Stora investeringar i ny järnväg i närtid Under nästa mandatperiod kommer en socialdemokratiskt ledd regering fatta beslut om omfattande investeringar i ny svensk järnväg. Nyinvesteringarna i järnväg uppgår till 27 miljarder kronor utöver regeringens anslag under planperioden 2014-2025. Därtill kommer investeringar göras på ytterligare 5 miljarder kronor i vägunderhåll och 10 miljarder kronor i järnvägsunderhåll. Prioriterade projekt för Socialdemokraterna under planperioden 2014-2025, utöver den moderatledda regeringens investeringsplan. Projekt Järnvägsutredning höghastighetsjärnväg Stockholm- Göteborg- Malmö via Jönköping Höghastighetsjärnväg, Lund- Norra Skåne Järnvägsutredning för dubbelspår Göteborg- Oslo (Öxnered- Halden) Hamnbanan Göteborg, fjärde etappen dubbelspår Stockholm- Uppsala, 4- spår (Skavstaby- Uppsala) Ostkustbanan Gävle- Sundsvall, ytterligare etapp dubbelspår Norrbotniabanan, ny järnväg etapp Umeå- Dåva Hallsberg- Degerön, dubbelspår (Hallsberg- Åsbro) Sydostlänken, upprustning och ny järnväg Älmhult Olofström- Karlshamn För att förbättra järnvägen i närtid förstatligas järnvägsunderhållet och tio miljarder kronor utöver den moderatledda regeringens anslag tillförs till järnvägsunderhållet under innevarande planperiod 2014-2025. Även en förbättring av vägnätet är prioriterat för att öka sysselsättningen. Vi anslår fem miljarder kronor mer än regeringen till vägunderhåll under innevarande planperiod 2014-2025. Inför nästa planperiod 2018-2029 prioriterar vi byggstart av ett komplett höghastighetsnätverk mellan Stockholm, Göteborg och Malmö via Jönköping samt investeringar i de godsstråk som är viktigast för exportindustrin.
Infrastruktursatsningar för fler jobb Socialdemokraternas mål är att öka sysselsättningen så att Sverige har EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Investeringar i bättre infrastruktur är en viktig del av socialdemokraternas jobbstrategi för fler jobb. Infrastrukturinvesteringar skapar snabbt jobb i flera branscher både i planerings- och byggfasen. När nya projekt väl är klara främjas arbetspendling och godstransporter. En väl genomförd infrastrukturpolitik är viktigt för en fungerande arbetsmarknad, minskad klimatpåverkan och nyindustrialisering i Sverige. Svensk järnväg är i kris. Urspårningar och tåghaverier har blivit vardag. Både pendlare och industrin är hårt prövade. Trafikverket själva beräknar att tågkaoset kostar samhället fem miljarder kronor varje år. Enligt Trafikverkets senaste prognoser kommer godstransportvolymerna öka mycket kraftigt i Sverige fram till 2030. Lastbilstrafiken väntas öka med 58 procent jämfört med basåret 2006, godstrafiken på järnväg med 48 procent och sjöfarten med 49 procent. Mot denna bakgrund anser Socialdemokraterna att investeringarna i infrastruktur måste öka. Införande av en vägslitageavgift kommer att möjliggöra för detta. Infrastrukturinvesteringar planperioden 2015-2025 10 miljarder kronor i ökat järnvägsunderhåll En omfattande reform för fungerande tågtrafik i närtid kommer genomföras. Det innebär 10 miljarder kronor mer till järnvägsunderhåll jämfört med regeringen och förstatligande av järnvägsunderhållet i takt med att kontrakten med de privata entreprenörerna löper ut. 5 miljarder kronor i ökat vägunderhåll Ytterligare 5 miljarder kronor tillförs vägunderhåll de kommande tio åren. Investeringarna handlar om ny beläggning och ökad bärighet. Detta främjar särskilt arbetspendling på landsbygden och skogsindustrins godstransporter.
Investeringar i ny järnväg Järnvägsutredning höghastighetsjärnväg Malmö/Lund - Stockholm- Göteborg Komplett järnvägsutredning för höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö via Jönköping. En färdig järnvägsutredning innebär att plan för byggstart kan antas. När banorna är färdigbyggda kommer det att leda till en restid mellan Stockholm - Göteborg på 2 timmar och Stockholm - Malmö på omkring 2 timmar och 30 minuter. Ny höghastighetsbana Malmö/Lund-Norra Skåne Infrastrukturen i Skåne är hårt belastad och trycket väntas öka än mer när den fasta förbindelsen mellan Danmark och Tyskland, Fehrman Bält, står klar kring 2021. Vi vill påbörja byggandet av en ny höghastighetsjärnväg mellan Malmö/Lund och Norra Skåne som ett första steg i höghastighetsförbindelsen mellan Malmö och Stockholm. Järnvägsutredning dubbelspår Göteborg-Oslo (Öxnered-Halden) Järnvägsförbindelserna mellan Göteborg och Oslo är mycket dåliga. Den norska regeringen har redan påbörjat en förstudie på norska sidan. Vi vill därför starta en utredning för komplett dubbelspår mellan Göteborg och Oslo. Nybyggnation från Öxnered (Vänersborg) till Norska gränsen ska utredas. Hamnbanan i Göteborgs hamn, sista etapp dubbelspår Vi vill påbörja byggandet av den fjärde och sista etappen på hamnbanan i Göteborg. Projektet kommer att sträcka sig in i planperioden 2018-2029. Nära 30 procent av den svenska utrikeshandeln passerar Göteborgs hamn. Näringslivets transportråd har särskilt lyft fram hamnbanan i Göteborg som ett prioriterat godsstråk. Nu byggs dubbelspår på hamnbanan på tre av fyra etapper. Den sista etappen dubbelspår är ett viktigt projekt som gynnar export, nyindustrialisering och sysselsättning i Sverige. Fyrspår Stockholm-Uppsala (Skavstaby-Uppsala) Vi vill påbörja byggandet av fyrspår mellan Stockholm Uppsala. Sträckan Stockholm-Uppsala är en av Sveriges mest resta järnvägssträckor och har även stor betydelse för järnvägstrafiken till norra Sverige. Investeringen i fyrspår kommer att öka punktligheten och ge kortade restider.
Ostkustbanan, dubbelspår ytterligare etapp Under nästa mandatperiod kommer beslut tas om ytterligare en etapp dubbelspår på Ostkustbanan. En första dubbelspårsetapp vid infarten till Sundsvall ligger redan i befintlig plan och kommer att börja byggas 2020. Ostkustbanan Gävle-Sundsvall har stora kapacitetsproblem som leder till problem både för gods- och persontransporter. Norrbotniabanan, ny järnväg etapp Umeå-Dåva Under mandatperioden kommer byggandet av en första etapp (Umeå-Dåva företagspark) på Norrbotniabanan påbörjas. Den första etappen möjliggör att fler transporter till Dåva företagspark och kraftvärmeverket där kan göras med tåg. Dubbelspår Hallsberg-Degerön (Hallsberg-Åsbro) Vi vill tidigarelägga investeringen i komplett dubbelspår Hallsberg-Degerön. Sträckan Hallsberg Åsbro färdigställs inom nuvarande planperiod, det vill säga till 2025 istället för att som högerregeringen skjuta investeringen framför sig. Investeringen stärker Hallsberg och Örebro län som ett viktigt logistikcentrum. Sträckan är prioriterad av Näringslivets transportråd. Sydostlänken, upprustning och ny järnväg Älmhult-Olofström-Karlshamn Socialdemokraterna vill påbörja byggandet av Sydostlänken. Det är en upprustning av befintlig bana Älmhult-Olofström samt ny bana mellan Olofström och Blekinge kustbana. Sydostlänken förbättrar förutsättningarna för godstransporter från norra Sverige och Göteborg till Blekinge och vidare ut till östra Europa och Asien via Karlshamns hamn. Prioriteringar planperioden 2018-2029 När beslutet om åtgärdsplan för 2018-2029 ska fattas 2018 är höghastighetsjärnvägar Stockholm-Göteborg och Malmö/Lund-Jönköping samt förstärkning av godsstråk som prioriterade åtgärder. Här ingår: - Fortsätt arbetet med höghastighetsbana sträckan Göteborg-Borås - Fortsatt arbete för byggstart av höghastighetssträckorna Borås -Jönköping- Linköping samt Norra Skåne-Jönköping Det som i slutändan avgör när nya stambanor är klara är hur mycket investeringsmedel som tillförs. Genom den vägslitageavgift för lastbilar som Socialdemokraterna föreslagit kommer även utländska åkare få bidra till kostnaderna för den svenska infrastrukturen. Vår investeringstakt kommer därmed att kunna vara snabbare än den takt regeringen ser framför sig och skisserat till 2035.
Finansiering De ytterligare underhållsförstärkningar och nyinvesteringar som föreslås för innevarande planperiod (2014-2025) kommer huvudsakligen att finansieras via den vägslitageavgift för lastbilstrafiken som ska införas. Vi ser också positivt på de förslag om alternativa intäktskällor som regeringen presenterat såsom värdeåterföring genom exploateringsavtal. Vägslitageavgifter finns redan i länder som Tyskland, Polen, Frankrike, Österrike, Tjeckien, Slovakien, Ungern och Schweiz. Belgien inför en avgift 2016. En svensk vägslitageavgift har rekommenderats av OECD som kritiserat regeringen för att tagit för få initiativ för att minska utsläppen från lastbilstrafiken. Väg och Transportforskningsinstitutet VTI har även förespråkat införandet av en vägslitageavgift. I den parlamentariska klimatberedningen från 2008 ställde sig riksdagspartierna bakom införandet av en kilometerskatt/vägslitageavgift för tunga lastbilar. I en utredning 2007 fastslog den dåvarande myndigheten Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA, att en svensk vägslitageavgift ska kunna generera 4 miljarder kronor i årlig intäkt baserat på dåvarande trafikvolym. Senare bedömningar tyder på högre intäkter. Även med införandet av en avgift bedöms lastbilstrafiken öka i omfattning kommande decennier varpå intäkterna också prognostiseras växa. Vägslitageavgiften som instrument fyller flera funktioner. Genom en differentiering av avgiften baserat på lastbilarnas miljöklass kan utvecklingen mot en mer miljövänlig lastbilsflotta drivas på. Med ett GPS-baserat kontrollsystem av avgiften kan illojal konkurrens motverkas genom att säkerställa att de så kallade cabotagereglerna om gränsöverskridande trafik samt kör och vilotidsregler följs. Det kommer minska den illegala lastbilstrafiken och bidra till en högre trafiksäkerhet. Med vägslitageavgiften finansieras också ett ökat anslag till vägunderhållet, något som främjar åkerierna genom färre avstängda vägar och färre skador på lastbilarna. Överlag gynnas även åkerierna av både större järnvägsinvesteringar och underhållsåtgärder då dessa under själva byggfasen skapar ett ökat transportbehov. Slutligen möjliggör vägslitageavgiften att även utländska brukare av det svenska vägnätet är med och finansierar vidmakthållandet och utvecklingen av den svenska infrastrukturen. Vägslitageavgiften är också mer konkurrensneutral än höjningar av dieselskatten. Det skulle dessutom missgynna svenska åkerier i inrikestrafik som inte har möjlighet att tanka billigare bränsle i utlandet samtidigt som den inte slår mot privatbilister.