och BOD 7. Sökanden yrkar på följande utsläppsvillkor: 1. Resthalten totalfosfor i det behandlade avloppsvattnet får inte överstiga 0.3 mg per liter som riktvärde beräknat som medelvärde för kalenderår. Den totala utsläppsmängden av P- tot får inte överstiga 700 kg per år. 2. Resthalten av organiskt material BOD 7 får inte överskrida 12 mg per liter som riktvärde per kalenderår. Den totala utsläppsmängden av BOD 7 får inte överstiga 30 ton per år.

6 Tillståndsansökan Projektnummer Sida 6 av 14 Sökanden yrkar på följande provisoriska utsläppsvillkor att gälla under prövotiden eller till dess tillståndsmyndigheten säger annat. 1. Resthalten totalfosfor i det behandlade avloppsvattnet får inte överstiga 0.5 mg per liter som riktvärde beräknat som medelvärde för kalenderår. Den totala utsläppsmängden av P- tot får inte överstiga 700 kg per år. 2. Resthalten av organiskt material BOD 7 får inte överskrida 15 mg per liter som riktvärde per kalenderår. Den totala utsläppsmängden av BOD 7 får inte överstiga 30 ton per år. Sökanden föreslår följande allmänna villkor: 1. Om inte annat följer av övriga villkor skall verksamheten bedrivas huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet. 2. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att avloppsreningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får utsläppsvillkor tillfälligt överskridas. Åtgärder skall vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen. Underrättelse om sådana arbeten ska ske i god tid i förväg till tillsynsmyndigheten. 3. Kemiska produkter och farligt avfall ska hanteras på sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå avlopp och så att förorening av mark, ytvatten eller grundvatten inte kan ske. 4. Ledningsnätet ska fortlöpande ses över och underhållas. Utförda och planerade åtgärder skall redovisas i den årliga miljörapporten. 5. Slamhanteringen vid reningsverket ska ske på ett sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer. Den ska ske i huvudsaklig överensstämmelse med Naturvårdsverkets allmänna råd för hantering av slam från avloppsreningsverk, och på ett sådant sätt som tillsynsmyndigheten kan godkänna. Aktiva åtgärder ska vidtas så att slammet har en så god kvalitet att det kan nyttiggöras. 6. Om luktolägenhet av betydelse uppkommer från avloppsanläggningen ska åtgärder vidtas så att störningar minimeras. 7. Buller från anläggningen inklusive transporter inom verksamhetsområdet skall begränsas så att inte högre ekvivalent ljudnivå uppkommer som riktvärde utomhus vid närmaste bostäder än följande: 50 db(a) dagtid (kl.07-18). 40 db(a) samtliga dygn nattetid dagtid (kl.22-07). 45 db(a) kvällstid (kl.18-22), samt lördag, söndag och helgdag (kl ). Den momentana ljudnivån får nattetid inte överstiga 55 db(a). 8. För verksamheten ska finnas ett aktuellt och uppdaterat kontrollprogram. Förslag till kontrollprogram ska ges in till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter att detta anläggningen tagits i drift.

7 Tillståndsansökan Projektnummer Sida 7 av Gällande beslut enligt miljöbalken och andra lagar Befintlig verksamhet drivs enligt Länsstyrelsens beslut , Beslutet i sin helhet redovisas i bilaga. 6. Beskrivning av befintlig och planerad verksamhet 6.1 BEFINTLIG VERKSAMHET I LJUSDAL Ljusdals avloppsreningsverk togs i drift 1967 och dimensionerades för pe. Anläggningen bestod då av snäckpumpar, rensgaller, sandfång och biologiskt reningssteg med aktivslam kompletterades anläggningen med det kemiska reningssteget ersattes aktivslamprocessen med biorotorer som placerades i luftningsbassängerna och inloppsdelen byggdes om till dränkbara avloppspumpar och grovrening med spaltsilar togs biorotorerna bort och en MBBR process infördes i befintliga volymer med plastbärare av typ K installerades nuvarande grovrening med rensgaller, renstvättpress och kombinerat sandfång. Nuvarande anslutning är ca pe Anläggningen är klassad som en B-anläggning med ett tillståndsbeslut daterat Nuvarande utsläppsvillkor, riktvärden som kvartalsmedelvärden skall inte överstiga för tot-p halten 0,3 mg/l och BOD 7 halten 12 mg/l. Som gränsvärden och årsvärden skall mängden inklusive bräddad mängd inte vara högre än för tot-p 600 kg och BOD 7 23 ton. Avloppsvattnet från reningsverket leds i en ledning och släpps ut i Ljusnan. Ledningsnätet har en total längd på 125 km och det finns 21 avloppspumpstationer. Ca 60 % av nätet är kombinerat ledningssystem med dagvatten och takavlopp påkopplat vilket leder till mycket ovidkommande vatten vid snösmältning och perioder med mycket nederbörd. 6.2 BEFINTLIG VERKSAMHET I FÄRILA Färila avloppsreningsverk byggdes 1976 och har inte renoverats någon gång sedan verket byggdes. Avloppsreningsverket dimensionerades för pe. Anläggningen består av centrifugalpumpar, renssiltrumma, försedimentering och kemiskt reningssteg. Nuvarande anslutning är ca 1600 pe. Anläggningen är klassad som en C-anläggning f o m Nuvarande utsläppsvillkor, riktvärden som årsmedelvärden skall inte överstiga för tot-p halten 0,4 mg/l och BOD 7 halten 50 mg/l. Utgående behandlat avloppsvatten leds till recipienten Ljusnan. Ledningsnätet har en total längd på ca 32 km och det finns 9 avloppspumpstationer. Stora delar av ledningsnätet är kombinerat ledningssystem med dagvatten och takavlopp påkopplat vilket leder till mycket ovidkommande vatten vid snösmältning och perioder med mycket nederbörd.

8 Tillståndsansökan Projektnummer Sida 8 av PLANERAD VERKSAMHET Syftet med ombyggnaden är att säkerställa att reningsverket klarar de krav som ställs då dagens reningsverk har svårt att klara kraven. Det behöver även göras en allmän upprustning av anläggningen som är gammal och sliten. I samband med upprustningen utförs åtgärder för att förbättra arbetsmiljön i avloppsreningsverket samt delar som inrymmer personal och kontorsutrymmen. Huvudalternativet innebär att den planerade verksamheten vid reningsverket dimensioneras för en belastning på pe med Qdim på 250 m 3 /h. Nuvarande reningsprocess kompletteras med en försedimentering som avskiljer fasta pratiklar och som minskar belastningen till det biologiska steget. Med förfällning med kemikalier ökar avskiljningen av fasta partiklar ytterligare. Det biologiska reningssteget utökas med ytterligare en bassäng och blåsningen effektiviseras. Personaldelen som byggdes på 60-talet ersätts med ett driftskontor i ett utrymme i reningsverket som anpassas till högsta standard vad avser arbetsmiljö. All el, styr och automation från personaldelen flyttas in till driftskontoret. Idag produceras det totalt ca 1600 ton med en TS-halt med ca 24 % från de båda anläggningarna i Färila och Ljusdal tillsammans, vilket ger 384 ton TS. Detta motsvarar en total slammängd på ca m 3 med TS-halt 2 % per år vilket ger ca 370 m 3 /v. Med den mekaniska förtjockaren så ökar TS halten till ca 4 % vilket gör att slammängden som skall slutavvattnas minskar med hälften till ca 185 m 3 /vecka. För att kunna omhänderta spillvatten från Färila kommer överföringsledningar att anläggas mellan Färila och Ljusdal. Samförläggning av dricksvattenledning längs sträckan kommer att ske. Överföringsledningarna kommer att binda samman Färila ledningsnät med Ljusdals. Den totala ledningssträckan från Färilas avloppsreningsverk till Ljusdals reningsverk är ca 13 km. Tre befintliga pumpstationer kommer att uppgraderas för att klara det ökade flödet och två nya pumpstationer kommer att byggas. De nya pumpstationerna kommer att utgöras av prefabricerade anläggningar som dels placeras vid Färila avloppsreningsverk, dels vid Skarpå. Mer ingående beskrivning av den planerade verksamheten finns nedan i avsnitt 8 samt i bilaga; teknisk beskrivning. 7. Lokalisering Reningsverket ligger i Sjulhamre industriområde, på fastigheterna Östernäs 15:1 och även Kläppaängarna 5:1, ca 1 km sydöst om Ljusdals tätort. Marken ägs av kommunen och används för industriändamål. Närmaste industri är belägen ca 100 m nordväst om reningsverket och avståndet till närmaste bostadsområde är ca m i nordvästlig riktning. Tillfartsvägen till anläggningen berör inte bostadsområdet. Ca 100 m norr om reningsverket går norra stambanan. Strandområdet vid utsläppspunkten används för fritidsbebyggelse.

9 Tillståndsansökan Projektnummer Sida 9 av 14 Ljusdals avloppsreningsverk Utsläppspunkt Figur 2. Lokalisering 8. Teknisk beskrivning I verket renas avloppsvattnet mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Inkommande avloppsvatten passerar en pumpsump där tre nivåstyrda och frekvensstyrda pumpar fördelar vattnet till en rensgaller med vidbyggt sandfång. Det mekaniskt renade vattnet behandlas därefter i fyra Kaldnesreaktorer som utgörs av bassänger som är fyllda med bärare. Genom bärarna förstoras den aktiva ytan mycket kraftigt. I dessa reaktorer renas vattnet biologiskt genom att mikroorganismer bryter ner organiska föroreningar i avloppsvattnet. Denna process är mycket syrekrävande och för att undvika syrebrist tillförs syre kontinuerligt igenom att tryckluft blåses in i botten på bassängerna. Från Kaldnesreaktorerna leds vattnet till två parallella mellansedimenteringsbassänger där bioslammet sjunker till botten. Det renade vattnet dekanteras av vid ytan med hjälp av avdragsrännor. Det avsatta slammet skrapas till en ficka i bassängernas ena ände och pumpas till slamlager. Från avdragsrännorna leds det biologiskt renade vattnet, via en ränna där fällningskemikalie, PAX 350XL, tillsätts för kemisk rening av avloppsvattnet. I efterföljande fyra flockningsbassänger reagerar fosforn i avloppsvattnet med fällningskemikalien. Därefter leds vattnet till två parallella eftersedimenteringsbassänger där de bildade flockarna sjunker till botten. Det kemiskt renade vattnet dekanteras vid ytan genom avdragsrännor. Det avsatta slammet skrapas till en ficka i bassängernas ena ände. Slammet pumpas till slamlager där det blandas med slammet från biosteget. Från slamlagret pumpas slammet via en mekanisk förtjockare till slamsilon. Härifrån pumpas slammet till en centrifug. För att underlätta avvattning av slammet tillsätts polymer innan förtjockare och centrifugering.

10 Tillståndsansökan Projektnummer Sida 10 av 14 Renovering av reningsverket i Ljusdal innebär en allmän upprustning av såväl byggnad, ventilation, process, el och personalutrymmen. Stor del av maskinutrustningen byts ut. En allmän upprustning sker med invändig rengöring och målning av golv och betong socklar, rengöring av väggar samt tak. Smide rengörs från rost och målas. Utvändiga byggnadsarbeten består av att montera nya fönster, nya portar, översyn av fasader samt eventuella åtgärder på taket (tätskiktet). Personaldelen som byggdes på 60-talet åtgärdas eller ersätts. Driftskontor kan upprättas i ett utrymme i reningsverket som anpassas till högsta standard vad avser arbetsmiljö. All el, styr och automation från personaldelen flyttas in till driftskontoret Anläggning för mottagning av externt brunnsslam kommer att anläggas. Nytt rensgaller med 3 mm spaltvidd som placeras i mottagningsbehållare med sandskruv. Renset lastas av till en renstvättpress. Slamfasen leds till slamblandningsbassängen (slamsilo 1) och blandas med övrigt slam före mekanisk förtjockning. Ny försedimentering anläggs där avdragsrännorna i bassängen höjs för att höja vattennivån med ca 0,5 m. Nya kedjeslamskrapor av plast med automatikskåp installeras. Nya pumpar, backventiler, avstängningsventiler samt flödesmätare installeras. I respektive bassäng installeras ett heltäckande bottenluftarsystem och två utloppssilar inklusive silburar. I varje bassäng fylls 28 m 3 bärare av typ K 5 vilket är 50 % fyllnadsgrad. Flera anläggningsdelar kommer att anslutas till frånluften som leds över kompostfiltret. 9. Förslag till skyddsåtgärder och försiktighetsmått Den ombyggnad som planeras innebär avsevärda förändringar i processerna vid avloppsreningsverket och detta tillsammans med den ökade belastningen på anläggningen till följd dels av överledningen av spillvattnet från Färila, dels mottagningen av brunnsslam från enskilda anläggningar. Mottagningen för slam från enskilda anläggningar som planeras medför att användning av avvattningsanläggningarna i Bränta och Korskrogen upphör. Båda anläggningarna är tillståndsprövade enligt miljöbalken, med förbehållet att omprövning av tillståndet måste göras vart fjärde år. Nyligen har tillstånden omrövats hos Miljöprövningsdelegationen i Falun och tillstånd har meddelats. Vidare innebär överledningsscenariot en miljömässig fördel, då avloppsvattenreningen i Ljusdals avloppsreningsverk blir mer avancerad än i Färila med bättre reningsresultat som följd. Arbeten med att separera dagvatten från spillvatten pågår ständigt, liksom arbeten med att minska in- och utläckage grund- respektive spillvatten på avloppsnätet. Kemikalietanken i avloppsreningsverket i Ljusdal kommer att vallas. Det kommer att säkerställas att frånluften från alla anläggningsdelar är ansluten till kompostfiltret.

11 Tillståndsansökan Projektnummer Sida 11 av 14 För att ta miljöhänsyn till ytvattendrag som kommer att korsas i samband med anläggandet av överföringsledningar från Färila till Ljusdal kommer schaktfri förläggning genom styrd borrning att ske under såväl Ljusnan som Skarpån. 10. Samråd Här kommer dokumentation från samrådet att läggas in när detta är genomfört. 11. De allmänna hänsynsreglerna Enligt miljöbalken skall den som vill göra något som kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa följa de allmänna hänsynsreglerna om inte åtgärden är av försumbar betydelse. Ljusdal Vatten har beaktat de allmänna hänsynsreglerna enligt följande: Kunskapskrav Genom regelbunden utbildning (maskinistutbildning, processutbildning etc.) och utbildning i provtagning och flödesmätning uppfylls denna regel. Även utbildning/information om åtgärder vid nödläge ingår. Kompletterande utbildning genomförs vid behov. Försiktighetsprincipen och bästa teknik. Försiktighet vidtas t.ex. val av modern processutrustning, vid kemikaliehantering, genom invallning av kemikalietank och högnivålarm dessutom används skyddsutrustning. Larm påtalar om nödutlopp och bräddning av avloppsvatten förekommer så att åtgärder snabbt kan sättas in. Bästa möjliga teknik till rimlig kostnad anses användas när verket har byggts enligt föreslagen framtida utformning. Målet för verksamheten är att rena avloppsvatten i så hög grad det är möjligt med tillgänglig teknik inom rimliga kostnader. Produktvalsprincipen Fällningskemikalier och andra kemikalier väljs med hänsyn till miljön. De kemikalier som används är godkända för ändamålet. Hushållningsprincipen Utrustning som installeras planeras att vara så energisnål som möjligt. Luftbehandlingsanläggningen utformas med nytt tilluftsaggregat, kanaler, luftdon och frånluftssystem med punktutsug och värmeåtervinning. Hushållning av kemikalier görs genom optimerad dosering. Befintlig utrustning och bassänger används i så stor utsträckning som möjligt. Lokaliseringsprincipen Nuvarande lokalisering valdes för ca 40 år sedan och det är komplicerat och kostsamt att flytta ett avloppsreningsverk. Därför får nuvarande lokalisering anses som den bästa. Alternativ teknik Ljusdal vatten bedömer att huvudalternativet är att föredra jämfört med andra alternativ.

12 Tillståndsansökan Projektnummer Sida 12 av 14 Hushållnings- och kretsloppsprincipen: Målsättningen är att alltid se till att utrustning som är planerad att installeras är så energisnål som möjligt. Hushållning av kemikalier görs genom optimerad dosering. En väl fungerande förtjockning av slam minskar mängden slam vilket i sin tur minskar transporterna. Skälighetsregeln Kommunens val av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått har gjorts mot bakgrund av skälighetsregeln i 2 kap. 7 miljöbalken. Skadeansvar Verksamhetsutövaren har ansvaret att avhjälpa ev. skador som uppkommer av verksamheten. Stoppregeln En verksamhet får inte bedrivas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller miljön försämras avsevärt. 12. Förslag till kontroll av verksamheten Kontroll av nuvarande verksamhet genomförs enligt kontrollprogram. Ett nytt kontrollprogram anpassas till förordningen om Verksamhetsutövares egenkontroll SFS 1998:901 efter att beslut har erhållits. 13. Miljökonsekvensbeskrivning Den miljöpåverkan som den sökta verksamheten bidrar till kan sammanfattas enligt följande: Utsläpp av renat avloppsvatten (samt eventuell nödbräddning av orenat avloppsvatten) till recipienten Ljusnan. Utsläppen består främst av näringsämnen (kväve och fosfor) samt syreförbrukande material (organiskt material, BOD 7 samt ammonium, NH 4 ). Annan miljöpåverkan förekommer i olika omfattning, främst transporter, energiförbrukning och förbrukning av fällningskemikalier. Utsläpp till luft (främst lukt) och buller är miljöpåverkande faktorer som kan uppstå i mindre omfattning. Vid förläggning av överföringsledningarna bedöms att stor påverkan sker på mark och vegetation. Påverkan är dock störst vid själva förläggandet av ledningarna. Delar av sträckan kommer att utföras med schaktfri styrd borrning, t.ex. under Ljusnan. Borrning under vattendragen betraktas inte som vattenverksamhet varför anmälan för detta inte behövs. Miljöpåverkan av verksamheten framgår i sin helhet av den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som redovisas i bilaga.

13 Tillståndsansökan Projektnummer Sida 13 av Aktförvaring Ansökningshandlingarna föreslås vara tillgängliga under utställningstiden vid Ljusdals kommun.

14 Tillståndsansökan Projektnummer Sida 14 av Sammanfattning Syftet med ombyggnaden är att säkerställa att reningsverket klarar de krav som finns i dagens villkor. Reningsverket ligger i dagsläget på gränsen till att klara de krav som är givna i tillståndet. Förutom att säkerställa att villkoren följs så behövs en allmän upprustning av Ljusdals avloppsreningsverk som är gammalt och slitet. I samband med upprustningen utförs åtgärder för att förbättra arbetsmiljön i avloppsreningsverket samt delar som inrymmer personal och kontorsutrymmen. Huvudalternativet innebär att den planerade verksamheten vid reningsverket dimensioneras för en belastning på pe med Qdim på 250 m 3 /h. Nuvarande reningsprocess kompletteras med en försedimentering som avskiljer fasta ämnen och som minskar belastningen till det biologiska steget. Med förfällning med kemikalier ökar avskiljningen av fasta partiklar ytterligare. Det biologiska reningssteget utökas med en bassäng samt att blåsningen effektiviseras. Ljusdals avloppsreningsverk utformades med mekanisk och biologisk rening när det byggdes på talet. Rent historiskt så var de första avloppsreningsverken byggda med mekanisk rening bestående av rensgaller och försedimentering. Efter detta så tillkom det biologiska reningssteg när vi såg att det släpptes ut för mycket syreförbrukande ämnen till våra recipienter. Den stora utbyggnaden av avloppsvattenreningen i Sverige skedde på 70-talet då även de kemiska reningsstegen tillkom. Reningskraven var att man skulle klara en reduktion på 90 % med avseende på BOD 7 och fosfor samt utsläppshalter på 15 mg/l respektive 0,5 mg/l för BOD 7 och totalfosfor sett som årsmedelvärden. Nuvarande utsläppsvillkor, riktvärden som kvartalsmedelvärden skall inte överstiga för tot-p halten 0,3 mg/l och BOD 7 halten 12 mg/l har varit svåra att klara. Utsläppsmängderna inklusive bräddad mängd för tot-p är satt till 600 kg och för BOD 7, 23 ton, som gränsvärden och årsvärden har klarats med god marginal. Ljusdal 2015-