Årsredovisning Haparanda Kommun 2015
Innehåll 1. Inledning... 5 1.1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 6 1.2 Kommunchefen har ordet... 7 2. Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys - Målredovisning... 8 2.1 Omvärldsanalys... 9 2.1.1 Befolkningsutveckling... 11 2.2.2 Näringslivsstruktur... 13 2.2.3 Arbetsmarknad... 14 2.2.4 Personalförsörjning... 15 2.3 Ekonomisk översikt Årets resultat...16 2.3.1 God Ekonomisk hushållning... 17 2.4 Målredovisning... 19 2.4.1 Upplevelserik handels- och besöksplats... 20 2.4.2 Dynamisk företagsamhet... 22 2.4.3 Logistisk nod... 24 2.4.4 Hållbar Livsmiljö... 24 2.4.5 Gränslös Kunskap... 26 2.5 Pensionsförpliktelser... 27 2.6 Driftsredovisning... 28 2.7 Investeringsredovisning... 30 2.8 Personalöversikt... 31 3. Finansiell analys...33 Känslighetsanalys... 35 Finansiella nyckeltal... 36 4. Ekonomisk redovisning...38 4.1 Resultaträkning... 39 4.2 Balansräkning... 40 4.3 Finansieringsanalys... 41 4.4 Noter... 42 4.5 Koncernen i siffror... 49 5.VA-Bokslut...56 6. Verksamhetsberättelser 6.1 Kommunstyrelsen..60 6.2 Socialnämnden... 64 6.3 Samhällsbyggnadsnämnden... 69 6.4 Barn- och ungdomsnämnden... 70 7. Säkringsdokumentation för Haparanda Stad...75 8. Redovisningsprinciper...78 Haparanda Stad Årsredovisning 2015 2(79)
FAKTA OM HAPARANDA STAD ANTAL INVÅNARE ANTAL ANSTÄLLDA 2012 9 904 2012 776 2013 9 886 2013 796 2014 9 789 2014 792 2015 9 793 2015 791 SKATTESATS MANDATFÖRDELNING 2014-2018 2013 22,50 Socialdemokraterna (S) 17 2014 22,50 Centerpartiet (C) 9 2015 22,50 Moderaterna (M) 5 Vänsterpartiet (V) 2 Kristdemokraterna (KD) 1 Sverigedemokraterna (SD) 1 KONCERNEN HAPARANDA KOMMUN ÖVRIGA MINDRE BOLAG STÖRRE BOLAG OCH KOMMUNALA FÖRBUND Haparanda värmeverk AB 50 % Högskoleförbundet Östra Norrbotten Stiftelsen Haparandabostäder 100 % Norrbottens Energikontor 3,57 % Bottenvikens reningsverk AB 35 % Filmpool Nord AB 4,55 % IT Norrbotten AB 2,50 % Kommuninvest 0,20 % Lappihalli OY 0,50 % IUC Norrbotten AB 2,44 % Bothnian Arc 1,45 % Norrbottniabanan Haparanda Stad Årsredovisning 2015 3(79)
ORGANISATION Haparanda Stad Årsredovisning 2015 4(79)
1. Inledning Då var det dags att summera och lägga år 2015 till handlingarna. Syftet med upprättande av Årsredovisning för kommunen är att redogöra för utfallet av verksamheten, dess finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut, i enlighet med den kommunala redovisningslagen (KRL). Kommunstyrelsen ansvarar för att en årsredovisning upprättas. Årsredovisningen innefattar såväl kommunens verksamheter som de kommunala bolagens. Haparanda Kommuns årsredovisning överlämnas av kommunstyrelsen för fastställande av stadens fullmäktige och är föremål för granskning av revisorer. Årsredovisningen vänder sig även till externa intressenter som medborgare, leverantörer, kreditgivare samt andra offentliga myndigheter. Vi hoppas att årsredovisningen bidrar till ett ökat intresse för Haparanda Kommuns verksamhet och framtida utveckling. Haparanda Stad Årsredovisning 2015 5(79)
1.1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Det ekonomiska resultatet för 2015 är mycket gott. Med eller utan AFA pengar placerar sig Haparanda kommun i toppsegmentet vad gäller ekonomiskt resultat. Vi har också visat att vi gör bra ifrån oss på en rad olika områden. Inte minst är befolkningsökningen ett uttryck för att vår kommun är attraktiv vilket också har uppmärksammats under 2015. Vi är bäst i klassen i länet när det gäller ökning av besöksnätter, kultursatsningar samt stöd till unga. Detta förstärker utvecklingsoptimismen i kommunen. Visst finns det utmaningar. Inte minst är ungdomsarbetslösheten en stor utmaning som har avgörande betydelse för unga människors möjligheter att etablera sig i vuxenlivet. Vi arbetar intensivt både med arbetsförmedlingen och utifrån stödresurser från regeringen kring olika sätt att få unga i arbete. En annan slags utmaning, visserligen relaterad till arbetslöshet och folkhälsa, är hur vi på bästa sätt stödjer unga och vuxna som har hamnat snett i livet och behöver hjälp med att komma tillbaka till ett normalt liv. Andelen äldre i befolkningen ökar och utmaningarna här sett i ett längre perspektiv handlar om att kunna erbjuda en bra äldreomsorg utifrån brukarens egna önskemål och förutsättningar. Inom skolans område är en stor utmaning att bygga en verksamhet som ger förutsättningar att klara av grundskola och gymnasium på ett bra sätt. Det är särskilt glädjande att BUN har fastställt målet: Norrbottens bästa skola. Knutet till skolfrågorna är också vårt och Torneås gemensamma skötebarn, Språkskolan. Under 2015 gavs i uppdrag att presentera en utredning kring lokalfrågan, kvalitet och organisation. Under 2016 bör vi kunna fatta ett avgörande beslut om Språkskolans framtid. Under 2015 har vi genomfört en översyn av vatten- och avloppsnätet. Den kommer att få betydelse för hur vi prioriterar våra resurser. Vi kommer under 2016 och framgent att satsa stort på vår gemensamma infrastruktur. information från Concent kring byggprocessen. Ännu väntar vi på byggstart och senaste besked är att bygget kommer i gång innan sommaren 2016. Flyktingsituationen har lett till att vår organisation har prövats på olika sätt. Vi har gjort bra ifrån oss vilket har rönt nationell uppmärksamhet under hösten och vintern 2015/16. Det är med förtröstan som jag ser fram mot 2016. Jag när en förhoppning om ett fortsatt gott samarbetsklimat i kommunen, dels inom och mellan skilda politiska läger, dels inom tjänstemannaorganisationen. Tillsammans gör vi Haparanda starkare. /Peter Waara, Kommunalråd Vår samverkan med Torneå har tagit ett antal steg framåt. Inte minst har vårt gemensamma organ Provincia Bothniensis fått en ordentlig översyn och uppdatering. Det är min förhoppning att det goda samarbetet också framgent kommer att utvecklas i positiv riktning. Under 2015 utredde vi vår organisation och fattade beslut om den i december vilket kommer att verkställas successivt under våren 2016. Vi genomförde också en omfattande utredning avseende ägarskapet i Haparanda värmeverk och beslut är fattat om att köpa Vattenfalls andel i bolaget. Utöver det har vi jobbat med frågan om Barents Center och har vid ett antal tillfällen fått ta del av
1.2 Kommunchefen har ordet Haparanda kommun visar ett bra resultat för verksamhetsåret 2015. Även detta år har präglats av en mycket hög investeringstakt. Omfattande investeringar som syftar till högre service och kvalitet för våra medborgare. 2015 har också varit det år då Haparandaborna visat sin medkänsla och medmänsklighet, då ett stort antal flyktingar anlänt till kommunen under hösten. Civilsamhällets engagemang har varit och är fortsatt stort. Jag är stolt över det engagemang som vi tillsammans visar. Samarbetet med Torneå har också tagit nya steg under året, ett nytt samarbetsavtal och en arbetsordning samt en verksamhetsplan för 2016-2018 har utarbetats och politiskt beslutats. Nästa steg i processen är att påbörja arbetet med en ny vision för vårt gemensamma framtida arbete. Det kommunala uppdraget är stort och omfattande, vi levererar service till medborgare i hela kommunen. Det görs i det dagliga, dygnet runt, alla dagar året om av våra fina medarbetare. Ett samhällsviktigt arbete kanske världens viktigaste. Statistiska undersökningar visar att hälsoläget inte är det bästa i kommunen, och därför måste vi som kommunens största arbetsgivare också ta ett stort ansvar inom området folkhälsa. Hur vi ska bidra i detta arbete är något som vi kommer fokusera på under nästa år. Mitt första år som kommunchef har också präglats av organisations- och strukturfrågor och jag ser fram emot att fortsätta bidra till att Haparanda blir en ännu mer framgångsrik kommun med fokus på effektivisering och kvalitet. /Lena Ekh Kommunchef Haparanda Stad Årsredovisning 2015 7(79)
2. Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys - Målredovisning Haparanda har tillsammans med Tornio stad en gemensam vision (Vision 2020), som ett långsiktigt mål, en önskad framtida bild över hur vi vill se att våra städer ska ha utvecklats till år 2020. Kommunfullmäktige anger sedan inriktningar, som ska gälla för närmaste ett till tre åren. Inriktningarna är de prioriteringar som ligger till grund för kommunens verksamhetsplanering för att uppfylla politikernas vilja. Utifrån inriktningarna är det upp till varje nämnd att lägga mål som harmoniserar med kommunfullmäktiges övergripande mål. Målen sätts för respektive år och ligger till grund för verksamheternas planering på olika nivåer och som mynnar ut i åtaganden ända ned på medarbetarnivå. BILD 1: Vision 2020 Källa: Egen modell Detta är Haparandas utvecklade styrmodell för målstyrning, som antagits av Kommunfullmäktige. Värdegrunden som presenteras i den övergripande verksamhets-, medarbetar- och ledaridén är centrala i kommunens styrmodell. Förutom den vertikala och planmässiga styrningen med politiska inriktningar, mål och verksamhetens åtaganden tydliggör idéerna vilket uppdrag organisationen har, vad organisationen ska utföra samt för vem den är till för. BILD 2: Haparanda stads värdegrunder, Källa: Egen modell Haparanda Stad Årsredovisning 2015 8(79)
2.1 Omvärldsanalys Omvärldsanalysen syftar till att belysa externa faktorer som påverkar kommunens planering på kort och medellång sikt. Analysen baseras i huvudsak på insamlad statistik från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognoser samt Ekonomirapporten Okt 2015. Ekonomin i omvärlden Den internationella återhämtningen har, totalt sett, varit relativt trög. Ett undantag är USA där ekonomin växer i hygglig takt och där utvecklingen på arbetsmarknaden varit stark. Även Storbritannien och Tyskland utvecklas arbetsmarknaden starkt sedan en tid tillbaka. På andra håll i Europa har det gått väsentligt trögare. I tillväxtländer som Ryssland och Brasilien är utvecklingen mycket svag. Även i Kina gnisslar det nu betänkligt. Den låga inflationen håller också räntorna nere. Oljepriset har under det senaste året mer än halverats i dollar räknat. De lägre råvarupriserna har bidragit till att inflationen i många länder bitit sig fast på låga nivåer. Styrräntorna befinner sig i dagsläget på extremt låga nivåer men snart beräknas höjningar ske. Först ut tippas den amerikanska centralbanken bli, därefter antas Bank of England följa efter. Euroområdets centralbank (ecb) beräknas däremot vänta ytterligare något år med att höja räntan. Den amerikanska ekonomin bedöms fortsätta växa med 2,5 3% årligen, vilket i stort sett är i linje med historien. Utvecklingen i Kina beräknas däremot fortsätta att försvagas. Oron har också varit stor på de kinesiska finansiella marknaderna med betydande prisfall på Shanghaibörsen. Ryssland och Brasilien har drabbats hårt av det prisfall som skett på råvaror. Låga priser på olja och gas har också en negativ inverkan på våra grannländer. För Norge dras nu investeringarna ner väsentligt. Finland påverkas av svaga utvecklingen i Ryssland samt av strukturproblem i skogs- och elektronikbranschen. Detta innebär att utvecklingen i våra tre grannländer, som tillsammans tar emot ungefär en fjärdedel av svensk export, sammantaget blir mycket svag. Utvecklingen är dock mer positiv i övriga Europa. Tillväxten i Tyskland och Storbritannien är stabil samt tillväxten i en rad väst- och centraleuropeiska länder är på väg upp mot 2 %. Svensk ekonomi Trots en måttlig tillväxttakt i omvärlden hålls den svenska ekonomin uppe av inhemsk efterfrågan och växer ganska starkt. BNP beräknas såväl i år som nästa år öka med över 3 procent. Detta gör att sysselsättningen ökar och att arbetslösheten pressas ned, vilket innebär att vi redan 2016 beräknas nå balans på arbetsmarknaden. Arbetslösheten har då nått ner mot 6,5 procent och inflationstalen, enligt KPI, ligger nära 2 procent. Sysselsättningsökningen och växande pensionsinkomster gör att skatteunderlagstillväxten accelererar 2016. Den samhällsekonomiska utvecklingen åren 2017 2019 är dock mer osäker. Enligt SKL:s kalkyler ser vi då en långsammare tillväxt och stigande räntor. SKL räknar med att de offentliga finanserna kommer att visa underskott alla år fram till 2019, men underskottet förväntas gradvis minska. En utmaning dessa år är att BNP och sysselsättning utvecklas svagt per capita. Arbetade timmar väntas ändå inte öka lika snabbt som under konjunkturuppgångens slutfas. Skatteunderlaget ökar nominellt sett hyggligt, men sämre i reala termer på grund av större prisökningar i kommunsektorn. Dessutom tunnas skatteunderlagsökningen ut av ett ökat antal nya invånare med lägre arbetskraftsdeltagande. Det medför att den långsammare tillväxttakten, de högre pris- och löneökningarna och betydligt större befolkning gör att skatteunderlaget minskar realt per invånare år 2017-19. Kommunernas Ekonomi Kostnadstrycket i kommunsektorn ökar nu så starkt att det krävs betydande skattehöjningar framöver, på närmare 2 skattekronor fram till 2019. För att bryta utvecklingen krävs helt nya åtgärder, från såväl kommuners och landstings som från statens sida. Utvecklingen av intäkterna är positiva men räcker inte för att möta de kostnadsökningar SKL kalkylerar med. Det ekonomiska läget i kommunsektorn blir allt mer besvärligt. Kommunernas samlade resultat beräknas till 7 miljarder kronor år 2015, trots tillskott av bland annat AFA-pengar. Den viktigaste orsaken till den dåliga ekonomin är det höga kostnadstrycket. Främst är det befolkningsförändringar som ligger bakom. Fler äldre driver kostnader i sjukvård och äldreomsorg och fler barn driver upp kostnaderna i skolan. Det har länge varit känt att den demografiska utvecklingen tillsammans med den ökade efterfrågan av välfärd kommer innebära ett ökat kostnadstryck, men det blir nu alltmer tydligt. Det som nu tillkommer är en stor invandring, som påverkar en rad verksamheter inom både kommuner och landsting. En ny befolkningsprognos ger också ändrande förutsättningar. SKL:s bild av utvecklingen fram till 2019 är oroande. Kommunsektorns totala kostnader beräknas öka i löpande priser med cirka 270 miljarder kronor mellan
2014 och 2019, på grund av de faktorer som beskrivits ovan. För att inte resultatet ska försämras i någon större utsträckning måste således intäkterna öka i motsvarande omfattning. Det viktigaste bidraget är ökningen av skatteunderlaget. För att klara ett resultat på en procent av skatter och statsbidrag, cirka 10 miljarder, bedömer SKL att skatten fram till 2019 ökar med 1 krona och 92 öre jämfört med dagens nivåer. Kommunal utdebitering I 85 av landets 290 kommuner höjdes skattesatsen under 2015, i intervallet mellan 1,03 kr till 5 öre. Skattesatsen sänktes i tre av landets kommuner. Den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen för 2015 ökade därmed med 0,05 procentenheter till 20,70 %. För Norrbottens kommuner var de kommunala skattesatsen oförändrad. Övertorneå har lägst skattesats av länets kommuner med 21,75 %. Snittet i Norrbotten uppgick till 22,56 %. För Haparandas ligger skattesatsen under medel i Norrbotten och står kvar på 22,50 %. Skatteunderlaget utgörs av summan av beskattningsbar förvärvsinkomst för kommunens medborgare medan skattekraften är skatteunderlaget fördelat per invånare. I Haparanda har den genomsnittliga skattekraften för taxeringsåret 2014 ökat till 154,3 tkr per innevånare (153,6tkr ifjol), vilket placerar kommunen på plats 281 av landets 290 kommuner. Utvecklingen från 2005 t.om 2015 har varit +33% för Haparandas del. Variationerna mellan kommunernas skatteunderlag är dock stora. I Norrbotten har Kiruna och Gällivare de högsta skattekrafterna på 223,1 tkr respektive 218,7 tkr per invånare. Danderyd har landets högsta skattekraft om 334,2 tkr per innevånare Haparanda Stad Årsredovisning 2015 10(79)
1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2.1.1 Befolkningsutveckling Befolkningsantalet i den enskilda kommunen har stor betydelse för kommunernas kostnads- och intäktsutveckling. Förändringar i befolkning och i den demografiska sammansättningen medför ett förändrat volym- och kostnadsmässigt tryck i flera av de kommunala verksamheterna. Befolkningsmässigt har Haparanda minskat under en längre period. För 2015 vände dock pendeln och innevånarantalet steg med 4 personer till 9793 innevånare, vilket kan jämföras med 10 059 år 2010 och 10 184 år 2005. Även den demografiska strukturen på befolkningen har förändrats. Befolkningen i Haparanda har blivit äldre och medelåldern har stigit från (2004) till (2014). Detta syns tydligt när man jämför befolkningspyramiden från för 1982, 1992, 2002 och 2012. En optimal befolkningspyramid har en bred botten med större andel av befolkningen i åldrarna 0-45. Som vi ser nedan har Haparandas utveckling varit negativ d.v.s. andelen 0-45 år minskar medan andelen äldre 45- och äldre ökar. Antal innevånare 11500 11000 10500 10000 9500 9000 Antal innevånare Källa: SCB Kommunfakta Befolkningspyramider Befolkning per åldersgrupp 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Befolkningsutveckling per åldersgrupp 0-18år 18år-45år 45år-65år 65år & äldre I siffrorna syns det tydligt att åldersstrukturen förändrats för grupperna 0-18 år, 18-45 år, 45-65 år samt 65 år och äldre i Haparanda från 1993 till 2015. Under året har gruppen 65 år och äldre blivit kommunens största under året 2015. Antalet äldre kommer fortsätta växa, vilket gör att andra krav ställs på fördelningen av de kommunala resurserna i framtiden.
Flytt- & Födelsenetto Haparanda har en historik av stor in- och utflyttning. Under 2015 var flyttnettot positivt med 4 personer. Födelsenettot har under den senaste 10-årsperiod legat på ett underskott omkring 40 personer. Födelsetalen i kommunen har samtidigt pendlat mellan 79-111 personer under samma period och i snitt har 97 personer fötts de senaste 5-åren. För 2014 och 2015 har 88 respektive 92 barn fötts och födelsenettot varit negativt -50 respektive -25. Flytt- och födelsenetto 600 500 400 300 200 100 0-100 -200 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Inflyttning 475 523 464 555 456 339 Utflyttning 527 516 538 548 523 335 Netto -52 7-74 7-67 4 Födda 107 108 85 89 88 92 Avlidna 107 140 147 115 138 117 Netto 0-32 -62-26 -50-25 Inflyttning Utflyttning Netto Födda Avlidna Netto Haparanda Stad Årsredovisning 2015 12(79)
2.2.2 Näringslivsstruktur Haparandas näringsliv domineras av service-och tjänstenäringar. Bland industrierna märks Polarica och Outinens Potatis i centralorten. Det finns även ett antal mindre företag inom verkstadsbranschen. Under senare tid har centralorten vuxit fram som en betydande handelsstad; den traditionellt stora gränshandeln fick ett starkt tillskott 2006, då IKEA öppnade sitt varuhus. Näringslivsstruktur - I Haparanda finns 809 företag, varav 351 Aktiebolag. - Den största branschen är Detaljhandeln. - Under 2015 startade 36 nya bolag. Arbetsgivare Den största privata arbetsgivaren är IKEA med 225 anställda. Andra större arbetsgivare är Ditt Liv i Norr (64), Polarica (58), Samhall (55) och Storbutiken i Haparanda (55), Elbyrån Bertgren (46). Den största offentliga arbetsgivaren i kommunen är Haparanda stad med 750 heltidsanställda. Andra stora offentliga arbetsgivare är Norrbottens Läns Landsting och Kriminalvården. De 15 största arbetsgivarna i kommunen står för ungefär 60 % av andelen anställda. DETALJHANDEL Haparanda var en av Nordkalottens mest kända marknadsplatser redan under medeltiden och är idag en av norra Europas främsta gränshandelsplatser. Försäljningsindex Haparanda har index 306 för total detaljhandel (2014). Det är tredje bäst i Sverige. Försäljningsindex är den faktiska omsättningen i kommunen dividerat med försäljningsunderlaget multiplicerat med 100. Ett index som överstiger 100 indikerar att en kommun lockar köpare från andra närliggande kommuner. Omsättning Handelns totala omsättning under 2014 var 1,87 miljarder kronor, en uppgång från 2013. Både sällanköpsvaror och dagligvaror har stigit i omsättning. Taxfree Vad gäller Taxfree är Norrbottens län den fjärde största regionen i Sverige. Haparanda står lejonparten av Taxfree-försäljningen i Norrbotten, följt av Luleå och resterande städer i regionen. På grund av de makroekonomiska problemen i Ryssland är trenden dock nedåtgående. Under 2015 har försäljningsutvecklingen för Taxfree i Haparanda minskat med hela 39 % jämfört med föregående år. Anställda Detaljhandeln i Haparanda har totalt 524 anställda. INFRASTRUKTUR I Norrbottens län finns fem flygplatser med reguljär trafik. Vad gäller HaparandaTornio finns närmaste flygplatser för reguljärflyg i Kemi (Kemi-Tornio flygplats) och Luleå. Avståndet mellan Haparanda och Kemi är ca 17 km, mellan Haparanda och Kallax/Luleå ca 130 km. Länet genomkorsas av det nationella stamvägnätet med internationella kopplingar till Norge och Finland. Nya kustnära Haparandabanan mellan Kalix och Haparanda invigdes den 15 januari 2013 och ger förbättrade möjligheter för godstransporter. Målet är att persontrafik initieras på Haparandabanan den 1 första januari 2018.
2.2.3 Arbetsmarknad Arbetsförmedlingens bedömer, i sin prognos för 2016 och 2017, att sysselsättningen ökar med 140 000 personer i riket. Såväl privata och offentliga arbetsgivare planerar för fler anställda för de kommande två åren. Samtidigt visar prognosen bristen på utbildad arbetskraft där den är särskilt utbredd inom den offentliga tjänstesektorn. Gapet mellan kompetenskraven på de lediga jobben och kompetensen bland arbetslösa ökar. Det är svårt för många med kort utbildningsbakgrund att få en fast förankring på arbetsmarknaden. Antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen bedöms även öka något under kommande år, vilket Fortsatt hög ungdomsarbetslöshet Situationen för ungdomar (18-24 år) är fortsatt tuff, dock minskar arbetslösheten jämfört med fjolåret. Minskningen för riket ligger på -0,5 % för öppet arbetslösa till 5,2 % och den sammanlagda siffran för ungdomar öppet arbetslösa och i program ligger på 13,0 %. Länets siffror är något bättre med 4,9 % öppet arbetslösa ungdomar men länet har fortfarande fler ungdomar i programåtgärder än riket. Den totala siffran för ungdomar som är öppet arbetslösa och i program stannar på 14,3 %, en minskning med 1,1%. sammanhänger med att många nyanlända registrerar sig som arbetssökande. Det betyder också att antalet i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag ökar. För närvarande är nästan hälften av de inskrivna arbetslösa utrikes födda en andel som bedöms öka till cirka 60 procent år 2017. De offentliga arbetsgivarna bedöms få svårt att expandera sina verksamheter till följd av den utbredda bristen på arbetskraft. Detta gäller såväl vården och omsorgen som alla delar av skolan. Arbetslöshet Öppet arbetslösa i riket har minskat med -0,1 % till 4,2 % under 2015. I Norrbotten har samma minskning skett (-0,1 %) och nivån för öppet arbetslösa ligger på 3,8 %. Arbetslöshet i siffror dec 2014 2015 Öppet arbetslösa Riket 4,3 % 4,2 % Öppet arbetslösa Norrb. 3,9 % 3,8 % Öppet arbetslösa 18-24 år Riket 5,7 % 5,2 % Öppet arbetslösa 18-24 år Norrb. 5,5 % 4,9 % Öppet arbetslösa & i program 18-24 år Riket 14,7 % 13,0 % Öppet arbetslösa & i program 18-24 år Norrb. 16,4 % 14,3 % Haparanda Stad Årsredovisning 2015 14(79)
Arbetslöshet i siffror 2014 2015 Öppet arbetslösa Haparanda 7,4 % 7,3 % Öppet arbetslösa 18-24 år Haparanda 6,9 % 5,7 % Öppet arbetslösa & i program 18-24 år Haparanda 26,6 % 24,9 % Arbetslösheten i Haparanda För Haparandas del ligger arbetslösheten fortsatt på en hög nivå. Siffran för öppet arbetslösa för 2014 landade på 7,3 % (-0,1 %), betydligt högre jämfört med riket (4,2 %) och länet (3,8 %). Situationen för ungdomarna har förbättrats under året öppet arbetslösa sjunkit till 5,7 % (-2,1 %). Siffran för ungdomar (18-24 år) i programåtgärder och öppet arbetslösa har även förbättrats och sjunkit under året med -1,7 %. Siffran är dock fortsatt hög (24,9%) i jämförelse med riket (13,0%) och Norrbotten (14,3%). Dock ska det tilläggas att Arbetsförmedlingens statistik inte tar hänsyn till arbete över landsgränsen, utan dessa personer plockas sonika bort från underlaget och ger ett försämrat statistiskt underlag för kommunen. 2.2.4 Personalförsörjning Fram till år 2025 beräknas över 1,6 miljoner pensionsavgångar i landet. Generationsväxlingen är särskilt omfattande i den offentliga sektorn. Dagens flyttningsmönster och befolkningsstruktur och flyttningsmönster indikerar att andelen i yrkesaktiv ålder kommer att minska i många län samtidigt som andelen äldre ökar, detta kommer påverka den framtida försörjningen. Ökat antal äldre medför exempelvis att behovet av arbetskraft inom vård och omsorg kan komma att öka i framtiden. Befolkningsutvecklingen i Haparanda kommun följer detta mönster. Störst antal pensionsavgångar inom de närmsta tio åren har Haparanda kommunen att vänta inom omvårdnadssektorn och bland lärare. Pensionsavgångar (de som fyller 65 år) i Haparanda kommun Pensionsavgångar 2015-2019 2020-2024 Total Omvårdnadspersonal* 52 52 104 Lärare** 20 13 33 Förskollärare/barnskötare 12 17 29 Assistenter/sekreterare 2 4 6 Chefer 5 6 11 Kost/lokal 10 10 20 Handläggare 4 7 11 Övriga 22 38 60 Total 127 147 274 *Omfattar undersköterskor, arbetshandledare, vårdbiträden, vårdare, personliga assistenter, sjuksköterskor. **Omfattar lärare i alla ämnen och kategorier. Haparanda Stad Årsredovisning 2015 15(79)
2.3 Ekonomisk översikt Årets resultat Haparanda kommun uppvisar ett resultat +23,9mkr, vilket motsvarar 4,2% av skatter och statsbidrag. Budgetavvikelsen uppgår till -1,4mkr. Sveriges kommuner och landstings (SKL) skatteprognos för 2015 reviderades ned och budgetavvikelsen uppgår till -5,8mkr för 2014 för Haparandas del. Under året fick dock kommunen ta del av återbetalning från AFA för 2004, avseende försäkringspremier på +5,4mkr. Även en utdelning från Haparanda Värmeverk (+3,0mkr) samt reavinster vid realisering av värdepapper (+1,7mkr) stärker resultatet. Driftens uppvisar dock ett betydande underskott på - 7,6mkr. Socialnämnden har under året haft ett kraftigt ökat behov av institutionsplaceringar och enheten uppvisar ett underskott med -10,1 mkr. Här har kostnaderna ökat med motsvarande summa från ifjol. Barn och ungdomsförvaltningen uppvisar ett överskott om 2,2mkr medan kommunstyrelsen uppvisar ett svagt överskott om 0,3mkr. Balanskravsutredning Kommunallagens balanskrav definieras som att intäkterna ska överstiga kostnaderna för varje år och gäller enbart för kommunen, inte koncernen. Avstämningen nedan visar att kommunen uppfyller balanskravet för 2015. Balanskravet är ett minimikrav. Kommunallagen innehåller därutöver krav på att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning (8 kap 1 KL). Årets balanskravsresultat uppgår till drygt + 22,1 mkr. För att erhålla det justerade resultatet har kostnader av engångskaraktär justerats bort på -1,8 mkr. Det är reavinster och förluster i samband med mark- och fastighetsförsäljning samt vid inköp och försäljning av värdepapper. Det är det justerade resultatet som avgör huruvida balanskravet uppnåtts. 2015 Utfall 2015 Utfall 2014 Budget Prognos Diff Budget Utfall Diff Kommunfullmäktige 2 005 2 256-251 2 049 2 047 2 Fullmäktige 435 896-461 435 536-101 Revision 900 876 24 900 789 112 Valnämnd 45 3 42 100 97 3 Överförmyndarverksamhet 625 481 144 614 626-12 Kommunstyrelsen 70 388 70 034 354 66 770 67 303-534 Kommunledning 38 725 35 717 3 008 36 164 30 668 5 496 Räddningstjänst 6 876 6 797 79 6 854 6 963-109 Fstgh Gata Park Skog 24 787 27 520-2 733 23 752 29 672-5 921 Pensionsförvaltning 15 472 15 457 15 14 668 16 961-2 293 Samhällsbyggnad 1 894 1 763 131 1 842 1 428 414 Barn o ungdomsnämnd 245 744 243 523 2 221 241 773 241 168 605 Socialnämnd 222 314 232 395-10 081 215 393 218 740-3 347 Summa driftbudget 557 817 565 428-7 611 542 494 547 647-5 153 Interna poster Ansvarsåtaganden/borgen 400 64 336 400 244 156 Intern ränta -20 394-20 983 589-19 374-19 993 619 Delsumma 537 823 544 509-6 686 523 520 527 899-4 379 Reavinst/förlust -1 741 1 741 0 0 0 Finansnetto 10 300 5 633 4 667 10 664 7 537 3 127 Skatter/statsbidrag -573 433 567 632-5 801-550 217-552 576 2 359 Delsumma -25 310-19 231-6 079-16 033-17 140 1 107 Förändr sem/ferielöneskuld 0 633-633 264-264 Jämförelsestörande poster 0-5 329 5 329 7 122-7 122 Resultat -25 310-23 927-1 383-16 033-9 754-6 279 Årets resultat + 23 927 tkr reducering av samtliga realisationsvinster 1 810 tkr + justering för realisationsvinster + 0 tkr enligt undantagsmöjlighet (2) + justering för realisationsförluster + 0 enligt undantagsmöjlighet (3) + orealiserade förluster i värdepapper (4) +58 tkr justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper (5) - 119 tkr = Årets resultat efter balanskravsjusteringar +22 056 tkr Haparanda Stad Årsredovisning 2015 16(79)
2.3.1 God Ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har fastställt nedanstående nyckeltal som målinriktningar för uppfyllandet av god ekonomisk hushållning. Uppfyller 8 st Uppfyller delvis 1 st Uppnås ej 1 st Per 31/12-2015 bedöms de tio målen enligt följande Riktlinjer för God Ekonomisk Hushållning Utfall per 2015-12-31 Resultatöverskott på 2 % av skatter- och statsbidrag Vid försäljning av fastigheter eller mark (inklusive resultatet av exploateringsverksamhet) skall minst 50 % av likviderna amorteras. Årets resultat 2015 stannade på till 23,9 mkr, vilket motsvarar 4,2 % av skatter och statsbidrag. Målet betraktas som uppnått. Under 2015 har ett mindre antal affärer rörande markförsäljning genomförts (+97 tkr). För 2015 genomfördes en amortering av befintlig låneskuld på 5 mkr och nu har taket gällande räntesäkrat (Swap) belopp uppnåtts. Lösen av pensionsskuld för 1998-1999 har genomförts under hösten (18mkr+löneskatt) 2015. Målet betraktas därför som uppnått. Vid försäljning av värdepapper skall minst 50 % av eventuell reavinst gå till amortering av befintlig låneskuld Under året har reavinster på 1,8mkr genererats vid försäljning samt där löptiden gått ut på värdepapper. Målet anses uppnått då lösen av pensionsskuld (18mkr+löneskatt) samt amortering om 5mkr genomförts. Värdepappersportföljen innehåller orealiserade vinster om 6,3 mkr per 151231. Kommunens årliga nettoamortering skall vara minst 10 mkr på befintlig låneskuld. Investeringar skall vara självfinansierade Soliditeten skall stärkas årligen för att ett långsiktigt mål om 60 % soliditet exklusive ansvarsförbindelse skall uppnås. Driftens budgetavvikelse skall vara 0 eller positiv Kommunens likviditet skall motsvara minst 5,0 % av skatter och statsbidrag Den genomsnittliga sjukfrånvaron skall understiga 5,0 %. Med hänsyn till kommunens Swap-portfölj och de räntesäkringar som upprättas har utrymmet för amortering varit 5 mkr för 2015, vilket också genomförts. Målet anses uppnått då lösen av pensionsskuld för 98-99 samt amortering om 5mkr genomförts. Målet betraktas som uppnått, då inga nya lån upptagits under året. Kommunens goda ekonomiska resultat stärker soliditeten exklusive ansvarsförbindelser med 2,8 %. Soliditet uppgick till 42,2% per 20151231. Driftens underskott stannade på -7,6 mkr. Målet betraktas ej som uppnått. Kommunens likviditet per 151231 uppgick till 9,6% av skatter och statsbidrag. Målet betraktas som uppnått. Sjukfrånvaron uppgick till 4,64 % per 20151231. Målet betraktas som uppnått. Energiförbrukningen skall minska med 5 % i kommunens fastighetsbestånd. Fjärrvärmeförbrukningen för året minskat totalt 9,8 % (1228,5 MWH). Dock har elförbrukningen ökat så att den totala minskning uppgår till -2,5% (-453 MWH) Implementeringen av ett nytt system med graddagjusterat resultat pågår varav en jämförelse kan göras mot temperatur och förbrukning. Haparanda Stad Årsredovisning 2015 17(79)
God ekonomisk hushållning förbättrad ekonomisk ställning Av stadens tio mål för God ekonomisk hushållning har åtta uppfyllts under 2015. Det är bra för Haparandas framtid! Men som SKL:s biträdande chefsekonom Annika Wallenskog nämner om framtiden. - Njut nu, sedan blir tiderna sämre Ökat demografiskt tryck, integration, stora investeringsbehov och stagnerande skatteintäkter kommer vara en utmaning även för Haparanda att anpassa sig till. SKL har varnat för en skattehöjning i två kronorsklassen, i kommunsektorn, fram till 2019. Starkare ställning Men med det resultat Haparanda stad uppvisar för 2015 stärks den ekonomiska ställningen betydligt. Resultatet om 23,9 mkr (4,2 % av skatter & statsbidrag) är av sådan karaktär som stadens framtida utmaningar kräver. I förhållande till riket är det också ett starkt resultat, då rikets prognos ligger på 1,8 % för 2015 inklusive återbetalning av AFA-medel. Soliditeten har förstärkts och om hänsyn tas till pensionsförpliktelser, som finns under ansvarsförbindelser (276,3mkr), så har kommunen för första gången ett positivt eget kapital. Staden har också förbättrat den ekonomiska ställning genom lösa huvuddelar av pensionsskulden för 1998-1999. Tyvärr medför kommunens räntesäkrade låneskuldsportfölj höga räntekostnader framöver och minskade valmöjligheter. Utvecklingen gällande befolkningsutvecklingen har vänt. Efter ett par år med befolkningsminskning har stadens innevånare ökat med 4 personer (per 1/11). Detta trendbrott och att Haparanda får fler i arbete kan påverka framtida skatteintäkter i positiv riktning och är välbehövligt. Stadens skattekraft ökade med 1,2 % under 2014, vilket kan jämföras med riket på 3,0 %. Den låga skattekraften innebär samtidigt att vi bli mer beroende av statens inkomstutjämning, där Sveriges befolkningsökning i stort slår hårt mot kommuner med negativ eller avstannande befolkningstillväxt. Soliditets utveckling Haparanda Kommun Driftens kostnadsutveckling är oroande Driftens negativa budgetavvikelse och kostnadsutveckling är oroande, där främst Socialnämndens verksamhet uppvisar ett kraftigt underskott. Den nuvarande kostnadsutvecklingen för driftens verksamhet är större än utvecklingen för skatter & statsbidrag, vilket inte är en hållbar utveckling. Budgetdisciplinen kommer att vara nödvändig framöver, där förvaltningarna måste kunna hantera oväntade händelser, då ett resultatöverskott krävs från verksamheten för att bära framtida investeringar. Investeringsbehovet för främst gator, vägar och VA har under en längre tid varit eftersatt vilket påverkar stadens driftkostnader, detta har beaktas i Budget- och strategiplanen de kommande tre åren. Med rätta satsningar på infrastrukturen kommer höga investeringskostnader kunna ersättas med lägre driftskostnader jämfört med idag. Avgifterna har också setts över vad gäller VA-sidan. I samband med byggandet av Barents Center har kommunen åtagit sig ett stort åtagande om betydande kostnader för en lång tid (25 år) framöver, som måste planeras in och göras utrymme för. Befintligt lokalbestånd måste anpassas efter rådande behov. Som jag nämnde i fjolårets årsredovisning behöver kommunen långsiktigt göra flertalet bra resultatår för att bygga en stabil framtid. Resultat för 2015 är i linje med detta. /Hans Kenttä Ekonomichef Haparanda stad Årets resultat av skatter & statsbidrag 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 10,0% 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Haparanda Stad Årsredovisning 2015 18(79)
2.4 Målredovisning Kommunfullmäktiges inriktningsbeslut är mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning vilket omfattar mål för både verksamheten och ekonomin i kommunen. Målen fastställs av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen utvärderar målen. Uppföljning av målen sker i delårsbokslutet per sista juni samt i årsredovisning. Målen utgår från visionen, våra värdeord samt från de prioriterade insatser som årligen fastställs av kommunfullmäktige i budget- och strategiplan. Nytt för 2015 är att Kommunfullmäktige fastställt specifika mål för God ekonomisk hushållning. Bild: Översikt bild över Kommunfullmäktiges inriktningar i förhållande till stadens vision Haparanda Stad Årsredovisning 2015 19(79)
Målredovisning 2.4.1 Upplevelserik handels- och besöksplats KF:s Inriktningar Marknadsföra och utveckla HaparandaTornio som en attraktiv besöksort Turistbyrån arbetar med marknadsföring och destinationsutveckling bland annat genom www.haparandatornio.com och sociala medier. Vi samarbetar också med Swedish Lapland Visitors Board. De är regionens officiella företrädare för besöksnäringen och genom dem får Haparanda exponering i större, internationella sammanhang. Företagen har jobbat mycket mot en internationell marknad och deltagit på mässor i bland annat London och i Tyskland. Att de har jobbat målmedvetet börjar bära frukt. I Haparanda ökade antalet gästnätter med +19 procent under 2015. Marknadsföringen av Haparanda som handelsplats sker i samverkan med Handelsrådet som består av ett 40-tal företag. Handelsrådet fokuserar på två marknader, nämligen Finland och Norge. Målet betraktas som uppnått. Utökat samarbete med och mellan företagen Goda nätverk och samverkan har alltid varit en framgångsfaktor för företag och blir allt viktigare i vårt komplexa och globaliserade samhälle. Under 2015 har Haparanda stad därför fortsatt arbetet med att skapa mötesplatser för lokala företag. Det handlar bland annat om frukostmöten, men även om seminarier och föreläsningar. Genom att komma ut och träffa företagare i deras vardag ökar förståelsen mellan kommunen och näringslivet. Inte bara personal från Tillväxtenheten utan även Kommunchef och Kommunalråd har varit aktiva med att göra företagsbesök under året. Förutom detta har vi hjälpt lokala företag i sina kontakter med regionala organisationer såsom Länsstyrelsen, Norrlandsfonden, LTU och Almi. Organisationen Företagarna är mycket svag i Haparanda. Det gör att företagen tyvärr inte samarbetar sinsemellan på ett sätt som de skulle kunna göra. Målet betraktas som delvis uppnått. Haparanda Stad Årsredovisning 2015 20(79)
KF:s Inriktningar Aktivare kulturliv Under 2015 har följande arrangemang genomförts: Stadsfest, Jazz & Blues, Vinterglöd samt Världens Nålsöga Haparanda 1914-1918. Under 2015 tog barn- och ungdomsnämnden beslut om att samtliga elever ska ges möjlighet att besöka kommunens kulturarvsmiljöer som en del av undervisningen. Prioriterade besök är Skärgården, Stenåldersbyn, Tornedalsmuseet samt Kukkolaforsen. Studiebesöken planeras att börja hösten 2016. Kontinuerligt arbete med att utveckla Kukkolaforsen till ett attraktivt besöksmål samt fullfölja byggnadsvård enligt plan. Bland annat har kommunen tillsammans med Tornio beviljats ca 10 miljoner för att under tre år utveckla kulturområdet längs älven samt öka kunskapen om sikbeståndet. Under sommaren 2015 genomfördes ett antal satsningar på Seskarö. Bland annat invigdes en minnespark för Hungerkravallerna. Inom Gör om gamla stan verkställs planerade insatser i september och oktober med fokus på estetiska miljöförändringar i Konstsparken, Handolinska parken, HB-huset och Gula huset. Fokus för 2015 har varit ljussättning av olika miljöer. Ett nytt konstverk har skapats på Johanssons hus på Storgatan. Utöver det har kulturen i samverkan med Svefi, Klippan och Lunden genomfört konstnärlig uppfräschning av korridorer i våra äldreboenden för att skapa trevligare miljöer för de äldre. När det gäller barn och unga har kulturen bland annat byggt en skateboardarena i Marielund, samt att lekparken på Torget fått kompletterande lekutrustning. Invigning av skateparken genomfördes i september i samarbete med Tornio fritidsenhet där barn- och unga bland annat fick vara med och måla ramperna. Kulturen har bidragit med ateljé för att främja skapandet bland konstnärer från Syrien. En guldsmed och en konstnär verkar idag i ateljén. Vernissage och utställning planeras till sommaren 2016. 10 ungdomar medverkade i en film På Gränsen om hur det är att vara ung i Haparanda. Filmen har och visas för skolans personal samt på konferenser runt om i Sverige. I september 2015 visades även filmen för samtliga elever i åk 7-9 och 1-3 på gymnasiet med efterföljande diskussioner. En ny film produceras i mars 2016 med bas i de samtal vi haft med eleverna, temat 2016 är förebilder, stolthet och gränssättare och kommer följas upp med ytterligare elevdagar. Under våren provade kulturen en Pop-Up butik i gallerian där 20 företagare inom mat, hantverk och design drev gemensam butik. Det blev en succé och har nu permanentats av tre kvinnor i Jalas gamla lokaler under namnet Tornedalen & CO där 30 producenter säljer sina varor. En företagsförening vid namn Made in Tornedalen har bildats som ett resultat av vårt arbete med att stärka kreativa näringar på landsbygden. Målsättningen är bland annat att ta fram en besökskarta och ett gemensamt varumärkeskoncept. En karta och hemsida är nu under tillverkning. Målet anses uppfyllt Haparanda Stad Årsredovisning 2015 21(79)
2.4.2 Dynamisk företagsamhet KF:s Inriktningar Ett brett och dynamiskt näringsliv som ger fler Haparandabor arbete Tillväxtenheten arbetar aktivt för att stötta och stödja det lokala näringslivet. Under 2015 har vi kunnat erbjuda starta eget rådgivning, kurser, inspirationsföreläsningar och seminarier. Vi har genomfört företagsbesök för att sprida olika organisationers kompetens och möjligheter till det lokala näringslivet. Tillväxtenheten jobbar även tätt tillsammans med Ung Företagsamhet för att sporra ungdomar till företagande och entreprenörskap. I slutet av 2015 stod det klar att en betongfabrik kommer att starta verksamhet i Haparanda. Förhoppningsvis leder det till ytterligare industrietableringar och att Haparandas näringslivsstruktur i och med det ytterligare skulle kunna diversifieras. Siffrorna för öppet arbetslösa har sjunkit med -0,1 % enheter till 7,3 %. Siffrorna för ungdomsarbetslösa (18-24år) uppvisar en minskning med -2,2 % enheter till 5,7 %. Totalt är ungdomsarbetslösheten (öppet arbetslösa inklusive i program) uppe i 24,9 %, en minskning med -1,7 % Målet anses delvis uppnått. Arbeta för fler nyetableringar Enligt statistik från UC uppgår antal nystartade företag (AB, HB och enskild firma) under 2014 till 55. Detta kan jämföras med det totala antalet företagsstarter 2012 (42) och 2013 (42). Under 2015 har det startat 33 företag i kommunen. En av Tillväxtenhetens uppgifter är att fortlöpande arbeta med att locka nya företag till orten. Detta borde främst ske genom uppsökande verksamhet. I och med att Tillväxtenhetens personalresurser är begränsade så har arbetet i stora drag varit reaktivt snarare än proaktivt. I och med en omorganisation så kommer Tillväxtenheten att få mer personella resurser under 2016. Detta gör att enheten kommer att kunna lägga mer krut på den här frågan. Tanken är också att samarbeta med Torneå för att kunna optimera resurser. Det handlar om att vässa förmågan att ta emot och ta hand om företag som vill etablera sig i tvillingstaden. I slutet av 2015 stod det klar att en betongfabrik kommer att etablera sig i Haparanda under 2016. Det innebär 12 15 nya arbetstillfällen. Nyetableringar är inte samma sak som nystartade företag. Detta till trots så kan det vara värt att nämna att antal nystartade företag (AB, HB och enskild firma) under 2015 uppgår till 36. Detta kan jämföras med det totala antalet företagsstarter 2012 (42), 2013 (42) och 2014 (55). Målet anses delvis uppnått. Haparanda Stad Årsredovisning 2015 22(79)
KF:s Inriktningar Förankra och förbättra relationen till det lokala näringslivet Grundtanken har varit att skapa goda förutsättningar för företag att verka i Haparanda genom att först och främst tillhandahålla en bra servicenivå på de kommunala tjänsterna. Ett stabilt och bra företagsklimat kräver långsiktighet, uthållighet och ständiga förbättringar. Haparanda placerar sig bra i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en Öppen jämförelse inom området Företagsklimat. Det genomsnittliga NKIresultatet för samtliga deltagande kommuner var 68. Haparanda hade ett NKI på 72. Vid en jämförelse med andra kommuner så steg kommunen från plats 83 (2013) till plats 50. I Svenskt Näringslivs ranking så hamnade Haparanda på plats 278 (-3). Kommunen tappar några placeringar eftersom vi påverkas av hur alla de andra kommunerna presterat i de olika rankingfaktorerna. Haparanda har dock förbättrat sig i viktiga parametrar. Företagens sammanfattande omdöme gällande företagsklimatet i Haparanda har blivit bättre sedan 2013. När man analyserar svaren i enkätundersökningen så ser man att samma sak gäller för bland annat kommunens service och dialogen mellan företag och kommun. De uppvisar bättre betyg 2015 än 2013. De företag som får enkäten är först och främst privata företag med huvudkontor i Haparanda. Även arbetsställen med fler än 25 anställda är med i urvalet. De företag som saknar anställda kan vara aktuella, men endast om de har en årsomsättning på minst 300 000 kronor. Det bör också nämnas att enkäten (i första hand) skickas till Svenskt Näringslivs medlemsföretag. Ovanstående beaktat kan man konstatera att av totalt 831 registrerade företag i kommunen fick endast 145 stycken företag chansen att svara på enkäten. Av dessa svarade 72 stycken. Rankingen baseras till en tredjedel på statistiska faktorer och till två tredjedelar på företagens enkätsvar. En del av enkätfrågorna handlar om vilken attityd företagarna anser att kommunpolitiker, tjänstemän, media, allmänheten och skolan har till företagande. Här handlar det alltså om företagarnas subjektiva bedömning av hur olika parter i samhället uppfattar dem. Andra frågor berör hur företagarna upplever tillgång till kompetens, samt deras bedömning av kvaliteten av väg-, tåg- och flyg samt tele- och IT-nät. De 290 kommunerna rangordnas enligt ett sinnrikt uträknat poäng- och viktningssystem. Målet anses ej uppnått. Haparanda Stad Årsredovisning 2015 23(79)
2.4.3 Logistisk nod KF:s Inriktningar Utveckla och stimulera infrastrukturen inom, till och från HaparandaTornio Under 2015 har Haparanda arbetat aktivt med att få igång flygbil mellan Luleå Airport och Haparanda i Landstingets regi med kommunal delfinansierng om 100 000 sek. Projektet har lyckats och startar i april 2016. Arbetet med att få tågtrafik inom Norrtågsförsöket att omfatta även sträckan Luleå-Boden-Kalix-Haparanda. Trafiken startar med en pendel Luleå-Boden i december 2016 och trafikstart på delen Boden-kalix-Haparanda planeras till december 2017. Kommunstyrelsen arbetar parallellt med att uppvakta Trafikverket att ta med sträckan för nattågen så att även Östra norrbotten inkluderas. Ett mål har även varit att öka antalet resande på busslinjerna som ingår i Länstrafiken samt Ringlinjen. För ringlinjen har resandet ökat med 110% för 2015 mot 2011. 2015 var resandet med Ringllinjen för första gången över 20 000 resenärer då det uppgick till 20 959 passagerare. För linjerna som sköts av Länstrafiken görs förändringar för att öka resandet under 2016. Målet anses uppnått. 2.4.4 Hållbar Livsmiljö KF:s Inriktningar Vi ska skapa ett hållbart, långsiktigt och klimatsmart HaparandaTornio Under 2015 har kommunen fallit ner 73 platser till 211 i Miljöaktuellts kommunranking. Kommunens systematiska arbete med hållbar utveckling har ej varit prioriterad under senaste åren. Målet anses ej som uppnått. HaparandaTornio skall vara en attraktiv, säker och trygg nav för alla att bo i och vilja flytta till Indexet mäter ett helhetsbetyg på nöjdheten hos invånaren att bo och leva i Haparanda, hur väl kommunen uppfyller förväntningarna och hur nära ett idealkommun Haparanda är enligt invånaren. Resultaten visar på en negativ trend. Resultatet hamnar också under betyget nöjd, som i den här formen av undersökningar bedömts ligga kring index 55. Målet betraktas som ej uppnått. Haparanda Stad Årsredovisning 2015 24(79)
Medborgaren i centrum Indikatorn avser en viktig serviceaspekt för den enskilda medborgaren som kontaktar kommunen: tillgänglighet i telefon. Vårt resultat har sjunkit från 60 till 57 procent lyckade kontaktförsök, men den ligger fortfarande väl över genomsnittet i Sverige. I undersökningen bedöms också bemötande: 98 % av samtalen har bedömts vara god bemötande och resterande 2 % medelgod. Detta är ett mycket bra resultat och över snittet i Sverige. Svarstiden för e-post ligger dock under genomsnittet i Sverige (70 % jämfört med 84 % svar inom 2 arbetsdagar). I Förvaltningshusets reception har vi också haft en Happy or not maskin från januari till november. Syftet är att få snabb återkoppling om vårt bemötande från besökare. Resultatet för hela perioden blev 91 % nöjda besökare, vilket kan anses vara ett bra resultat, speciellt med tanke på att ombyggnationer pågått under hela året. Målet anses som uppnått. Vi ska förbättra tillgängligheten inom, till och från HaparandaTornio Under 2015 har det lokala kollektivtrafikresandet med Haparandas Ringlinje passerat 20 000 (20 959) resenärer vilket kan jämföras med 9 788 år 2011. Jämför med 2014 har resandet ökat med 15,5%. Haparanda arbetar också vidare med persontågstrafik på sträckan Luleå- Boden-Kalix Haparanda med de övriga kommunerna och intressenterna. Planerad trafikstart är 2017/18. Målets anses som uppnått. Haparanda stad skall vara en attraktiv, kreativ och framtidsinriktad arbetsplats En mätning av nöjdmedarbetarindex har skett senast under hösten 2013. En översyn över organisationen har beställts från politiskt håll. En ny mätning genomförs under början av 2016. Ett aktivt arbete har prioriterats och påbörjats med att utveckla rehabiliterings- och rekryteringsprocessen. En satsning på utbildning inom arbetsmiljö och coaching för chefer har genomförts. Målet kan ej bedömas innan mätningen är genomförd. Vi skall arbeta långsiktigt förebyggande för att förbättra livsvillkoren för medborgare i HaparandaTornio Sjukpenningtalet har ökat i riket under 2015 (+1,1 dag 15-12-31), Haparanda följer trenden och är inget undantag. Sjukpenningtalet har ökat +0,9 dagar, och kommunen har samma sjukpenningtal (10,6) som länet och marginellt högre än riket (10,5). Förebyggande insatser har genomförts i projekten SYNK, Unga i Centrum samt SAM-projektet. Sjukpenningtalet är antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning eller rehabiliteringspenning, per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år. Till registrerade försäkrade räknas den som bor eller arbetar i Sverige. Målet betraktas som ej uppnådd. Haparanda Stad Årsredovisning 2015 25(79)
Finansiellt mål: Resultatöverskott på två procent av skatter- och statsbidrag Årets resultat före jämförelsestörande poster stannade på 4,2 % av skatter- och statsbidrag (+23,9 mkr). Målet betraktas därför som uppnått. Finansiellt mål: Vid försäljning av fastigheter eller mark skall minst 50 procent av likviderna amorteras Under 2015 har ett mindre antal affärer rörande markförsäljning genomförts (+97 tkr). Under året har amortering av befintlig låneskuld på 5 mkr skett samt lösen av pensionsskuld för 1998-1999 (18mkr+löneskatt) 2015. Målet betraktas därför som uppnått 2.4.5 Gränslös Kunskap KF:s Inriktningar Vi ska arbeta för ett livslångt och gränslöst lärande och stödja en positiv utveckling av verksamheterna Resultaten för elever som fullföljer sin gymnasieutbildning har för Haparandas del sjunkit från 77,3% till 69,8% från 2014 till 2015. Det kan jämföras med rikets 78,6% (76,4% år 2014) för 2015. Dock är 2015 års redovisning enligt den nya läroplanen, som kan påverka jämförelsen från föregående år. Med hänsyn taget till ovanstående är måluppfyllelsen svårbedömd och målet bedöms därmed inte uppnått. Entreprenörskap och hållbart perspektiv ska profilera Haparanda För fyra år sedan beslutade skola, kommun och näringsliv för att satsa på UFföretagandet på Tornedalsskolan. Sedan dess har vi arbetat systematiskt för att nå målen. Nyckeln till framgången är samarbetet mellan kommun, näringsliv och skola. Alla elever på Tornedalsskolans samtliga program har möjlighet att, om de själva vill, driva UF-företag under sin gymnasietid. Under läsåret 14/15 var andelen elever som startade UF-företag 49 % (som en jämförelse ligger siffran på 25 % i Norrbotten och 24 % i Sverige). Haparanda stad är således med i toppskiktet i kommunrakningen. Ferieplatser erbjuds till elever i årskurs 1 och 2 på gymnasiet. Målet anses delvis uppnått. Haparanda Stad Årsredovisning 2015 26(79)
2.5 Pensionsförpliktelser Haparanda stad har avsatt medel i olika värdepappersfonder och strukturerade produkter i syfte att möta framtida pensionsutbetalningar. Placeringar finns dels i strukturerade produkter, vilka till stor del är kapitalgaranterade, samt en del i fondportföljer. Placeringarnas bokförda värde uppgick per 20151231 till 55,3 mkr (51,3 Mkr år 2014). Löneskatten på pensionsåtaganden periodiseras fullt ut i enlighet med rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. Pensionsskulden redovisas sedan 1998 enligt den lagstadgade blandmodellen där pensioner intjänade före 1998 inte skuldförs utan redovisas som ansvarsförbindelse. Kommunens pensionsskuld uppgick i bokslutet till 16,1 mkr (39,9 mkr). Detta avser kvarvarande pensioner år 1998 och 1999, FFU (förmånligt förtida uttag) samt pension för förtroendevalda. Under året har inbetalning nar genomförts om ca 18mkr plus löneskatt för att lösa huvuddelar av pensionsskulden för 1998-99. Pensionsförpliktelser (Tkr) 2013 2014 2015 Avsättningar pensioner och liknande inklusive löneskatt 30,4 39,9 16,1 Ansvarsförbindelser pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningar inklusive löneskatt Finansiella placeringar (bokfört värde, inkl depå) 290,4 280,7 47,2 52,3 276,3 49,0 Marknadsvärde 48,6 51,3 55,3 Varav depåvärde 3,0 5,5 6,8 Återlån 269,2 269,3 237,1 Förändring av marknadsvärde 5,2-0,3 +4,0 Orealiserad avkastning/vinst/förlust på finansiella placering +6,3 Ökning/minskning av depå -2,1 2,5 +1,2 Nedskrivning/uppskrivning av finansiella placeringar -0,4 0,9 0,05 Totala förpliktelser exklusive finansiella placeringar (bokfört värde) 320,8 320,6 292,4 Värdeökning och nyanskaffning under året -2,1 1,9 1,5 Specifikation värdeökning och nyanskaffning Utdelning 0,3 0,0 0 Återföring av nedskrivning 0,6 0,9 0 Vinst vid avyttring av värdepapper 0,4 1,2 1,8 Delsumma 1,3 2,1 1,8 Förlust vid avyttring av värdepapper -0,1-0,2 0 Nedskrivning -1,2 0,0 0 Bankkostnader 0,0 0,0 0 Courtage 0,0 0,0 0,0 Överföring från depå -2,1 0,0 0 Delsumma -3,3-0,2 0 SUMMA -2,1 +1,9 +1,8 Haparanda Stad Årsredovisning 2015 27(79)
2.6 Driftsredovisning Driftredovisning 2015 Budget 2015 Utfall 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Kommunfullmäktige 0 2 005 2 005 415 2 671 2 256 415-666 -251 Fullmäktige 0 435 435 0 896 896 0-461 -461 Revision 0 900 900 0 876 876 0 24 24 Valnämnd 0 45 45 0 3 3 0 42 42 Överförmyndarverksamhet 0 625 625 415 896 481 415-271 144 Kommunstyrelsen 71 846 142 234 70 388 99 041 169 076 70 035 27 195-26 842 353 Kommunledning 4 959 43 684 38 725 16 243 51 959 35 716 11 284-8 275 3 009 Räddningstjänst 205 7 081 6 876 240 7 037 6 797 35 44 79 Fstgh Gata Park Skog 66 682 91 469 24 787 82 558 110 080 27 522 15 876-18 611-2 735 Pensionsförvaltning 1 200 16 672 15 472 2 787 18 245 15 458 1 587-1 573 14 Samhällsbyggnad 1 783 3 677 1 894 1 870 3 633 1 763 87 44 131 Barn o ungdomsnämnd 59 378 305 122 245 744 68 561 312 085 243 524 9 183-6 963 2 220 Socialnämnd 89 331 311 645 222 314 99 863 332 259 232 396 10 532-20 614-10 082 Summa driftbudget 223 538 781 355 557 817 272 537 837 969 565 432 48 999-56 614-7 615 Interna poster 0-85 040-85 040 0 0 0 0 Ansvarsåtaganden/borgen 400 400 0 64 64 0 336 336 Förändr sem/ferielöneskuld 633 633 0-633 -633 Intern ränta 20 394-20 394 20 983-20 983 0 0 589 Delsumma 243 932 781 755 537 823 208 480 753 626 545 146 48 999-56 911-7 323 Reavinst/förlust 1 810 69-1 741 1 810-69 1 741 Finansiella intäkter 1 500 0-1 500 4 595 0-4 595 3 095 0 3 095 Finansiella kostnader 11 800 11 800 10 228 10 228 0 1 572 1 572 Skatter/statsbidrag 573 433-573 433 567 633 0 567 633-5 800 0-5 800 Summa till RR 818 865 793 555-25 310 782 518 763 923-18 595-36 347 29 632-6 715 Jämförelsestörande poster 5 544 215-5 329 5 544-215 5 329 818 865 793 555-25 310 788 062 764 138-23 924-30 803 29 417-1 386 Haparanda Stad Årsredovisning 2015 28(79)
Driftredovisning 2014 Budget Utfall Avvikelse Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Kommunfullmäktige 0 2 049 2 049 507 2 554 2 047 507-505 2 Fullmäktige 0 435 435 0 536 536 0-101 -101 Revision 0 900 900 0 789 789 0 111 111 Valnämnd 0 100 100 403 500 97 403-400 3 Överförmyndarverksamhet 0 614 614 104 729 625 104-115 -11 Kommunstyrelsen 63 940 132 156 68 216 96 519 164 928 68 409 32 579-32 772-193 Kommunledningsförv 4 959 41 123 36 164 15 075 45 742 30 667 10 116-4 619 5 497 Räddningstjänsten 200 7 053 6 853 315 7 277 6 962 115-224 -109 Fstgh Gata Park Skog VA 56 998 80 750 23 752 79 057 108 729 29 672 22 059-27 979-5 920 Samhällsbyggnadskontor 1 783 3 230 1 447 2 072 3 180 1 108 289 50 339 Pensionsförvaltning 1 200 15 868 14 668 2 740 19 702 16 962 1 540-3 834-2 294 Samhällsbyggnadsn 0 395 395 0 320 320 0 75 75 Barn o ungdomsn. 56 525 298 298 241 773 64 658 305 826 241 168 8 133-7 528 605 Socialnämnden 82 383 297 776 215 393 94 200 312 941 218 741 11 817-15 165-3 348 Summa driftbudget 204 048 746 542 542 494 258 624 806 271 547 647 54 576-59 729-5 153 Ansvarsåtaganden/borgen 0 400 400 1 245 244 1 155 156 Förändr sem/ferielöneskuld 0 0 0 0 263 263 0-263 -263 Intern ränta 19 374 0-19 374 19 993 0-19 993 619 0 619 Interna poster 82 261 82 261 0 82 261 82 261 0 0 0 0 Finansiella intäkter 1 500 0-1 500 5 292-5 292 3 792 0 3 792 Finansiella kostnader 12 164 12 164 12 830 12 830 0-666 -666 Skatter/statsbidrag 550 217 0 550 217 552 576 552 576 2 359 0 2 359 Årets resultat 857 400 841 367-16 033 918 746 901 870-16 876 61 347-60 503 844 Jämförelsestörande intäkt 486 486 0 486 Jämörelsestörande kostnad 7 608 0-7 608-7 608 Resultat efter jmf poster 857 400 841 367-16 033 919 232 909 478-9 754 61 833-68 111-6 278 Haparanda Stad Årsredovisning 2015 29(79)
2.7 Investeringsredovisning Nettoinvesteringen visar kommunens samlade utgifter för materiella anläggningstillgångar med avdrag för försäljningsinkomster och eventuella bidrag till investeringar. Årets nettoinvesteringar uppgick till 38,7 mkr. Kommunen har helt och hållet finansierat investeringarna med likvida medel genererade i den löpande verksamheten och har inte upptagit lån till dessa. Nedanstående tabell visar kommunens totala investeringar under året. INVESTERINGSREDOVISNING BUDGET UTGIFTER INKOMSTER INVESTERINGSNETTO KOMMUNSTYRELSEN Samhällsbyggnadskontoret AVVIK MOT BUDGET Digitalisering Primärkartor 250 129 45 84 166 IT-kontoret 0 IT-investeringar 1 000 991 991 9 Kommunledningsförvaltningen 0 Markförvärv 0 300 300-300 Klippan Demensboende 5 622 6 596 6 596-974 Gamla Stan 0 1 912 1 912-1 912 Resecentrum järnväg 1 500 0 0 1 500 EU Park på Gränsen 500 0 0 500 Investeringar i fstgh 7 000 6 424 228 6 196 804 Motionsled Cape East 700 0 0 700 Gator och vägar 7 200 8 383 8 383-1 183 VA nät o anläggningar 7 000 7 093 7 093-93 Idrottshall Seskarö 3 751 5 133 5 133-1 382 Summa kommunstyrelsen 34 523 36 961 273 36 688-2 165 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Inventarier Kukkola kultutby 600 0 0 0 600 Inventarier & inre/yttre miljö 1 000 1 051 1 051-51 Summa Barn- och ungdomsnämnd 1 600 1 051 0 1 051 549 SOCIALNÄMNDEN Reinvesteringar 1 000 894 894 106 Summa Socialnämnd 1 000 894 0 894 106 S:A INVESTERINGAR 37 123 38 906 273 38 633-1 510 Pågående NEDANSTÅENDE TABELL VISAR STÖRRE PROJEKT, SOM ÄR PÅGÅENDE Pågående projekt Digitalisering EDP 250 86 250 86 164 Summa pågående projekt 250 86 250 86 164 Summa Investeringar 2015 37 373 38 992 523 38 719-1 346 Haparanda Stad Årsredovisning 2015 30(79)
2.8 Personalöversikt Kommunstyrelsen har det samlade arbetsgivaransvaret i kommunen. Personalkontoret bereder och samordnar på kommunstyrelsens uppdrag kommunövergripande personalfrågor. Personalkontoret finns till för organisationen och har som målsättning att med ett processbaserat arbetssätt bedriva ett effektivare personalarbete utveckla medarbetar- och ledarskapet samt bli en attraktiv arbetsgivare. Attraktiv arbetsgivare är ett brett begrepp och är nerbrutet i sex huvudprocesser: Attraherarekrytera-introducera-utveckla-behålla och avsluta. Utgångspunkt i personalarbetet är Haparanda Stads medarbetaridé. Sjukfrånvaro har sjunkit i gruppen långtidssjukfrånvaro. Den totala sjukfrånvaron visar en nedåtgående trend från 4,67 % till 4,64 %. Nyckeltal 2011 2012 2013 2014 2015 Sjukfrånvaro % % % % % 1. Total sjukfrånvaro/sammanlagd ordinarie arbetstid 4,78 5,11 5,61 4,67 4,64 2. Långtidssjukfrånvaro (>59 dagar)/total sjukfrånvaro 44,19 45,79 45,28 45,01 41,6 3. Summa sjukfrånvaro för kvinnor/sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor 4,9 5,59 6,03 5,07 5,13 4. Summa sjukfrånvaro för män/sammanlagd ordinarie arbetstid för män 4,28 3,31 4,31 3,38 3,05 5. Summa frånvarotid för gruppen 29 år eller yngre/sammanlagd ordinarie 1,11 3,67 7,42 4,24 4,27 arbetstid i gruppen 6. Summa frånvarotid för gruppen 30-49 år/sammanlagd ordinarie 3,25 3,55 3,57 3,19 3,3 arbetstid i gruppen 7. Summa frånvarotid för gruppen 50 år eller äldre/sammanlagd ordinarie 5,49 5,89 6,62 5,57 5,56 arbetstid i gruppen Haparanda Stad Årsredovisning 2015 31(79)
Andelen heltider har historiskt sett ökat men med en viss stagnation under år 2014. Under år 2015 har återigen andelen heltider ökat med 0,64 procentenheter. Sysselsättningsgraden har ökat bland kvinnor och män och är nu på 94,21% respektive 96,65%. Medelåldern i organisationen har sjunkit och ligger nu på 50,56 år Personalnyckeltal 2011 2012 2013 2014 2015 Tillsvidareanställda Män 146 146 167 171 170 Kvinnor 647 630 629 621 621 Totalt 793 776 796 792 791 Andel heltider Män 84,93 88,35 88,02 84,21 86,47 Kvinnor 69,08 71,26 71,06 71,65 71,98 Totalt 72,00 74,48 74,62 74,36 75,00 Sysselsättningsgrad Män 96,66% 96,22% 97,23% 95,30% 96,65% Kvinnor 92,97% 93,20% 94,02% 93,84% 94,21% Totalt 93,36% 93,77% 94,69% 94,16% 94,73% Medellöner Män 25 858 26 610 26 738 27 447 28 251 Kvinnor 23 699 24 536 25 049 25 596 26 326 Totalt 24 096 24 926 25 405 25 995 26 741 Medelålder Män 53,07 52,21 52,66 51,36 50,53 Kvinnor 53,81 53,39 52,86 51,57 50,66 Totalt 53,67 53,17 52,70 51,52 50,56
3. Finansiell analys Haparanda stad redovisar i års- och delårsredovisningar en modell för finansiell analys, vars målsättning är att analysera fyra viktiga perspektiv som utgår från den så kallade RK-modellen. Modellen bygger på fyra aspekter som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv när kommunens ekonomi skall bedömas. Genom att analysera dessa delar identifieras kommunens finansiella styrkor och svagheter. Fyra perspektiv Den finansiella analysen som redovisas på kommande sidor bygger på fyra perspektiv: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Dessa fyra perspektiv utgör hörnstenar i denna modell av finansiell analys. DET FINANSIELLA RESULTATET I ett första läge kartläggs årets resultat och dess orsaker. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling. KAPACITET Det andra perspektivet benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell kraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen inför de alltid återkommande lågkonjunkturerna. RISKFÖRHÅLLANDEN Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här diskuteras också borgensåtaganden och kommunens samlade pensionsskuld. KONTROLL Med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget är ett uttryck för god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så vis att båda är mått på förmågan att hantera problematiska situationer. Nyckeltal Kommunen 2011 2012 2013 2014 2015 Antal invånare 10 041 9 904 9 886 9 789 9 793 Nettoinvesteringar/invånare kr 2 769 2 524 6 322 2 922 3 952 Tillgångar/invånare, kr 64 247 65 206 70 989 70 794 72 245 Skulder/invånare, kr 39 140 39 388 44 153 43 212 41 713 Varav pensionsskuld, kr 3 261 3 343 3 081 4 081 1 648 Eget kapital/invånare, kr 25 107 25 818 26 836 28 103 30 532 Årets resultat invånare, kr 568 363 971 1 001 2 441 Ansvarsförbindelse pensioner/invånare,kr 27 858 27 995 29 372 28 672 28 216 Övriga ansvarförbindelser/ invånare,kr 15 004 15 078 16 076 16 319 16 407
OLIKA KOSTNADERS ANDEL AV SKATTEINTÄKTER OCH BIDRAG (%) 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens nettokostnader 96,9 97,4 96,3 95,6 95,1 Avskrivningar 4,6 4,6 4,6 4,7 5,2 Nettokostnadsandel 92,3 92,8 91,7 90,8 89,9 Finansnetto 1,9 1,9 1,9 1,4 0,7 Nettokostnader inklusive finansnetto 98,9 99,3 98,2 96,9 95,8 INVESTERINGSVOLYM OCH SJÄLVFINANSIERINGSGRAD (%) 2011 2012 2013 2014 2015 Investeringsvolym/Nettokostnader 5,7 5,0 12,3 5,4 7,2 Avskrivningar/Nettoinvesteringar 83,5 93,6 38,7 91,6 76,7 FINANSIERINGSBILDEN AV INVESTERINGAR OCH SJÄLVFINANSIERINGSGRADEN (MKR) 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamhetsnetto (exklusive avskrivningar) 28,9 27 33,8 43,1 53,6 Finansiering via rörelsekapital 0 0,2 0 0 0 Finansiering via ökad skuldsättningsgrad 0 0 0 0 0 Årets nettoinvesteringar (materiella) 27,8 25 62,5 28,6 38,7 Självfinansieringsgrad (%) 104,0 108,0 54,1 150,7 138,5 ÅRETS RESULTAT 2011 2012 2013 2014 2015 Årets resultat (M kr) 5,7 3,6 9,6 9,8 23,9 Årets resultat/skatter och statsbidrag (%) 1,1 0,7 1,8 1,8 4,2 Årets resultat/eget kapital (%) 2,3 1,4 3,6 3,6 8,0 SOLIDITET 2011 2012 2013 2014 2015 Soliditet 39,1 39,6 37,8 39,4 42,3 Tillgångsförändring % 1,0 0,1 8,0-1,3 2,0 Förändring av eget kapital % 2,3 1,4 3,6 3,6 8,0 SKULDSÄTTNINGSGRAD ggr 2011 2012 2013 2014 2015 Total skuldsättningsgrad 1,6 1,5 1,6 1,5 1,4 - varav avsättningsgrad (pensioner) 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 - varav kortfristig skuldsättningsgrad 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 - varav långfristig skuldsättningsgrad 0,9 0,9 1 0,9 0,8 Haparanda Stad Årsredovisning 2015 34(79)
LIKVIDITET UR ETT RIKSPERSPEKTIV 2011 2012 2013 2014 2015 Kassalikviditet (%) 98 128,8 109 119 101 Rörelsekapital (Mkr) -2,4-2,4 35 12,6 1,7 FINANSIELLA NETTOTILLGÅNGAR 2011 2012 2013 2014 2015 Omsättningstillgångar + finansiella anläggningstillgångar 175,1 176,1 193,8 173,9 174,3 Kort- och långfristiga skulder 360,3 357 406,1 383,0 392,4 Netto -185,2-180,9-212,3-209,1-218,0 PENSIONSÅTAGANDE (MKR) Pensioner som kortfristig skuld Avsättning till pensioner Pensioner äldre än 1998 Total pensionsskuld 2011 2012 2013 2014 2015 12,3 12,7 14 13,9 14,4 32,7 33,1 30,5 39,9 16,1 279,7 277,4 290,4 280,7 276,3 324,7 323,2 334,9 334,5 306,9 Placering pensionsmedel 47,5 47,6 47,2 52,3 49,0 Känslighetsanalys En kommun påverkas många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. I tabellen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar Haparanda stads finansiella resultat. Ränteförändring med 1%, 1-års sikt Löneförändring med 1% Bruttokostnadsförändring med 1% Skatteintäkter 1 % Generella statsbidrag med 1% 0,0 mkr 3,0 mkr 7,0 mkr 3,6 mkr 1,7 mkr Haparanda Stad Årsredovisning 2015 35(79)
Finansiella nyckeltal RESULTAT - KAPACITET 2012 2013 2014 2015 Nettokostnader/skatteintäkter & statsbidrag 92,8% 91,7% 90,8% 89,9% Avskrivningar/skatteintäkter & statsbidrag 4,6% 4,6% 4,7% 5,2% Finansnetto/skatteintäkter & statsbidrag 1,9% 1,9% 1,4% 0,7% Kostnadernas andel av skatteintäkter & statsbidrag 99,3% 98,2% 96,9% 95,8% Årets resultat/skatteintäkter och statsbidrag 0,7% 1,8% 3,1% 4,2% Årets resultat/eget kapital 1,4% 3,6% 3,6% 8,0% S jälvfinansieringsgrad av nettoinvesteringar 108% 54% 151% 139% Investeringsvolym/nettokostnader 5,0% 12,3% 5,4% 7,2% Avskrivningat/nettoinvesteringar 93,6% 38,7% 91,6% 76,7% S oliditet 39,6% 37,8% 39,4% 42,3% Tillgångsförändring 0,1% 8,0% -1,3% 2,0% Förändring av eget kapital 1,4% 3,6% 3,6% 8,0% Total skuld- och avsättningsgrad 1,5 1,6 1,5 1,4 - varav avsättningsgrad (pensioner) 0,1 0,1 0,1 0,1 - varav kortfristig skuldsättningsgrad 0,5 0,5 0,5 0,5 - varav långfristig skuldsättningsgrad 0,9 1,0 0,9 0,8 RIS K - KONTROLL 2012 2013 2014 2015 Kassalikviditet 129% 109% 119% 101% Rörelsekapital, Mkr -2,4 35,0 12,6 1,7 Finansiella nettotillgångar, Mkr -180,9-212,3-209,1-218,0 Budgetavvikelse, årets resultat, Mkr 2,3 8,2 6,3 1,4 Haparanda Stad Årsredovisning 2015 36(79)
Tio år i sammandrag (MKR) RESULTATRÄKNING Intäkter Kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och statsbidrag Finansnetto Extraordinärt Årets resultat Kommunstyrelsen Intäkter Kostnader Netto Barn- och ungdomsnämnden Intäkter Kostnader Netto Socialnämnden Intäkter Kostnader Netto 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 148,5 183,5 142,6 151,9 162,9 157,6 175 185,8 176,4 192,9-555,6-576,2-586,2-599,3-605,9-624,3-647,7-670,2-678,4-703,1-21 -22,4-24,2-23,1-27,3-23,2-23,4-24,2-26,2-29,7-428,1-415,1-467,8-470,5-470,3-489,9-496,1-508,6-528,2-539,9 453,1 467,3 484,4 489 501,3 505,4 509,6 528 552,6 567,6-4,8-5,9-12 -12,8-8,5-9,8-9,9-9,8-7,5-3,8 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 20,2 46,3 4,6 5,7 22,5 5,7 3,6 9,6 9,8 23,9 78,4 83,6 80 75,5 78,8 77,2 76 96,2 96,5 99,0-138,9-148,2-167,4-150 -150,6-150,9-148,2-168,4-164,9-169,1-60,5-64,6-87,4-74,5-71,8-73,7-72,2-72,2-68,4-70,1 102,9 97,1 93,5 88,5 77,1 66,1 66 69,7 64,7 68,6-309,3-316,7-324,3-324,7-312,3-301,8-305,3-312,7-305,8-312,1-206,4-219,6-230,8-236,2-235,2-235,7-239,3-243 -241,2-243,5 50,2 52,6 61,6 69 78 78,7 84,8 88,2 94,2 99,9-211,2-215,5-235,5-250,3-265,6-276,7-277,9-296,3-312,9-332,3-161 -162,9-173,9-181,3-187,6-198 -193,1-208,1-215,7-232,4 Nettoinvesteringar 37,3 59,7 24,2 26,2 23,6 27,8 25 62,5 28,6 38,7 BALANSRÄKNING Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Skulder och avsättningar Summa skulder och eget kapital 516,5 553,4 550,7 555,1 533,2 491,2 491,1 526,4 539,5 545,6 50,5 46,9 60,3 81,7 105,6 153,9 154,7 175,4 158,5 161,9 567 600,3 611 636,8 638,8 645,1 645,8 701,8 693,0 707,5 160,7 208,8 213,9 219,6 246,3 252,1 255,7 265,3 275,1 299,0 406,3 391,5 397,1 417,2 392,5 393 390,1 436,5 423,0 408,5 567 600,3 611 636,8 638,8 645,1 645,8 701,8 698,0 707,5
4. Ekonomisk redovisning Utfall Utfall Budget Avvikelse Tkr 2015 2014 2015 budget 2015 Verksamhetens intäkter 187 497 176 366 169 823 17 675 Verksamhetens kostnader -702 966-678 372-683 073-19 893 Avskrivningar -29 676-26 154-24 574-5 102 Verksamhetens nettokostn -545 145-528 160-537 825-7 320 Skatteintäkter 370 707 364 185 371 311-604 Statsbidrag 180 576 171 684 185 089-4 513 Fastighetsavgift 16 349 16 705 17 033-684 Finansiella intäkter 6 405 5 292 1 502 4 903 Finansiella kostnader -10 298-12 830-11 800 1 502 Resultat före extraord. poster 18 594 16 876 25 310-6 716 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Bokslutsdisposition Årets resultat 18 594 16 876 25 310-6 716 Jämförelsestörande poster 5 329-7 122 5 329 Justerat resultat 23 923 9 754 25 310-1 387-4 Haparanda Stad Årsredovisning 2015 38(79)
4.1 Resultaträkning 2014 2015 Tkr Not Staden Staden Verksamhetens intäkter 1 176 366 187 497 Verksamhetens kostnader 2-678 372-702 966 Avskrivningar -26 154-29 676 Verksamhetens nettokostnader -528 160-545 145 Skatteintäkter 3 364 185 370 707 Statsbidrag 3 188 389 196 925 Finansiella intäkter 4 5 292 6 405 Finansiella kostnader 5-12 830-10 298 Resultat före extraordinära poster 16 876 18 594 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Jmf-störande post -7 122 5 329 Skattekostnad Bokslutsdispositioner Årets resultat 6 9 754 23 923 Haparanda Stad Årsredovisning 2015 39(79)
4.2 Balansräkning 2014 2015 Tkr Not S taden S taden TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGS TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 8 579 521 Mark,byggnader,tekn.anläggningar 9 477 762 489 165 Maskiner och inventarier/leasingavtal 10 45 760 43 458 Finansiella anläggningstillgångar 11 15 398 12 397 Summa anläggningstillgångar 539 499 545 541 OMS ÄTTNINGS TILLGÅNGAR Förråd, lager, expl.fstgh 12 4 215 4 146 Kortfristiga fordringar 13 116 872 104 761 Likvida medel 14 37 444 53 037 Summa omsättningstillgångar 158 531 161 944 SUMMA TILLGÅNGAR 698 030 707 485 EGET KAPITAL OCH S KULDER EGET KAPITAL 15 275 063 298 987 varav årets resultat 9 754 23 923 AVS ÄTTNINGAR Avsättn för pensioner inkl löneskatt 16 39 947 16 139 Avsättning skatter Skulder Långfristiga skulder 17 237 084 232 084 Kortfristiga skulder 18 145 936 160 275 Summa skulder 422 967 408 498 S UMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 698 030 707 485 Borgens och övriga ansvarsförbind. 19 148 958 155 151 Pensionsskuld intjänad t.o.m. 971231 280 670 276 319 inkl löneskatt Leasingavgifter, operationella 20 10 793 5 519 Haparanda Stad Årsredovisning 2015 40(79)
4.3 Finansieringsanalys 2014 2015 Tkr Not Staden Staden DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 9 754 23 923 Justering för av- och nedskrivningar 26 154 29 676 Justering ökn/minskning kortfristiga skulder 15 042 14 339 Justering ökn/minskn kortfristiga fordringar 1 631 12 111 Justering ökn/minskn förråd, lager 35 69 Justering för gjorda avsättningar 21 9 715-6 016 Justering övriga ej likvidpåverkande poster 21 1 980-3 561 Expl.fstgh/övrigt 32 204 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 86 761 46 618 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 0 Investering i materiella anläggningstillgångar -42 244-38 764 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 45 45 Investering i finansiella anläggningstillgångar 4 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -42 195-38 719 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Kortfristig del Nyupplåning/ 0 0 Amortering av pension 98-99 -18 229 Amortering av skuld -38 100-5 000 Utdelning 3 000 Minskning av långfr fordran -3 000 4 000 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -41 100-16 229 Likvida medel vid årets början 24 224 37 444 Likvida medel vid årets slut 37 444 53 037 Årets kassaflöde 13 220 15 593 Haparanda Stad Årsredovisning 2015 41(79)
4.4 Noter Tkr Staden Staden Not 1 Verksamhetens intäkter 2014 2015 Intäkter Försäljningsmedel 11 109 11 141 Taxor och avgifter 38 814 39 218 Hyror och arrenden 14 387 15 178 Bidrag 93 054 106 542 Försäljning verksamhets/entreprenad 19 002 15 202 Försäljning anläggninsgtillgångar 216 Summa not 1 176 366 187 497 Not 2 Verksamhetens kostnader Kostnader Inköp anläggningstillgångar 3 609 3 828 Inköp av anl- o underh mtrl 4 484 4 247 Bidrag och transfereringar 35 664 33 050 Köp av verksamhet 87 026 75 380 Konsult, o övrigatjänster 4 762 26 504 Personalkostn inkl pensionskostnad 448 939 459 680 Hyror o fstghkostn 38 219 55 662 Förbr.mtrl o rep 31 994 33 679 Transp,resor,försäkringar 23 675 10 936 Summa not 2 678 372 702 966 Not 3 Skatteintäkter och statsbidrag Kommunalskatt 365 199 371 048 Slutavräkning -1 083-762 Prognos 69 421 Kostnadstutjämning -6 981-2 927 Inkomstutjämning 126 013 131 535 Utjämningsbidrag Lss 18 956 19 803 Regleringsavgift/bidrag 2 297-379 Strukturbidrag 31 399 31 041 Fastighetsavgift 16 705 16 349 Summa not 3 552 574 566 129 Not 4 Finansiella intäkter Räntor likvida medel 165 108 Räntor kundfordringar 93 32 Utdelning aktier,andelar,värdepapper 1 000 3 000 Försäljningsvinster fonderade medel 1 171 1 810 Kursvinst 263 130 Utlån/borgensavg koncftg 652 516 Återf av nedskrivning fin tillgångar 916 111 Övriga ränteintäkter 1 032 698 Summa not 4 5 292 6 405
Tkr Staden Staden Not 5 Finansiella kostnader 2014 2015 Räntor anläggningslån 4 345 681 Ränta pensionsskuld inkl Rips ränta 312 0 Ränteswap 6 930 8 572 Nedskrivning fonderade medel 69 58 Förlust avyttring värdepapper 158 69 Övriga räntekostnader 1 016 918 Summa not 5 12 830 10 298 Övriga upplysningar finansiella kostn Lånevolym 237 100 000 232 100 000 Snittränta 3,85% 3,99% Räntebindningstid/år 4,78 4,73 Kapitalbindningstid/år 2,20 1,65 Derivat i % av skuld 98% 100% Andel kapitalförfall inom 1 år 21% 22% Räntekänslighet 1-års sikt, 1 % skift 500 000 kr 0 kr Swappremie 6 421 338kr 7 897 390kr Not 6 Årets resultat Årets resultat enligt res.räkn 9 600 23 924 Reavinster enl. undantagsmöjl. -691 Synnerliga skäl KL 8:5 Summa not 6 8 909 23 924 Not 7 Jämförelsestörande poster Reavinst mark/fastighet -359 173 Reaförlust mark/fastighet 0-215 Pensionsavs fört.valda 7 481 0 AFA-försäkring 2004 0 5 371 Summa not 7 7 122 5 329 Not 8 Immateriella anläggningstillgångar Ingående balans 637 579 Avskrivningar -58-58 Summa not 8 579 521 Haparanda Stad Årsredovisning 2015 43(79)
Tkr Staden Staden Not 9 Fastigheter och anläggningar 2014 2015 Ing ackumulerat anskaffn.värde 796 846 834 857 Nyanskaffningar 38 011 34 817 Avyttring, övr inkomster 0 0 Investeringsbidrag 0 0 Utg ack anskaffningsvärde 834 857 869 674 Ingående avskrivningar 336 359 357 095 Årets avskrivning 20 736 23 414 Utgående ack avskrivningar 357 095 380 509 Summa not 9 477 762 489 165 Komponentavskrivning ej tillämpat Spec. av anläggningarna: Markreserv 6 938 7 238 Verksamhetsfastigheter 221 933 226 959 Fastigh/anläggn för affärsverks 63 820 68 351 Gator, vägar och parker 181 359 182 920 Fastigh för annan verks 3 712 3 697 Summa not 9 477 762 489 165 Not 10 Maskiner och inventarier Ing ackumulerat anskaffn.värde 95 919 100 107 Nyanskaffningar 4 233 3 947 Avyttring, övr inkomster -45-45 HTF övertagna maskiner o inventarier 0 0 Utg ack anskaffningsvärde 100 107 104 009 Ingående avskrivningar 48 987 54 347 Årets avskrivning 5 360 6 204 Utgående ack avskrivningar 54 347 60 551 Planenligt restvärde 45 760 43 458 Summa not 10 45 760 43 458 Not 11 Värdepapper och andelar Grundfondskapital Haparanda Värmeverk AB 1 000 1 000 Stiftelsen Haparandabostäder 3 400 3 400 Summa grundfondskapital 4 400 4 400 Haparanda Stad Årsredovisning 2015 44(79)
Aktier IUC 30 30 Filmpool Nord 146 146 Kollektivtrafikmyndigheten (Länstrafiken) 257 257 BRAB 250 250 IT Norrbotten AB 34 34 Norrbottens energikontor 10 10 HTFAB, Hpda tekn o fstgh 300 300 Kommuninvest 540 540 Lappiahalli OY 99 99 Norrbothniabanan 25 25 Länsservice Norrb läns landsting 3 3 Swedbank 4 3 Summa aktier 1 698 1 697 Tkr Staden Staden Långfristig fordran Övr långfristig fordran 2014 2015 JAK, stödsparande 100 100 Haparanda värmeverk mfl 7 000 4 000 Stiftelsen Haparandabostäd 0 0 Förlagslån Kommuninvest 2 200 2 200 Summa långfristiga fordringar 9 300 6 300 Summa not 11 15 398 12 397 Not 12 Förråd/lager/expl.fstgh Förråd/lager 1 753 1 684 Exploateringsfastigheter 2 462 2 462 Summa not 12 4 215 4 146 Not 13 Kortfristiga fordringar Fakturafordringar 13 834 11 884 Momsfordran 6 959 2 754 Förutbet kostn/uppl intäkter 43 217 41 161 Övriga fordringar 236 57 Fordr hos Staten 363 202 Summa 64 609 56 058 Kortfristiga placeringar Nyanskaffning 8 956 6 111 Försäljning -10 479-11 198 Nedskrivning Återföring av nedskrivning 988 54 Depå 5 552 7 023 Pensionsmedel 47 246 46 712 Summa 52 263 48 702 Haparanda Stad Årsredovisning 2015 45(79)
Staden Staden 2014 2015 Summa not 13 116 872 104 760 Not 14 Likvida medel Kassa, bank och plusgiro 37 444 53 037 Summa not 14 37 444 53 037 Not 15 Eget kapital Anläggningskapital Anläggningstillgångar 543 550 545 541 Anläggningslån -237 084-232 084 Pensionsavs/övr.avsättn -39 947-16 139 Avsättn skatter 0 0 Summa 266 519 297 318 Rörelsekapital Omsättningstillgångar 158 531 161 944 Kortfristiga skulder -149 987-160 275 Summa 8 544 1 669 Summa not 15 275 063 298 987 Not 16 Pensionsavsättning IB 30 461 39 947 Förändring pensionsavsättning 1 798-13 812 Löneskatt 436-3 350 Förtroendevalda 6 020-5 435 Löneskattfört. 1 461-1 318 FFU -229-120 OPF KL 228 Summa not 16 39 947 16 140 varav befintliga visstidspensioner 0 0 varav aktualiserade 97% 97% Not 17 Långfristiga skulder Ingående balans 275 184 237 084 Kortfristig del 0 0 Amorteringar -38 100-5 000 Amorteringar leasingskuld 0 0 Nyupplåning 0 0 Summa not 17 237 084 232 084 Haparanda Stad Årsredovisning 2015 46(79)
Tkr Staden Staden Not 18 Kortfristiga skulder 2014 2015 Amortering nästkommande år 0 0 Leverantörsskulder 15 627 14 678 Gåvomedel 1 149 1 161 Avräkningar 1 007 1 386 Semesterlöneskuld 24 440 25 074 Uppl kostn/förutbet intäkter 19 618 37 507 Pensionsavgift,individuell del 13 932 14 459 Invbidr/Explo.vinst 56 106 51 687 Övriga kortfristiga skulder 14 057 14 323 Summa not 18 145 936 160 275 Not 19 Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser Stiftelsen Haparandabostäder, lån 148 958 146 274 Bottenvikens Reningsverk, lån 7 500 7 500 Bostadsfinansiering småhus 1 526 1 377 Summa not 19 157 984 155 151 Not 20 Leasing Operationella leasingavtal Maskiner och inventarier Förfall inom 1 år 482 648 Förfall inom 1-3 år 4 352 2 893 Transportmedel Förfall inom 1 år 153 108 Förfall inom 1-3 år 2 424 1 949 Elevdatorer förfall 1-3 år 3 382 2 775 Summa 10 793 8 373 Finansiell leasing Maskiner och inventarier 0 0 Förfall inom 1 år Summa not 20 10 793 8 373 Haparanda Stad Årsredovisning 2015 47(79)
Tkr Staden Staden Not 21, Finansieringsanalys 2014 2015 Swedbank 708 292 Nordea 233 0 Garantum 0-3 920 Eric Penser -800-759 Sip Nordic -1 664-700 Förändring Depå 2 515 1 472 Förlust avyttr/nedskr värdepapper Vinst avyttr/återf nedskr värdepapper 988 54 Summa 1 980-3 561 Utdelning Haparanda Värmeverk 3 000 Aktier, andelar köp Minskning långfr fordringar, värmeverk 4 000 Minskning pensionsskuld 98-99 -18 229 Amortering långfristig låneskuld -5 000 Ökning långfr fordringar 0 Förlust vid avyttr anl.tillgångar 0 Förlust vid avyttr anl.tillgångar 0 Summa -16 229 Avsättning Förändr av avsättn pensioner 1 486 4 434 Löneskatt förtroendev 1 460-3 350 Förtroendevalda pens 6 020-5 434 Finansiell kostnad 312 Förändr av löneskatt 436-1 318 FFU -229-120 OPF KL -184 Löneskatt OPF KL -44 Summa 9 485-6 016 Uppskjuten skatt 0 0 Summa not 21 11 465-25 806 Haparanda Stad Årsredovisning 2015 48(79)
4.5 Koncernen i siffror KONCERN Koncern Staden Habo Värmeverket Brab RESULTATRÄKNING 100 100 50 35 Verksamhetens intäkter 228 614,4 187 497,0 39 071,0 37 044,0 14 567,0 Jämförelsestörande intäkter 5 544,0 5 544,0 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens kostnader -726 798,6-702 966,0-29 529,0-23 937,0-11 169,0 Jämförelsestörande kostnader -215,0-215,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar -35 872,1-29 676,0-3 024,0-4 256,0-2 983,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens nettok. -528 727,3-539 816,0 6 518,0 8 851,0 415,0 Skatteintäkter 370 707,0 370 707,0 0,0 0,0 0,0 Generella statsbidrag och utjämning 196 925,0 196 925,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella intäkter 3 078,0 6 405,0 110,0 79,0 0,0 Finansiella kostnader -16 005,3-10 298,0-5 855,0-234,0-605,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat före extra- 25 977,5 23 923,0 773,0 8 696,0-190,0 ordinära poster Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Bokslutsdisposition -1 056,5 0,0 0,0-2 246,0 190,0 Aktuell skatt -719,5 0,0 0,0-1 439,0 0,0 Uppskjuten skatt enl företags årsred 13,5 0,0 0,0 27,0 0,0 Uppskjuten skatt obesk reserv 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Minoritetens andel i årets resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 24 215,0 23 923,0 773,0 5 038,0 0,0 Haparanda Stad Årsredovisning 2015 49(79)
KONCERN BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Koncern Staden Habo Värmeverket Brab Anläggningstillgångar 100 100 50 35 Immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Goodwill 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Licenser mm 521,0 521,0 0,0 0,0 0,0 Summa immaterilla anläggn.tillg. 521,0 521,0 0,0 0,0 0,0 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader o tekn. anl.tillg 663 996,3 489 165,0 171 903,0 538,0 7 598,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Maskiner och inventarier 74 991,4 43 458,0 396,0 51 452,0 15 461,0 Övriga materiella anl.tillg. 1 709,7 0,0 0,0 3 054,0 522,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa materiella anläggn.tillg. 740 697,4 532 623,0 172 299,0 55 044,0 23 581,0 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, m.m. 6 137,0 6 097,0 40,0 0,0 0,0 Andelar i koncernföretag -4 950,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga fordringar 392,0 0,0 392,0 0,0 0,0 Långfristiga fordringar 4 300,0 6 300,0 0,0 0,0 0,0 Uppskjutna skattefordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa finansiella anl.tillg. 5 879,0 12 397,0 432,0 0,0 0,0 Summa anläggningstillgångar 747 097,4 545 541,0 172 731,0 55 044,0 23 581,0 Omsättningstillgångar Förråd, lager,expl 4 815,4 4 146,0 254,0 732,0 141,0 Kundfordringar 14 191,3 11 884,0 1 461,0 3 785,0 0,0 Övriga fordringar 3 943,0 3 014,0 186,0 1 374,0 160,0 Förutbet kostn/uppl intäkter 44 609,9 41 161,0 342,0 4 447,0 2 524,0 Kortfristiga placeringar 48 702,0 48 702,0 0,0 0,0 0,0 Kassa och bank 73 790,5 53 037,0 13 728,0 11 869,0 3 117,0 Summa omsättn.tillgångar 190 052,0 161 944,0 15 971,0 22 207,0 5 942,0 SUMMA TILLGÅNGAR 937 149,4 707 485,0 188 702,0 77 251,0 29 523,0 Haparanda Stad Årsredovisning 2015 50(79)
EGET KAPITAL, AVSÄTTN OCH SKULDER Eget kapital Koncern Staden Habo Värmeverket Brab 100 100 50 35 Ingående eget kapital 340 576,2 275 064,0 33 566,0 12 989,0 14 642,0 Utdelning 0,0 0,0 0,0-6 000,0 0,0 Direktbokn mot eget kapital 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 24 215,0 23 923,0 773,0 5 038,0 0,0 Nyemission 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Balanserad vinst 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa eget kapital 364 791,2 298 987,0 34 339,0 12 027,0 14 642,0 Obeskattad reserv(föreg år) 0,0 0,0 0,0 50 554,0 0,0 (Andelen eget kapital) Minoritetsintressen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avsättningar Pernsioner och liknande förpliktelser 16 139,0 16 139,0 0,0 0,0 0,0 Avsättn skatter obeskatt reserv -44,5 0,0 0,0 44,0-190,0 Avsättn skatter enl företags årsred 0,0 0,0 0,0 0,0 Avsättn skatter överv.förvärvsanalys 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga avsättningar 66,5 0,0 0,0 0,0 190,0 Negativ goodwill 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa avsättningar 16 161,0 16 139,0 0,0 44,0 0,0 Skulder Långfristiga skulder Långfristiga skulder 384 123,8 232 084,0 145 382,0 8 000,0 13 308,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa långfrist. skulder 384 123,8 232 084,0 145 382,0 8 000,0 13 308,0 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 15 695,0 14 678,0 1 508,0 782,0 469,0 Upplupna kostn/förutbet intäkt 45 327,7 37 507,0 6 471,0 2 238,0 659,0 Övriga kortfristiga skulder 111 051,8 108 090,0 1 002,0 3 608,0 445,0 Summa kortfrist skulder 172 074,4 160 275,0 8 981,0 6 628,0 1 573,0 Summa skulder 556 198,2 392 359,0 154 363,0 14 628,0 14 881,0 SUMMA EK, AVS. OCH SK 937 150,4 707 485,0 188 702,0 77 253,0 29 523,0 Haparanda Stad Årsredovisning 2015 51(79)
KONCERNFINANSIERINGSANALYS Koncern Staden Habo Värmeverket Brab 100 100 50 35 Årets resultat 27 215,0 23 923,0 773,0 5 038,0 0,0 Justeringar för av- och nedskrivningar 35 830,1 29 676,0 2 982,0 4 256,0 2 983,0 Justering gjorda avsättn pensioner o övriga avsättn -6 016,0-6 016,0 0,0 0,0 0,0 Justering för ianspråktagna avsättn pensioner o övriga avsättn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -2 980,2-3 561,0 0,0 1 198,0-52,0 Medel från verksamheten före 54 048,9 44 022,0 3 755,0 10 492,0 2 931,0 förändring av rörelsekapital Ökn(-)/minskn(+) förråd och varulager 275,9 69,0 84,0 214,3 45,0 Ökn(-)/minskn(+) kortfristiga fordringar 14 238,6 12 111,0 898,0 2 520,0-87,0 Ökn(+)/minskn(-) kortfristiga skulder 12 720,1 14 339,0-739,0-1 337,0-604,0 Kassaflöde från den löpande 81 283,4 70 541,0 3 998,0 11 889,3 2 285,0 verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering i materiella anläggningstillgångar -41 244,5-38 764,0-78,0-3 846,0-1 370,0 Försäljning av materiella anläggningstillångar 295,0 45,0 250,0 0,0 0,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 88,0 0,0 88,0 0,0 0,0 Kassaflöde från den löpande -40 861,5-38 719,0 260,0-3 846,0-1 370,0 investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Amortering av skuld -10 788,5-5 000,0-2 677,0-6 013,0-300,0 Amortering av pensionsskuld -18 229,0-18 229,0 0,0 0,0 0,0 Ökning långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utdelning 0,0 3 000,0 0,0-6 000,0 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 4 000,0 4 000,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från -25 017,5-16 229,0-2 677,0-12 013,0-300,0 finansieringsverksamheten Årets kassaflöde 15 404,4 15 593,0 1 581,0-3 969,7 615,0 Likvida medel vid årets början 58 385,7 37 444,0 12 147,0 15 838,0 2 502,0 Likvida medel vid årets slut 73 790,1 53 037,0 13 728,0 11 869,0 3 117,0 Haparanda Stad Årsredovisning 2015 52(79)
RESULTATRÄKNING 2012-2015 KONCERNEN Mkr 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens intäkter 227,2 234,9 219,5 228,6 Jämförelsestörande intäkter 0,0 0,0 0,4 5,5 Verksamhetens kostnader -679,8-702,7-700,8-726,8 Jämförelsestörande kostnader 0,0 0,0-7,5-0,2 Avskrivningar -29,5-28,1-32,2-35,9 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -482,1-495,9-520,6-528,7 Skatteintäkter 344,9 355,1 364,2 370,7 Generella statsbidrag och utjämning 164,8 172,8 188,4 196,9 Finansiella intäkter 7,6 6,6 5,1 3,1 Finansiella kostnader -24,9-23,5-19,4-16,0 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 10,3 15,1 17,7 26,0 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,1 0,0 0,0 Bokslutsdisposition 0,0-0,6-1,9-1,1 Aktuell skatt 0,0 0,0 0,0-0,7 Uppskjuten skatt -1,2-0,6 0,0 0,0 Minoritetens andel i årets resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT 9,1 14,0 15,8 24,2 Haparanda Stad Årsredovisning 2015 53(79)
BALANSRÄKNING 2012-2015 KONCERN Mkr 2012 2013 2014 2015 Förändring TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Goodwill 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Licenser mm 0,8 0,6 0,6 0,5 0,1 Summa immateriella anläggningstillgångar 0,8 0,6 0,6 0,5 0,1 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader o tekn. anl.tillg 612,7 641,5 655,9 664,0 8,1 Maskiner och inventarier 73,3 77,4 76,2 75,0-1,2 Övriga materiella anl.tillg. 0,6 1,6 3,3 1,7-1,6 Summa materiella anläggningstillgångar 686,6 720,5 735,4 740,7 5,3 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, m.m. 1,0 1,2 1,2 1,2-0,1 Övriga fordringar 33,4 0,4 0,5 0,4-0,1 Långfristiga fordringar 9,2 7,3 5,8 4,3-1,5 Uppskjutna skattefordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa finansiella anläggningstillgångar 43,6 8,9 7,5 5,9-1,7 Summa anläggningstillgångar 731,0 730,0 743,5 747,1 3,8 Omsättningstillgångar Förråd, lager,expl 5,6 33,7 5,1 4,8-0,3 Kundfordringar 16,8 29,0 18,8 14,2-4,6 Övriga fordringar 11,1 4,6 8,1 3,9-4,2 Förutbet kostn/uppl intäkter 53,0 41,5 46,4 44,6-1,8 Kortfristiga placeringar 14,1 50,3 52,3 48,7-3,6 Kassa och bank 49,0 44,9 59,5 73,8 14,3 Summa omsättn.tillgångar 149,6 204,0 190,2 190,0-0,2 SUMMA TILLGÅNGAR 880,6 934,0 933,7 937,1 3,6 Haparanda Stad Årsredovisning 2015 54(79)
Mkr 2012 2013 2014 2015 Förändring EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 283,8 308,4 321,8 340,6 18,8 Direktbokn mot eget kapital 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 12,9 14,0 15,8 24,2 8,4 Balanserad vinst 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa eget kapital 296,7 322,4 337,6 364,8 27,2 Minoritetsintressen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avsättningar Pernsioner och liknande förpliktelser 32,7 30,4 39,9 16,1-23,8 Avsättning skatter 5,2 1,3 2,3-0,5-2,8 Övriga avsättningar 0,0 0,2-0,9 0,6 1,5 Negativ goodwill 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa avsättningar 37,9 31,9 41,3 16,2-25,1 Skulder Långfristiga skulder Långfristiga skulder 407,9 437,0 394,6 384,1-10,5 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa långfristiga skulder 407,9 437,0 394,6 384,1-10,5 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 15,9 29,8 17,3 15,7-1,6 Upplupna kostn/förutbet intäkt 56,4 32,1 27,9 45,3 17,4 Övriga kortfristiga skulder 65,9 80,8 114,5 111,1-3,4 Summa kortfristiga skulder 138,2 142,7 159,7 172,1 12,4 Summa skulder 546,1 579,7 554,3 556,2 1,9 SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 880,7 934,0 933,2 937,2 4,0 Haparanda Stad Årsredovisning 2015 55(79)
5.VA-Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE VA-verksamheten består av drift och skötsel av de kommunala vatten-, spill- och dagvattens ledningsnät samt vattenverk och avloppsreningsverk. VA-verksamheten ombesörjer tjänster som innefattar dricksvattenleverans, omhändertagande av spill- och dagvatten inom kommunens verksamhetsområde för de fastigheter som är anslutna till det kommunala va-ledningsnätet. Under år 2015 har viss ombyggnation av Mattila vattenverk skett i form av en tredje skyddsbarriär, ultraviolettstrålning. Seskarö vattenverk har bytt ut kemikaliedosering till ph-höjande filtermassa. Tre pumpstationer är uppbyggda och kommunikation är installerad till dessa. Byte av ledningssträcka efter Odlingsvägen, Köpmansgatan, Storgatan, Timmermans-gatan, Närstavägen och Smedjegatan. VA-anläggningar inklusive ledningsnätet har investerats i men kräver en större reinvestering. En förnyelseplan över ledningsnätet är framtaget. Exempelvis relining under väg 99, vissa ledningssträckor i byarna Seskarö, Vojakkala, Nikkala. Även viss ombyggnationer inne i vattenverk och avloppsreningsverk ute i byarna kräver utökade medel i investeringsbudgeten. En höjning av VA-taxan genomfördes vid halvårsskiftet med ca 10 %. Dock uppgick underuttaget i avgifter till -804 tkr under 2015. VATTEN- OCH AVLOPPSVERK Vattenverket i Mattila levererar dricksvatten till centralorten, Nikkala och norrut till byn Kankaanranta. Kommunen har även mindre vattenverk i Säivis, Seskarö, Sangijärvi, Kattilasaari, Oja, Kärrbäck, Tossa och Korpikylä. Kommunen har en distributionsanläggning i Lappträsk där dricksvattnet levereras från Myrdalens vattenverk i Kalix kommun. Kommunala avloppsreningsverk finns i Säivis, Seskarö, Karungi och Kukkola. Kommunen har 13 stycken kommunala markbäddar i byarna Lappträsk, Vojakkala, Kärrbäck, Seskarö och Sangijärvi. Kommunen har cirka ett 40-tal avloppspumpstationer. Kommunen har 301 km vattenledning, 145 km spilledning och 56 km dagvattenledning. 3 497 abonnenter RESULTATRÄKNING 2015 2014 Verksamhetens intäkter Not 1 21 138 20 543 Verksamhetens kostnader Not 2-18 638-18 255 Avskrivningar Not 3-2 500-2 288 Verksamhetens nettokostnader 0 0 Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skatt Årets resultat 0 0 Haparanda Stad Årsredovisning 2015 56(79)
BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR 2015 2014 Anläggningstillgångar Not 4 Vattenverk 10 416 10 199 Vattenledningar 37 150 32 089 Avloppsledningar 19 169 19 723 Markbäddar 1 168 1 277 Fordon 24 43 Summa 67 926 63 331 Omsättningstillgångar Kundfordringar 6 609 1 117 Upplupen intäkt, underuttag 804 2 032 Summa tillgångar 75 339 66 480 EGET KAPITAL OCH SKULDER Långfristiga skulder 67 926 63 331 Kortfristiga skulder, överuttag Kortfristiga skulder, förutbet anslutn.avg 412 608 Upplupna kostnader 7 001 2 541 Summa eget kapital och skulder 75 339 66 480 Haparanda Stad Årsredovisning 2014 57(79)
Not 1 Verksamhetens intäkter 2015 2014 Brukningsavgifter 20 513 19 646 Anslutningsavgifter 214 0 Periodiserade anslutningsavgifter 569 Övriga intäkter 411 328 Överuttag 0 Summa 21 138 20 543 *Antal abonnenter 3497 st 3485 st Not 2 Verksamhetens kostnader 2015 2014 Material, underhåll, hyror 8 668 8 460 Personalkostnader 3 559 3 322 Adm kostnader mm 262 340 Försäkringar, porto mm 485 340 Intern ränta 2 592 2 445 Entreprenader, konsulter 3 928 4 806 Underuttag -804-2 032 Kundförluster -52 574 Summa 18 638 18 255 Not 3 Avskrivningar enligt nominell metod 2015 2014 Anläggningstillgångar Avskrivn.tid Vattenverk, pumpstationer 25-30 år 818 737 Vattenledningar 45-50 år 999 922 Avloppsledningar 45-50 år 554 554 Markbäddar 27-30 år 110 56 Fordon 4-10 år 19 19 Summa 2 500 2 288 *Avskrivningen påbörjas månaden efter invest.utg Not 4 Anläggningstillgångar 2015 2014 Ingående anskaffningsvärden Vattenverk 28 164 25 693 Vattenledningar 45 705 42 922 Avloppsledningar 30 067 30 067 Markbäddar 2 678 2 678 Fordon 79 79 Summa 106 693 101 439 Haparanda Stad Årsredovisning 2014 58(79)
Periodens nyinvesteringar Vattenverk 1 035 2 471 Vattenledningar 6 060 2 784 Markbäddar 0 Summa 7 095 5 255 Utgående anskaffningsvärde 113 788 106 694 Ingående avskrivningar Vattenverk 17 965 17 228 Vattenledningar 13 616 12 694 Avloppsledningar 10 344 9 790 Markbäddar 1 401 1 345 Fordon 36 18 43 362 41 075 Periodens avskrivningar Vattenverk 818 737 Vattenledningar 999 922 Avloppsledningar 554 554 Markbäddar 110 56 Fordon 19 19 Utgående ackumulerade avskrivn 45 862 43 363 Utgående planenligt restvärde 67 926 63 331 Not 5 Resultat 2015 2014 Avstämning av resultat: Ingående fordran/skuld -3 287-1 255 Över/underuttag -804-2 032 Utgående ackumulerad skuld avs över/underuttag -4 091-3 287 Upplysningar: Avskrivningar påbörjas månaden efter det att en investering i ett objekt gjorts. Anslutningsavgiften redovisas som en intäkt i resultaträkningen. Anslutningsavgiften periodiseras och behandlas som en förutbet kostnad. Leverantörsfakturorna har periodiserats vid bokföring. Reglering av över- och underuttag Överuttag periodiseras Utjämnas över en treårsperiod Underuttag belastar resultatet Förlusttäckning inom tre år Haparanda Stad Årsredovisning 2014 59(79)
6. Verksamhetsberättelser 6.1 Kommunstyrelsen Tkr Budget Utfall Avvikelse Intäkter -71 846-99 032 27 186 Kostnader 142 234 169 067-26 833 Summa 70 388 70 035 353 Tkr Budget Utfall Avvikelse Kommunledning & KS 8 867 11 649-2 783 Medborgarkontor 6 530 5 946 583 Näringslivsenhet 4 442 2 948 1 493 Personalkontor 3 932 3 206 726 Ekonomikontor 4 797 3 953 845 Löne- & Pensionsökn 2015 1 748 0 1 748 IT-kontor 4 027 3 889 138 Kollektivtrafik 2 910 2 664 246 Samhällsplanering 1 065 1 056 9 Teknisk enhet 24 787 27 521-2 734 Gränssamarbetsutvecklare 408 405 3 Räddningstjänst 6 876 6 798 79 Summa 70 388 70 035 353 Pensionsförvaltning 15 472 15 458 14 Sammanfattning Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorganisation med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen ansvarar för följande enheter: Räddningstjänst, Tillväxtenheten, Gator och parker, VA och avfall, Fastigheter, Ekonomikontoret, Medborgarkontoret, IT-kontoret, Personalkontoret och Staben. Kommunstyrelsens ansvarsområde sträcker sig också till specifika ärendeområden såsom till exempel krisledning. Kommunstyrelsen resultat för 2015 är ett överskott om 353 tkr. Överskottet kan i största del hänföras till vakanta tjänster inom verksamhet. Året som gått Kommunledning & KS -2 783 tkr Kommunledningens budget innehåller olika typer av verksamheter som är övergripande för hela kommunen som exempelvis klimatarbete, marknadsföring, kvalitetsarbete, ungdomsprojekt etc. Här under ingår även staben och samhällsplanering. Enheten uppvisar ett kraftigt underskott om 2 783 tkr då återbetalning skett av felaktigt uttagna avgifter samt kostnader i samband med avtalsgranskningen för Barents Center. Näringslivsenhet +1 493 tkr Enheten uppvisar ett överskott då flertalet tjänster har varit vakanta under året. Medborgarkontoret +583 tkr Överskottet beror till största delen på lägre personalkostnader än budgeterat. Tjänstledigheter, sjukskrivningar och pensionsavgångar har inte ersatts. Haparanda Stad Årsredovisning 2014 60(79)
Personalkontor +726 tkr Enheten har haft vakanser gällande personalchef och personalstrateger under året. Ett överskott gentemot budget beräknas då personalkostnader varit lägre än budgeterat. Ekonomikontor +845 tkr Ekonomikontoret visar på positiv avvikelse mot budget pga. mindre personalkostnader än budgeterat samt en anställning har finansierats via lönebidrag. Löne- och pensionsökn +1 748 tkr Löne- och pensionsökningarna visar ett överskott gentemot budget med 1 748tkr. IT-kontor +138 tkr Överskottet för IT-kontoret beror på lägre personalkostnader. Samhällsplanering +9 tkr Samhällsplanering gör ett överskott på 9 tkr. Teknisk enhet -2 734 tkr Enheten har under de senaste åren drabbats av driftstopp och kostsamma reparationer beroende på den dolda underhållsskuld som finns för VA-nätet, gator och fastigheter. Under 2015 har problemen fortsatt främst gällande fastighetssidan och problem med vattenskador. Underhållsarbete och reparationer medför att ett underskott på -2 285 tkr på fastighetssidan. En lokalutredning för att fastställa lokalernas skick och framtida behov har startat under 2015. Även VA-enheten har haft fortsatta bekymmer med läckage och driftstörningar, vilket medfört en översyn av VA avgifterna. Det medförde drygt 10 % höjning och enheten underskott minskar till -595 tkr. Enheten arbetar vidare med upprättande av underhållsplaner som innefattar hela verksamheten. I och med avgiftshöjningen vid halvårsskiftet räknar enheten med en budget i balans år 2016. Gatuavdelningen gör ett överskott på +146 tkr. avverkning av skog har bidragit till överskottet, trots ökade kostnader för vägbidrag samt ökade energikostnader. Pensionsförvaltning +14 tkr Under de senaste åren har pensionsutbetalningarna ökat för kommunen och utvecklingen har fortsatt under 2015. Prognosen för framtiden utvisar att dessa fem kommande år kommer vara de tuffaste gällande utbetalningar. Dock medför lösen av större delen av skulden från 1998-1999 års pensioner något minskade utbetalningar framöver. Räddningstjänst +79 tkr För 2015 uppvisar Räddningstjänsten ett mindre överskott, främst besparing av personalkostnader. Framtid Kommunstyrelsens framtida uppdrag kan komma att förändras om exempelvis kommunallagens utökade uppsynsplikt beslutas from 2018 samt om utökade kommunala uppdrag åläggs kommunerna exempelvis avfallshanteringen. Regionfrågan och ev förändrad kommunindelning är också framtida omvärldsfaktorer som har betydelse. Den faktiska demografiska utvecklingen, påverkar lokalstrukturen framöver. En lokalöversyn med fokus på skolstrukturen har påbörjats. I framtiden kommer förmodligen en översyn av fler kommunala lokaler bli nödvändig. Den digitala satsningen gällande bredbandsutbyggnaden behöver ta fart, ett utredningsuppdrag är lämnat och samverkansmöjligheter är under utredning. Den digitala strategin har reviderats för länet och förmodligen behöver den nationella finansieringen stärkas för att uppnå bredband till hela kommunen. Framtida kompetensförsörjningen av specialister och ledare är också en stor utmaning för kommunen. Arbetsmarknaden i kommunen är en mycket viktig faktor i kombination med de flyktingar som under de närmaste två åren kan förväntas bli permanent bosatta i kommunen. Sysselsättningen för unga och flyktingar två områden som har stor betydelse för kommunens framtida utveckling. Haparanda Stad Årsredovisning 2014 61(79)
Nämndens mål (Kommunstyrelsen) Nämndens Mål Indikatorer Senaste kommentar Haparanda ska bli en attraktivare handels- och besöksort genom fler besök och ökad handel Haparanda ska bli en attraktivare handels- och besöksort genom fler besök och ökad handel Skapa förutsättningar för ett dynamiskt näringsliv genom fler etableringar och arbetstillfällen samt förbättra relationen till näringslivet. Antal besöksnätter (kommersiella) Handelsvolymer, Handelsindex Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om den KOMMUNALA SERVICEN till företagen, Nöjd-Kund- Index 0-100? (SKL Insikt) Antal besöksnätter (TEMrapporten september -15, resultatet avser 2014), Vi samarbetar i dagsläget med Swedish Lapland Visitors Board. De är regionens officiella företrädare för besöksnäringen och verkar för att stötta näringens behov. Genom dem får Haparanda tillgång till TEM-rapporten. Målet anses ej uppnådd. Försäljningsindex är ett mått som visar relationen mellan vad invånarna i kommunen konsumerar och vad butikerna på orten faktiskt omsätter. Ett index över 100 visar att butikerna omsätter mer än vad invånarna konsumerar. Haparandas totala försäljningsindex ligger på 306 (+18). Som jämförelse har Luleå 113 (+1) och Norrbotten 102 (+2). Försäljningsindex för dagligvaror i Haparanda är 207 (+20) medan försäljningsindex för sällanköpsvaror är hela 414 (+14). Haparandas totala försäljningsindex har ökat från 200 till 306 mellan åren 2007 och 2014. Under 2014 var den totala omsättningen i detaljhandeln i kommunen 1,87 miljarder kr (+6 %). Målet anses uppnådd. Resultatet visar att servicen är fortfarande mycket bra och över snittet i Sverige. Målet anses som uppnådd när det gäller servicenivån. Haparanda Stad Årsredovisning 2014 62(79)
Nämndens Mål Indikatorer Senaste kommentar Öka attraktiviteten och tillgängligheten genom förbättrad infrastruktur Nettokostnad infrastruktur, kr/inv Stora satsningar har genomförts för att förbättra väg och VA-nät i kommunen. Under 2014 genomfördes investeringar om 11,2mkr, prognosen för 2015 beräknas stanna på 14,4 mkr. Skapa klimatsmart verksamhet genom minskad energiförbrukning Haparanda ska bli en mer attraktiv ort genom ökad säkerhet och trygghet. Öka medborgarnas delaktighet genom ökad dialog och kommunikation Energiförbrukning, MWh Trygghet- och säkerhet (Rankingplats) - sammanvägt värde Information för alla - SKL's undersökningen av hemsidan Fjärrvärmeförbrukningen för året minskat totalt 9,8 % (1228,5 MWH). Dock har elförbrukningen ökat så att den totala minskning uppgår till -2,5% (-453 MWH) Implementeringen av ett nytt system med graddagjusterat resultat pågår varav en jämförelse kan göras mot temperatur och förbrukning. Trygghet och säkerhet 2015 resultaten avser mätperioden är 2012-2014. Sammanvägd värde på antal personskador, bränder, anmälda våldsbrott och stölder under perioden placerar Haparanda på 207 av landets 289 kommuner. Resultatet har pendlat under och över 200 de senaste åren. Även invånarenkätens resultat 2015 visar att Haparandabor är oroliga för sin trygghet. Hälften är oroliga för inbrott stöld och skadegörelse samt att mer än en tredjedel känner sig otrygg när man går ut ensam på kvällen. Målet anses ej uppnådd. Hemsidan, SKL: Senaste resultatet är från år 2015 ligger på index 69 vilket är en marginell förbättring från 2014. Innan 2014 hade vi förbättrat oss 4 år i rad, men har nu stannat i utvecklingen. Arbete pågår med att se över hemsidan. Ett mål att nå riksgenomsnittet (för närvarande 80) senast 2017 är inte ett orealistisk mål om alla tar sitt ansvar för sina verksamhetssidor. Målet anses som uppnådd. Haparanda Stad Årsredovisning 2014 63(79)
6.2 Socialnämnden Budgetfördelning 2015 Gemensam verksamhet Arbetsmarknadsåtgärder Äldreomsorg LSS Social omsorg Årets resultat Tkr Budget Utfall Avvikelse Intäkter 89 332 99 863 10 532 Kostnader 311 646 332 258-20 613 Summa 222 314 232 395-10 081 Tkr Budget Utfall Avvikelse Intäkter 89 332 99 863 10 531 Kostnader 311 646 332 258-20 612 Summa 222 314 232 395-10 081 Driftsredovisning Tkr Budget Resultat Avvikelse Gemensam verksamhet 40 835 39 351 1 484 Arbetsmarknadsåtgärder 5 150 4 110 1 040 Stöd & omsorg, Äldre 104 155 106 452-2 297 Stöd & omsorg, funktionsnedsatta 44 156 48 576-4 420 Individ & familjeomsorg 28 018 33 906-5 887 Summa 222 314 232 395-10 081 Sammanfattning Socialnämnden gör ett underskott på -10 081tkr grund av ökade kostnader inom individ- och familjeomsorgen, LSS/SFB samt Resursverkstan. Haparanda Stad Årsredovisning 2014 64(79)
Året som gått Gemensam verksamhet Socialförvaltningens gemensamma verksamheter gör ett överskott med +1 484 tkr. Anledningen till överskottet är minskade utgifter för driftentreprenad. I avvaktan på organisationsförändringen så är inte biträdande förvaltningschef tillsatt under årets andra halva. Stöd och omsorg, äldre Lunden Under 2015 har Lundens särskilda boende kunnat hålla sin budget i balans och avslutar året med litet underskott på -38 tkr. Hemtjänsten Första kvartalet visade att belastningen inom verksamheten var väldig hög. Verksamheten påbörjade arbetet med att effektivisera resurserna. För 2015 uppvisar hjälp i hemmet ett underskott på -768 tkr. HSL-enheten HSL-enhetens verksamhet visar negativt resultat på -644 tkr Detta på grund av ökade personalkostnader inom nattpatrullen. Klippan Klippans enhet gör ett underskott på -195 tkr. Verksamheten har avvaktat med rekryteringen av personal till det nya BPSD-boendet för att balansera socialförvaltningens underskott. Behovet av platserna för perioden har inte varit akuta. Stöd och omsorg, funktionsnedsatta Stöd och Omsorg, LSS Gruppbostäder och Dagverksamhet Resultatet för omsorgen visar ett underskott på -889 tkr. Verksamheten har under året haft ökade sjuklönekostnader. SFB/LSS-Personlig assistans SFB- och LSS-området gör ett underskott på -3 530 tkr. Verksamheten har under årets första halva fått nya ärenden samt ändrade beslut från Försäkringskassan. Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen gör ett underskott på -7 539 tkr. Jämfört med förra året har IFO fler institutionsplaceringar. Underskottet härrör sig till största del till verksamheterna familjehem och vårdinstitution vuxna. Under 2015 har antalet placeringar gällande barn och unga ökat. Placeringarna är kostsamma då de barn/ungdomar som placeras har haft komplicerade svårigheter. Socialpsykiatrin För året 2015 fick verksamheten ett tilläggsanslag på 1,4 milj. för att kunna tillsätta nattbemanning i socialpsykiatriska boendet. Verksamheten har kunnat effektivisera schemaläggningen och gör ett positivt resultat på +125 tkr. Resursverkstan Målet för Resursverkstans verksamhet är att intäkterna och kostnaderna ska vara i balans. Trots detta täcker inte intäkterna de kostnaderna som verksamheten har haft under året. Efterfrågan från externa kunder har varit mindre än beräknad. Resursverkstan gör ett negativt resultat som balanseras med arbetsmarknadsåtgärder. Totala underskottet blir -1 618 tkr. Integration Integrationens verksamhet har ökat markant under året 2015. Antalet ensamkommande asylsökande pojkar ökade stort under hösten på grund av den rådande flyktingsituationen. Verksamheten gör ett positivt resultat för året på +4 185 tkr. Överskottet för integrationen kommer att behövas för framtida behov. Framtid I framtiden kommer socialförvaltningen ha en stor utmaning i arbetet med att skapa en ekonomi i balans. Till största del är förvaltningens arbete lagstyrt. Ekonomin för dessa verksamheter tål inte stora förändringar under året och detta är något som bör tas hänsyn till i kommande budgetprocesser. Under 2015 har gruppen av personer 65+ blivit den största i Haparanda. Allt fler äldre får hjälp och stöd i hemmet. Färre vårdplatser och kortare vårdtider gör att äldre personer skrivs ut från sjukhus med stora vård och omsorgsbehov. De får istället hjälp i hemmet, vilket ökar behovet av hemsjukvård, hemtjänst och stöd av anhöriga. Utöver utmaningar som finns inom äldreomsorgen har även belastningen hos individ- och familjeomsorgen ökat. Den psykiska ohälsan bland barn och unga vuxna är något som skapar utmaningar. Det är viktigt att hela kommunen i sina verksamheter arbetar med tidiga insatser för att fånga upp problemen redan i ett tidigt skede. Förvaltningen har påverkats av den kraftigt ökade flyktingströmmen från Mellanöstern under 2015. Detta är något som kommer att beröra hela kommunen under de kommande åren. Integrationsenheten bedrivs med statliga medel. I dagsläget är det oklart på nationell nivå kring frågor som rör integrationspolitiken och hur den kommer formas i framtiden. Under tiden måste kommunen hålla sig uppdaterad om vad som krävs, vara påläst och samtidigt arbeta utifrån lokala behoven för att lyckas med att integrera de nyanlända i samhället. Socialförvaltningens integrationsenhet har fått öka sin verksamhet och kommer att göra det även under det kommande året. Flyttningsströmmen belastar även Individ och familjeomsorgen. Haparanda Stad Årsredovisning 2014 65(79)
Målredovisning Socialnämnden Utvecklingsområden (Vision 2020) KF:s Inriktningar Nämndens Mål Hållbar livsmiljö HaparandaTornio skall vara en attraktiv, säker och trygg nav för alla att bo i och vilja flytta till (Kommunfullmäktige) Stärka kunskapen om bygdens kulturarv för att som medborgare i Haparanda kommun känna sig stolt över sin hemort. (gemensamt mål för SN och BUN) Kulturombud finns på enheterna. Studiebesök genomförda. Kulturella inslag i vardagen ex musik och teater. (Socialnämnden) Skapa och tillgängliggöra attraktiva miljöer. Klippans boende har under året skapat miljöer för sinnen och rörelse. (Socialnämnden) Medborgaren i centrum (Kommunfullmäktige) Hög kundnöjdhet gällande kvalitet, bemötande, tillgänglighet, delaktighet och kunnig personal jämfört med genomsnittet i Sverige. Det läggs stort fokus på bemötande och tillgänglighet ute på våra enheter. Detta tas upp såväl via utbildningar som i målarbetet via personliga åtaganden för våra medarbetare. Förvaltningsledningen har genomgått en utbildning i att kunna använda sig av resultaten i öppna jämförelser och därigenom kunna få in rätt statistik och använda resultaten som underlag för att höja effektivitet och kvalitet. (Socialnämnden) Öka gemenskap, jämställdhet, delaktighet och trygghet i samhället. Arbete för gemenskap, trygghet och delaktighet pågår i verksamheterna. (Socialnämnden)
Utvecklingsområden (Vision 2020) KF:s Inriktningar Nämndens Mål Vi skall arbeta långsiktigt förebyggande för att förbättra livsvillkoren för medborgare i HaparandaTornio (Kommunfullmäktige) Att aktivt arbeta med förebyggande och tidiga insatser jmf. med likvärdiga kommuner I Sverige (Öppna Jämförelser) Viljan samarbetar med elevhälsan i förbyggande arbetet mot droger. ABC erbjuds till alla föräldrar som en generell insats i Haparanda. Intresset har varit stort att anmäla sig till träffarna. Föräldrautvärdering: alla föräldrar fick skriftligen lämna utvärdering i skala (1-5)..Deltagarna önskar att det finns även ABC för tonårsföräldrar och obligatorisk för alla föräldrar. Alla deltagare har rekommenderat ABC till andra föräldrar. Arbetet med gröna kortet fungerar väl och utvecklas ständigt utifrån utmaningarna. Multiprofessionella möten underlättar för den enskilde när behov av stöd finns. Familjens hus samarbetar med den nya öppna förskolan för nysvenskar Famille" som är en ingång till förskolan. (Socialnämnden) Systematiskt arbeta för en budget I balans Genomgång av ekonomi sker kontinuerligt med cheferna. Prognos månadsvis till nämnd och verksamhet. Trots detta har inte förvaltningen kunnat uppnå ett resultat i balans med budgeten. Verksamhetsområden där åtgärder har kunnat genomföras under årets gång har gett resultat. Största utmaningen för nämnden har varit IFOs verksamhet med institutionsplaceringar. Behoven inom området är omöjliga att förutse. (Socialnämnden) Främja den psykiska och fysiska hälsan bland medborgarna. Ur folkhälsostatistiken framgår olika områden som ska prioriteras. Gröna kortet är en bra metod för att skapa multiprofessionella möten och därmed samordna insatser. SAM (Samverka, Agera, Motivera) syftet är att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. (Socialnämnden) Haparanda Stad Årsredovisning 2014 67(79)
Utvecklingsområden (Vision 2020) KF:s Inriktningar Nämndens Mål Minska riskbruk och missbruk av tobak, alkohol och droger. I somras uppdagades flera unga vuxna som hade långtgående problem med missbruk. För att fånga upp barn och unga i riskzon har de gemensamma utskottet för SN och BUN samlat krafterna för att agera i tid och arbeta förebyggande med tidiga insatser. (Socialnämnden) Gränslös Kunskap Vi ska arbeta för ett livslångt och gränslöst lärande och stödja en positiv utveckling av verksamheterna (Kommunfullmäktige) Öka tillgängligheten och användandet av digital information och teknik på ett hälsofrämjande sätt. Verksamheterna arbetar med att hitta nya arbetssätt som stöds av digitala verktyg. Arbetsmetoder testas med hjälp av digitala lösningar för att ge stöd till brukare, anhöriga samt till vård och omsorgspersonal. (Socialnämnden) Haparanda Stad Årsredovisning 2014 68(79)
6.3 Samhällsbyggnadsnämnden Tkr Budget Utfall Avvikelse 395 320 75 Summa 395 320 75 Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för miljö- och hälsoskyddstillsynen, livsmedelskontrollen, bygglovshandläggning samt planer i kommunen. Det operativa arbetet utförs av samhällsbyggnadskontoret samt planeringschef. Målredovisning Samhällsbyggnadsnämnden Utvecklingsområden (Vision 2020) KF:s Inriktningar Nämndens Mål Senaste kommentar Hållbar Livsmiljö Vi ska skapa ett hållbart, långsiktigt och klimatsmart HaparandaTornio Säkra god livsmedelshantering Den riskbaserade kontrollplanen är färdigställd och översynen av rutinerna har påbörjats. Kontroll enligt livsmedelslagstiftningen sker löpande i enlighet med gällande kontrollplan. Säkra miljö- och hälsoskydd På grund av hög arbetsbelastning under sommaren har arbetet med upprättande av rutiner och att skapa en tidsplan för inventeringen av enskilda avlopp tillfälligt avstannat. Den riktade hälsoskyddstillsynen fortgår enligt plan. Tillsyn enligt miljöbalken sker löpande i enlighet med gällande tillsynsplan. Främja en giftfri och hållbar miljö Arbetet med obligatorisk ventilationskontroll och energioch klimatrådgivningen fortgår enligt planen. Arbetet med enkelt avhjälpta hinder har inte hunnit påbörjas under årets första två tertial. Tillsyn enligt plan- och bygglagen har skett löpande. HaparandaTornio skall vara en attraktiv, säker och trygg nav för alla att bo i och vilja flytta till God framförhållning att kunna tillhandahålla attraktiv, byggbar mark för olika ändamål Mark har säkerställt förolika ändamål i alla samhällen genom översiktsplanen Medborgaren i centrum Tillhandahålla god service För att utveckla service och rättssäkerhet pågår ett arbete avseende upprättande av rutiner och mallar på byggsidan, samtidigt som kontorets personuppgiftsregister och dokumenthanteringsplan ses över. Insikt, en servicemätning av kommunen myndighetsutövning, har genomförts under våren 2015. Resultatet kommer att offentliggöras i september. Haparanda Stad Årsredovisning 2014 69(79)
6.4 Barn- och ungdomsnämnden Budgetfördelning 2015 Gemensam verksamhet Förskola/Grundskola/Särskola Ungdomsutbildning Vuxenlärande Kosthåll/Lokalvård Resursstöd Elevvård/Elevstöd Ungdomsverksamhet Fritid Kultur/Folkbildning Årets resultat Tkr Budget Utfall Avvikelse Intäkter 59 378 68 561 9 182 Kostnader 305 122 312 084-6 962 Summa 245 743 243 522 2 220 Driftsredovisning Tkr Budget Resultat Avvikelse Gemensam verksamhet 21 574 19 568 2 005 Förskola/Grundskola/Särskola 132 294 132 780-486 Ungdomsutbildning/Vuxenlärande 41 186 41 712-526 Kosthåll/Lokalvård 468-400 869 Resursstöd elever 15 874 15 561 313 Ungdomsverksamhet fritid 3 467 3 337 130 Fritidsverksamhet 18 255 18 429-174 Kultur 6 258 6 211 47 Stadsbibliotek 6 367 6 325 42 Summa 245 743 243 528 +2 220 Året som gått För året 2015 gör Barn- och ungdomsnämnden ett överskott på 2 220tkr. Verksamheterna har klarat av att hålla budgetramarna utan större avvikelser. Gemensam verksamhet De gemensamma verksamheterna gör ett positivt resultat på 2 005 tkr. Under året har förvaltningen ansökt nya riktade statsbidrag. Cirka 1,2 milj. kronor är riktade statsbidrag för lågstadiesatsningen. Redovisning av pengarna kommer att göras under 2016. Förskola/grundskola/särskola För-, grund- och särskolans verksamheter uppvisar sammanlagt i helårsresultat ett underskott på -486 tkr. Underskottet beror på ökade personalkostnader som kan täckas av de riktade statsbidragen. Ungdomsutbildning vuxenlärande Ungdomsutbildningen och vuxenlärandet gör ett underskott på -526 tkr. Kostnaderna för interkommunala elever utanför kommunen har varit högre samt att intäkterna för elever från andra kommuner har varit lägre än budgeterad. Kost-/lokalvård Kost- och lokalvård avslutar året med ett överskott på 869 tkr. Anledningen är vikariatet för kostchefen som har organiserats tillfälligt inom den befintliga ledningsstrukturen. Även kostnaderna för de egna matlagningen har varit lägre än budgeterat. Haparanda Stad Årsredovisning 2014 70(79)