ARBETSDOMSTOLEN Årsredovisning 2012
1 Årsredovisningen omfattar totalt 21 sidor ARBETSDOMSTOLEN PROTOKOLL Dnr 6/2013 2013-02-20 Saknr 111 DOMSTOLEN ordföranden och chefen för domstolen Cathrine Lilja Hansson FÖREDRAGANDE domstolsadministratören Nina Bengtsson och kamreren Niclas Jansson ÄRENDE årsredovisning för år 2012 Efter genomgång av Arbetsdomstolens årsredovisning för år 2012 fattar domstolen följande BESLUT Årsredovisning för år 2012 fastställs. Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Cathrine Lilja Hansson Nina Bengtsson Niclas Jansson
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid RESULTATREDOVISNING ÅTERRAPPORTERINGSKRAV 3 MÅLSTATISTIK 4 GENOMSTRÖMNINGSTIDER 6 MÅLBALANSENS ÅLDERSSTRUKTUR 7 TVISTTYPER 7 INDELNING AV VERKSAMHETEN 8 INTÄKTER OCH KOSTNADER 9 KOMPETENSFÖRSÖRJNING 10 SJUKFRÅNVARO 11 FINANSIELLA DOKUMENT RESULTATRÄKNING 13 BALANSRÄKNING 14 ANSLAGSREDOVISNING 15 NOTER 16 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER 21 Sändlista Arbetsmarknadsdepartementet Ekonomistyrningsverket Finansdepartementet Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret
3 RESULTATREDOVISNING Arbetsdomstolen är en specialdomstol som prövar tvister som ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Enligt den lagen ska i Arbetsdomstolen finnas högst fyra ordförande. Ordförande anställs med fullmakt av regeringen. Regeringen har anställt fyra ordförande. Mot den bakgrunden är domstolen organiserad för att bedriva verksamheten på fyra avdelningar. Var och en av de fyra ordförandena leder arbetet på en avdelning med två rotlar. Till domstolen inkomna mål lottas i turordning på åtta rotlar. Varje rotel hanteras av en sekreterare som vanligen är en hovrättsassessor eller en tingsmeriterad jurist. Därutöver finns en mindre kansliorganisation. Tvisterna i Arbetsdomstolen kan hänföras till två målkategorier, A-mål och B- mål. Med A-mål avses mål som anhängiggjorts i Arbetsdomstolen för att där prövas i första och enda instans. Med B-mål avses mål som fullföljts till Arbetsdomstolen från tingsrätt. Under en lång period har antalet inkomna mål till domstolen varit ca 400 om året. De tre senaste åren, 2010, 2011 och 2012, har antalet inkomna mål understigit 400. År 2012 har dock antalet inkomna mål ökat något jämför med år 2010 och 2011. Vad dessa förändringar beror på kan domstolen inte uttala sig om. ÅTERRAPPORTERINGSKRAV De återrapporteringskrav som ställs på Arbetsdomstolen framgår av regleringsbrevet för domstolen samt av förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
4 I regleringsbrevet för budgetåret 2012 har angetts att Arbetsdomstolen ska rapportera följande i årsredovisningen. 1. Totalt antal mål som kommit in och antalet som har avgjorts, uppdelat på A- och B-mål, liksom om målet har avgjorts efter dom eller särskilt uppsatt beslut. 2. Totala antalet balanserade mål samt antalet balanserade mål äldre än sex, men yngre än tolv månader, respektive tolv månader eller äldre, uppdelat på A- och B-mål. 3. Medianåldern för avgjorda mål, totalt respektive avgjorda efter dom eller särskilt uppsatt beslut, uppdelat på A- och B-mål. 4. Hur inkomna mål fördelar sig på de mer vanligt förekommande typerna av tvister. Arbetsdomstolen lämnar den efterfrågade återrapporteringen nedan under skilda rubriker. För att få en jämförelse med tidigare förhållanden redovisas även uppgifterna för kalenderåren 2010 och 2011. Uppgifterna i tabell 1, 3 och 4 är hämtade från Arbetsdomstolens ärendehanteringssystem. Uppgifterna i tabell 2 och antal inneliggande mål i tabell 1 har tagits fram manuellt. Målstatistik Uppgifter om inkomna, avgjorda och balanserade mål för budgetåret 2012 återfinns i tabell 1, som utvisar det huvudsakliga resultatet av Arbetsdomstolens verksamhet. Under budgetåret 2012 kom det totalt in 384 mål, vilket är en ökning jämfört med år 2011. Antalet avgjorda mål minskade något jämfört med år 2011. Målbalansen var vid utgången av år 2012 något högre jämfört med antalet balanserade mål för år 2011. I sammanhanget bör noteras att domstolen hade en ordförandevakans under perioden maj t.o.m. september 2012.
5 Tabell 1 Målstatistik Uppgift 2010 2011 2012 Antal inkomna A-mål: 242 209 237 Antal inkomna B-mål: 132 144 147 374 353 384 Antal avgjorda A-mål: 282 236 224 Antal avgjorda B-mål: 126 148 144 408 384 368 Antal domar och särskilt uppsatta beslut 96 95 91 Antal inneliggande A-mål: 159 132 145 Antal inneliggande B-mål: 46 42 45 (vid budgetårets slut) 205 174 190 Antalet domar och särskilt uppsatta beslut ingår i antalet avgjorda mål. Det bör framhållas att till redovisade siffror i förekommande fall hänsyn måste tas till mål som registrerats som avgjorda efter t.ex. tredskodom under ett år men som återupptagits genom återvinning året efter. Det bör också framhållas att en dom eller ett särskilt uppsatt beslut inte alltid innebär att målet i sin helhet avgjorts. Sedan den 1 november 2008 gäller ett krav på prövningstillstånd för alla överklagade mål. I tabell 2 redovisas antalet beviljade prövningstillstånd i B-mål som kom in under år 2010, 2011 och 2012. Antalet beviljade prövningstillstånd i B-mål som kom in år 2012 kan öka eftersom det vid årsskiftet återstod 24 B-mål där någon prövning av frågan om prövningstillstånd ännu ej skett. Tabell 2 Prövningstillstånd År 2010 2011 2012 Antal beviljade 41 34 (31)
6 Som tidigare framgått avses med A-mål mål som anhängiggjorts i Arbetsdomstolen som första och enda instans. Med B-mål avses mål som fullföljts till Arbetsdomstolen från tingsrätt. Genomströmningstider Målens genomströmningstider under åren 2010 2012 framgår av tabell 3. Det kan konstateras att genomströmningstiden, mätt i medianålder för avgjorda mål, generellt är relativt konstant de redovisade åren. Det gäller såväl för avgjorda A- och B-mål totalt som sådana mål avgjorda efter dom eller särskilt uppsatt beslut. De små förändringar av medianåldern som kan utläsas av tabellen torde ha sin grund i individuella förhållanden i de enskilda målen. Tilläggas kan att domstolens bedömning är att ett avgörande i mål som avgörs efter dom eller särskilt uppsatt beslut normalt borde kunna meddelas inom åtta månader. Handläggningstid därutöver torde regelmässigt bero på förhållanden som hänför sig till parterna. Tabell 3 Genomströmningstid Medianålder (räknat i månader) för avgjorda mål. 2010 2011 2012 A-mål totalt 7 6 6 A-mål avgjorda 13 12 13 efter dom eller särskilt uppsatt beslut B-mål totalt 2 2 3
7 B-mål avgjorda 13 12 10 efter dom eller särskilt uppsatt beslut Målbalansens åldersstruktur Åldersstrukturen för balanserade mål äldre än sex månader avseende år 2010 2012 redovisas i tabell 4. Det bör framhållas att de balanserade målen samtliga befinner sig under arbete eller är utsatta till sammanträde för avgörande. Tabell 4 Målbalansens åldersstruktur Balanserade mål äldre än sex månader Balanserade mål tolv månader eller men yngre än tolv månader äldre 2010 2011 2012 2010 2011 2012 A-mål 64 29 52 24 26 20 B-mål 12 11 10 3 3 6 Tvisttyper Arbetsdomstolen redovisar under denna rubrik hur stor andel i procent av de under budgetåret 2012 inkomna målen som hänför sig till olika, generellt sett, vanligaste tvisttyperna. Uppgifterna som redovisas här baseras i huvudsak på vad den som väckt talan i Arbetsdomstolen eller som överklagat ett avgörande från tingsrätt har angivit att tvisten rör.
8 A-mål Tvisttyp 2010 2011 2012 Tvister enligt anställningsskyddslagen (LAS) 43 46 40 Kollektivavtalstolkning 21 17 15 Lönetvister 7 12 14 Mål enligt medbestämmandelagen (MBL) 10 11 16 Diskrimineringslagen 6 3 5 B-mål Tvisttyp 2010 2011 2012 Tvister enligt anställningsskyddslagen (LAS) 46 31 38 Processuella frågor enligt rättegångsbalken 17 27 12 Tvister enligt rättshjälpslagen 5 6 10 Lönetvister 6 14 14 Tvister rörande enskilda anställningsavtal 1 3 1 Tvister enligt diskrimineringslagen 1 1 1 Tvister enligt semesterlagen 2 2 2 Indelning av verksamheten Enligt 3 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska Arbetsdomstolen i resultatredovisningen visa hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Av tredje stycket i ovan nämnda bestämmelse följer att resultatredovisningen ska göras enligt en indelning som domstolen bestämmer om inte regeringen beslutat annat. Av 2 i samma kapitel framgår att verksamhetens totala intäkter och kostnader ska fördelas enligt den indelning som följer av tredje stycket i 1.
9 Regeringen har inte beslutat om någon indelning av Arbetsdomstolens verksamhet. Det innebär att domstolen har att själv göra en indelning. Domstolens enda uppgift är att pröva de arbetstvister som förs till domstolen. Domstolen har inte funnit något meningsfullt sätt att göra någon särskild indelning av verksamheten, utan har valt att redovisa intäkter och kostnader med avseende på hela verksamheten. Domstolen gör denna redovisning, samt en redovisning av kompetensförsörjning och sjukfrånvaro, nedan under skilda rubriker. Intäkter och kostnader (tkr) Arbetsdomstolen redovisar här verksamhetens intäkter och kostnader. För en jämförelse med tidigare förhållanden redovisas även uppgifterna för kalenderåren 2010 och 2011. Uppgifterna är hämtade från ekonomisystemet Agresso. Arbetsdomstolens verksamhet finansieras av tilldelade statliga medel. Till det kommer ränteintäkter och avgiftsintäkter (avgift för kopior) som disponeras av domstolen. 2010 2011 2012 Intäkt av anslag 27 941 27 318 25 634 Övriga intäkter 12 38 73 Verksamhetens intäkter 27 953 27 357 25 707 Den totala kostnaden för Arbetsdomstolens verksamhet för åren 2010 2012 framgår nedan. 2010 2011 2012 Verksamhetens kostnad 27 953 27 357 25 707
10 Arbetsdomstolens prestationer består i hanteringen av inkomna men ännu inte avgjorda mål. I den målstocken ingår såväl under budgetåret som under tidigare år inkomna mål. Några särskilda prestationer är enligt domstolens mening svåra att redovisa. Ett annat sätt att betrakta domstolens prestationer kan vara att se på antalet avgjorda mål. Arbetet med dessa mål kan ha pågått under flera budgetår. Situationen är i princip oförändrad år efter år. Styckkostnaden för avgjorda mål kan då anses vara en redovisning av prestationens kostnader. I likhet med vad som är brukligt inom det allmänna domstolsväsendet lämnas därför den uppgiften här. Enligt domstolens bedömning är det inte meningsfullt att göra en fördelning av kostnaden på A- och B-mål. Styckkostnad avgjorda mål (tkr) 2010 2011 2012 68, 5 71, 2 69, 9 Kompetensförsörjning Enligt 3 kap. 3 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska Arbetsdomstolen redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra domstolens uppgifter. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. I enlighet därmed lämnar Arbetsdomstolen följande redovisning. Arbetsdomstolen har, för de personalkategorier som domstolen själv rekryterar, i huvudsak krav på kompetensförsörjning inom två kompetensområden, kärnkompetensen och stödkompetensen. Befattningshavarna inom kärnkompetensen utgörs av de sekreterare som i samråd med ordföranden handlägger de mål som kommer in till Arbetsdomstolen. Som sekreterare rekryteras i första hand hovrättsassessorer,
11 dvs. inom det allmänna domstolsväsendet domarutbildade jurister. Eftersom tillgången på jurister med sådan utbildning minskat kan domstolen inte alltid fullt ut rekrytera jurister med denna kompetens. I förekommande fall har domstolen i stället fått rekrytera tingsmeriterade jurister. Några svårigheter att rekrytera sådana jurister föreligger inte. Befattningshavarna inom stödkompetensen utgörs av Arbetsdomstolens kanslipersonal. De kompetenskrav som ställs på personerna i denna grupp är av generell natur och avser främst kunskaper som inhämtas i anställningen i domstolen. Inom denna grupp har rörligheten varit låg, varför domstolen inte har haft några särskilda svårigheter med rekrytering. De åtgärder Arbetsdomstolen har vidtagit för att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål har främst bestått i utveckling av personalen vid en konferens om verksamheten och genom att personal har deltagit i kurser inom olika för verksamheten relevanta områden. Ordförandena i domstolen har också deltagit i internationella sammankomster på det arbetsrättsliga området. Enligt Arbetsdomstolens bedömning har de vidtagna åtgärderna bidragit till att domstolen kunnat fullgöra sina uppgifter. Sjukfrånvaro I enlighet med bestämmelserna i 7 kap. 3 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag lämnas följande uppgifter om anställdas sjukfrånvaro. Uppgifter om åldersgruppen 29 år eller yngre lämnas inte eftersom antalet arbetstagare i den gruppen är färre än tio. Då antalet individer med sjukfrånvaro understiger tre redovisas inte den uppgiften. Sjukfrånvaron ger enligt Arbetsdomstolens bedömning inte anledning till några särskilda åtgärder i syfte att minska och förebygga ohälsa. Nedanstående uppgifter är från Statens servicecenter som i sin tur hämtat dem från rapporttjänsten Cognos Palasso Light.
12 2010 2011 2012 Total sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 5,6 1,9 1,8 Antal individer med sjukfrånvaro 13 9 9 Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i procent av total sjukfrånvaro 76,1 41,1 0,0 Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i procent av tillgänglig arbetstid 4,3 0,8 0,0 Antal individer med långtidssjukfrånvaro --- --- --- Kvinnors sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 8,0 2,5 2,2 Antal kvinnor med sjukfrånvaro 8 6 8 Mäns sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 1,5 0,7 0,8 Antal män med sjukfrånvaro 5 3 --- Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år eller yngre --- --- --- Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30-49 år i procent av tillgänglig arbetstid 9,8 2,9 1,7 Antal individer i åldersgruppen 30-49 år med sjukfrånvaro 8 5 3 Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre i procent av tillgänglig arbetstid 1,6 1,3 2,2 Antal individer i åldersgruppen 50 år eller äldre med sjukfrånvaro 5 4 6
13 RESULTATRÄKNING (Tkr) 2012 2011 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 25 634 27 318 Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 1) 3 2 Finansiella intäkter (not 2) 70 36 Summa 25 707 27 357 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal (not 3) -18 900-20 311 Kostnader för lokaler (not 4) -4 717-4 657 Övriga driftkostnader -1 741-2 046 Finansiella kostnader (not 5) -24-11 Avskrivningar och nedskrivningar -324-332 Summa -25 707-27 357 Verksamhetsutfall 0 0 Transfereringar Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 85 80 Lämnade bidrag -85-80 Saldo 0 0 Årets kapitalförändring (not 6) 0 0
14 BALANSRÄKNING (Tkr) 2012-12-31 2011-12-31 TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet (not 7) 85 136 Maskiner, inventarier, installationer m.m. (not 8) 544 560 Summa materiella anläggningstillgångar 629 695 Fordringar Fordringar hos andra myndigheter (not 9) 93 72 Övriga fordringar 2 2 Summa fordringar 95 74 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader (not 10) 1 220 1 238 Upplupna bidragsintäkter (not 11) 0 24 Summa periodavgränsningsposter 1 220 1 261 Avräkning med statsverket (not 12) -4 824-1 564 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret (not 13) 6 602 3 034 SUMMA TILLGÅNGAR 3 722 3 501 KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring 0 0 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 0 0 Summa myndighetskapital 0 0 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret (not 14) 623 695 Skulder till andra myndigheter (not 15) 555 595 Leverantörsskulder 402 271 Övriga skulder (not 16) 383 455 Summa skulder m.m. 1 963 2 016 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader (not 17) 1 758 1 484 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 3 722 3 501
15 ANSLAGSREDOVISNING (Tkr) Redovisning mot anslag Anslag In- Årets In- Totalt Ut- Utgående tilldelning dragning disponibelt gifter gående över- enligt belopp överförings- reglerings- föringsbelopp brev belopp Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 2:2 Arbetsdomstolen (Ramanslag) Disponeras av Arbetsdomstolen ap.1 Förvaltningskostnader (ram) 2 207 30 230-1 299 31 137-25 735 5 402 Utfall ställt mot tilldelat belopp visar på att utfallet är lägre. Avvikelsen beror på att verksamhetens kostnader blev lägre än beräknat. Några poster som kan nämnas är följande. Lägre personalkostnader bl.a. på grund av att en ordförandetjänst varit vakant under en del av året samt en lägre avtalsförsäkringspremie (SPV). Även lägre kostnader för ledamotsarvoden och övriga driftkostnader har påverkat utfallet. Detta sammantaget har medfört ett stort utgående överföringsbelopp. Indragning gjord enligt Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Arbetsdomstolen, beslutat 2011-12-15. Under finansiella villkor anges att anslagsbehållning som disponeras 2012 är 3 %. Arbetsdomstolen har inte tilldelats någon bemyndiganderam enligt 17 första stycket anslagsförordningen (2011:223).
16 NOTER Noter av allmän karaktär Tillämpade redovisningsprinciper allmänt Årsredovisningen har upprättats i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Domstolens beloppsgräns avseende periodiseringar har fastställts till 5 000 kronor exklusive moms. Värderingsprinciper anläggningstillgångar Tillgångar ska, för att redovisas som anläggningstillgångar, ha en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år och ett anskaffningsvärde överstigande mindre värde. Gränsen för mindre värde i enlighet med ESV:s allmänna råd till 5 kap. 1 i ovan nämnda förordning sätts till ett anskaffningsvärde exklusive mervärdesskatt som understiger ett halvt prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Linjär avskrivningsmetod tillämpas. Avskrivning görs fr.o.m. den månad då tillgången kan tas i bruk för avsedd verksamhet. Tillämpade avskrivningstider: för datorer och kringutrustning tre år, immateriella anläggningstillgångar fem år, maskiner och inventarier fem år samt för förbättringsutgifter på annans fastighet fem år. Skattepliktiga ersättningar och andra förmåner Ledande befattningshavare vid myndigheten som utsetts av regeringen Michaël Koch var ordförande och chef för domstolen t.o.m. april 2012. Cathrine Lilja Hansson var ordförande t.o.m. april 2012. Fr.o.m. maj 2012 är hon ordförande och chef för domstolen. (belopp i tkr) Namn År Lön Andra Uppdrag Avtalade förmåner som framtida och er- styrelse- åtagsätt- eller råds- anden ningar ledamot Michaël Koch 2012 504 inga inga inga 2011 1 256 0,1 inga inga Cathrine Lilja Hansson 2012 1 186 inga inga inga 2011 - - - -
17 Noter till resultat- och balansräkningen (Tkr) 2012 2011 Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Enligt 15 avgiftsförordningen 3 2 3 2 Not 2 Finansiella intäkter Ränteintäkter avseende räntekonto i Riksgäldskontoret 63 36 Återbetalning av anslagssparande, intäktsreduktion -7 0 SPV, ränta på retroaktiv premiejustering 14 0 70 36 Not 3 Kostnader för personal Lönekostnader, exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier 12 162 12 739 och andra avgifter enligt lag och avtal Arbetsgivaravgifter, pensionspremier, andra avgifter enligt lag 6 738 7 572 och avtal samt övriga personalkostnader 18 900 20 311 Not 4 Kostnader för lokaler Statens fastighetsverk (lokalhyra, fastighetsskatt, el och uppvärmning) 4 524 4 438 Övrigt (bl.a. lokalvård) 193 219 4 717 4 657 Not 5 Finansiella kostnader Räntekostnader avseende lån i Riksgäldskontoret 10 10 SPV, ränta på retroaktiv premiejustering 14 1 24 11 Not 6 Årets kapitalförändring I en förvaltningsmyndighet som huvudsakligen är anslagsfinansierad består posten årets kapitalförändring främst av en periodiseringsdifferens mellan de kostnader som myndigheten redovisar och de inkomster som den tillgodogör sig från statens budget. Posten är i normalfallet noll för Arbetsdomstolen. 0 0
18 2012 2011 Not 7 Förbättringsutgifter på annans fastighet Anskaffningsvärde IB 1 105 1 058 Årets anskaffning 30 47 Årets avskrivningar -80-114 Ackumulerade avskrivningar -969-855 Utgående bokfört värde 85 136 Not 8 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Anskaffningsvärde IB 3 109 2 790 Årets anskaffning 228 319 Årets avskrivningar -244-218 Ackumulerade avskrivningar -2 549-2 332 Utgående bokfört värde 544 560 Not 9 Fordringar hos andra myndigheter Fordran ingående mervärdesskatt 83 72 Rekvirerat från Kammarkollegiet (senast brytdagen). Avser över- 10 0 sättning, tolkning och delgivning. 93 72 Not 10 Förutbetalda kostnader Statens fastighetsverk (lokalhyra, fastighetsskatt, el och uppvärmning) 1 138 1 140 Coor Service Management SP AB, install.kostn. telefonväxel 0 22 Övrigt 81 77 1 220 1 238 Not 11 Upplupna bidragsintäkter Rekvirerat från Kammarkollegiet (efter brytdagen). Avser över- 0 24 sättning, tolkning och delgivning.
19 2012 2011 Not 12 Avräkning med statsverket Anslag i räntebärande flöde Ingående balans -2 207 568 Redovisat mot anslag 25 735 27 464 Anslagsmedel som tillförts räntekonto -30 230-30 239 Återbetalning av anslagsmedel 1 299 0 Fordringar/Skulder avseende anslag i räntebärande flöde -5 402-2 207 Fordran avs. semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans 643 779 Ökning IB (se kommentar nedan) 36 9 Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln -101-146 Fordran avs. semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 578 643 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Ingående balans 0 0 Inbetalningar i icke räntebärande flöde 64 0 Utbetalningar i icke räntebärande flöde -64 0 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto 0 0 Utgående balans -4 824-1 564 Ökning IB (kommentar): Avser personal som under året flyttat sparad semester (från 2008 eller tidigare) till eller från annan myndighet. Bokfört som ökning av IB enligt direktiv från ESV. Denna rad är utöver anvisningarna i allmänna råd till noten, men bedöms nödvändig för att ge en rättvisande bild av balansposten. Not 13 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 6 602 3 034 Förändringen beror i huvudsak på det högre utgående överföringsbeloppet (jämför anslagsredovisningen). Beviljad kreditram: 3 024 2 560
20 2012 2011 Not 14 Lån i Riksgäldskontoret Ingående balans 695 661 Under året nyupptagna lån 252 366 Årets amorteringar -324-332 Utgående balans 623 695 Beviljad låneram: 1 500 1 500 Not 15 Skulder till andra myndigheter Skatteverket 329 389 SPV 172 155 Övriga 54 51 555 595 Not 16 Övriga skulder Personalens källskatt 380 455 Övrigt 3 0 383 455 Not 17 Upplupna kostnader Semesterlöneskuld (inkl. sociala avgifter) 1 210 1 181 Lön och arvode (inkl. sociala avgifter) 494 244 Övrigt 55 60 1 758 1 484 Förändring lön och arvode förklaras främst av ökad upplupen löneökning.
21 Sammanställning över väsentliga uppgifter (Tkr) 2012 2011 2010 2009 2008 Låneram i RGK Beviljad 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 Utnyttjad vid räkenskapsårets slut 623 695 661 720 842 Kreditram räntekonto hos RGK Beviljad 3 024 2 560 4 500 5 000 2 560 Maximalt utnyttjad under året 0 383 2 872 2 033 1 748 Räntor avseende räntekonto i RGK Ränteintäkter 63 36 2 1 10 Räntekostnader 0 0 3 3 15 Avgiftsintäkter Beräknat belopp i regleringsbrev 0 0 0 0 0 Totala avgiftsintäkter 3 2 6 19 11 Avgiftsintäkter som disponeras 3 2 6 19 11 Avgiftsintäkter som inte disponeras 0 0 0 0 0 Anslagskredit Beviljad 907 907 2 200 2 620 758 Utnyttjad 0 0 568 2 477 140 Summa anslagssparande 5 402 2 207-568 -2 477-140 Enligt 17 första stycket anslagsförordningen (2011:223) Summa åtaganden 0 0 0 0 0 Summa tilldelade bemyndiganden 0 0 0 0 0 Årsarbetskrafter och anställda m.m. Antalet årsarbetskrafter 19,2 20,0 21,6 21,5 21,3 Medelantalet anställda 21 23 23 23 24 Driftkostnad per årsarbetskraft 1 320 1 352 1 279 1 279 1 249 Kapitalförändring Årets kapitalförändring 0 0 0 0 291 Balanserad kapitalförändring 0 0 0 0-2 335