Utgångspunkter Beaktandet av kommunens tillväxtmål (35 000 nya invånare fram till år 2025) ställer planeringen av grön- och rekreationsområdena inför stora utmaningar: Viktiga grönförbindelser bevaras Nya grön- och rekreationsområden placeras så att de stödjer det nuvarande nätverket av grönområden Skyddsområdena tryggas Allteftersom trycket på användningen stiger blir det nödvändigt att skapa ramar för rekreationsbruket i Sibbo storskog I generalplanen har Sibbo storskog beaktats som ett vidsträckt, sammanhängande skogsområde Grundandet av en nationalpark Sammanjämkning av naturmiljön, rekreationsbruket och kulturlandskapet Trots avgränsningarna behandlas Sibbo storskog som en vidsträckt helhet Våren 2009 gjorde fullmäktige en framställan om att utarbeta en strategi för grön- och rekreationsområdena. I slutet av år 2009 började man bereda strategin i form av ett diplomarbete inom examensprogrammet för landskapsarkitektur vid Aalto-universitetet.
Regionala mål Riksomfattande målen för områdesanvändningen Grön- och rekreationsområdena ska bilda sammanhängande nätverk Bevarandet av värdefulla kultur- och naturmiljöer ska främjas Ekologiskt hållbart rekreationsbruk av naturområdena ska främjas Uppnåendet och upprätthållandet av en bra status på vattendragen ska främjas Strategiska linjer i Östra Nylands landskapsplan 2040 Östra Nyland utvecklas till en ekoregion, lågkolintensivare trafik och boende samt miljöskydd Strategiska linjer i projektet Helsingforsregionen 2050 Bevarandet av tillräckligt stora och sammanhängande grönområden tryggas både inom och utanför tätorterna Nätverken av cykel- och gångbanor förbättras
Kommunala mål Strategin Sibbo 2025 En trygg, trivsam och naturnära livsmiljö Tjänstemannaintervjuer år 2010 Skärgården utvecklas till ett förstklassigt turism- och rekreationsområde fram till år 2025 Byggandet av ett friluftsstråk bör utrönas framför allt i Sibbo storskog och längs Sibbo å Planeringen och byggandet av parker och friluftsstråk ska inledas samtidigt med nya bostadsområden Parkerna ska planeras så att de lockar användare i alla åldrar och friluftsstråken ska planeras så att de finns olika nivåer av dem Resurserna för vården av grön- och rekreationsområdena ska ökas allteftersom användningsgraden stiger i och med det växande invånarantalet Samarbetet kring skyddet, rekreationsbruket och planeringen av områdena ska ökas
Mål som lagts fram av användare Målet med enkäterna som genomfördes över internet sommaren 2010 var att samla in information av kommuninvånare, föreningar och aktörer om grön- och rekreationsområdenas nuläge och behov av att utveckla dem. I fråga om användarenkäten fanns det dessutom pappersversioner av frågeformulären på Sockengården och i biblioteken. På användarenkäten inkom 76 svar och på enkäten till föreningar och aktörer 7 svar. Användarenkäten omfattade sammanlagt 22 frågor om användningen av grön- och rekreationsområdena, kvaliteten på dem och hur de skulle kunna utvecklas. Enkäten till föreningar och aktörer var formulerad mer fritt och inkluderade bara en fråga om bad man borde ta i beaktande i strategin för grön- och rekreationsområdena. Enkäten till användare Uppfriskande avkoppling, vistelse ute i det fria, motion och observation av naturen var de mest populära syftena med grön- och rekreationsområdena. I svaren framhävdes populariteten hos skogarna, som det ju finns rikligt av i Sibbo. Även cykel- och gångbanor och friluftsstigar betraktades som viktiga och sådana efterlystes det också fler av. Framför allt mellan Nickby och Söderkulla skulle det behövas en cykel- och gångbana eller en friluftsrutt. Av områdena gillade de som svarade Söderkulla och särskilt omgivningen kring Tasträsk, men även Eriksnäs och friluftsstråken kring Nickby gård var populära i svaren. Folk var mest nöjda med vården av skogarna, friluftsstråken och skidspåren, medan underhållet av parkerna och cykel- och gångbanorna borde förbättras, enligt svaren. Renligheten och vackra landskap upplevs som de viktigaste egenskaperna hos grön- och rekreationsområdena. Användarna kände mest oro för att skogarna och de övriga naturområdena inte ska besparas från byggande. Grönområdena bör bevaras nära invånarna, eftersom de för många varit en anledning att flytta till kommunen.
Mål som lagts fram av användare Enkäten till föreningar och aktörer Vid planeringen av nya områden bör man sträva att bevara så mycket skog som möjligt, där rekreationsbruket kan styras till rutter som tål slitage. Grönkorridorerna ska vara tillräckligt breda för att rekreationsbruket inte ska störa mönstren och rutinerna för hur djuren rör sig i skogen. De vårdresurser som står till förfogande ska riktas till de grönoch rekreationsområden som används mest. Utrotningshotade naturtyper och METSOnaturtyper ska skyddas med hjälp av skötsel- och användningsplaner. Å andra sidan kan man öka mångfalden genom att hålla områdena i ett naturligt men kontrollerat tillstånd. Önskemål lades fram om att utveckla Sibbo storskog så att dess naturvärden bevaras så bra som möjligt, men att även rekreationsbruket samtidigt ska beaktas. Grönförbindelserna från Sibbo storskog söderut och österut upplevdes som särskilt viktiga. Samarbetet med de privata markägarna är viktigt redan i planeringsskedet. Den naturliga hanteringen av dagvatten bör förbättras. På stränderna av Sibbo å behövs skyddszoner som förebygger eutrofiering. Dessa skyddszoner kan användas för rekreation.
Mål som lagts fram av användare sammanhängande skogsområden bör bevaras även nära bosättningen rekreationsbruket ska styras till rutter som tål slitage cykel- och gångbanorna bör förbättras både gällande kvantiteten och kvaliteten särskild uppmärksamhet bör fästas vid att grön- och rekreationsområdena är rena och snygga och på de vyer som öppnar sig från dem grönförbindelserna från Sibbo storskog söderut och österut ska tryggas den naturliga hanteringen av dagvatten ska utökas
Nuläget För att kartlägga nuläget analyserades landskaps- och naturförhållandena i Sibbo samt samlades information om kommunens grön- och rekreationsområden och friluftsstråk.
Landskap och natur Landskapets särdrag: Småskaligt omväxlande landskapsstruktur Smal ådal Bergig ås i Sibbo storskog Splittrad skärgård Den smala ådalen, åsområdet i Sibbo storskog och den splittrade skärgården är de drag som framträder starkast i landskapsstrukturen i Sibbo. Andra viktiga landskapsområden är de relativt små låglandsområdena i Norra Paipis och Nickby samt de mångfacetterade områdena i västra och östra Sibbo. På det hela taget är landskapsstrukturen småskaligt omväxlande och typisk för sydkusten. Sibbo är en havskommun men närheten till havet kommer fram först på kusten och i skärgården. Särskilt i den södra delen av kommunen finns det rikligt med klippiga områden. I utkanterna av Sibbo finns det stora skogsområden och öppna odlingslandskap breder ut sig längs Sibbo å, som klyver kommunen i riktningen norr-söder. Landskapet kan därmed karakteriseras som att det öppnar sig inåt. Naturvärden: Mycket skyddsområden Naturaområden: Sibbo storskog, Sibbo å
Grön- och rekreationsområden Rikligt med potentiella grönoch rekreationsområden Grön- och rekreationsområden finns det mest av i omgivningarna kring Nickby och Söderkulla Små resurser begränsar vården av grön- och rekreationsområdena Att kommunen äger så lite mark försvårar planeringen av sammanhängande rutter I Sibbo finns det rikligt med obebyggd mark och därmed även rikligt med potentiella grön- och rekreationsområden. På grund av det låga invånarantalet är kommunens resurser begränsade, och därför finns det lite vårdade grön- och rekreationsområden i förhållande till kommunens areal. Anlagda parker, till exempel, finns bara i Nickby och Söderkulla. Att kommunen äger så lite mark begränsar också planeringen av rutterna. Motions- och skidspår som upprätthålls av kommunen finns det mest av i omgivningarna kring Nickby gård och Tasträsk. Om snöläget tillåter anordnas skidevenemanget Vargspåret en gång om året i Nickby och Söderkulla med omgivning. Byabäckens naturstig har anlagts i Sibbo storskog. Att paddla är möjligt i Sibbo å, åtminstone på sträckan Nickby-Söderkulla. Cykel- och gångbanor finns det mest av i Nickby och Söderkulla samt längs vägarna som leder västerut från dessa tätorter. Vägförvaltningen ansvarar för anläggandet av cykel- och gångbanor. Projekten har prioriterats enligt hur brådskande de är och genomförs inom ramen för anslag. De planerade projekten visas på kartan på nästa sida. Enligt användarenkäten finns det dessutom behov av en förbindelse åtminstone mellan Nickby och Söderkulla. I Sibbo finns det över 1 000 hästar och ett tjugotal ridstall, och därmed är ridning en betydande rekreationsform. Ridvägar har planerats till Sibbo storskog, men det skulle behövas en ridvägsplan som täcker hela kommunen. Bland annat gränsområden samt gas- och kraftledningar kunde utnyttjas som ridvägar.
Strategi 1. Utveckling av grön- och rekreationsområdena 2. Förbättring av enhetligheten inom nätverket av grönoch rekreationsområden 3. Skydd av grönområden som är betydande beträffande natur- och landskapsvärdena
Utveckling av grön- och rekreationsområdena Planering av grön- och rekreationsområdena I anslutning till nya bostadsområden ska man planlägga tillräckligt med olika typer av grön- och general- och detaljplanering, grön generalplan rekreationsområden Varje invånare har åtminstone ett närrekreationsområde på gångavstånd i detaljplanerade områden Vid den kompletterande planläggningen ska man även se över om grön- och rekreationsområdena fungerar och räcker till general- och detaljplanering grön- och rekreationsområdena ska kunna tjäna den växande användarvolymen käyttäjämäärää Användarna och markägarna ska tas med i planeringen av grön- och rekreationsområdena program för deltagande och bedömning, responskanaler användarnas och markägarnas möjligheter att påverka förbättras, antalet besvär minskar
Utveckling av grön- och rekreationsområdena Planering av grön- och rekreationsområdena grönplanering Parkerna ska planeras så att de lockar och tjänar användare i olika åldrar möten mellan användare i olika åldrar ökar Grön- och rekreationsområdena ska nyttjas för en naturlig hantering av dagvatten kommunal dagvattenplan och områdesspecifika dagvattenplaner näringsavrinningen minskar, grön- och rekreationsområdena får fler vattenobjekt Användningen av områden med översvämningsrisk som grön- och rekreationsområden bör utrönas general- och detaljplanering, grön generalplan översvämningsrisken minskar på bebyggda områden
Utveckling av grön- och rekreationsområdena Byggande och vård av grön- och rekreationsområden Byggandet av grön- och rekreationsområden ska inledas samtidigt som intilliggande nya områden grönbyggande grön- och rekreationsområdena är tillgängliga genast när de nya invånarna anländer Att införa ett skyddssystem för att minska de skadliga konsekvenserna för miljön under byggnadsskedet bör övervägas planering av genomförandet naturen i ett område som bebyggs skonas mer än i en situation där inga skyddsmetoder tillämpas Resurserna för upprätthållandet av grön- och rekreationsområdena ska ökas allteftersom antalet områden och användningsgraden stiger ekonomiplan resurserna räcker till för vården av grön- och rekreationsområdena även om antalet områden och användningsgraden stiger
Utveckling av grön- och rekreationsområdena Byggande och vård av grön- och rekreationsområden Vården ska i första hand riktas till de grön- och rekreationsområden som används mest skötselplaner kvaliteten på de mest slitna områdena förbättras Vid vården ska särskild uppmärksamhet fästas vid att områdena är rena och snygga och vid landskapsbilden regelbunden städning och landskapsvård i grön- och grön- och rekreationsområdena hålls rena och ser vårdade rekreationsområdena ut Samarbete med nya partner, t.ex. boendeföreningar och andra aktörer, bör utrönas skapa kontakter till föreningar, information informationsutbytet mellan olika parter ökar Markägarna ges handledning i rekreations- och landskapsvärdena och uppmuntras till att vårda dem exemplarisk vård av kommunens områden, instruktioner rekreationsvärdena i privatägda marker är mer lättillgängliga
Förbättring av enhetligheten inom nätverket av grön- och rekreationsområden Planering av nätverket av grön- och rekreationsområden Grön- och rekreationsområden ska planläggas så att de utgör ett enhetligt nätverk generalplanering, grön generalplan generalplanering, grön generalplan det blir lättare att röra sig mellan områdena Tillräckligt breda grönkorridorer ska planeras människor och djur kan röra sig längs grönkorridorerna utan att störa varandra Vid planeringen ska även den regionala funktionaliteten ses över och samarbete idkas med grannkommunerna samarbete mellan kommunerna människor och djur har rätt att röra sig utan att bry sig om kommungränserna
Förbättring av enhetligheten inom nätverket av grön- och rekreationsområden Planering av nätverket av grön- och rekreationsområden Sammanjämkning av olika hobbyer ska undersökas vid planeringen av rutterna plan för friluftsstråk den areal som stigarna behöver minskar, kostnaderna för underhållet sjunker, rekreationstjänsterna effektiviseras Användarna och markägarna ska tas med i planeringen av grön- och rekreationsområdena program för deltagande och bedömning, responskanaler användarnas och markägarnas möjligheter att påverka förbättras, antalet besvär minskar Grönförbindelserna från Sibbo storskog söderut och österut ska tryggas generalplanering, grön generalplan djur och människor ska ha lätt att röra sig i Sibbo storskog med omgivning
Förbättring av enhetligheten inom nätverket av grön- och rekreationsområden Vården av nätverket av grön- och rekreationsområden skötselplaner Särskilt uppmärksamhet ska fästas vid vården av områden som är känsliga för slitage kvaliteten på de mest slitna områdena förbättras och användningen styrs bort från känsliga marker Särskild uppmärksamhet ska fästas vid landskapsvården kring friluftsstråken landskapsvård landskapsbilden vid friluftsstråken förbättras
Skydd av grönområden som är betydande beträffande natur- och landskapsvärdena Ett sammanhängande nätverk av skyddsområdena och de områden som stödjer dessa ska eftersträvas grön generalplan naturvärdena i skyddsområdena förbättras Sammanjämkandet av skyddet och rekreationsbruket i områdena ska beaktas grön generalplan, plan för friluftsstråk slitaget i känsliga områden minskar Vid planeringen av nya områden ska deras konsekvenser för skyddsområdena ses över general- och detaljplanering skötselplaner nya byggnadsområden ska inte försämra skyddsområdenas värden Landskapsmässigt värdefulla områden ska vårdas aktivt landskapsvärdena i områdena bevaras
Skydd av grönområden som är betydande beträffande natur- och landskapsvärdena information, rådgivning Markägare ska uppmuntras till och ges handledning i frivilligt skydd markägarnas attityder och medvetenhet om skyddet av områdena förbättras, skyddsområdenas areal ökar Konsekvenserna av grundandet av en nationalpark i Sibbo storskog ska utrönas och planerna för rekreationslederna uppdateras skötselplaner, plan för friluftsstråk rekreationsvärdet i Sibbo storskog förbättras anvisningar av markägare Statusen på Sibbo å ska förbättras näringsavrinningen till Sibbo å minskar, fiskbeståndet återhämtar sig
Tidtabell för åtgärder Angelägen Viktig Överläggande Återkommande Grön generalplan Uppdatering av grön- och rekreationsområdenas underhållsklassificering Plan för friluftsstråk Uppdatering av planen för friluftsstråk i Sibbo storskog Plan för ridvägar Kommunal dagvattenplan x x x x x x Områdesspecifika dagvattenplaner Förbättring av statusen på Sibbo å x x
Åtgärder Detaljplanen I detaljplanen fastställs den kommande användningen av området: vad ska bevaras, vad man får bygga var och på vilket sätt. I planen anvisas t.ex. byggnadernas placering, storlek och användningsändamål. (Källa: miljo.fi) Förbättring av statusen på Sibbo å Statusen på Sibbo å ska förbättras och eutrofiering förebyggas. Detta ska göras genom rådgivning till markägarna eftersom största delen av näringsavrinningen härrör från privat mark. Markägarna ska få handledning bl.a. i hur man grundar sankmarker. Generalplanering Generalplanen är kommunens plan för markanvändningen i stora drag. Generalplaneringen skapar en grund för mer detaljerade planering, t.ex. detaljplanläggning. Grön generalplan I den gröna generalplanen anvisas grön- och rekreationsområdenas placering och typ. Den utgör underlag för den mer detaljerade grönplaneringen. Grönplanering Planering av grön- och rekreationsområdena. Kommunal dagvattenplan En kommunal dagvattenplan eller principer för dagvattenplanering ska sammanställas som stöd för mer detaljerade områdesspecifika dagvattenplaner.
Åtgärder Landskapsvård Landskapsvård innebär upprätthållande av estetiska värden i miljön. Till detta hör att man sammanställer en plan för landskapsvården. Områdesspecifika dagvattenplaner Områdesspecifika dagvattenplaner sammanställs tillsammans med planeringen av områdena. I dessa ska man eftersträva en naturlig hantering av dagvatten. Planering av genomförandet Planering av byggåtgärderna. Plan för friluftsstråk I planen för friluftsstråk anvisas de kommunala friluftsstråkens placering och typ. Planen utgör underlag för mer exakta ruttbeskrivningar och ska därför göras först. Plan för ridvägar Efter planen för friluftsstråk bör man överväga att göra upp en plan för ridvägar, om ridvägar inte tillräckligt väl kan inkluderas i planen för friluftsstråk. Program för deltagande och bedömning När en plan utarbetas skall ett med avseende på planens syfte och betydelse nödvändigt program för deltagande och växelverkan samt för bedömning av planens konsekvenser utarbetas i ett tillräckligt tidigt stadium. (63 markanvändnings- och bygglagen) Det ger intressenterna möjlighet att medverka i planeringen.
Åtgärder Skötselplan En plan som visar hur ett grön- eller rekreationsområde ska vårdas. Uppdatering av grön- och rekreationsområdenas underhållsklassificering Nivån på vården fastställs med hjälp av underhållsklassificeringen av respektive område. Underhållsklassificeringen behöver ses över allteftersom användningen och därmed även slitaget ökar i grön- och rekreationsområdena. Uppdatering av planen för friluftsstråk i Sibbo storskog För Sibbo storskog gjordes en plan för friluftsstråk år 2007. Denna bör ses över på grund av beslutet om att grunda en nationalpark.