Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Relevanta dokument
Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00.

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 5 april 2013

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013

Tentamen i Elektronik, ESS010, den 15 december 2005 klockan 8:00 13:00

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan :00-13:00

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

5 OP-förstärkare och filter

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

Laboration - Va xelstro mskretsar

Tentamen i Elektronik fk 5hp

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Tentamen i Elektronik, ESS010, och Elektronik för D, ETI190 den 10 jan 2006 klockan 14:00 19:00

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

Tentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

Föreläsning 4, Ht 2. Aktiva filter 1. Hambley avsnitt 14.10, 4.1

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen april 2006

Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen januari 2008

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Laboration II Elektronik

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

TENTAMEN Elektronik för elkraft

Svar till Hambley edition 6

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 4 Operationsförstärkare

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Figur 1 Konstant ström genom givaren R t.

TENTAMEN Elektronik för elkraft HT

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Elektronik 2018 EITA35

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15

Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger )

Elektronik 2017 EITA35

Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0

Filter. Mätteknik. Ville Jalkanen, TFE, UmU. 1

Operationsfo rsta rkarens parametrar

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Laboration - Operationsfo rsta rkare

Tentamen den 20 oktober TEL108 Introduktion till EDI-programmet. TEL118 Inledande elektronik och mätteknik. Del 1

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

2. Strömförstärkare: Både insignal och utsignal är strömmar. Förstärkarens inresistans

Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Du behöver inte räkna ut några siffervärden, svara med storheter som V 0 etc.

OP-förstärkare. Idealiska OP-förstärkare

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E1 och D

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)

Förstärkarens högfrekvensegenskaper. Återkoppling och stabilitet. Återkoppling och förstärkning/bandbredd. Operationsförstärkare.

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

MOSFET:ens in- och utimpedanser. Småsignalsmodeller. Spänning- och strömstyrning. Stora signaler. MOSFET:ens högfrekvensegenskaper

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Lösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans

Andra ordningens kretsar

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Föreläsning 29/11. Transienter. Hambley avsnitt

Övningsuppgifter i Elektronik

Ellära och Elektronik. Föreläsning 7

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

TENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp

Föreläsning 4/11. Lite om logiska operationer. Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Kap 3 - Tidskontinuerliga LTI-system. Användning av Laplacetransformen för att beskriva LTI-system: Samband poler - respons i tidsplanet

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

nmosfet och analoga kretsar

Föreläsning 3/12. Transienter. Hambley avsnitt

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den.

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Instruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

Ellära 2, Tema 3. Ville Jalkanen Tillämpad fysik och elektronik, UmU. 1

Elektronik 2018 EITA35

Transkript:

Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt 60p. Uppgifterna är inte ordnade på något speciellt sätt. Läs därför igenom alla uppgifter innan du börjar lösa dem. Några uppgifter är uppdelade i deluppgifter. Av totalt 60 möjliga poäng fordras minst 30 för godkänt. Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteknik. Observera! För att rättning av lösning skall komma i fråga fordras att den är läslig samt klart och tydligt uppställd. Glöm inte att skriva namn och personnummer på alla blad. Du som erhållit betyget 3,0 genom labförhör kan inte mista detta pga dåligt resultat. Lycka till! 1

1 I handeln finns nu kondensatorer med extremt hög kapacitans tex 50F. a) Vilken tidskonstant τ har parallellkopplingen av en 50F kondensator och en resistor på 1kΩ? (3p) b) Bestäm energin i en 50F kondensator uppladdad till 2V. (3p) c) Hur lång tid tar det för spänningen att sjunka från 2V till 1V om en resistor på 1kΩ ansluts parallellt över kondensatorn vid tiden t = 0? Ställ upp ett uttryck och fyll i siffrorna samt uppskatta storleksordningen på svaret. (Du behöver inte räkna ut det exakt) (4p) 2 En musiksignal består av sinusformade signaler mellan 20Hz och 20kHz. Man vill dela upp signalen i två signaler som innehåller frekvenser under respektive över 1kHz. a) Konstruera och dimensionera filter som på bästa sätt löser uppgiften. Generatorns utresistans är 50Ω och efterföljande kretsar har mycket hög inresistans. (3p) b) Rita in de asymptotiska kurvorna för amplitud och fas för din konstruktion i Bodediagrammet sist i tentamenshäftet. (4p) c) Antag att insignalen är en sinus med amplituden 1V och frekvensen 1kHz. Vad blir utsignalen om man kan addera de båda utsignalerna utan att påverka filteregenskaperna? (dvs kommer filtren att förändra amplitud och/eller fas) (3p) 3 Insignalen är en sinusformad spänning med låg frekvens och en amplitud mellan 1V och 15V. i D 10k +15V 2mA 1mA v in -15V v ut v D 0,5 0,6 Diodens karaktäristik a) Analysera kopplingen. (Hur är förstärkaren återkopplad?) (3p) b) Rita in- och utspänningarna samt spänningen på OPns utgång vid 10V amplitud på insignalen. (4p) c) Varför har man kopplat på detta sättet - Vad har man vunnit? (3p) 2

4 Använd approximationen Ideal OP för att analysera kopplingen nedan. Antag att v in är en ideal spänningskälla som ger en sinussignal med amplituden 1V, vinkelfrekvensen ω och medelvärdet 0. v in (t) v ut (t) R C a) Ange ungefärliga värden på kopplingens in- och utimpedans. (3p) b) Bestäm kopplingens (frekvensberoende) överföringsfunktion, H(jω) = V ut /V in. (3p) c) Ange ett uttryck för utsignalens tidsberoende som funktion av insignalens tidsberoende, v ut (t) = f{v in (t)}. Antag att v in (t) har varit påslagen under lång tid så att alla inledande transienter avklingat. (4p) 5 En traditionell spänningsregulatorkoppling finns i figuren 1) nedan. Man kan anta att negativ återkoppling gäller och att OPn är ideal i båda figurerna. +10V +10V vref 1kΩ 1kΩ v UT v ref 1kΩ 1kΩ v UT 1) 2) a) Beräkna utspänningen v UT i figur 1 ovan om v ref är 2,5V. (2p) b) Förklara vilken förbättring som transistorn i figur 2 bidrar med. (3p) c) Kommer transistorns v GS att påverka utspänningen i figur 2. Motivera ditt svar! (2p) d) Beskriv eller visa i någon av figurerna ovan hur man kan göra spänningen variabel utan att ändra v ref och inom vilket område utspänningen kan variera då. (3p) 3

6 En integrerad digital krets är kopplad enligt figuren. V DD = 3V A B V DD R Q Sanningstabell A B Q 0 0 0 1 1 0 1 1 1 motsvarar V DD och 0 motsvarar jord (GND) a) Fyll i sanningstabellen för hur utsignalen Q beror på insignalerna A och B. (4p) b) Beskriv hur man skall välja transistor med avseende på V TO för att kopplingen skall fungera? (3p) c) Det är inte lämpligt att ha en resistor i en integrerad krets av många skäl, tex tar resistorer stor plats att integrera och det ger i detta fall kretsen dåliga utegenskaper. Visa hur man kan förbättra kopplingen genom att ersätta resistorn med transistorer. (3p) 4

Namn: Bodediagram till uppgift 2. Du kan riva av sidan och lämna in den med dina lösningar. 80 20log (H(jω)) 135 φ 60 90 40 45 20 0 0-45 -20-90 -40-135 10 100 1k 10k 100k 1M f ω -180 10 100 1k 10k 100k 1M ωf 5

SVAR Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap SVAR Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. 1

SVAR Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. 1 a) τ = RC = 50 000s = ca 13,9 timmar b) W = 0,5CV 2 = 100J c) vt () = V 0 e t τ vt () = 1 = 2e t 50000 t = 50000 ln( 2) = ( 34657s) 2 a) Tex RC lågpass och högpass med ingångarna parallellkopplade. Det är lämpligt att använda resistorer som är mycket större än 50Ω. Brytfrekvensen för ett RC-nät både högpass och lågpass är 1/(2πRC) = 1kHz. Med R = 10kΩ blir C = 15,9nF. b). 20log (H(jω)) φ 135 Högpass 90 Lågpass 45 80 60 40 20 0-20 -40 0-45 -90-135 -180 10 100 1k 10k 100k 1M f 10 100 1k 10k 100k 1M ω c) Om man adderar de båda överföringsfunktionerna med ω = 1/RC så blir den resulterande överföringsfunktionen 1 dvs utsignalen blir som insignalen. ωf 3 a) Återkopplingen fungerar då OPns utgång är negativ för då leder dioden. Detta inträffar för positiva insignaler (inverterande OPkoppling). För övrigt leder inte dioden och då finns det ingen återkoppling dvs OPn fungerar som komparator och OPns utgång går till +15V men utgången v UT följer insignalen. b) Med 10V amplitud ger de positiva insignalerna att OPns utgång går låg och dioden leder. Då kommer spänningen på OPns minusingång att hamna på jordpotential på grund av den negativa återkopplingen. Utspänningen blir noll eftersom det är samma spänning. De negativa insignalerna får OPns utgång att gå till +15V och dioden leder inte. Då kommer spänningen på OPns minusingång att följa insignalen eftersom OPns inimpedans är hög och dioden inte leder. Utspänningen följer insignalen. c) Kopplingen är en perfekt likriktare som inte har diodens spänningsfall. 2

SVAR Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. 4 a) R in oändlig och R ut ungefär 0. b) H(jω) = 1+1/(jωRC). c) v in ligger över R eftersom spänningen mellan OPns ingångar är noll. 1 Kondensatorn laddas med strömmen v in /R. v ut () t = v in () t + ------- v RC in () t 5 a) Kopplingen är en vanlig ickeinverterande OPkoppling. v UT = (1+1k/1k)2,5V = 5V. b) Transistorn kan leverera större ström till utgången än vad en normal OP kan. c) v GS kommer inte att påverka utspänningen. Enklast kan man se det genom att räkna på kopplingen. Spänningen över det vänstra motståndet är v ref och då blir utspänningen 2v ref eftersom spänningen över det andra motståndet måsta vara v ref, de har ju samma ström. d) Genom att göra någon av resistorerna variabel kan man ändra utspänningen. Min utspänning är v ref och max utspänning är ca +10V (med reservation för OPns max utspänning och v GS för transistorn.) 6 Se Exercise 12.14 i boken 3