Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner
Inledande sammanfattning Vissa använder statistik som den berusade använder lyktstolpen, mer till stöd än till upplysning. Citatet tillskrivs den skotske religionshistorikern Andrew Lang och är ett av många exempel på vårt kluvna förhållande till statistik. Det går emellertid inte att bortse från att behovet av statistik är stort i vårt moderna samhälle. Många system till exempel för bidrag eller ekonomisk utjämning mellan kommuner bygger på statistik. Konsekvenserna av fel och stora mörkertal blir därför allvarliga. Den svenska statistikproduktionen är dessvärre inte anpassad för att hantera utvecklingen i landets gränsregioner, som i dag präglas av omfattande pendling över gränserna. Konsekvenserna av detta blir extra tydliga för Skåne och Malmö: År 212 beräknas 2 jobb, eller drygt 3 procent av arbetskraften, saknas i den officiella statistiken för Skåne. För Malmös del innebär det att närmare 1 procent av de förvärvsarbetande inte räknas, vilket medför att den officiella sysselsättningsgraden riskerar att ligga kvar på en för Sverige rekordlåg nivå. All planering och prognosverksamhet i allmänhet och i arbetsmarknads- och bostadsfrågor i synnerhet försvåras till följd av stora mörkertal i statistiken. Statistiska Centralbyrån (SCB) har uppdrag att föra den officiella statistiken. För att nya metoder för datainsamling och produktion skall inkluderas i den officiella statistiken krävs att uppdraget skrivs in i SCBs regleringsbrev. Under de gångna åren har flera initiativ tagits i gränsregioner för att uppmärksamma riksdag och regering på omfattningen av problemet. Bland annat har brev skrivits av företrädare för kommunerna i Skåne och Region Skåne. Så sent som under hösten 25 motionerade tre socialdemokrater om gränsregional statistik, men fick till svar att det var en regional angelägenhet. Denna rapport visar med all önskvärd tydlighet att frånvaron av korrekt officiell statistik får stora och oönskade konsekvenser. I Öresundsregionen bedrivs sedan sex år tillbaka ett gränsöverskridande projekt Örestat som har lagt grunden för gemensam statistikproduktion med hjälp av EU-medel. Detta har emellertid inte medfört några ändringar i den officiella svenska statistiken. SCB saknar ett permanent uppdrag att föra statistiken, vilket medför att finansieringen upphör den 1 juli. 2 175 15 125 1 75 5 25
Ökad rörlighet över gränserna Arbetskraftens rörlighet ökar. Mellan åren 195 och 21 fyrdubblades resandet per person och år. En vanlig vardag reser en genomsnittlig svensk 33 kilometer, vilket inte omfattar utrikesresor. Den ökade rörligheten syns tydligt i regionala resandemönster, till exempel ökad vilja att pendla längre sträckor till och från arbete, skola och fritidsaktiviteter. I gränsregionerna sker pendling i ökande omfattning även över gränserna i takt med att integrationen ökar. I Öresundsregionen betraktar danska medborgare Skåne som en del av deras tillgängliga bostadsmarknad, medan svenskar ser Köpenhamn och Själland som en del av sin arbetsmarknad. Detta fenomen kan även observeras mellan Sverige och Norge och mellan Sverige och Finland och berör en växande del av arbetsmarknaden. Den offentliga statistiken hänger inte med Arbetsmarknadens utveckling och förvärvsfrekvensen har stor betydelse för många offentliga system. Ett exempel är att statistik över antalet förvärvsarbetande, sysselsättningsgrad och lönesummor ligger till grund för det ekonomiska utjämningssystemet mellan kommuner. Kvaliteten på beslutsunderlaget som styr fördelningen av offentliga medel mellan kommuner och landsting är viktig. I syfte att förse användare med statistik av god kvalitet som underlag för beslutsfattande, debatt och forskning har Statistiska Centralbyrån (SCB) i uppdrag att utveckla, producera och sprida statistik, att medverka aktivt i det internationella statistiska samarbetet, samt att samordna och stödja det svenska systemet för officiell statistik. Den offentliga statistiken omfattar bara nationalstaten Sverige och tar inte hänsyn till gränsregionernas problematik. Konsekvensen blir att det offentliga Sverige helt missar den dramatiskt ökade rörligheten och de möjligheter som regionförstoringen över gränserna ger. Det kommer att leda till att offentliga system snedvrids och att beslutsunderlag förlorar sitt värde när det på sikt uppstår avvikelser på 1 procent i den officiella statistiken. Bristerna gäller alla svenska regioner utefter gränserna mot Danmark, Norge och Finland. I många små gränskommuner är problemet relativt sett större än för Öresundsregionen. När SCB kartlade arbetspendlingen mellan de nordiska länderna år 21 var den största strömmen pendling från Sverige till Norge med drygt 13 pendlare, men pendlingen från Skåne till Danmark kommer inom bara några år att ha passerat den nivån. Exemplet Öresund I sydvästra Skåne, inom 5 mil med bil från Köpenhamns centrum, bor drygt en halv miljon människor. Med bron vidgas den potentiella arbetsmarknaden för dessa människor dramatiskt, på samma sätt som tillgängligheten till högre utbildning, kultur med mera ökar. För danskarnas del har de vidgade möjligheterna hittills främst handlat om ett ökat utbud på bostadsmarknaden. Sedan Öresundsbron invigdes i juli 2 har resandet över sundet ökat kraftigt. Mellan 21 och 23 ökade antalet resor en genomsnittlig vecka i november från 231 till 277. Den reskategori som näst efter kultur, sport och fritid ökade mest var arbetsresor. Pendlingen har ökat med i genomsnitt 27 procent per år sedan slutet av 199-talet och fortsätter att öka. Arbetsförmedlingen ska förmedla jobb även i Danmark och Norge. Man måste då naturligtvis känna till utbuds- och efterfrågesituationen på arbetskraft i hela Öresundsregionen och pendlingen över sundet. Öresundsstatistiken har visat att Öresundspendlingen inte alls enbart berör de högutbildade. Tvärtom betyder huvudstadsregionens arbetsmarknad en första chans för många ungdomar och lågutbildade att överhuvudtaget komma in på arbetsmarknaden. Från 6 till 2 pendlare från Skåne till Själland En fortsatt, lika snabb utveckling som de senaste åren skulle ge över 5 pendlare år 212, vilket är osannolikt med tanke på att bostadsmarknaden
inte kan ta emot en så snabb ökning. Ett rimligare antagande är den arbetsmarknadsdrivna pendlingen från Skåne till Köpenhamn fortsätter att kommer gränspendlarna som var cirka 3 6 eller 3,4 procent. De siffrorna ökar för varje år: År 25 flyttade till exempel närmare 3 danskar Malmö arbetsmarknad andelen pendlare respektive förvärvsarbetare 24 och 212 Förvärvsarbetande Malmöbor 24 - i Malmö Pendlare bosatta i Malmö - ej i statistik Förvärvsarbetande Malmöbor 212 - i Malmö Pendlare bosatta i Malmö - ej i statistik 3% 9% öka med i genomsnitt 1 procent per år och att den bostadsmarknadsdrivna pendlingen, som kan härledas till danskar som flyttar över Öresund för att få lägre boendekostnader, dämpas något i förhållande till dagsläget. Ett rimligt antagande kan vara att antalet pendlare från Skåne till Själland ökar med i genomsnitt 15 procent per år. Det skulle innebära att antalet pendlare tredubblas till drygt 2 år 212. Vad innebär en miss med 2 i sysselsättningsstatistiken? Enligt den officiella statistiken uppgick antalet förvärvsarbetande i Skåne till 58 år 24. Antalet pendlare över Öresund till Danmark var cirka 6 5 eller 1,3 procent. I Malmö, som svarar för huvuddelen av gränspendlingen, uppgick antalet förvärvsarbetande till 16, därtill till Skåne. Undersökningar har visat att tre fjärdedelar av dem väljer att behålla jobbet i Danmark. Problemet är att de som pendlar till arbete i Danmark inte finns med i statistiken över förvärvsarbetande, vilket skapar ett växande mörkertal i Malmö och Skåne. Malmö har en relativt hög arbetslöshet och låg sysselsättningsgrad. I åldrarna 2-64 år var 62 procent förvärvsarbetande enligt den officiella statistiken. Men då räknar man inte med pendlarna över Öresund och man underskattar därför sysselsättningsgraden med 2 procentenheter. Om man år 212 fortfarande inte räknar in Öresundspendlarna i den officiella statistiken underskattar man sysselsättningsgraden med cirka 7 procentenheter. Det är lika mycket som den totala ökningen om 11 förvärvsarbetande malmöbor under perioden 1998 till 23. 24 officiellt 24 korrekt 212 officiell* 212 korrekt* Antal förvärvsarbetande 16 11 118 129 Sysselsättningsgrad, % 62 64 62 69 Genomsnittlig sysselsättningsgrad Sverige, % 76-76 - Sammanräknad förvärvsinkomst, medelvärde för alla boende i Malmö, tkr Sammanräknad förvärvsinkomst, medelvärde för alla boende i Sverige, tkr 18 25 23 265 24-26 - *Tabellen bygger på att Malmös folkmängd beräknas öka till 299 invånare 212, allt annat antas vara lika i grunden. Vad gäller förvärvsinkomst så har olika undersökningar visat att den genomsnittlige Öresundspendlaren tjänar mer än genomsnittet för förvärvsarbetande i Skåne.
1997 1998 1999 2 21 22 23 24 Motsvarande gäller för annan statistik: Danskar som flyttar till Sverige och behåller jobbet i Danmark antas i den svenska statistiken vara utan inkomst, vilket drar ned medelinkomsten. Det är främst danska medelinkomsttagare som flyttar över sundet. Men även svenskar som pendlar till jobb i Danmark blir inkomstlösa i statistiken: Det handlar både om hög- och låginkomsttagare. En stor del av den framtida ökningen av antal förvärvsarbetande i Skåne kommer inte att synas i den officiella statistiken. Vad betyder den danska efterfrågan på bostäder för bostadsmarknaden i Skåne? Antalet personer som flyttar från Danmark till Skåne har fyrdubblats sedan bron öppnades. År 1999, året innan bron öppnade, flyttade knappt 8 personer från Danmark till Skåne. Fem år senare hade denna siffra fyrdubblats till cirka 3 2. Priserna på småhus och bostadsrättslägenheter är väsentligt lägre i Skåne än på Själland och låga boendekostnader är den enskilt viktigaste orsaken som de som flyttat från Danmark uppger. Enkätundersökningar visar att de flesta flyttar till en bostadsrätt eller till ett småhus. Man kan grovt beräkna att inflyttare från Danmark svarade för 8-1 procent av alla köp av bostadsrätter och småhus i Malmö under år 24. Det är alldeles uppenbart att efterfrågan från danska inflyttare har en tydlig effekt på den västskånska bostadsmarknaden. För att klara bostadsplaneringen är det nödvändigt för kommunerna och övriga aktörer på bostadsmarknaden att kunna följa hur bostadsmarknaden på båda sidorna av Öresund hänger samman. För detta behövs jämförbar statistik om bostadsbeståndet och om flyttningar mellan olika typer av bostadskommuner i det sammantagna storstadsområdet. Sådan statistik har tagits fram för Öresundsregionen, men finns nu inte alls i den officiella statistiken. Flyttningen från Danmark till övriga Sverige ligger i princip stilla på 1 5 personer årligen. Danskarna är idag den enskilt största inflyttargruppen till Sverige och det beror helt på de nya flyttningsmönster som Öresundsbron genererat. I befolkningsprognoserna för Skåne beräknas nettoinflyttningen från Danmark ligga kvar på en oförändrat hög nivå 2 175 15 125 1 75 Pendlingsströmmar 1997-23 och framskrivning 5 25 Diagram: 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Lund till Malmö Malmö till Lund Uppsala till Sthlm Södertälje till Sthlm Sthlm till Själland 35 Antal som flyttar från Danmark till Skåne och övriga Sverige 2 15 3 25 1 2 5 15 1 1997 1998 1999 2 21 22 23 5-5 1998 1999 2 21 22 23 24-1 Hela Skåne förändring av antal förvärvarbetande Öresundspendlare från hela Skåne Från övr Danmark till övr Sverige Från Själland med öar till övr Sverige Från övr Danmark till Skåne Från Själland med öar till Skåne
25 26 27 28 29 21 211 212