Integrationsrapport 2004

Integrationsrapport 2004 - problem och möjligheter med integration i Mjölby kommun En analys inom EU-projektet LEGS Andreas Eriksson Kommunledningskontoret Oktober 2004 Europeiska Unionen Sociala fonden Artikel 6 Innovativa Åtgärder

Innehåll - Integrationsrapport 2004 1 VARFÖR EN UTREDNING OM INTEGRATION?... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 DEFINITIONER... 4 2 UNDERSÖKNINGENS METODIK... 5 3 EN STATISTISK BILD AV INVANDRARE I MJÖLBY KOMMUN... 6 3.1 FOLKMÄNGD OCH ÅLDERSFÖRDELNING... 6 3.2 NATIONALITETER I MJÖLBY KOMMUN... 7 3.3 INVANDRARNAS UTBILDNINGSNIVÅ... 9 3.4 INVANDRARNAS SYSSELSÄTTNING... 10 3.5 BOENDESEGREGATION I MJÖLBY KOMMUN?... 14 4 TANKAR FRÅN NYANLÄNDA INVANDRARE... 18 5 ETABLERADE INVANDRARES PERSPEKTIV... 20 5.1 BOSNIER... 20 5.2 IRAKIER... 21 5.3 SYRIANER... 23 5.4 SKILLNADER OCH LIKHETER MELLAN DE INTERVJUADE GRUPPERNA... 24 6 DE POLITISKT AKTIVA INVANDRARNAS PERSPEKTIV... 25 7 DISKUSSION KRING RESULTATEN... 29 8 ÅTGÄRDER FÖR EN LYCKAD INTEGRATION... 31 BILAGOR... 33 BILAGA 1: INTERVJUSVAR NYANLÄNDA FLYKTINGAR... 33 BILAGA 2: INTERVJUSVAR BOSNIER... 38 BILAGA 3: INTERVJUSVAR IRAKIER... 52 BILAGA 4: INTERVJUSVAR SYRIANER... 61 BILAGA 5: ENKÄT TILL POLITISKT AKTIVA... 68 2

1 VARFÖR EN UTREDNING OM INTEGRATION? 1.1 Bakgrund Var 20:e person av Mjölby kommuns invånare är född i ett annat land. I de flesta av Sveriges kommuner visar det sig att dessa medborgare lever under andra förutsättningar än svenskfödda. Som exempel kan nämnas att arbetslösheten bland Mjölbys utomnordiska medborgare är mer än dubbelt så hög som bland svenskfödda. Svenska invandrares hälsa är generellt sett sämre än infödda svenskars 1. Bland orsakerna finns arbetslöshet, materiella brister och isolering i områden där få svenskfödda bor. De kan dessutom ha en tung psykisk börda från sitt hemland och sin flykt. Invandrare är den grupp som hyser sämst hopp och framtidstro i Östergötland 2. Därmed kan man se detta som en folkhälsofråga ska dessa människor verkligen behöva må sämre bara för att de är födda i ett annat land? Men man kan också konstatera att om några år står Sverige inför en betydande arbetskraftsbrist. Stora pensionsavgångar av fyrtiotalister skapar denna brist. Med alltfler äldre måste vi också ha fler som arbetar för att kunna klara välfärden. Det är därför mycket viktigt att få ut fler i arbete av de som idag finns i arbetskraftsreserven. En betydande del av arbetskraftsreserven utgörs av personer med utländsk bakgrund. Därmed kan man se detta som en välfärdsfråga har vi verkligen råd att låta människor stå utanför arbetsmarknaden bara för att de är födda i ett annat land? Mjölby kommun har inom ramen för LEGS-projektet 3 under 2002-2004 tagit fram ett Program för hållbar utveckling. I detta program ingår bl.a. åtgärder för god tillväxt såväl som folkhälsa. Enligt Arbetslivsinstitutet, som har granskat programmet ur integrationsperspektiv så kunde integrationsfrågor kommit med i högre grad än vad som nu är fallet. Anledningen är dels att integrationsfrågor tidigare inte varit en särskilt uppmärksammad fråga i Mjölby, dels att det är en svår fråga att angripa. Inte desto mindre finns det ett behov enligt ovanstående beskrivning. Därmed är denna rapport ett svar på ett kunskapsbehov kring integration. En analys har dessutom efterfrågats av den grupp som är tillsatt av kommunfullmäktige för att ta fram ett integrationsprogram för Mjölby kommun. Gruppen anser att en analys kan utgöra ett viktigt underlag för arbetet med integrationsprogrammet. Syftet med rapporten är att öka kunskapen kring medborgare med utländsk bakgrund i Mjölby kommun och förbättra möjligheten till en god integration. Kunskapen från analysen kan ge Mjölby kommun vägledning för att bli en mer attraktiv kommun för invandrare. Med det menas en kommun dit medborgare med utländsk bakgrund gärna flyttar för att man där mottas och integreras väl. En lyckad integration medför en ökad anställbarhet, lägre sociala kostnader och bättre förutsättningar för tillväxt och en god hälsa för hela befolkningen. 1 Invandrare är en mycket heterogen grupp, men ofta har ändå utrikes födda en sämre hälsa, framförallt psykiskt. Källa: Födelselandets betydelse en rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige. Statens folkhälsoinstitut. 2 Östgötens hälsa och miljö 2000. Rapport 00:1, Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland. 3 LEGS = Local Employment and Growth Strategies. Projektet syftar till att ta fram lokala handlingsprogram för sysselsättning och tillväxt. I detta sammanhang har integrationsperspektivet lyfts fram som ett av tre horisontella mål som ska genomsyra programarbetet. 3

1.2 Definitioner Det finns många begrepp kring de som vi i allmänhet kallar invandrare. I denna rapport används ordet invandrare som allmänt samlingsbegrepp för personer som av eget initiativ valt att flytta eller fly till Sverige. Det innefattar flyktingar, utländska medborgare och utrikes födda, dock ej adoptivbarn. Här ges en närmare beskrivning av dessa och ett ytterligare begrepp: Flyktingar. Personer som har fått uppehållstillstånd i Sverige för att de inte lever säkert i sitt hemland och därmed har ett behov av skydd. Utländska medborgare. Boende i Sverige som inte har ett svenskt pass (frivilligt eller ej hunnit få). Utrikes födda. Personer som är födda utomlands och idag bor i Sverige. Även adoptivbarn och arbetskraftsinvandrare räknas hit. Utländsk bakgrund. Utrikes födda såväl som svenskfödda som har minst en utrikes född förälder. 4

2 UNDERSÖKNINGENS METODIK Projekttiden sträckte sig från 1 maj till 15 oktober 2004. Denna undersökning består av fyra delar: 1. Statistisk analys. Statistiska data beställdes från SCB och analyserades av undertecknad. Resultaten presenteras i kapitel 3. 2. Intervju nyanlända. Flyktingar som har anlänt till Mjölby under 2003-2004 intervjuades av flyktinghandläggare Sly Agouda. Frågorna utformades i samråd mellan Sly och undertecknad. Resultaten presenteras i kapitel 4 samt bilaga 1. 3. Intervju flerårsboende. Invandrare som bott i Mjölby kommun i flera år intervjuades av handplockade intervjuare. Ursprungligen bestämdes att 60 personer från de tre största invandrargrupperna skulle väljas ut för intervju (Bosnien-Hercegovina, Irak, Turkiet). Det ansågs viktigt att få en intervjuare från samma hemland med goda språkkunskaper både i svenska och modersmålet. Detta var dock svårt att hitta på begränsad tid. Två intervjuare sattes igång för intervju av bosnier och irakier 4. Frågorna utformades av undertecknad. Intervjusvaren spelades in och transkriberades av intervjuarna. Vid transkriptionen anonymiserades svaren så att det inte framgår vem som svarat vad. Det går dock att följa hur en anonym person har svarat på de olika frågorna. Svaren överlämnades sedan till undertecknad för analys. Resultaten presenteras i kapitel 5 samt bilaga 2-4. 4. Enkät politisk aktiva. De invandrare som är aktiva i någon av kommunens politiska nämnder fick en enkät. Frågorna var utformade av undertecknad (bilaga 5). Resultaten presenteras i kapitel 6. Hela rapporten har sammanställts av undertecknad och redigerats efter synpunkter från medlemmarna i integrationsgruppen. Undersökningen har i stort sett avgränsats till ovanstående punkter. Intressanta områden att undersöka, som inte ingår här, är t.ex. hur vissa rutiner sker gentemot invandrare, se vidare kapitel 8. 4 Det blev dock 11 irakier och 8 syrianer till slut. 5

3 EN STATISTISK BILD AV INVANDRARE I MJÖLBY KOMMUN 3.1 Folkmängd och åldersfördelning Under 2003 var 1344 personer (5,3 %) av Mjölby kommuns drygt 25.000 invånare födda i utlandet. Andelen utrikes födda ökar stadigt i Sverige, men i Mjölby kommun har det stagnerat sedan mitten av 1990-talet då flyktingmottagningen avbröts. Den återupptogs år 2003. Jämfört med Östergötland och Riket är andelen utrikes födda låg i Mjölby (figur 1). Utrikes födda (promille) 200 150 100 50 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Årtal Mjölby Östergötland Riket Figur 1. Andelen utrikes födda i Sverige, Östergötland, respektive Mjölby kommun under perioden 1984-2002. Antalet invandrare till Sverige varierar givetvis från år till år, men har en stadigt ökande trend sedan 1950-talet 5. Denna långsamt stigande trend har bara brutits av två kraftigare toppar; arbetskraftsinvandringen 1964-70 och skyddsbehövande från Främre orienten och Balkan 1988-94. SCB konstaterar också att det finns anledning att tro att invandringen fram till 2020 fortsätter att öka beroende på att: hindren för migration avtar för medborgare i kandidatländerna (EU:s 10 nya medlemsländer sedan 1 maj 2004). växande antal invandrare i Sverige attraherar fler invandrare. brist på medborgerliga fri- och rättigheter i många länder gör att personer tvingas lämna sina hemländer. kraftig folkökning i utvandringsländerna ökar migrationstrycket. Åldersfördelningen bland de utrikes födda skiljer sig från den totala befolkningen i Mjölby kommun (figur 2). De utrikes födda är lätt överrepresenterade i åldern 15-40 år och kraftigt överrepresenterad i 40-50 års ålder. Underrepresentation finns framförallt i åldrarna under 15 år och över 80 år. Det finns alltså få barn som är utrikes födda, men det finns givetvis många med utländsk bakgrund. De som är svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda ökar stadigt, från 275 stycken år 1994 till 369 år 2002. Prognosen för Sveriges befolkning år 2020 konstaterar att antalet barn till invandrare 6 kommer att fördubblas 7. Om vi som idag fortsätter att diskriminera med hudfärg som grund kommer alltfler av Sveriges befolkning därmed hamna i utanförskap. 5 Sveriges framtida befolkning 2003-2020, svensk och utländsk bakgrund. Demografiska rapporter 2003:5, SCB. 6 Med båda föräldrarna utrikes födda. 7 Sveriges framtida befolkning 2003-2020, svensk och utländsk bakgrund. Demografiska rapporter 2003:5, SCB. 6

Andel av befolkning (%) 3 2 1 Utrikes Hela bef. Figur 2. Åldersfördelning för hela befolkningen i Mjölby kommun, respektive de utrikes födda. 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder 3.2 Nationaliteter i Mjölby kommun De flesta av de utrikes födda kommer dock från våra nordiska grannländer och dessa omfattas inte av den problematik som denna rapport vill fördjupa sig i. SCB delar in de med utländsk bakgrund i fem olika grupper när de bedömer den framtida invandringen till Sverige 8. Man kan dessvärre se tecken på att möjligheterna att integreras faller längs denna skala: 1. Norden 2. EU25 3. HDI 9 hög (t.ex. Bosnien-Hercegovina, Jugoslavien, Chile) 4. HDI medel (t.ex. Irak, Turkiet, Vietnam, Syrien, Indien) 5. HDI låg (t.ex. Afghanistan, Burundi, Pakistan, Somalia) Något förenklat kan man alltså förmoda att de som invandrar från länder med högt HDI har lättare att integreras i Sverige. Antagandet bygger på att välfärden är lik den i Sverige och omställningen blir då inte så stor i det avseendet. Undantag från detta antagande är Bosnien- Hercegovina och Jugoslavien. Orsaken att dessa haft det svårt trots att de kom från länder med högt HDI är möjligen att de kom så många på samma gång, samtidigt som Sverige hade en arbetsmarknadskris i mitten av 1990-talet. I SCB:s prognos över den framtida invandringen förutspår man följande om Sveriges befolkning år 2020: Födda i Norden minskar långsamt (från 380.000 till 360.000) Födda i EU25 ökar långsamt (från 180.000 till 230.000) Födda i länder med högt HDI ökar långsamt (210.000 till 250.000) Födda i länder med medel HDI fortsätter att öka kraftigt (från 340.000 till 640.000) Födda i länder med lågt HDI ökar långsamt (från 50.000 till 100.000) För Mjölbys del, med en hög andel invandrare från länder med medel HDI, kan det innebära att invandringen ökar, speciellt om det rör sig om anhöriginvandring. Det visar sig nämligen att det utgör merparten av invandringen. Under perioden 1998-2003 var familjeband grunden 8 Sveriges framtida befolkning 2003-2020, svensk och utländsk bakgrund. Demografiska rapporter 2003:5, SCB. 9 HDI = Human Development Index, ett slags mått på hur välutvecklat landet är. 7

för bosättning 10 för hela 75 % av alla utomnordiska invandrare till Mjölby. Motsvarande siffra för Sverige ligger enligt en grov beräkning omkring 30 %. Den höga andelen kan delvis förklaras av att Mjölby bara tog emot flyktingar ett år under denna period och därmed hade låg invandring av människor som åberopade skyddsbehov eller humanitära grunder. Det är främst flyktingar som sökt asyl och fått stanna som senare ger upphov till anhöriginvandring 11. År 2003 fanns det hela 77 olika nationaliteter boende i Mjölby kommun. Många nationaliteter utgörs dock av enstaka personer. Tabell 1 redovisar de 27 nationaliteter som bestod av minst 10 personer. Av de utrikes födda i Sverige kommer över hälften från välutvecklade länder. Födda i Norden står för 27 % (så även i Mjölby), EU25 17 % (13 %) och länder med högt HDI 20 % (21 %). Länder med lågt HDI utgör endast 5 % (2 % i Mjölby) medan medel- HDI utgör 32 % (37 %) 12. Tabell 1. De största nationaliteterna i Mjölby kommun år 2003. Grupptillhörigheten är enligt SCB:s definitioner. Födelseland Folkmängd Grupptillhörighet Mjölby k:n Sverige 23848 Sverige Finland 245 Norden Irak 114 Medel HDI Bosnien-Herc. 93 Högt HDI Jugoslavien 80 Högt HDI Turkiet 79 Medel HDI Tyskland 62 EU25 Danmark 57 Norden Chile 54 Högt HDI Norge 52 Norden Vietnam 52 Medel HDI Syrien 45 Medel HDI Indien 32 Medel HDI Polen 27 EU25 Födelseland Folkmängd Grupptillhörighet Mjölby k:n Iran 26 Medel HDI Korea 24 Högt HDI Sri Lanka 19 Medel HDI Storbritannien 19 EU25 Thailand 16 Medel HDI Ungern 16 EU25 USA 15 Högt HDI Libanon 14 Medel HDI Österrike 13 EU25 Estland 12 EU25 Ryssland 12 Medel HDI Tjeckien 11 EU25 Colombia 10 Medel HDI Av nationaliteterna i tabell 1 är det några som har en skev könsfördelning, där ena könet står för mer än 2/3 av befolkningen. Nationaliteter med övervägande kvinnor är: Sri Lanka (79 %) Ryssland (75 %) Thailand (69 %) Estland (67 %) Polen (67 %) 10 Övriga grunder för bosättning är skyddsbehov, humanitära grunder, arbete, studier, eller övrigt. 11 Migration 2002, In- och utvandring och asylsökande. Statistiska meddelanden BE 68 SM 0301, SCB. 12 Sveriges framtida befolkning 2003-2020, svensk och utländsk bakgrund. Demografiska rapporter 2003:5, SCB. 8

Det finns även nationaliteter där män dominerar, nämligen: Colombia (90 %) Storbritannien (79 %) Libanon (71 %) Iran (69 %) Orsakerna till den skeva könsfördelningen är sannolikt mycket olika för olika länder men kan även delvis bero på slumpen då antalet individer är litet. Det finns en ganska stor variation i vilka nationaliteter som stannar i Mjölby kommun. Redan 1984 fanns det 78 turkar i Mjölby och det har sedan dess endast varit mindre variationer i antal. En stor grupp iranier kom i slutet av 1980-talet, de var som mest 164 personer år 1989. Men de flesta har flyttat härifrån, idag är endast 26 kvar. År 1989 ökade antalet chilenare från 32 till 70 och en stor del av dessa verkar ha stannat. Invandrarna från Bosnien-Hercegovina respektive Jugoslavien kom i princip under perioden 1993-1995. Invandringen från Norden, Nordamerika och Afrika går ungefär jämnt upp med utvandringen medan invandrare från Sydamerika och Asien verkar stanna i hög grad (figur 3). Vad gäller Europa så var förhållandet jämnt fram till 1992 då kriget på Balkan satte sina spår. Ackumulerad flyttning 500 400 300 200 100 100 80 60 40 20 Asien in Europa in Europa ut Sydamerika in Sydamerika ut Asien ut Figur 3. Ackumulerad in- respektive utflyttning för Mjölby kommun mot Asien, Europa respektive Sydamerika under 1984-1995. Europa och Sydamerika avläses på den högra axeln. 0 0 1982 1987 1992 1997 Årtal 3.3 Invandrarnas utbildningsnivå Det är tyvärr svårt att få tillförlitlig data om invandrares utbildningsnivå. Det beror främst på att om man delar upp befolkningen efter födelseland, kön och utbildningsnivå så kommer man snabbt ner på enskilda personer. Den typen av data lämnar inte SCB ut utan en dyr sekretessgranskning. Vi har därför valt att studera fyra grupper för åldrarna 16-54 år 13 respektive 55-64 år. De fyra grupperna är efter födelseland: Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga Världen 13 De som är berättigade till studiemedel rent åldersmässigt. 9

Det visar sig att utbildningsnivån bland Mjölbys utrikes födda i åldern 16-54 år inte skiljer sig särskilt mycket från de svenskfödda (figur 4). Bland de födda i Europa är faktiskt utbildningsnivån högre än bland de svenskfödda. De europeiska nationaliteter som är störst i Mjölby är Bosnien-Hercegovina (93 personer), Jugoslavien (80), Tyskland (62) och Polen (27). Bland födda i övriga världen är dock utbildningsnivån något lägre. Bilden är liknande i Riket som helhet, men utbildningsnivån är generellt högre. Mjölbys européer är dock flitiga på korta eftergymnasiala utbildningar där ligger de högre än Riket. Andel (%) 25 20 15 10 5 Sve - Riket Sve - Mjölby Eur - Riket Eur - Mjölby Värl - Riket Värl - Mjölby Figur 4. Utbildningsnivå i åldern 16-54 år för boende i Mjölby kommun respektive Riket uppdelat på födelseland. Norden har utelämnats då det inte bedöms som intressant här. 0 Eftergymnasial kortare än 3 år Eftergymnasial 3 år eller längre Värt att nämna är även att det saknas uppgift om utbildningsnivå för många invandrare. Bland svenskfödda är det bara en knapp procent där vi inte känner till utbildningsnivån, medan det för Mjölbybor födda i Övriga världen är 8 %. Med en okänd utbildning är det självklart svårare att få kvalificerade jobb. Generellt ligger dock utbildningsnivån i linje med svenskfödda och borde inte vara grund för en högre arbetslöshet (se avsnitt 3.4). I Sverige har dock endast 60 % av de utrikes födda akademikerna ett arbete som motsvarar deras utbildningsnivå, att jämföra med 80 % för svenskfödda akademiker 14. Många invandrare ser vuxenutbildningen som nödvändig för att få ett jobb, men den kan för vissa bli ett hinder på vägen till arbete då många utrikes födda är kvar på grundskolenivå efter 5-11 terminer 15. Många kommunala företrädare hävdar att vuxenutbildningen har blivit en förvaringsplats för invandrade. I Mjölby fungerar det i allmänhet bra, men det förekommer att personer fastnar i systemet även här 16. Det rör sig då framförallt om vuxna personer som kommer hit som analfabeter och inte kan förväntas komma så mycket längre i språkutveckling än grundskolenivå. Det beror således mer på individens utgångsläge än på ett systemfel. 3.4 Invandrarnas sysselsättning Från mitten av 1970-talet har sysselsättningen bland Sveriges utrikes födda kontinuerligt försämrats. Avståndet till de svenskfödda har ökat både i hög- och lågkonjunktur. Det är även tydligt att de som är födda i Asien eller Afrika har lägre sysselsättning än andra oavsett kön, ålder, utbildning, eller hur länge de varit i Sverige 17. 14 Rapport integration 2003. Integrationsverket. 15 Rapport integration 2003. Integrationsverket. 16 Telefonkontakt med Terttu Johansson, rektor på Komvux, 2004-08-30. 17 Rapport integration 2003. Integrationsverket. 10

Hur ser det då ut med sysselsättningen bland invandrare i Mjölby kommun? År 2002 var förvärvsintensiteten 18 för Mjölbys befolkning mellan 20-64 år 78,1 %. Ser man bara till de svenskfödda är det 79,5 % som förvärvsarbetar. Således drar de utrikes födda ner snittet eftersom färre av dem är i arbete. Regeringen har ett mål om att nå 80 % förvärvsintensitet. Att få ut fler invandrare på arbetsmarknaden är givetvis en god bit på väg till det målet. Regeringens mål är mycket angeläget eftersom Sveriges åldersstruktur ökar den s.k. försörjningsbördan de kommande 30 åren. Enkelt uttryckt försörjer idag två förvärvsarbetande en pensionär 19. Om vi behåller samma förvärvsintensitet till år 2035 så kommer de två förvärvsarbetande istället behöva försörja 1,4 pensionärer 20 en rejäl ökning. För att kunna hålla försörjningsbördan konstant skulle det krävas en arbetskraftsinvandring från år 2008 och från år 2012 skulle behovet vara hela 80.000 arbetskraftsinvandrare per år. Enligt denna kalkyl skulle Sveriges befolkning öka från dagens 9 miljoner till hela 16 miljoner år 2050, varav 36 % utrikes födda (12 % idag). Med tanke på att Sverige på de senaste 50 åren (1950-2000) ökade ca 2 miljoner i folkmängd ter sig en ökning på 7 miljoner svår att hantera. De enda som har en förvärvsintensitet över 80 % i Mjölby är de svenskfödda männen (figur 5). Män från Europa ligger kring 70 % och Övriga världen på 60 %. De svenskfödda kvinnornas förvärvsintensitet är ca 75 %, européer 55 %, medan Övriga världen är så låg som 45 %. Könsskillnaden är därmed något större bland de utrikes födda, framförallt utanför Norden. Ett fenomen som är svårt att förklara är varför förvärvsintensiteten är så låg för Nordbor. Förvärvsintensitet (%) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Män Kvinnor Figur 5. Förvärvsintensitet för boende i Mjölby kommun i åldern 20-64 år uppdelat på födelseland. Sverige n = 13379, Norden n = 241, Europa n = 255, Världen n = 410. 0 Sverige Norden Europa Världen Födelseland 18 Förvärvsintensitet innebär den andel av en viss ålderskategori som arbetar. T.ex. så arbetar 244 av Mjölbys 1213 invånare i åldern 16-19 år, vilket ger en förvärvsintensitet för denna åldersgrupp på 20,1 % (244/1213). 19 Därutöver är det barn och personer med sjukpenning, socialbidrag, arbetslöshetsersättning och andra bidrag som ska försörjas, men de lämnas utanför här för enkelhets skull, eftersom vi omöjligen kan förutse utvecklingen för dem. Det är främst de äldre som vi idag vet kommer att öka försörjningsbördan. 20 Arbetskraftsinvandring en lösning på försörjningsbördan? Demografiska rapporter 2002:6, SCB. 11

SCB har även kalkylerat effekten av fler invandrare i arbete 21. Resultatet visar att försörjningsbördan skulle förbättras, men ganska lite 22. En ekonomisk vinst som dock inte är med i den beräkningen är minskade bidrag till tidigare arbetslösa invandrare. Notera att de flesta invandrare är i arbetsför ålder och på så vis borde passa ypperligt för att minska försörjningsbördan (figur 2). Det finns ca 400 utrikes födda som inte förvärvsarbetar i Mjölby kommun. Söker alla dessa jobb? Nej, i maj 2004 var det 38 sökande vid arbetsförmedlingen i Mjölby som var utrikes födda 23. Resten är förmodligen i utbildning, sjukskrivning, eller liknande. Av de 38 inskrivna på arbetsförmedlingen fanns det 12 nationaliteter, varav Irak och Jugoslavien dominerade. Av dessa hade bara 8 % högskoleutbildning. Arbetsförmedlingens förhoppning är att flera av dem kan påbörja en arbetsmarknadsutbildning. Finns det speciella näringsgrenar där invandrare jobbar i större omfattning än andra? Figur 6 redovisar de sex största näringsgrenarna i Mjölby kommun för män. Den uppvisar mycket stora skillnader mellan svenskfödda och utrikes födda. Bland européerna är tillverkning och utvinning kraftigt dominerande. Det är även något fler européer än svenskfödda som arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, samt personliga och kulturella tjänster. För födda i Övriga världen är det endast en näringsgren som är större än för svenskfödda och det är personliga och kulturella tjänster. Den är faktiskt den allra största näringsgrenen för födda utanför Europa. Nedan ges ett urval av vad personliga och kulturella tjänster kan vara: Avfallshantering och annan renhållning Tvätteriverksamhet och relaterad uthyrning (mattor, arbetskläder, handdukar) Religiös verksamhet och annan intressebevakning Parkeringsvakter, toalettservice, effektförvaring Inrättningar för nöjen, media och sport Akupunktur, drömtydning, astrologisk verksamhet, kontaktförmedling Solarier, gym, massage Hårvård, manikyr, piercing, skönhetsbehandlingar Många av dessa arbeten kräver ingen kvalificerad utbildning. I övrigt är tillverkning och utvinning en stor näringsgren även för födda i Övriga världen. 21 Antagandet är att de utrikes födda under en tioårsperiod når samma förvärvsintensitet som svenskfödda hade år 2000. 22 De två förvärvsarbetande i exemplet tidigare skulle istället för att behöva försörja 1,4 pensionärer behöva försörja ungefär 1,37 pensionärer. 23 Uppgifter från Niclas Sjösten, arbetsförmedlingen i Mjölby. 12

Andel av förv.arb. (%) 60 50 40 30 20 Sverige Europa Världen Figur 6. Andel förvärvsarbetande män per näringsgren fördelat på födelseland i Mjölby kommun. Här ingår endast de sex största näringsgrenarna. 10 0 Tillverkn./utvinn. Handel/kommunik. Byggverksamhet Finansverks./ftg-tj. Jord/skog/fisk Pers./kult. tj. Gemensamt för de utrikes födda är att de sex största näringsgrenarna täcker in en större del av alla förvärvsarbetande än för svenskfödda, dvs. arbetsmarknaden är betydligt smalare för invandrare. Näringsgrenarna i figur 6 täcker in följande andel av alla förvärvsarbetande: Födda i Sverige: 86 % Födda i övriga Europa: 88 % Födda i Övriga världen: 90 % För kvinnor är den bilden ännu mer tydlig: Födda i Sverige: 91 % Födda i övriga Europa: 96 % Födda i Övriga världen: 97 % Födelselandets betydelse är betydligt mindre för kvinnor vad gäller skillnaden mellan näringsgrenar. Även bland kvinnor är tillverkning och utvinning betydligt större bland europafödda än svenskfödda (figur 7). Personliga och kulturella tjänster är mer än dubbelt så stor bland födda utanför Europa än bland svenskfödda. De utrikes födda är å andra sidan underrepresenterade i förskola, utbildning och forskning. 13

Andel av förv.arb. (%) 60 50 40 30 20 Sverige Europa Världen Figur 7. Andel förvärvsarbetande kvinnor per näringsgren fördelat på födelseland i Mjölby kommun. Här ingår endast de sex största näringsgrenarna. 10 0 Vård/omsorg Ut b./forskn./fsk Handel/kommunik. Tillverkn./utvinn. Pers./kult. tj. Finansverks./ftg-tj. SCB konstaterar, inte helt oväntat, att det bästa för att lösa försörjningsbördan är en kombination av åtgärder 24. I tabell 2 ges några kommentarer till hur några av de föreslagna åtgärderna särskilt berör invandrare och integration. Tabell 2. Förslag från SCB hur Sverige ska agera för att bemöta den ökade försörjningsbördan. Här ges även undertecknads kommentar till hur dessa förslag kan ha betydelse för integrationen i Sverige. SCB:s förslag till åtgärd Koppling till integration Att få fler personer i arbete Förvärvsintensiteten bland utrikes födda är betydligt lägre än för svenskfödda. Här finns således en stor arbetskraftsreserv där många är välutbildade. Att stimulera tillväxten På en svår arbetsmarknad ökar benägenheten att starta eget företag. Bland de utrikes födda finns många egenföretagare, men det kan sannolikt bli många fler med rätt stöd i form av riktad rådgivning. Sverige behöver betydligt fler småföretagare. Att stimulera barnafödandet Utrikes födda har redan idag en högre nativitet än svenskfödda och är därigenom ett föredöme. Däremot är samhället inte behjälpt om de föds till ett liv i utanförskap. Att effektivisera utbildningen så Studenter med utländsk bakgrund har sämre studieresultat och många riskerar att tiden i utbildning minskar Att rekrytera arbetskraft utomlands att fastna i vuxenutbildningen. Detta kan delvis bero på strukturer i skolan. SCB konstaterar att Sverige behöver en viss arbetskraftsinvandring för att klara välfärden. Det är ett nytt synsätt som långsamt bör kunna vända synen på de invandrare som finns i Sverige idag. 3.5 Boendesegregation i Mjölby kommun? Det är svårt att finna någon riktig definition av begreppet segregation. Ofta innebär det att man identifierar vissa områden som mer utsatta och att en av kännetecknen för området ofta är en överrepresentation av en viss socioekonomisk grupp. I många fall är detta också detsamma som överrepresentation av utrikes födda. Men det blir fel att tala om ett område 24 Arbetskraftsinvandring en lösning på försörjningsbördan? Demografiska rapporter 2002:6, SCB. 14

som segregerat. Det är snarare en stad som kan kallas segregerad där då vissa områden har någon form av överrepresentation 25. Då det gäller boendesegregation finns också två delar av det, dels en rent statistisk analys, dels om segregationen medför problem i praktiken. Här görs bara en statistisk analys som undersöker om utrikes födda medborgare är överrepresenterade i vissa områden i Mjölby kommun. Under 2002 hade 1332 Mjölbybor (5,3 %) en bakgrund från annat land än Norden eller EU15. Här fokuseras främst på den överrepresentation där de med utom Norden/EU15-bakgrund bor i högre koncentration än kommunens medelvärde, som alltså är 5,3 %. Av de församlingar som endast omfattar glesbygd är det Skeppsås som har högst andel personer med utländsk bakgrund utanför EU och Norden (3,9 %). Det är ändå under kommunens medelvärde. För glesbygden i Mjölby kommun är medelvärdet 1,8 %, vilket är mycket lågt. Ser man istället på Mjölby stad så finns det områden med kraftig överrepresentation (tabell 3). Dessa är framförallt Östra Lundby och Prästgårdsliden, men även centrum har en lätt överrepresentation. Det som är gemensamt för dessa områden är att de domineras av hyreslägenheter snarare än småhus och bostadsrätter. Mjölby stad har 47 % av kommunens invånare, men hela 74 % av de med bakgrund utanför EU eller Norden. Tabell 3. Andel boende i respektive stadsdel i Mjölby som år 2002 hade en bakgrund från ett land utanför Norden eller EU15. Andelen i kommunen som genomsnitt är 5,3 %. Stadsdel Folkmängd Bakgrund utom Norden/EU15 Östra Lundby 686 41,4 % Prästgårdsliden 593 21,9 % Centrum 771 10,8 % Ryttarhagen 813 7,1 % Västra Lundby 2287 6,5 % Egeby/Haga 893 6,4 % Vasastaden 2751 4,0 % Eldslösa 2209 3,9 % Slomarp 767 3,5 % Mjölby stad totalt 11770 8,4 % I Skänninge stad är trenden densamma; de områden där lägenheter dominerar bostadsbeståndet har högre andel utrikes födda (tabell 4). Men siffrorna är bara hälften i Skänninge (4,4 %) jämfört med Mjölby stad (8,4 %). Variationerna i Skänninge är små och staden kan knappast betraktas som segregerad. Medelvärdet för Skänninge avviker heller inte mycket från kommunens medelvärde. 25 Telefonkontakt Andreas Sandberg 2004-06-14, Integrationsverket. 15

Tabell 4. Andel boende i respektive stadsdel i Skänninge som år 2002 hade en bakgrund från ett land utanför Norden eller EU15. Andelen i kommunen som genomsnitt är 5,3 %. Stadsdel Folkmängd Bakgrund utom Norden/EU15 Trojenborg 517 7,0 % Vallen 862 5,7 % Centrum 567 4,9 % Hattorp 429 2,6 % Västra Lund 862 2,1 % Skänninge stad totalt 3237 4,4 % I Mantorp och de mindre tätorterna är antalet med utländsk bakgrund ännu lägre (tabell 5). Att andelen invånare med utländsk bakgrund är något högre i Sya och Spångsholm har möjligen att göra med den numera nedlagda trådfabriken Gusab i Spångsholm där många kan ha arbetat (se figur 6 och 7 många med utländsk bakgrund arbetar inom tillverkning). Generellt är det dock en tydlig underrepresentation av invånare med utländsk bakgrund på landsbygden och i de mindre tätorterna. Mjölby kommun kan således betraktas som segregerad där överrepresentationen av de med utländsk bakgrund nästan uteslutande förekommer i Mjölby stad. Tabell 5. Andel boende i respektive område som år 2002 hade en bakgrund från ett land utanför Norden eller EU15. Andelen i kommunen som genomsnitt är 5,3 %. Tätort Folkmängd Bakgrund utom Norden/EU15 Spångsholm 398 5,0 % Sya 266 4,5 % Västra Mantorp 1600 2,6 % Östra Mantorp 1584 1,6 % Hogstad 264 1,5 % Väderstad 567 0,7 % Glesbygd 5467 1,8 % Är det speciella nationaliteter som gärna bosätter sig i samma område? En närmare granskning av bostadsområden i Mjölby och Skänninge ger svaret (tabell 6). Det är en kraftig koncentration av vissa nationaliteter på Östra Lundby. Av alla irakier, turkar och syrianer som bor i Mjölby kommun så bor över 50 % i detta bostadsområde. Vietnameser verkar snarare dra sig till Prästgårdsliden. De flesta av de undersökta nationaliteterna verkar mycket orörliga. T.ex. bor samtliga Mjölby kommuns irakier i Mjölby stad! Det stora undantaget är jugoslaver som i stor utsträckning hittat till Skänninge och är utspridda på många olika bostadsområden. Turkar är den enda nationalitet som har ett renodlat villaområde som näst populäraste bostadsområde. Dessa två undantag, jugoslaver och turkar, beror sannolikt på att en betydande andel kom redan under 1960-talets arbetskraftsinvandring och har integrerats på ett annat sätt. Redan 1984 fanns det i kommunen 78 turkar, 19 jugoslaver och 22 chilenare som var födda utomlands. Även chilenarna är relativt utspridda på många bostadsområden. 16

Tabell 6. Antal invånare med utländsk bakgrund från respektive ursprungsland i Mjölby kommun år 2002. De tre bostadsområden som har störst folkmängd från respektive ursprungsland är markerade med grått. Turkiet Jugoslavien Irak Bosnien-H. Vietnam Chile Syrien Östra Lundby 82 13 67 19 3 5 55 Prästgårdsliden 7 22 20 34 11 Centrum 10 8 2 7 13 14 7 Ryttarhagen 33 1 3 3 4 Västra Lundby 2 18 17 25 19 12 6 Egeby/Haga 6 11 9 2 Vasastaden 1 7 5 9 5 19 4 Eldslösa 11 6 4 9 Slomarp 7 Mjölby stad 134 76 123 95 81 72 76 Trojenborg 2 13 4 Vallen 18 4 4 Centrum 2 1 4 Hattorp 4 Västra Lund 4 Skänninge stad 4 40 0 12 0 4 0 Annan kommundel 2 10 0 4 3 7 3 Hela kommunen 140 126 123 111 84 83 79 Även om personer med utländsk bakgrund kan synas kraftigt överrepresenterade i vissa bostadsområden i Mjölby kan de inte jämföras med kända områden som Rinkeby i Stockholm, Bergsjön i Göteborg, eller Rosengård i Malmö där problemen är mycket större. Trots problemen i storstäderna är det endast 10-15 % av ett visst års flyktingbefolkning som kan antas ha flyttat från storstaden fem år efter de kom 26. Då flyttar de i allmänhet till någon av storstadens förortskommuner. Generellt sett kan man dock se att de flyktingar som har flyttat har klarat sig bättre än de som stannat kvar. Även deras barn klarar sig bättre i skolan. Detta kan vara en tillgång för Mjölby kommun som vill öka sin befolkning. Resultaten ovan får dock tolkas med försiktighet, eftersom det t.ex. är troligt att många har flyttat just för att de har fått jobb någon annanstans och då ofta klarar sig bättre än att stanna i arbetslöshet. 26 Rapport integration 2003. Integrationsverket. 17

4 TANKAR FRÅN NYANLÄNDA INVANDRARE De nyanlända flyktingarna kommer ofta med stora förhoppningar om ett nytt liv. Vilka de möter och hur de blir mottagna har kanske stor betydelse för deras fortsatta integration. Detta kapitel redovisar en sammanfattning av de intervjuer som flyktinghandläggare Sly Agouda har genomfört med 10 nyanlända flyktingar. De fullständiga svaren finns i bilaga 1. Flyktingarnas bakgrund är mycket skiftande, t.ex. finns det personer med juristerfarenhet såväl som de med 2 års grundskola som högsta utbildning. Trots deras vitt skilda bakgrunder har de ändå flera saker gemensamt: Som flyktingar har de i allmänhet inte fått välja att bosätta sig i Mjölby. De flesta hade ett önskemål om att få komma till en större stad, men fick inte för Migrationsverket. Men alla verkar ändå nöjda och kan i dagsläget tänka sig att stanna i Mjölby och framhåller de goda kommunikationerna som positivt. Flera tycker att det är lugnt här och betonar att trygghet är en av de viktigaste faktorerna för dem. Alla är mycket tacksamma för den hjälp de fått av flyktinghandläggaren och sina faddrar. De som ännu inte fått en fadder väntar otåligt på det. Alla är nöjda med myndighetskontakterna och mottagandet så här långt. De anser att lärarna i skolan är snälla och hjälpsamma och flera har biblioteket som en favoritplats där de också tycker om personalen. Många hyser stora förhoppningar till kommunen - att de ska ta hand om dem på så sätt att de ska ordna utbildning, praktik och arbete. Många uttrycker en otroligt stark vilja att arbeta. Vissa säger t.o.m. att utan arbete är man ingenting. Mycket kretsar just kring arbete, att de vill hjälpa till och vara en del i samhället och dess utveckling. De poängterar också att de vill bo blandat (inte segregerat) och att de hoppas på en bättre framtid för sina barn. De efterlyser en inventering av lediga tjänster i framtiden så att de vet hur de ska utbilda sig 27. De trycker också på att de förväntar sig en öppenhet från invånarna och inte minst politikerna i Mjölby. De skulle vilja bli inbjudna och välkomnade av beslutsfattarna. Eller som en uttrycker det Beslutsfattarna bör bjuda oss till sig, så att vi kan känna oss välkomna i kommunen. Självklart har man funderat på om man är omtyckt eller inte. De uttrycker också en stark vilja att kämpa. De förväntar sig alltså inte att kommunen ska ordna allt, utan är medvetna om att det krävs en hel del eget arbete. Några vill gärna dela med sig av sin kunskap och erfarenhet genom att berätta sin livshistoria i skolor. Eftersom alla intervjuade säger att arbete är mycket viktigt för dem, och även de mer etablerade invandrarna (se kapitel 5) har arbete som bästa tips för integration, kan det vara på sin plats att resonera lite kring deras förutsättningar. En vettig utgångspunkt för den gode medarbetaren är att denne vill (motivation), kan (kompetens) och orkar (hälsotillstånd) arbeta 28. I Sverige är det av någon anledning vanligt att helt fokusera på den formella kompetensen. Det är också troligen en av orsakerna till invandrares problem på arbetsmarknaden. 27 Sådana görs regelbundet av Arbetsförmedling och AMS, men de är ofta svåra att få någon bra träffsäkerhet i. 28 Om man ser det här som en formel (motivation kompetens hälsotillstånd = arbetsresultat) så inser man snabbt att ingen av de tre variablerna får tillåtas bli noll för då blir arbetsresultatet också noll. 18

Min bild av ovanstående flyktingar är att de har många gånger mer vilja att arbeta än de flesta svenskfödda. När det kommer till kompetensen har samhället ett stort ansvar. Flyktingarna kan inte på egen hand lära sig språket, hitta ett lämpligt yrke och lära sig det svenska samhällets funktion. Vad gäller hälsotillståndet är det mest individens ansvar, särskilt den fysiska biten. Men flyktingar kan bära på psykiska problem från sin flykt som de behöver hjälp med. Flyktingarna har också från början ett socialt handikapp med obefintligt kontaktnätverk där föreningsliv, stödorganisationer och kommun har en viktig roll. Med rätt samhällsinsatser ser jag ingen anledning varför dessa flyktingar inte skulle kunna bli den gode medarbetaren på svenska arbetsplatser. 19

5 ETABLERADE INVANDRARES PERSPEKTIV Med etablerade menas invandrare som bott i Mjölby kommun i flera år (se kapitel 2). Här redovisas sammanfattningar och tolkningar av de fullständiga svar som kan utläsas i bilaga 2-4. 5.1 Bosnier Många av de 20 intervjuade har föräldrar eller syskon i annan del av världen, men alla har de närmaste, make/maka och barn, i Mjölby. Åtta personer har högskoleutbildning från Bosnien och de flesta har också haft arbeten som även finns i Sverige. Två har skaffat sig en ny högskoleexamen i Sverige medan tre ytterligare har läst enstaka kurser på högskola här. Av de 17 som hade jobb i Bosnien har 6 stycken (35 %) fått liknande arbeten i Sverige, men alla har eller har haft någon form av arbete. Arbetet fick de genom: Besök hos arbetsgivaren 7 stycken Ansökan på annons 5 Hjälp av Arbetsförmedlingen 4 Egna kontakter 2 Tolv av de intervjuade upplever att de har kunskaper och förmågor som inte tas tillvara här, men de ger inte exempel på vad det kan vara. Hälften har funderat på att starta eget företag, men många har inte vågat ta risken. En tror också att det kan vara svårt att klara sig i branschen just för att han är invandrare. Av de 10 som är föreningsaktiva är de flesta med i den Bosniska föreningen. Endast fyra är med i en förening som inte är bosnisk eller är en fackförening. Över hälften har dock svenska vänner som de umgås med. De träffade dessa svenskar på flera olika sätt och varje person har därför angett flera mötesformer: Grannar 9 stycken På jobbet 8 Via barn 7 Fritid/föreningsliv 6 Skola 3 De svenska vännerna betyder allt från att vara nära vänner precis som vilka andra vänner som helst, till att ge stöd i svårigheter, vara bra kontakter, ha samma fritidsintressen, stå för kulturutbyte och en känsla av att vara accepterad i samhället. Alla av de intervjuade kom till Sverige under åren 1992-1994. De flesta kom till Mjölby ganska omgående, men ingen gjorde det av eget val förutom de som flyttade till en anhörig. Alla utom två anger att de trivs i sitt bostadsområde och dessa två bor båda på Prästgårdsliden. Flera anger att de helst vill bo i villa och gör det också redan idag. De intervjuade är utspridda på sju olika bostadsområden, vilket får anses ganska integrerat. Trots att nästan alla anger att de trivs i sitt bostadsområde är det bara sex stycken som förbehållningslöst säger att de aldrig funderat på att flytta från Mjölby. Många säger att arbete är det viktiga och att det inte spelar någon roll var de bor, men många tror att de har bättre chanser i en större stad. Hela 16 personer säger att de känner invandrare som flyttat härifrån pga. bristen på jobb. 20

Svaren på frågan om vad det bästa med att bo i Mjölby är kan klassificeras så här: Vana/trivsel 7 stycken Allt är nära 4 Trygghet/lugnt 4 Har jobb här 2 Bra läge 2 Svaren om det sämsta med att bo i Mjölby fördelar sig så här: Arbetsbrist 8 stycken Vet ej 6 Tråkig stad 3 Kontaktsvårigheter 3 I tabell 7 har svaren på hur bosnier upplever kontakten med olika samhällsintanser grupperats. Tabell 7. Svaren från 20 intervjuade bosnier på frågan Hur upplever du kontakten med följande organisationer?. Positivt Blandat Negativt Vet ej Arbetsförmedlingen 6 3 10 1 Försäkringskassan 13 1 5 1 Skolan 13 6 1 - Polisen 3-1 16 Socialkontoret 17 3 - - Äldreomsorgen 3 - - 17 Vårdcentralen 3 6 11 - Ungefär hälften säger att det känner sig integrerade i det svenska samhället. Nästan ingen kan dock ange något speciellt som har underlättat deras integration. Många framhåller istället sin egen vilja och flexibilitet att kunna anpassa sig till nya situationer. Lika många betonar att integration är ömsesidigt, dvs. att svenskar också måste välkomna invandrarna. Det ges ett flertal tips till en bättre integration. Bl.a. kan nämnas att invandraren själv snabbt måste lära sig språket och engagera sig mer i samhället, att samhället måste bli bättre på att ordna praktikplatser och jobb, att undvika segregerat boende, att ge invandraren verktyg för ett bättre självförtroende så att de kan klara sig själva. I det sistnämnda ligger också en större förståelse från svenskfödda för invandrares situation. 5.2 Irakier Bland de 11 intervjuade irakierna är det endast en person som har släktingar i annan del av Sverige eller världen. Alla andra finns här i Mjölby. Det är dock bara en av de intervjuade som har sina föräldrar i livet fortfarande. Fyra personer har en högskoleutbildning från hemlandet medan tre stycken har läst på högskola i Sverige. De flesta hade hantverks- eller industrijobb i hemlandet, men bara tre (27 %) har fått liknande jobb i Sverige. De flesta uttrycker dock att de vill arbeta med sitt yrke här i Sverige också. Fyra av dem har funderat på att starta eget företag, men de tycker inte att de har tillräckligt med finansiering för att starta. Av de fem som fått arbete har två fått det via Arbetsförmedlingen, en via annons och två på andra sätt. 21

De kom till Sverige under perioden 1990-1997 och sex av dem bodde flera år på annat ställe innan de kom till Mjölby. Man kom hit genom någon anhörig eller via Migrationsverket. Det är ovanligt att de är medlemmar i annan förening än Irakiska föreningen. Åtta svarar ändå att de har svenska vänner som de umgås med. Det framgår inte var de träffades första gången. Samtliga uppger att de trivs i sitt bostadsområde. Hela åtta stycken bor på Östra Lundby medan två bor på Prästgårdsliden och en på Västra Lundby. Nästan ingen kan säga någon annan typ av boende de hellre skulle ha och fem säger också att de aldrig funderat på att flytta. Samtidigt med denna bild av hög trivsel finns dock svar som säger både och. En person säger t.ex. Nej, jag trivs här. Om jag hittar ett jobb någon annanstans så flyttar jag direkt dit. Jobbet är alltså helt klart överordnat var man bor bara de har ett jobb kan de bo var som helst verkar det som. De flesta utflyttade invandrare som de känt har flyttat pga. arbetsbrist, men några har också flyttat till släktingar. Svaren på vad som är det bästa med att bo i Mjölby är lite svårare att gruppera här, men ungefär så här lyder svaren: Allt är nära 3 stycken Bra samhälle 3 Fin stad 2 Har jobb här 1 Samtidigt finns här ett mer uppseendeväckande svar: Jag vet ingenting om Mjölby. Jag åker till mitt arbete och återvänder direkt hem. Detta är en 35-årig man som kom från Linköping till Mjölby 1998. Han har alltså bott här i sex år och verkar inte speciellt intresserad av att lära sig mer om sin bostadsort. Trots allt säger denne man även att jag känner mig nästan som en vanlig Svensson. De få som hade något svar på vad som är det sämsta med att bo i Mjölby sa så här: Litet utbud 3 stycken Brottslighet 2 I tabell 8 har svaren på hur irakier upplever kontakten med olika samhällsintanser grupperats. Tabell 8. Svaren från elva intervjuade irakier på frågan Hur upplever du kontakten med följande organisationer?. Positivt Blandat Negativt Vet ej Arbetsförmedlingen 6 2 1 1 Försäkringskassan 8 1-1 Skolan 8 1-1 Polisen 4-1 5 Socialkontoret 5 2-3 Äldreomsorgen 1 - - 9 Vårdcentralen 5 1 2 2 Det är lite blandade känslor vad gäller integrationen. Många säger att språket och jobbet är det viktigaste för att integreras. Trots att de själva inte är med i blandade föreningar i någon hög utsträckning betonar flera att det är viktigt. En ger som tips till invandrare att åka tillbaka till sitt hemland om det inte är krig där. Det är väl en naturlig inställning, samtidigt som väntan på att situationen ska bli bättre i hemlandet troligen hämmar integrationen i Sverige. Flera 22

invandrare har betonat den egna viljan att integreras och den kommer nog först då man har bestämt sig för att Sverige är hemlandet nu. 5.3 Syrianer Även de flesta av de åtta intervjuade syrianerna har sina släktingar i Sverige och Mjölby. De intervjuade kom hit mellan 1988 och 1993 och de flesta bodde någon annanstans i Sverige innan Mjölby. Bland anledningarna till att flytta till Mjölby dominerar att de hade släktingar här, eller fick en möjlighet till jobb. Fem stycken har högskoleutbildning från sitt hemland, men ingen av dem har läst på högskola i Sverige. De arbetade i hemlandet som agronomer och lärare, men endast en (12 %) har fått motsvarande jobb i Sverige. Istället arbetar de i kiosk, pizzeria eller inom vården. Tre av dem har tänkt på att starta eget företag, men har brist på pengar. Tre av dem med arbete fick det via kontakter och en på annat sätt. Ingen är engagerad i föreningsliv. Alla utom en har dock svenska vänner som de umgås med. Alla säger att de trivs i sitt bostadsområde, men en säger sig hellre vilja bo i en storstad. Många har funderat på att flytta och det är jobb, eller i vissa fall familjen, som håller dem kvar. Det som syrianerna tycker är det bästa med att bo i Mjölby är: Bra för barn 4 stycken Trivsamt 4 Det sämsta med Mjölby är: Litet utbud 4 stycken Dyrt 2 Arbetsbrist 2 I tabell 9 har svaren på hur syrianerna upplever kontakten med olika samhällsintanser grupperats. Tabell 9. Svaren från åtta intervjuade syrianer på frågan Hur upplever du kontakten med följande organisationer?. Positivt Blandat Negativt Vet ej Arbetsförmedlingen 4 1 2 - Försäkringskassan 5 - - 1 Skolan 6 2 - - Polisen 2-1 4 Socialkontoret - - - 6 Äldreomsorgen 2 - - 4 Vårdcentralen - - 3 3 Alla utom två känner sig integrerade i Sverige. Språket och jobbet är viktiga nycklar för deras integration, men flera lyfter också fram den egna viljan. Det är också dessa faktorer som deras tips för en bättre integration går ut på. 23

5.4 Skillnader och likheter mellan de intervjuade grupperna Poängen med att välja ut särskilda nationaliteter för intervju är att se vad som är gemensamt för alla och vad som verkar vara speciellt för respektive nationalitet. Generellt verkar bosnierna ha klarat sig bäst i Sverige. De har haft relativt enkelt att få ganska kvalificerade jobb som liknar de från hemlandet. Om detta beror på att de är mindre diskriminerade som européer, eller om det beror på bättre utbildning eller liknande går inte att svara på. Möjligen är de själva mer aktiva i att skaffa jobb. Många bosnier är missnöjda med Arbetsförmedlingen och de har istället fått sina jobb genom direkt kontakt med arbetsgivare, vilket är ganska ovanligt bland irakier och syrianer. De olika nationaliteterna har ganska olika familjeförhållanden. Flera av bosnierna har föräldrar och syskon i andra delar av Världen eller Sverige. Deras barn verkar också ha flyttat till andra delar av Sverige. Irakierna har en närmast total koncentration till Mjölby. Nästan ingen av dem har föräldrar i livet och de har även få andra släktingar. Barn har de dock många och samtliga bor kvar i Mjölby. Även syrianerna har få föräldrar kvar i livet, men de har en något högre spridning av släktingar i övriga Sverige än irakierna. Ett annat område som skiljer grupperna åt väsentligt är boendet. Bosnier vill helst bo i villa och de har också spridit ut sig och integrerats i många olika bostadsområden. Irakier är däremot mycket koncentrerade till Östra Lundby (se även tabell 6). Bosnierna anger också grannar som den viktigaste kontaktvägen till svenska vänner. Något som förenar grupperna är däremot jobbets centrala betydelse. Många skulle inte tveka på att flytta om de fick ett bättre jobb någon annanstans. Grupperna har även liknande syn på vad som är bra respektive dåligt med Mjölby. Det bra är oftast att allt är nära och att det är tryggt och barnvänligt. Bland det dåliga märks att det finns lite att göra och det är svårt att hitta arbete. Åsikterna om kontakten med myndigheter har vissa skillnader, men i stort är mönstret detsamma. Arbetsförmedlingen får ett ganska blandat betyg. Kritiken gäller främst dåligt engagemang och stelbent organisation. Bland de som får gott betyg märks främst Försäkringskassan, socialkontoret och skolan. Väldigt få har haft kontakt med äldreomsorgen, men inte en enda har heller en negativ uppfattning om dem. Vårdcentralen får dock ett lågt betyg, främst beroende på att det är svårt att få en tid, men också att bemötandet inte uppfattas som hjälpsamt och lyhört. Här hade det varit intressant med en liknande fråga till svenskfödda för att se om betyget främst beror på organisationen i sig, eller vem som besöker den. De tre grupperna ger också liknande tips för en bättre integration. De vanligast förekommande tipsen är: Att invandrare inte ska erbjudas boende i redan invandrartäta områden. Invandraren måste snabbt lära sig språket. Invandraren måste vara envis och visa en stark vilja. Samhället måste kunna erbjuda praktikplatser och jobb på ett bättre sätt. Svenskar måste vara mer öppna för vad invandrare kan erbjuda. 24