Bilagor: Internkontrollplan för socialnämnden 2011 Socialnämndens budget 2011-2013 Protokoll MBL-förhandling 2010-09-27

Innehållsförteckning Uppdrag... 2 Övergripande mål för staden... 2 Verksamhetsplanering och uppföljning... 3 Vision och värdegrund... 3 Socialnämndens mål... 3 Ekonomi... 5 Kvalitetsarbete... 6 Internkontroll... 7 Upphandling och konkurrensutsättning... 8 Kompetensförsörjning och arbetsmiljö... 9 Jämställdhet, integration och internationellt arbete... 10 Arbete med kvinnofrid och brottsoffer... 11 Framtid... 12 Övergripande verksamhet och staben... 13 Ekonomi- och arbetsmarknadsenheten... 16 Barnenheten... 22 Ungdomsenheten... 29 Socialpsykiatrienheten... 36 Resurscentrum... 42 Bilagor: Internkontrollplan för socialnämnden 2011 Socialnämndens budget 2011-2013 Protokoll MBL-förhandling 2010-09-27 A B C

Uppdrag Socialnämnden ansvarar för att utifrån individens behov erbjuda insatser i form av rådgivning, stöd, behandling och skydd så att den enskildes egna resurser kan utvecklas och tillvaratas. Nämndens målgrupper är i första hand barn och ungdomar samt deras familjer, vuxna med missbruk och psykiska funktionshinder, brottsoffer och deras anhöriga samt de som är i behov av ekonomiskt bistånd för sin försörjning. Nämnden har ansvar för myndighetsutövning och styrs i huvudsak av socialtjänstlagen (SoL). Verksamheten bedrivs till viss del också tillsammans med andra kommuner och flertalet insatser som erbjuds tillhandahålls av olika entreprenörer. Övergripande mål för staden Utgångspunkten för stadens styrsystem är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål och ekonomiska ramar för nämnderna. I stadens budget för 2011 läggs ett antal prioriterade målområden och inriktningsmål fast. Vissa tvärsektoriella frågor ska genomsyra all verksamhet och som ett första steg ska jämställdhet, integration och internationellt arbete beaktas i samtliga nämnders verksamhetsplaner för det kommande året. Prioriterade målområden och inriktningsmål utgår från visionen om det hållbara Solna som förenar en stark ekonomisk tillväxt med miljöhänsyn och god social utveckling. Visionen har preciserats i fyra prioriterade målområden för vilka kommunstyrelsen formulerat ett antal stadsövergripande inriktningsmål enligt följande: Ekonomisk tillväxt Inriktningsmål: - Solna ska vara en attraktiv stad för boende och skapa goda förutsättningar för en växande befolkning. - Solna ska vara Sveriges mest företagsvänliga kommun och erbjuda goda förutsättningar för ett växande näringsliv. Livsmiljö Inriktningsmål: - Solna ska utvecklas på ett miljövänligt och stadsmässigt sätt, som främjar en god miljö och hälsa. - Solnaborna ska ha ett rikt och varierande kultur- och idrottsliv. - Solna stads verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet, kostnadseffektivitet, mångfald och tillgänglighet. - Solna stad ska vara en attraktiv arbetsgivare Trygghet och omsorg Inriktningsmål: - Det ska vara tryggt att växa upp, leva och åldras i Solna. - Solnaborna ska kunna trygga sin försörjning genom eget arbete. - Solna stads omsorg ska kännetecknas av hög kvalitet, trygghet, värdighet, valfrihet och självbestämmande. Kunskap och lärande Inriktningsmål: - Solnas förskolor och skolor ska ge barn och ungdomar kunskap, som ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. - Solna ska vara en attraktiv utbildningsstad med ett varierat utbud av utbildningar på olika nivåer och med olika inriktningar. 2

Verksamhetsplanering och uppföljning Socialförvaltningens modell för planering och uppföljning utvecklas fortlöpande. Utgångspunkterna för verksamhetsplaneringen är förutom lagstiftning också den lokala politiska inriktningen som den kommer till uttryck i kommunfullmäktiges och socialnämndens mål, prioriteringar och uppdrag. Till grund för verksamhetsplaneringen ligger också förvaltningens vision och värdegrund liksom kontinuerlig omvärldsanalys samt resultatet av verksamhetsuppföljning, utvärderingar, granskningar och tillsyn. Hur arbetet bedrivits med att ta fram och utforma verksamhetsplanen för 2011 framgår av förvaltningens särskilda vägledning för detta arbete. Måluppfyllelse, resultat och utveckling redovisas löpande i verksamheten, i delårsrapporter och bokslut samt i vissa fall i särskilda ärenden till socialnämnden. En viktig del i det förnyelseprojekt som inleddes 2009 har varit att utveckla stadens mål- och verksamhetsstyrning. Detta har varit en anledning till att förvaltningen inför 2011 ytterligare sett över och justerat såväl mål som verksamhetsplanering och uppföljning. Prioriterade uppgifter 2011 Fortsatt arbete med att se över och utveckla mål och uppföljning utifrån stadens nya styrsystem Vision och värdegrund Sedan ett antal år utgår förvaltningens arbete ifrån en gemensam vision som lyder enligt följande: Vi är med och formar morgondagens socialtjänst så att våra klienter och brukare får förutsättningar att leva ett självständigt liv. Visionen anger en gemensam färdriktning och ambitionsnivå. Dess syfte är att skapa sammanhållning och se till att alla drar åt samma håll. Visionen är ett av flera instrument för att styra förvaltningen. Den kompletteras och binds ihop med tydliga uppdrag, gemensam värdegrund, övergripande mål samt konkreta och mätbara mål. Under 2009 tog förvaltningen i bred samverkan fram en gemensam värdegrund som ska hjälpa alla medarbetare bli tydliga så att medborgarna, uppdragsgivarna och samarbetspartners vet vad de kan förvänta sig av socialförvaltningen. Värdegrunden ska stödja förvaltningen i att ha klientfokus, arbeta för stadens mål och förvaltningens vision. Värdegrunden ska prägla allt arbete och tillsammans har alla medarbetar ett ansvar att hålla värdegrunden levande. Värdegrunden utgår från de fyra ledorden; helhetssyn, människors lika värde, tro på individens egen förmåga och professionalism. Prioriterade uppgifter 2011 Utbildningsinsatser och andra aktiviteter och för att implementera förvaltningens värdegrund fullt ut. Socialnämndens mål Inriktningsmål För socialnämndens verksamhet gäller i första hand målområde Trygghet och Omsorg med åtföljande inriktningsmål men även målområde Livsmiljö med inriktningsmål som handlar om att kunna erbjuda en verksamhet med hög kvalitet, kostnadseffektivitet, mångfald och tillgänglighet. 3

För att ytterligare anpassa nämndens inriktningsmål till stadens övergripande mål och utvecklade styrsystem föreslås följande inriktningsmål för socialnämndens verksamhet 2011: Socialtjänsten ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv och i allt sitt arbete särskilt uppmärksamma barns och ungdomars situation Socialtjänsten ska arbeta förebyggande och erbjuda tidiga insatser Socialtjänsten ska erbjuda en verksamhet med god kvalitet I stadens styrsystem ställs högre krav på uppföljning och därmed också på hur mål på olika nivåer ska utformas. Nämnderna ska formulera effektmål som gör att de övergripande målen kan följas. Effektmålen ska vara mätbara, specifika, tidssatta och realistiska. Det ställs också ökade krav på hur ofta målen ska följas upp och redovisas. Nämndernas arbete med att formulera målen ske även i samverkan med kommunstyrelsen. Inför 2010 tog förvaltningen totalt fram ett sjuttiotal effektmål utifrån socialnämndens och den gemensamma familjerättsnämnden gemensamma inriktningsmål. En anledning till detta var att flera av de tidigare fem inriktningsmålen rymde fler mål. Utifrån de nya krav som nu ställs på utformandet av effektmål har förvaltningen granskat samtliga sådana mål. Granskningen visade att merparten av effektmålen för 2010 inte levde upp till de nya stadsövergripande kraven. Mot bakgrund av denna granskning och de ökade krav som nu ställs på såväl utformning som uppföljning har förvaltningen för 2011 utarbetat förändrade effektmål och även minskat antalet sådana mål till totalt elva. Förslaget om att minska antalet inriktningsmål till tre från tidigare fem bidrar också till att kunna begränsa antalet effektmål för kommande verksamhetsår. Effektmål 2011 Inriktningsmålen omfattar samtliga verksamheter inom nämndens område. För varje inriktningsmål har förvaltningen utifrån stadsövergripande krav utarbetat ett antal effektmål varav vissa är gemensamma för flera enheter. De effektmål som handlar om att erbjuda en verksamhet med god kvalitet berör hela förvaltningen. För effektmålen redovisas nedan per enhet hur målen ska följas upp och redovisas. Sammantaget med nyckeltal och övrig uppföljning ges härigenom flera indikatorer för den bedömning som ska göras av i vilken grad nämndens och stadens övergripande inriktningsmål uppfyllts. Vilka åtgärder för måluppfyllelse som krävs på enhets- och förvaltningsövergripande nivå redovisas i särskilda handlingsplaner. Socialtjänsten ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv och i allt sitt arbete särskilt uppmärksamma barns och ungdomars situation Effektmål 1: Antalet Solnahushåll med försörjningsstöd ska fortsätta att ligga på en låg nivå Effektmål 2: Den genomsnittliga tiden ett Solnahushåll har försörjningsstöd ska fortsätta ligga på en låg nivå Effektmål 3: Antalet barn och ungdomar som återaktualiseras för utredning ska minska Effektmål 4: Ensamkommande flyktingungdomar som beviljats permanent uppehållstillstånd ska vara självförsörjande och ha eget boende innan de fyller 21 år Effektmål 5: Andelen personer med psykisk funktionsnedsättning som har sysselsättning, praktik eller arbete ska öka Effektmål 6: Antalet ungdomar och vuxna med missbruk som efter vård och behandling kan uppvisa en förbättrad hälsa och livssituation ska öka 4

Socialtjänsten ska arbeta förebyggande och erbjuda tidiga insatser Effektmål 7: Antalet vräkningar ska fortsätta ligga på en låg nivå i Solna. Effektmål 8: Andelen öppenvårdsinsatser ska öka i relation till institutionsvård Effektmål 9: Verksamheten ska utifrån inkomna anmälningar få kontakt med fler ungdomar och unga vuxna som är i riskzonen för missbruk Socialtjänsten ska erbjuda en verksamhet med god kvalitet Effektmål 10: Andelen brukare/klienter som är nöjda med socialtjänsten ska ligga på en hög nivå Effektmål 11: Andelen överklagade beslut som går emot förvaltningen ska ligga på en låg nivå Ekonomi I verksamhets- och budgetplan anger kommunfullmäktige de uppdrag som överlämnas till respektive nämnd eller styrelse. Av uppdragen framgår övergripande mål, prioriteringar samt ekonomiska ramar för verksamheten. Nedan redovisas de ekonomiska ramarna för socialnämndens verksamhet i mkr. Budget Förändring Budget Budget Budget 2010 2010 till 2011 2011 2012 2013 Netto 201,0 3,8 204,8 210,8 217,7 5 Socialnämnden har en volymberäknad ram. I budgetram är hänsyn tagen till befolkningsförändringar. Förslaget är att nämnden kompenseras motsvarande 75 procent av befolkningsökningen Jämfört med 2010 är ramen 3 840 tkr högre år 2011. Inflationstrycket är synnerligen begränsat och förvaltningarnas uppräkning av ramarna för kostnadsökningar är 0,5 procent. Målet är att uppräkningen av nämndens ram med 2 procent för kostnadsutveckling ska återinföras från och med år 2012. Budget 2010 Budget 2011 I tabellen ovan framgår budgetförslag per enhet 2011 och nettokostnadsförändring mellan år 2010 och 2011. Budgetförslaget tar hänsyn till prognos för 2010 och volymutvecklingen som har skett och kommer att ske inom nämndens områden. Kända omvärldsfaktorer har också påverkat ramförändringen mellan enheterna. Förvaltningen har valt att räkna kostnadsökningar för löneeffekter samt pris och avtalsökningar, till detta åtgår ca 2,3 mkr. Löne- och prisuppräkning 121 Verksamhetsförändring Övergripande och staben 17 845 17 570-396 Ekonomi- och arbetsmarknadsenheten 52 312 50 870 236-1678 Resurscentrum 26 910 29 712 402 2400 Socialpsykiatri 35 029 36 224 595 600 Barnenheten 29 430 31 933 343 2 160 Ungdomsenheten 39 432 38 489 657-1 600 TOTAL BUDGET (tkr) 200 958 203 182 2 354 1 486

Personalkostnader för vissa tjänster i samband med omplaceringar har historiskt varit budgeterade på övergipande och staben. I samband med att medarbetare går i pension överförs budgetmedel till ekonomi och arbetsmarknadsenheten, totalt 396 tkr. Den totala kostnaden för försörjningsstöd för 2010 blev 26 000 tkr, ett överskott med ca 6 000 tkr jämfört med budget. Förvaltningen förslår att budget för 2011 blir ca 30 000 tkr, en minskning med 2 000 tkr. Trots att kostnaderna för vuxna missbrukare minskar jämfört med tidigare år kommer verksamheten att redovisa ett underskott. För att budget för 2011 ska vara realistisk föreslår förvaltningen en förstärkning med 2 400 tkr. Även om budgeten förstärks måste en fortsatt satsning göras på öppenvårdsinsatser och vård på hemmaplan samtidigt som ett tillskott av lägenheter behövs. Under 2011 kommer en ny upphandling av Sunnangårdens gruppboende att göras. Delvis ändrad målgrupp gör att kostnaderna förväntas öka, socialpsykiatrienhetens budget föreslås förstärkas med 600 tkr. Under den kommande tioårsperioden är det enligt prognosen framför allt antalet barn i förskole- och yngre skolåren som ökar. Redan under innevarande år har förvaltningen märkt en ökning av antalet anmälningar inom barnenheten och i förvaltningens förslag till budget 2011 ingår därför en förstärkning av enhetens budget med 2 160 tkr. Kostnaderna inom ungdomsenheten för institutionsplaceringar har under två års tid minskat kraftigt tack vare kortare vådtider och en ökad satsning på andra boendeformer i kombination med öppenvårdsinsatser på hemmaplan, förslaget innebär en minskning av enhetens budget med 1 600 tkr. Prioriterade uppgifter 2011 Ett fortsatt tillskott av träningslägenheter är även fortsättningsvis en viktig framgångsfaktor för att budgetramen för 2011 ska kunna hållas. Anpassning och utveckling av öppenvårdsverksamheter på hemmaplan är också av stor betydelse för ett bra resultat. Kvalitetsarbete Solna stads förnyelsearbete med att se över och utveckla såväl verksamhetsstyrning som uppföljning och kvalitetsarbete kommer även under det kommande året att i hög grad påverka förvaltningens arbete i dessa frågor. Förvaltningens kvalitetsarbete utgår från den nya Policy för kvalitetsutveckling som antogs av fullmäktige 2010. Dessutom ska arbetet bedrivas utifrån vad som sägs i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:11). I stadens nya kvalitetspolicy ställs bl.a. krav på att samtliga verksamheter ska utarbeta åtaganden gentemot nämnd och kommunledning med åtföljande kvalitetsdeklarationer. Nämndernas kvalitetsdeklarationer ska tydligt beskriva vilka tjänster och vilken service som olika verksamheter faktiskt kan erbjuda medborgare och brukare. Redan under 2010 har förvaltningen påbörjat arbetet med att ta fram en kvalitetsdeklaration för ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd. Ett förslag till kvalitetsdeklaration för detta verksamhetsområde ska presenteras för nämnden i slutet av 2010. Arbetet med att ta fram kvalitetsdeklarationer fortgår sedan under 2011 och är en fråga med högsta prioritet i förvaltningens gemensamma kvalitetsarbete. Kvalitetspolicyn ställer också krav på att det för hela staden ska finnas en systematisk synpunktshantering som syftar till att ut- 6

veckla verksamheten utifrån medborgares och brukares synpunkter. Socialförvaltningen kommer att delta i detta utvecklingsarbete och anpassa förvaltningens egen synpunktsoch klagomålshantering till de stadsövergripande system som ska utvecklas inom detta område. Staden ska i enlighet med kvalitetspolicyn också införa en årlig kvalitetsutmärkelse för att stimulera verksamheterna till att utveckla kvalitetsarbetet. Utifrån vad som sagts i Utredningen om kunskapsutveckling inom socialtjänsten (SOU 2008:18) gäller det för verksamheterna att ta del av forskning och utveckling inom området för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Detta utgör en väsentlig del i arbetet med att utveckla en verksamhet med god kvalitet. Det gäller att de metoder som socialtjänsten använder ska vara till nytta och aldrig vara till skada för enskilda och familjer. I enlighet med stadens policy för kvalitetsutveckling och vad som sägs i SOSFS 2006:11 utgör förvaltningens kvalitetsarbete en integrerad del av verksamhetsplaneringen och dokumenteras därmed inom ramen för denna. Socialförvaltningens kvalitetsarbete syftar ytterst till att utifrån givna förutsättningar och resurser förtydliga vilka tjänster som kan erbjudas, säkra att så sker och att verksamheten kontinuerligt utvecklas och förbättras. För att kvalitetsarbetet ska bli framgångsrikt krävs att ledningen styr arbetet, att alla medarbetare är delaktiga och att tid för detta arbete regelbundet avsätts på alla nivåer. Förvaltningens kvalitetsarbete ska kännetecknas av enkelhet och inriktas på konkreta förändringar som kommer klienter, brukare och medborgare till godo. Förutom vad som framkommer i verksamhetsuppföljning, tillsyn, särskilda genomlysningar och utvärderingar är synpunkter från klienter, brukare och andra en betydelsefull drivkraft i kvalitetsarbetet. Det sistnämnda ställer särskilda krav på förvaltningen att på olika sätt skapa förutsättningar för dessa att vara delaktiga i att utveckla verksamhetens kvalitet. Här utgör förvaltningens system för hantering av synpunkter och klagomål liksom genomförande av återkommande brukarunderökningar betydelsefulla delar. Prioriterade uppgifter 2011 Under 2011 kommer förvaltningen att särskilt prioritera följande frågor i sitt gemensamma kvalitetsarbete: Utvecklings- och kvalitetsarbete utifrån stadens kvalitetspolicy med fokus på fortsatt arbete med att ta fram kvalitetsdeklarationer för olika verksamhetsområden. Inom ramen för stadens förnyelsearbete ska tillgängligheten utvecklas, bl.a. med hjälp av e-tjänster. Genomförande av en förvaltningsgemensam brukarundersökning under året avseende tillgänglighet, bemötande m.fl. kvalitetsaspekter. Fortsatt arbete med att utveckla nyckeltal för bl.a. kommunala jämförelser och ta fram enkla modeller för att mäta såväl måluppfyllelse som effekter av olika insatser. Ta del av forskning och utveckling för att fortsätta utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Internkontroll Utifrån angivna processer/områden i Socialnämndens internkontrollplan (bilaga A) samt risk- och väsentlighetsanalys tar förvaltningen fram en särskild handlingsplan för vad som kommande verksamhetsår ska prioriteras på förvaltningsövergripande respektive enhetsnivå för att utveckla och säkra den interna kontrollen. Uppföljning och revidering av handlingsplanen sker i samband med bokslut och årsredovisning. I handlingsplanen redovisas också resultatet av genomförd risk- och väsentlighetsanalys. 7

Särskilt kritiska riskområden är tvångsingripanden, inkl. verkställighet av beslut samt anmälningar, utredningar och insatser som rör barn och ungdomar utsatta för allvarliga övergrepp liksom ärenden gällande ungdomar som begått allvarliga brott och barnfamiljer aktuella för avhysning. Vidare bör särkskild uppmärksamhet ägnas arbetet med vuxna som far illa eller riskerar att skada andra pga. av allvarliga psykiska problem eller missbruk samt utbetalningar av ekonomiskt bistånd och vårdkostnader. Riskanalysen syftar till att utifrån de processer/områden som tas upp i nämndens övergripande internkontrollplan identifiera och bedöma de risker eller hot som organisationen ställs inför i sin strävan att fullfölja sina uppgifter och uppnå sina mål. Andra sätt att identifiera risker kan vara det som framkommit av revisionens och tillsynsmyndigheters granskningar, övriga genomlysningar och utvärderingar, jämförelser med andra kommuner, budget- och verksamhetsuppföljning, avtalsuppföljning, synpunkts- och klagomålshantering och brukarundersökningar samt återkommande genomgång och översyn av reglementen, policydokument, regler, befintliga rutiner etc. Med väsentlighetsanalys avses hur stor sannolikheten är för att identifierade risker inträffar och vad de i så fall får för konsekvenser vid fel som påverkar verksamhetens kvalitet och ekonomi och därmed förtroendet hos brukare, klienter, medborgare samt förtroendevalda. Prioriterade uppgifter 2011 Framtagande av riktlinjer och rutiner utifrån föreslagen utvidgning av Lex Sarah till hela socialtjänsten1 juli 2011 Övriga prioriteringar framgår av den särskilda handlingsplan som förvaltningen tar fram utifrån nämndens övergripande internkontrollplan Upphandling och konkurrensutsättning En stor del av förvaltningens biståndsinsatser erbjuds genom upphandlad verksamhet via ett flertal ramavtal och ett antal driftsentreprenader. För kommande verksamhetsår planeras inga upphandlingar av ny verksamhet eller någon ytterligare konkurrensutsättning av insatser i egen regi. De verksamheter som förvaltningen driver idag och som inte är myndighetsutövning är av begränsad omfattning och flera verksamheter drivs dessutom i samverkan med andra kommuner via interkommunala avtal som i vissa fall sträcker sig över flera år. Då flera nya upphandlingar ska påbörjas under kommande verksamhetsår är det särskilt angeläget att i god tid se över vilka krav som ska ställas på utförare av olika tjänster. Uppföljning av upphandlad verksamhet kommer under verksamhetsåret att genomföras i enlighet med stadens och förvaltningens särskilda rutiner. 2009 beslutade kommunfullmäktige att Lagen om valfrihetssystem - LOV, ska gälla för Solna stad. I enlighet med detta beslut ska därför förvaltningen inför nya upphandlingar se över vilka verksamheter som kan anses lämpade att upphandla enligt LOV. Upphandlingar och avtalsförlängningar 2011 Personliga ombud för psykiskt funktionshindrade; ny entreprenadupphandling enligt LOU slutförd 2010 för fortsatt kommungemensam drift from maj 2011. Insatser för barn och ungdom; planerad upphandling slutförs under 2011 för nytt ramavtal from oktober 2011. Familjerådgivning med kundval; planerad upphandling, enligt LOV, slutförs under 2011 för nya avtal from januari 2012. Sunnangårdens gruppbostad för psykiskt funktionshindrade; planerad upphandling slutförs under 2011 för nytt avtal from februari 2012. Missbruksinsatser för vuxna; planerad upphandling slutförs under 2011 för nytt ramavtal from juni 2012. 8

Insatser för psykiskt funktionshindrade, inkl särskilt avtal om daglig sysselsättning; våren 2011 beslut om en sista förlängning avtalstiden ut tom 2013-03-31 och under hösten 2011 beslut om ny ramupphandling. Transitboenden för ensamkommande flyktingbarn; utifrån aktuellt behov förlängs befintliga avtal alternativt sägs avtal upp. I nuläget är det inte troligt att det behövs någon utvidgad verksamhet men behovet är svårt att bedöma på längre sikt. Hagavägens gruppbostad för psykiskt funktionshindrade; avtalet förlängt tom 2013-01-13. Hösten 2011 beslut om en sista förlängning avtalstiden ut tom 2015-01-31 alternativt ny upphandling. Hagavägens boendestöd för psykiskt funktionshindrade; avtalet förlängt tom 2013-01-13. Hösten 2011 beslut om en sista förlängning avtalstiden ut tom 2015-01-31 alternativt ny upphandling. Västra vägens träningsboende för psykiskt funktionshindrade; våren 2011 beslut om en första förlängning alternativt ny upphandling. Prioriterade uppgifter 2011 Avtalsuppföljning och i samverkan med aktuella kommuner utveckla uppföljningen av kommungemensamma upphandlingar. Kompetensförsörjning och arbetsmiljö Kompetensförsörjning Rätt kompetens och bemanning är en förutsättning för att bedriva en effektiv verksamhet. Medarbetarsamtalen används som ett tillfälle att inventera behovet av utveckling för den enskilde medarbetaren i förhållande till verksamhetens utveckling. En särskild kompetensutvecklingsplan tas fram för kommande verksamhetsår där vissa utbildningsinsatser ligger på enhetsnivå och andra gemensamt. Den grundläggande utbildning i nätverksarbete för samtliga handläggare inom alla enheter som påbörjades under 2010 kommer att fortgå under 2011. Syftet med utbildningsinsatsen är att verksamheterna ska bli bättre på att ta tillvara klienters och brukares privata och professionella nätverk samt öka förutsättningarna till tidig upptäckt. I denna satsning ingår också en fördjupning för ett tiotal medarbetare som syftar till att dessa över enhetsgränserna ska kunna fungera som stöd och ledare för nätverksmöten. Under året fortsätter den satsning som gjorts med särskild handledning för gruppledare och samordnare med syfte att utveckla och stärka arbetsledarerollen. Socialförvaltningen har haft en positiv utveckling när det gäller personalomsättning men för att få en fortsatt stabilitet krävs rimlig arbetsmängd, tillgång till kompetent arbetsledning och kompetensutveckling. För att nyanställda ska få en bra start krävs att samtliga verksamheter fortsätter arbeta systematiskt utifrån förvaltningens särskilda introduktionsplan. Introduktionen ska enligt planen planeras under en längre period och kompletteras med ett uppföljningssamtal. Socialförvaltningen ser att med allt öppnare gränser inom Europa kommer det sociala arbetet att bli mer homogent. Modellen Nyfiken på Europa ger förutom bättre omvärldsorientering också möjligheter till kompetensutveckling för medarbetarna. Genom att studera socialt arbete i andra länder kan förvaltningen hämta hem idéer, kunskap och inspiration till sitt kvalitets- och utvecklingsarbete. Under 2011 kommer förvaltningen att delta i genomförandet av den nya arbetsgivarstrategin som tagits fram för att utveckla staden till en attraktiv arbetsgivare. 9

Arbetsmiljö Arbetsgivare och anställda ska samverka för att uppnå en god arbetsmiljö men huvudansvaret ligger på arbetsgivaren. Arbetsplatsträffar och planeringsdagar är bra forum för dialog som även fortsättningsvis kommer att genomföras vid alla enheter. På arbetsplatsträffar ska arbetsmiljö finnas med som en stående punkt och inom ramen för planeringen ska alla arbetsförhållanden undersökas och i de fall det finns risker ska åtgärder vidtas. Utifrån resultatet av den medarbetarenkät som genomfördes hösten 2010 kommer förvaltningen att ta fram en handlingsplan där prioriterade utvecklingsområden fastställts på både förvaltningsnivå och enhetsnivå. Prioriterade uppgifter 2011 Efter dialog mellan chefer och medarbetare fastställa en förvaltningsövergripande kompetensutvecklingsplan för året Efter analyser av resultatet i 2010 års medarbetarundersökning ta fram och besluta om handlingsplaner och åtgärder Jämställdhet, integration och internationellt arbete Som ett led i förvaltningens implementering av värdegrunden genomfördes en utbildningsdag hösten 2010. Denna ligger till grund för ett fortsatt arbete med såväl jämställdhet som integration. Syftet är att öka medvetenheten om våra egna föreställningar och stereotyper för att bli mer professionella i mötet med varandra internt, i mötet med klienter och brukare samt olika samarbetspartners. Ett av Solna stads jämställdhetsmål är att säkerställa att verksamheterna behandlar Solnas invånare på ett jämställt sätt. Socialförvaltningen har tagit fasta på detta mål och kommer under året att genomföra en kartläggning utifrån perspektivet Ett könsmedvetet arbete i socialtjänstens biståndsbedömning. Kartläggningen ska resultera i en handlingsplan där syftet är att hitta metoder för ett långsiktigt medvetet och jämställt arbete. Socialstyrelsen beskriver i sin nyligen framtagna rapport Interkulturellt socialt arbete hur socialtjänstens individ- och familjeomsorg arbetar med brukare där kulturell bakgrund, bristande kunskaper i svenska eller bristande kunskaper om det svenska samhället utgör en utmaning för verksamheten. I sitt fortsatta integrationsarbete ska socialförvaltningen öka medvetenheten och kunskapen i dessa frågor genom att dels se över den skriftliga information som finns samt dels i introduktionen av nya medarbetare ta upp hur man arbetar med tolk. Förvaltningen har under många år arbetat aktivt med internationellt arbete inom ramen för en egen modell kallad Nyfiken på Europa. Detta innebär en möjlighet till kompetensutveckling för medarbetarna genom att på plats och ställe studera olika former av socialt arbete ute i Europa. Arbetet ger idéer, kunskap och inspiration från andra länder med syfet att bidra till en verksamhetsutveckling som i förlängningen kommer medborgarna till del. Förvaltningen kommer under 2011 att vidareutveckla sin modell Nyfiken på Europa och är dessutom intresserade av att delta i EU-projekt förutsatt att det finns kunskap och metoder att hämta som kan bidar till att utveckla det egna arbetet. 10

11 Prioriterade uppgifter 2011 Utveckling av Ett könsmedvetet arbete i socialtjänstens biståndsbedömning, kartläggning och handlingsplan Se över skriftlig information samt utöka kunskapen att arbeta via tolk Utveckla modellen Nyfiken på Europa Arbete med kvinnofrid och brottsoffer Socialnämnden ska verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Nämnden ska särskilt beakta kvinnor som varit utsatta för våld och barn som bevittnat våld eller andra övergrepp. Inom förvaltningen finns en särskild arbetsgrupp med ansvar för kvinnofridsfrågor. Representanter från alla enheter ingår i gruppen. Gruppens medlemmar ska vara experterna i dessa frågor ute på enheterna och de ska kunna bistå sina kollegor med råd, stöd och handläggning. Gruppen deltar i utbildningar gällande kvinnofrid för att öka sin kompetens. Interna riktlinjer för handläggning finns. Gruppen har regelbunden kontakt med kvinnojouren och gör studiebesök hos olika intresseorganisationer, institutioner etc. Den ansvarar även för förvaltningens särskilda handlingsplan och lathund gällande kvinnofrid. Stödverksamheter Trappan är en insats för barn i åldern 5 12 år som bevittnat våld eller själva varit utsatta. Förvaltningens familjepedagoger träffar barnet under några intensiva samtalstillfällen där barnet ges möjlighet att bearbeta sina upplever av vad som hänt. Barncentrum samordnar olika myndigheters insatser för barn (0-18 år) som av någon närstående utsatts för misshandel eller sexuella övergrepp. Barncentrum drivs tillsammans med andra kommuner och myndigheter. Relationsvåldscentrum (RVC) vänder sig till personer över 18 år som polisanmält hot och/eller våld mot sin person från en närstående vuxen. RVC erbjuder krissamtal, motiverande stödsamtal, rådgivning, praktisk hjälp, stöd före under och efter rättegången, dvs. stöd under rättsprocessen. Verksamheten drivs tillsammans med andra kommuner och myndigheter. Stödcentrum Nordväst för unga brottsoffer ger stöd till tonåringar och unga (12 21 år) som har varit utsatta för eller blivit vittne till ett brott. Verksamheten erbjuder stödsamtal, praktisk hjälp, medling samt stöd till föräldrar till brottsoffer. Uppdraget omfattar inte hedersrelaterat våld eller våld i nära relationer. Stödcentrum drivs tillsammans med övriga nordvästkommuner och myndigheter. Familjevåldsteam Nordväst är ett samverkansprojekt mellan vissa nordvästkommuner. Uppdraget består i att samordna insatser och verksamheter som rör våld i nära relationer. Verksamheten erbjuder individuell behandling för män och kvinnor som utövar våld samt rådgivning och konsultation. Teamet ansvarar även för en boendekedja för våldsutsatta kvinnor vilket möjliggör trygga boendeformer på längre sikt. Brottsofferjouren Solna - Sundbyberg - Ekerö erbjuder stöd och hjälp till brottsoffer och vittnen, information om hur en polisanmälan går till, stöd vid eventuell rättegång, hänvisar till myndighetskontakter, hjälp att ställa skadeståndsanspråk och verka för förebyggande åtgärder. Verksamheten bedriver en vittnesstödverksamhet vid Solna Tingsrätt. Jouren erhåller verksamhetsbidrag från bl.a. Solna stads socialförvaltning.

12 Kvinnojouren i Solna, Sundbyberg och Ekerö erbjuder ett skyddat boende för kvinnor och deras barn. De erbjuder även stödsamtal, rådgivning och stöd i kontakter med myndigheter. Kvinnojouren erhåller verksamhetsbidrag från bl.a. Solna stads socialförvaltning. Prioriterade uppgifter 2011 Kvinnofridsgruppen deltar i den av länsstyrelsen anordnade utbildningen Våld i nära relationer med barnet i fokus samt anordnar ett utbildningstillfälle för hela förvaltningen Fortsatt utveckling av Familjevåldsteamet och Relationsvåldscentrum Utveckla arbetet med särskilt utsatta grupper Framtid För att i framtiden kunna vidmakthålla Solnas unika position när det gäller ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd gäller det att förvaltningen fortsätter att utveckla sina arbetssätt och att tillsammans med kompetensförvaltningen fortsätta utveckla offensiva och individanpassade arbetsmarknadsåtgärder. Inom övriga verksamhetsområden krävs det ett fortsatt och målmedvetet arbete med att förebygga, följa upp och utveckla alternativ till institutionsvård. I arbetet med att utveckla öppenvårdsinsatser kommer tillgången till lägenheter för olika former av tränings- och stödboende att vara en avgörande framgångsfaktor. När det gäller de ensamkommande flyktingbarnen ökar antalet som kommer till Sverige för varje år, så även för 2010. Detta ställer ökade krav på mottagandet och att betydligt fler anvisningsplatser kan erbjudas framöver. Risken är annars att fler barn fastnar i de s.k. ankomstkommunerna varav Solna är en. Även Socialförvaltningen kommer att påvekas av Solna stads kraftiga befolkningsökning under kommande år. Framför allt är det antalet barnfamiljer med mindre barn som ökar och redan nu finns det tecken på att det får följder även för socialförvaltningen. Fler ärenden aktualiseras vid förvaltningens barnenhet och fler söker stöd i form av familjerådgivning. Två större pågående utredningar inom Socialtjänstens område, Barnskyddsutredningen och Missbruksutredningen, kan komma att påverka socialtjänsten i hög utsträckning och leda till stora förändringar vad gäller såväl ansvar och organisation som arbetsätt och inriktning. Det kan också innebära att det ställs nya och förändrade krav på verksamheten, t.ex. i fråga om kompetens. Oavsett konsekvenserna av nämnda omvärldsfaktorer ställs det redan idag ökade krav på att socialtjänsten ska utveckla effektiva metoder och arbetssätt och att de insatser som ges ska ge önskad effekt. Dessutom kommer det att ställas ökade kvalitetskrav på verksamheten, inte minst när det gäller delaktighet, insyn och valfrihet.

Övergripande verksamhet och staben Den övergripande verksamhetens uppdrag är att ge administrativt stöd och service till nämnden och förvaltningens verksamheter. Utöver dessa funktioner är vissa verksamheter centralt organiserade. Därutöver ligger vissa ansvaret för vissa kommungemensamma verksamheter centralt. Den egna verksamheten Förvaltnings- och stabsfunktion Uppdrag: Den övergripande gemensamma verksamheten avser förvaltningsledning och gemensam administration för hela förvaltningen med budget- och verksamhetsplanering samt uppföljning, kvalitets- och utvecklingsarbete, upphandling och avtal, personalfrågor, IT-stöd och verksamhetssystem, information samt lokal- och säkerhetsfrågor, nämndsadministration, utredningar och rapportering till socialnämnden. Målgrupp: Förvaltnings- och stabsfunktionen vänder sig främst till nämndens ledamöter och förvaltningens anställda. Tillståndsgrupp Uppdrag: Tillståndsgruppen handlägger permanenta och tillfälliga serveringstillstånd och lotterier. Tillsyn över försäljning av folköl, tobak och vissa receptfria läkemedel. Ger information, utbildning, stöd och service. Målgrupp: Målgruppen är näringsidkare i staden. Kommungemensam verksamhet Socialjour Uppdrag: Råd och stödinsatser i akuta ärenden utanför ordinarie kontorstid. Verksamheten drivs av Sigtuna kommun i samverkan med nordvästkommunerna. Målgrupp: Individ- och familjeomsorg med prioritet av barn- och ungdomsärenden. Relationsvåldscentrum Uppdrag: Relationsvåldscentrum (RVC) drivs gemensamt av nio samverkanspartners med Stockholms stad som huvudman. RVC finns i Västerortspolisens lokaler i Solna och är ett samarbete mellan Stockholm, Solna, Sundbyberg, Ekerö samt polismyndigheten i Stockholms län. Målgrupp: RVC vänder sig till personer över 18 år som har polisanmält hot och/eller våld mot sin person från en närstående vuxen. Familjevåldsteam Nordväst Uppdrag: Familjevåldsteam Nordväst är ett samverkansprojekt mellan vissa nordvästkommuner med uppdrag att samordna åtgärder i ärenden som rör våld i nära relationer. Verksamheten erbjuder individuella insatser samt utbildningsinsatser för ingående kommuners personal. Dessutom ska en boendekedja med trygga boendeformer för våldsutsatta kvinnor utvecklas. Projektet löper from 2008-09-01 tom 2012-08-31 och Upplands Väsby är värdkommun för verksamheten. Målgrupp: Projektet har de första åren fokuserat på insatser för barn, individuell behandling för män och kvinnor som utövar våld samt stödgruppsverksamhet för kvinnor som utsatts för våld. FoU Nordväst Uppdrag: De åtta nordvästkommunerna driver tillsammans en forsknings och utvecklingsenhet inom Individ- och familjeomsorg där Sollentuna är värdkommun. Målgrupp: Främst alla verksamma inom IFO-området i berörda kommuner. 13

Omvärldsorientering och förutsättningar Externa faktorer I propositionen Lex Sarah och socialtjänsten förslag om vissa förändringar (2009/10:131) föreslår regeringen att den så kallade Lex Sarah-bestämmelsen ändras så att det i socialtjänstlagen stadgas att var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse (SiS) ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011 Förvaltningslagsutredningen överlämnade i maj 2010 betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29) till justitieministern. Utredningen föreslår ett utvidgat, mera pedagogiskt uppbyggt regelverk med förstärkta rättssäkerhetsgarantier och bl.a. en möjlighet att få oskäliga dröjsmål prövade i högre instans. En ledstjärna har varit att förfarandet inte får bedrivas över huvudet på den enskilde. Principen att "ingen ska dömas ohörd" har fått ett klarare stöd med ökade krav på kommunikation innan ett beslut meddelas. Myndigheternas skyldighet att motivera sina beslut har skärpts med betonande av att skälen ska anges på ett för den enskilde begripligt sätt. Skyldigheten att underrätta parterna om fattade beslut utvidgas. Flera i gällande lag förbigångna frågor regleras. Behandlingen av ny alkohollag har fördröjts och nytt sannolikt ikraftträdande är den 1 januari 2011. Interna faktorer Socialförvaltningen har ett behov av ett nytt verksamhetssystem för myndighetsutövning. Solna stad har sedan tidigare tecknat ett optionsavtal för ett nytt, webbaserat verksamhetssystem. Under året är avsikten att starta arbetet med ett nytt verksamhetssystem. Innan systemet kan införas krävs en process med användarna. Inom ramen för stadens förnyelsearbete kommer förvaltningen att arbeta med brukarundersökningar, bemötandefrågor samt utveckling av e-tjänster. Mål och uppföljning Utifrån övergripande målområden och inriktningsmål är följande effektmål aktuella för enheten 2011. Vilka åtgärder för måluppfyllelse som krävs på enhetsnivå redovisas i särskild handlingsplan. Socialtjänsten ska erbjuda en verksamhet med god kvalitet Effektmål 10: Andelen brukare/klienter som är nöjda med socialtjänsten ska ligga på en hög nivå Mätmetod: Via särskild kund-/brukarundersökning avseende tillgänglighet, bemötande m.fl. aspekter gällande serveringstillstånd. Nivån ställs om möjligt i relation till ett antal kommuner som genomfört liknande undersökningar. Redovisning: Ev. viss i delårsrapport 2 samt i bokslut. Effektmål 11: Andelen överklagade beslut som går emot förvaltningen ska ligga på en låg nivå Mätmetod: Följs upp via manuell statisktik, avser beslut om serveringstillstånd etc. Nivån ställs i relation till förvaltningens resultat föregående år och/eller om möjligt även jämfört med ett antal andra någorlunda jämförbara kommuner. Redovisning: Ev. i delårsrapport 2 samt i bokslut. 14

15 Ekonomi Övergripande och staben Budget 2010 Budget 2011 Förändring 2011 jmf 2010 Löne- och prisuppräkning 121 Verksamhetsförändring - 396 Total budget (tkr) 17 845 17 570-275 Personalkostnader för vissa tjänster i samband med omplaceringar har historiskt varit budgeterade på övergipande och staben. I samband med att medarbetare går i pension överförs budgetmedel till ekonomi och arbetsmarknadsenheten, totalt 396 tkr. Utvecklings- och kvalitetsarbete Planeringen för kommande år och vilka frågor som prioriteras framgår av vad som sägs ovan om förvaltningens gemensamma kvalitetsarbete. Inom amen för stadens förnyelsearbete ska tillgängligheten utvecklas, bl.a. med hjälp av e-tjänster. Kvalitetssäkring och utveckling av sociala tjänster Utvecklings- och kvalitetsarbete ska bedrivas utifrån stadens kvalitetspolicy med fokus på det fortsatta arbetet med att ta fram kvalitetsdeklarationer för nämndens olika verksamhetsområden. F.ö. gäller att delta i och stödja arbetet med att ta del av forskning och utveckling för att fortsätta utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Tillgänglighetsfrågor Inom amen för stadens förnyelsearbete ska tillgängligheten utvecklas, bl.a. med hjälp av e-tjänster. Webben jämte informationsbroschyrer är förvaltningens främsta sätt för att ge information. Under året ska arbetet med att utveckla E-tjänster fortsätta. F.ö. kommer tillgänglighetsfrågorna att ha en central plats i inom ramen för arbetet med att ta fram kvalitetsdeklarationer för olika verksamhetsområden. Samverkan och samarbete internt och externt Samtliga centrala funktioner deltar i interna och/eller externa nätverk och samverkansforum för erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling, t.ex. i frågor som rör förvaltningsledning, ekonomi, upphandling, kvalitet, värdegrundarbete, FoU-frågor, IT och alkoholtillstånd. Handläggning och dokumentation Staben samordnar och leder det kommande årens arbete med att inför framtida anskaffande av nytt verksamhetssystem ta fram en behovsspecifikation. Fel och brister samt synpunkter och klagomål Delta i utvecklandet av en stadsgemensam struktur för hantering av synpunkter och klagomål och anpassa förvaltningens rutiner till stadens arbete i frågan. Utifrån den översyn som genomförts av förvaltningens system för hantering av synpunkter och klagomål gäller det nu att bedriva arbetet utifrån fastlagda riktlinjer och rutiner. Personal- och kompetensförsörjning Under 2011 satsar enheten särskilt på att ge utbildning för att höja kvaliteten i verksamheten. Därutöver ska en förvaltningsgemensam nätverksutbildning genomföras.

16 Upphandlingar Samordna och leda arbetet med att genomföra och följa upp upphandlingar enligt vad som sägs i verksamhetsplanen och utifrån den särskilda handlingsplan som förvaltningen tar fram för upphandlingsarbetet. Särskilda uppföljningar och utvärderingar En prioriterad fråga under 2011 är genomförandet av en förvaltningsgemensam brukarundersökning. Arbetet ska fortgå med att utveckla nyckeltal för bl.a. kommunala jämförelser och att ta fram enkla modeller för att mäta såväl måluppfyllelse som effekter av olika insatser. Förutom särskilda genomlysningar av den egna verksamheten sker särskild uppföljning av upphandlad verksamhet utifrån förvaltningens särskilda rutiner. Förvaltningen deltar aktivt i det arbete som bedrivs inom ramen för FoU Nordväst och tar del av resultatet från de utvärderingar som görs här samt av övriga utvärderingar och forskning inom området. Dessutom tar förvaltningen del av resultat från tillsyn etc. Ekonomi- och arbetsmarknadsenheten Enhetens insatser skall i första hand bidra till att personer uppnår självförsörjning. I det fall den enskilde inte blir självförsörjande skall hon/han få hjälp att i största möjliga mån få en fungerande vardag. Den enskilde skall stöttas i att ta och ha kontroll över sitt liv och sin ekonomi. Enhetens arbete riktar sig till vitt skilda målgrupper från välfungerande personer som är tillfälligt arbetslösa till personer med svårigheter av olika slag. I enhetens uppdrag ingår att ge personer med nedsatt arbetsförmåga möjlighet till anställning med rehabiliterande inslag och i samverkan med Kompetensförvaltningens Arbetsmarknadsavdelning (AMA) se till att personer utan arbetshinder snabbt kan komma ut på den ordinarie arbetsmarknaden. Efter en genomlysning skedde under 2010 en sammanslagning av förvaltningens tidigare Enhet för ekonomiskt bistånd och Arbetsmarknadsenhet till den nuvarande Ekonomi- och arbetsmarknadsenheten. Den egna verksamheten Ekonomi- och mottagningsgrupp Uppdrag: Utreda och besluta om rätten till ekonomiskt bistånd samt utreda behovet av och motivera till insatser som gör att personen så fort som möjligt kan bli självförsörjande. Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Målgrupp: Vuxna personer och familjer med fokus på unga vuxna samt hushåll med barn. Rehab och hembesök Uppdrag: Särskilda utrednings- och stödinsatser för personer som saknar arbetsförmåga, t.ex. genom att ordna rätt form av ersättning. Ett andra syfte är ge stöd till adekvat rehabilitering. För att utreda och nå klarhet om bl.a. sökandes boendesituation görs hembesök i alla hushåll som ansöker om försörjningsstöd. Hembesök görs även i pågående ärenden för att utreda boendesituationen och utifrån barnperspektivet i hushåll med barn samt vid ansökan om hemutrustning eller vid akuta behov. Målgrupp: Personer som är sjukskrivna, sjuka eller med oklar situation och som saknar inkomst från försäkringskassan.

17 Egna medel Uppdrag: Egna medel är ett bistånd enligt 4 kap 1 SoL och som innebär att personer, i avvaktan på God Man eller för personer med svårigheter att hantera sin ekonomi, ger förvaltningen fullmakt över sina inkomster. Inkomsterna förmedlas enligt uppgjord handlingsplan. I handlingsplanen skall ett syfte med biståndet tydligt vara uttalat samt i förekommande fall en tidsbegränsning. Målgrupp: Personer mellan 18-65 år med t.ex. missbruk, psykosociala problem, hot om avhysning. Målgruppen har någon form av egen inkomst. Hyresrådgivning Uppdrag: Rådgivning med syfte att förebygga och förhindra avhysningar Målgrupp: Personer som har eget boende och som på kort eller lång sikt riskerar att bli av med sin bostad pga. av olika skäl. Barnfamiljer och personer med psykiska funktionshinder prioriteras. Budget- och skuldrådgivning Uppdrag: Kostnadsfri rådgivning för skuldsatta personer med syfte att hitta lösningar på privatekonomiska problem genom t.ex. budgetplanering och kontakter med fordringsägare. Budget- och skuldrådgivaren är också behjälplig i skuldsaneringsprocessen, dvs. vid ansökan, omprövning, överklaganden och stöd under skuldsaneringsperioden. Målgrupp: Personer boende i Solna som är skuldsatta. Barnfamiljer prioriteras. Dödsboutredning Uppdrag: Dödsbodelägare kan ansöka hos kommunen om att få en dödsboanmälan, dvs. en förenklad bouppteckning, upprättad. Förutsättningen är att dödsboets tillgångar inte överstiger den kostnad som ska gå till begravning och avveckling av bostaden med mer än 5 000 kr. Målgrupp: Dödsbon där tillgångar inte överstiger den kostnad som ska gå till begravning och avveckling av bostaden med mer än 5 000 kr. Reception Uppdrag: Ta emot besökare och telefonsamtal med god service och ett gott bemötande. Administrativa uppdrag från ekonomienheten. Målgrupp: Alla som besöker socialförvaltningens verksamheter på Englundavägen, förutom Resurscentrum som har egen reception. Socialregister Uppdrag: Se till att personakter förvaras säkert och hålls i god ordning samt att gällande gallringsregler följs. Målgrupp: Alla verksamheter inom förvaltningen samt andra myndigheter som i vissa fall har rätt att begära och få upplysningar ur socialregistret. Solnamodellen Uppdrag: I samverkan med Kompetensförvaltningens Arbetsmarknadsavdelning (AMA) förmå arbetslösa med ekonomiskt bistånd att komma vidare till ordinarie arbetsmarknad, studier eller annan sysselsättning. Insatser i form personligt stöd, coachning och kompetensutveckling ges i nära samverkan med AMA. Målgrupp: Vuxna personer med ekonomiskt bistånd utan större arbetshinder.

Dataverksamhet Uppdrag: Förbereda, stödja och planera för personer med uttalade psykosociala arbetshinder för kommande arbetsmarknadsinsatser genom olika former av datautbildning. Verksamheten är för många det första insteget till en strukturerad tillvaro. Verksamheten bedrivs i nära samverkan med AMA. Målgrupp: Vuxna personer med varierande/oklar problematik. Unga vuxna prioriteras. Ungdomstjänst Uppdrag: På uppdrag av Ungdomsenheten anskaffa, kontrollera och i samverkan med Ungdomsenheten följa upp praktikplatser för ungdomar med samhällstjänst Målgrupp: Ungdomar som dömts till samhällstjänst. OSA Uppdrag: I samverkan med Arbetsförmedlingens rehabiliteringsenhet erbjuds s.k. OSA-anställningar (Offentligt Skyddad Anställning) till personer som behöver arbetsträning och anställning i en skyddad miljö. Syftet är att den enskilde skall återgå till ordinarie arbetsmarknad inom fyra år. Om återgång till ordinarie arbetsmarknad inte är möjlig skall arbetet inriktas på att ge den enskilde en meningsfull och strukturerad vardag för att undvika socialt utanförskap Målgrupp: Vuxna män och kvinnor med psykosocial problematik eller fysiska arbetshinder. Egna projekt FUT-projektet Uppdrag/syfte: Projekt syftar till att förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott (FUT) för att därigenom värna om trovärdigheten för verksamheten och säkerställa att medel går till avsett ändamål. Projektet som startade hösten 2009 pågår även under 2011. Målgrupp: Personer som har fått ett felaktigt bistånd genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat sätt förorsakat att bistånd beviljats på felaktiga grunder. Utbildningsprojektet Uppdrag/syfte: Kartlägga, vägleda och motivera personer med vissa arbetshinder för att kunna erbjuda en individanpassad utbildning via Vuxenutbildningen. Projektet som startade hösten 2010 pågår även våren 2011. Målgrupp: Personer som har sociala eller psykosociala svårigheter och därmed är i behov av extra insatser i form av kartläggning, vägledning och motivationsarbete för att kunna närma sig arbetsmarknadens krav och öka möjligheterna till arbete. Omvärldsorientering och förutsättningar Externa faktorer Enligt Arbetsförmedlingens prognos i juni 2010 förbättras arbetsmarknadsläget stadigt under 2010 och 2011, men genom att fler kommer in på arbetsmarknaden förblir arbetslösheten hög. Utifrån prognosen anser Arbetsförmedlingen att utmaningarna är stora under kommande år och en växande grupp arbetslösa kommer att ha svårt att hitta arbete trots hög efterfrågan på arbetskraft. Orsaken är ofta en svag utbildningsbakgrund. Detta gäller unga som inte klarat av gymnasieskolan, nyanlända invandrare som saknar gymnasiekompetens och äldre som drabbats av arbetslöshet vid personalneddragningar i krisen spår. Vidare menar arbetsförmedlingen att de står inför ett antal stora utmaningar år 2010 och 2011 av vilka flera i 18

varierande grad kan komma att påverka försörjningsstödet, bl.a. kan följande nämnas: Andelen arbetslösa (inklusive personer med aktivitetsstöd) som kräver extra stora personalinsatser från Arbetsförmedlingen ökar. Närmare 55 000 personer kommer att överföras från Försäkringskassan 2010 och 2011. 110 000 med högst grundskoleutbildning är registrerade på Arbetsförmedlingen som arbetslösa eller programdeltagare och antalet kan komma att öka ytterligare. Antalet registrerade personer som är funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga stiger. Antalet registrerade personer som är utrikesfödda stiger snabbt. Antalet äldre arbetslösa stiger. Ungdomsarbetslösheten är nu hög. Även om den börjat minska finns det många unga som har svårt att få fäste på arbetsmarknaden. För Solnas del är dock läget fortfarande mycket bättre än i många andra kommuner. Den totala arbetslösheten i förhållande till arbetskraften ligger för stadens del i juli 2010 på 4,0 procent. Vad gäller arbetslöshet bland ungdomar uppgår den till 4,7 procent och för utrikes födda till 5,6 procent. För alla dessa tre grupper uppvisar Solna lägre siffror än både Stockholms län och riket som helhet. I delårsbokslut 2 konstaterar förvaltningen att den positiva trenden när det gäller försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd håller i sig för Solnas del. Sveriges kommuner och landsting, SKL menar i sin ekonomiska rapport från maj 2010 att arbetsmarknaden når balans 2015. Arbetslösheten har då nått ner under 7 procent. Samtidigt beräknas antalet sysselsatta vara bortemot 250 000 fler än de är idag. Vidare menar SKL att minskad arbetslöshet på motsvarande sätt ger minskade utbetalningar i form av arbetslöshetsersättningar och ekonomiskt bistånd. Interna faktorer Antalet hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd har under perioden januari tom augusti 2010 minskat med 10 procent jämfört med samma period föregående år och det totala antalet hushåll med beslut om försörjningsstöd, inkl. avslag, har kontinuerligt minskat något sedan 2008. Utifrån en genomlysning som genomförts 2010 har Ekonomienheten och Arbetsmarknadsenheten slagits samman till en gemensam enhet och ett förändringsarbete har påbörjats utifrån resultaten av genomlysningen. Enheten har inlett ett arbete med att utveckla metoder för resultatuppföljning. Målet är att använda de insatser som ger bäst effekt för verksamheten och klienterna. I samverkan med andra enheter, förvaltningar och myndigheter fortsättar enheten arbetet med att utveckla arbetsätt och metoder som är anpassade efter klienternas behov så att fler kan bli självförsörjande. Mål och uppföljning Utifrån övergripande målområden och inriktningsmål är följande effektmål aktuella för enheten 2011. Vilka åtgärder för måluppfyllelse som krävs på enhetsnivå redovisas i särskild handlingsplan. Socialtjänsten ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv och i allt sitt arbete särskilt uppmärksamma barns och ungdomars situation 19

20 Effektmål 1: Antalet Solnahushåll med försörjningsstöd ska fortsätta att ligga på en låg nivå. Effektmål 2: Den genomsnittliga tiden ett Solnahushåll har försörjningsstöd ska fortsätta ligga på en låg nivå. Mätmetod (båda effektmålen): Följs upp via tillgängliga data i verksamhetssystemet Omsorg IFO. Nivån ställs i relation till såväl förvaltningens resultat föregående år som jämfört med ett antal andra någorlunda jämförbara kommuner. Redovisning (avser båda effektmålen): Delårsrapport 1 och 2 samt bokslut. Socialtjänsten ska arbeta förebyggande och erbjuda tidiga insatser Effektmål 7: Antalet vräkningar ska fortsätta ligga på en låg nivå i Solna. Mätmetod: Följs upp via särskild statistik. Nivån ställs i relation till såväl förvaltningens resultat föregående år som jämfört med ett antal andra någorlunda jämförbara kommuner. Redovisning: Delårsrapport 1 och 2 samt bokslut. Socialtjänsten ska erbjuda en verksamhet med god kvalitet Effektmål 10: Andelen brukare/klienter som är nöjda med socialtjänsten ska ligga på en hög nivå Mätmetod: Via ny förvaltningsövergripande brukarundersökning avseende tillgänglighet, bemötande m.fl. aspekter. Nivån ställs om möjligt i relation till ett antal kommuner som genomfört liknande undersökningar. Redovisning: Ev. viss i delårsrapport 2 samt i bokslut. Effektmål 11: Andelen överklagade beslut som går emot förvaltningen ska ligga på en låg nivå Mätmetod: Följs upp via manuell statisktik. Nivån ställs i relation till förvaltningens resultat föregående år och/eller om möjligt även jämfört med ett antal andra någorlunda jämförbara kommuner. Redovisning: Ev. i delårsrapport 2 samt i bokslut. Ekonomi Ekonomi- och arbetsmarknadsenheten Budget 2010 Budget 2011 Förändring 2011 jmf 2010 Löne- och prisuppräkning 236 Verksamhetsförändring - 1 678 Total budget (tkr) 52 312 50 870-1 442 Den totala kostnaden för försörjningsstöd för 2010 blev 26 000 tkr, ett överskott med ca 6 000 tkr jämfört med budget. Förvaltningen förslår att budget för 2011 blir ca 30 000 tkr, en minskning med 2 000 tkr. Utvecklings- och kvalitetsarbete Under 2011 fortgår det förändringsarbete som den nya enheten redan påbörjat för att utifrån resultaten av tidigare genomförd genomlysning utveckla en effektiv process från mottagning till egen försörjning. Kvalitetssäkring och utveckling av sociala tjänster Hanteringen av handlingsplaner och beslut i enskilda ärenden ska ses över och utvecklas. Särskild uppmärksamhet ska här ägnas åt klienters delaktighet i upprättandet av