Förutsättningar för föräldrastöd - ledarskap och samverkan Dokumentation från konferens i Göteborg den 18 maj 2011 Foto: Mattias Ahl. Källa Socialdepartementet 1
Lennart Rådenmark och Ulrika Ankargren från Länsstyrelsen i Västra Götaland var moderatorer. I kongresshallen på Folkets Hus i Göteborg hölls konferensen Förutsättningar för föräldrastöd. Temat för konferensen var ledarskap och samverkan. 2
Barnen är här och nu - de går inte i repris Landshövding Lars Bäckström inledde konferensdagen och talade om föräldrarnas viktiga roll för sina barn och om att ansvaret som förälder varar livet ut. Han berättade bland annat att Statens Folkhälsoinstitut delat ut pengar till ett antal kommuner i projekt som följs av forskare vid Göteborgs, Linköpings och Uppsala universitet. Tre projekt som arbetar för att utveckla det generella föräldrastödet är Samverkan kring föräldrastöd Sjuhärad/Södra Älvsborg, Föräldrastödssamverkan A (Ale) till Ö (Öckerö) och Föräldrastöd i samverkan Uddevalla-Fyrbodal 2009-2011. Det är härligt att se vad mycket gott som försiggår här i Västra Götaland. Han säger att målsättningen är att alla föräldrar ska kunna erbjudas stöd till dess att barnen fyller 18 år. Regeringens strategi för ett utvecklat föräldrastöd bygger på att föräldrarna är de personer som har störst betydelse för sina barn och som därmed också påverkar barns hälsa. Kommuner och landsting har genom sina olika verksamheter ett ansvar för att uppnå en god hälsa och att stödja barn och deras familjer. Dagens konferens handlar om förutsättningar för föräldrastöd och särskilt om ledarskap och samverkan. Detta är frågor som är viktiga att diskutera. Lars Bäckström nämnde också konferenserna Barn av vår tid och Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? som Länsstyrelsen i Västra Götaland varit med och arrangerat under våren och som båda dokumenteras. Han uppmanade åhörarna att komma till konferensen Förebygg.nu som anordnas 16-17 november. Men jag vill lägga till några ord, för att travestera en reklamfilm, jag är inte bara landshövding, jag är också pappa, son och man. Att vara förälder är ett ansvar som finns kvar hela livet, säger Lars Bäckström. Han poängterade att det finns ett gemensamt ansvar för allas barn, men ansvaret betyder inte att det kan ersätta föräldrarna. Att ta det gemensamma ansvaret är att stödja hemmet och föräldrarna. Som förälder måste man våga vara en kärleksfull ledare som alltid bryr sig om, ställer rimliga krav och mål och hjälper barnet att nå dem. Man måste lära barnen att de alltid har rätt att misslyckas. Vi måste också lägga mer tid på våra barn. När kommer barnen in? Barnen är här och nu, de går inte i repris. Ett samhälle som stödjer föräldrarna är ett folkhem, ett hem för alla. Låt oss hjälpas åt att skapa det goda hemmet. Det är en vinst för alla. 3
Föräldrar ska vara snälla och lagom stränga Hur ska en bra förälder vara? Snäll, varm och lite sträng i en lagom mix, säger Sven Bremberg, barnläkare och föreläsare från Statens Folkhälsoinstitut. Enligt flera studier kan denna kombination i uppväxten bland annat leda till färre depressioner, mindre alkohol- och tobaksmissbruk, minskad användning av illegala droger och ge bättre matvanor hos den vuxna individen. Hur man är som förälder är den viktigaste frågan för barn, säger Sven Bremberg. Studier utförda av OECD visar att svenska 11- åringar hör till de barn som mår bäst i världen, medan 15-åringarna mår betydligt sämre. Samma undersökning i Finland och Holland visar att 11-åringarna mår lika bra som de svenska barnen, och att de även fortsättningsvis mår bra upp i tonåren. Varför denna skillnad i resultat? Skolan och arbetsmarknaden i Sverige är inte bra, men det räcker inte som förklaring, säger Sven Bremberg. Dagens samhälle är en komplex värld med oändligt många möjligheter. Det ger problem hos en tonåring som börjar kunna tänka självständigt. Sverige har kommit längst i världen i att skapa ett öppet samhälle, men det ställer krav på orientering. Hur förbereder man barnen bäst för detta? En annan aspekt är att vi i Sverige ägnar barnen mest tid från födelsen upp till sju års ålder, sedan sjunker engagemanget successivt upp till tonåren. En siffra att reflektera över är att en aktuell undersökning visar att vi ägnar 11 minuter i genomsnitt per dag åt samtal med våra barn, samtidigt som vi ägnar 20 minuter i genomsnitt till matlagning. Hur ska föräldrar vara? Ett sätt är att fråga barnen själva. Klara, 10 år, säger att Föräldrar ska vara snälla och lagom stränga, det stämmer bra överens med forskningen, säger Sven Bremberg. Psykologen Diana Baumrind har studerat hur den psykiska hälsan hos vuxna påverkas av vilken uppväxt barnen fått. Att vara fientlig eller avvisande är inte bra, men att enbart vara tillåtande och varm är inte heller bra. Det bästa är en mix av att vara varm och tillåtande men också restriktiv. Sven Bremberg berättade också att uppfostringsidéerna böljar fram och tillbaka under åren. Jaques Rosseau kom med radikal inriktning på 1700-talet då han ansåg att barn bör få utvecklas helt fritt och att man ska lägga så få hinder som möjligt i vägen för detta. Alva Myrdals idéer från 1930-talet utgick från att föräldrar inte är särskilt bra utan att det bästa var att låta professionen ta hand om uppfostran. Under efterkrigstiden kom en motreaktion mot detta synsätt via Skå Gustav Jonsson och senare även Anna Wahlgren. På 2000-talet har vi en ny trend med supernannys och Dr Phil med väldigt klara regler. 4
Enligt japansk barnuppfostran är varje barn en liten planta som det gäller att vårda så ömt som möjligt så att den växer. Men samtidigt måste man ansa grenarna så att plantan inte blir för yvig. Man ska vara snäll men också lagom sträng. Då är frågan: vad är lagom sträng? Studier av amerikanska forskarna M.D. Seery, E.A. Holman och R.C. Silver visar att barn som aldrig utsatts för påfrestningar får betydligt svårare att klara motgångar som vuxen. För 15 år sedan var det en trend att ta bort så mycket påfrestningar som möjligt för barnen. Det är inte optimalt, säger Sven Bremberg. En finsk (Aronen m fl) och en australisk (Cullen m fl) studie visar att föräldrar som fått rådgivande kontakter under barnets fem första levnadsår minskade depressionerna hos barnet med 40 procent vid 20-21 års ålder respektive med 37 procent vid 27-29 års ålder. Enligt forskning som redovisas av Stewart-Brown kan ett bättre samspel mellan föräldrar och barn leda till minskade beteendeproblem, minskad depression och ångest, minskat alkohol- och tobaksbruk, minskad användning av illegala droger, bättre matvanor och minskade risker för hjärt och kärlsjukdomar när barnet vuxit upp. Föräldrarollen i sin tur påverkas av den egna uppväxten, andra vuxna, media, professionella och kurser/studiecirklar. Att det behövs ett bra föräldrastöd är klart, frågan är hur det bäst organiseras. Kärnan i de olika stödprogrammen bör innehålla värme, praktisk träning och samtal om hur man ska göra om det spårat ut med barnet, säger Sven Bremberg. 5
Nationella Föräldrastödsprojektet 2009 fick Statens folkhälsoinstitut regeringens uppdrag att fördela 70 miljoner i stimulansbidrag för utveckling av kommunala strategier för föräldrastöd i enlighet med definitionen av föräldrastöd i Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla. Den nationella föräldrastödsstrategin Ska inspirera kommuner att utveckla stöd- och hjälpinsatser till föräldrar i deras föräldraskap Alla föräldrar med barn i åldern 0 17 år ska erbjudas ett generellt stöd Stödet ska vara frivilligt och ges utifrån föräldrars önskemål och behov Nyckelord är samverkan Totalt ansökte 47 olika projekt om projektmedel till föräldrastöd varav tio av dessa fick positivt besked. Tre av projekten som fick pengar är Samverkan kring föräldrastöd Sjuhärad/Södra Älvsborg, Föräldrastödssamverkan A (Ale) till Ö (Öckerö) lokala strategier för utvecklat föräldrastöd, och Föräldrastöd i samverkan Uddevalla- Fyrbodal 2009-2011. Ytterligare 60 miljoner i stimulansmedel delades ut under 2010 för att jobba mer fördjupat och utvärdera samt klargöra frågor som har betydelse för utveckling av föräldrastöd. Pengarna har fördelats till nio kommuner som samarbetar i projekten med universiteten i Örebro, Uppsala, Umeå, Göteborg och Linköping samt Karolinska institutet. Dessutom har Göteborgs universitet och Högskolan i Jönköping under 2011 fått dela på 10 miljoner för att följa upp och utvärdera stöd till föräldrar med barn som har en funktionsnedsättning. Sammanlagt har regeringen beviljat 140 miljoner till föräldrastödsprojekt. Utvecklande För att kunna ge ett bra stöd till föräldrar är det viktigt att ha kunskaper om ett utvecklande ledarskap. Genom det utvecklande ledarskapet mår individen och familjen bättre, säger organisationskonsulten Diana Sendlak-Brundin med bakgrund som yrkesofficer. En ledare som är ett föredöme, inspirerar, motiverar och visar personlig omtanke är exempel på en ledare med ett utvecklande ledarskap. Det innebär motsatsen till en auktoritär ledare. Ett utvecklande ledarskap betyder att man ställer kraftfulla frågor, öppna frågor av typen Vem?, Hur?, När?, Vilka?, På vilket sätt? i stället för: Varför gör du så, du vet ju att du inte får? De kraftfulla frågorna är frågor som utvecklar individer och grupper och som inte fastnar i nuläget utan ser framåt mot målet. Utvecklande ledarskap med ett coachande förhållningssätt innebär att man lyssnar aktivt och ställer kraftfulla frågor. Vi har ju fått två öron och en mun av någon anledning, eller hur? En bra ledare eller chef, och det är vi förhoppningsvis också som föräldrar, är samtidigt en person som fattar beslut, löser dagliga problem, ställer krav, tar ansvar, arbetar med värderingar, visar civilkurage 6
ledarskap bästa stödet och tänker långsiktigt. Ledaren ger stöd men backar inte för att konfrontera vid behov. Diana Sendlak-Brundin berättade att det krävs både motivation och potential för att utvecklas till en god ledare. Försvarshögskolans modell för ett utvecklande ledarskap visar att sämst resultat uppnås med en låt-gå attityd hos ledaren, tätt följt av en överkontrollerande attityd och ett ledarskap med krav och belöning (morot och piska). Bäst resultat uppnås i det utvecklande ledarskapet där chefen är ett föredöme, visar personlig omtanke och ger inspiration och motivation. Det utvecklande ledarskapet bygger på en inre motivation till skillnad från övriga ledarstilar som bygger på yttre motivation. Om en medarbetare ber chefen om hjälp och chefen svarar med att sitta med armarna i kors och säga ja men det är ju ditt ansvar då är det exempel på en chef som varken bryr sig om individ eller resultat. Diana Sendlak-Brundin gav åhörarna flera uppgifter att diskutera. En av dem var att ge förslag på hur man kan säga det överkontrollerande budskapet Jag hörde att du åkte 1:a klass igår. Det får du inte göra! med ett coachande förhållningssätt istället. Några förslag från publiken var Hur kom du fram dit du skulle? Var det vår överenskommelse?, Hur tänkte du då? Reflekterade du över bestämmelserna om att inte åka 1:a klass?. Med ett coachande förhållningssätt gör man allt för att inte skuldbelägga personen i fråga. Det handlar om att höja folk istället för att trycka till folk, säger Diana Sendlak-Brundin. En annan uppgift var att diskutera följande: Vad är det som gör att ni inte kan vara ett föredöme och inspirera, motivera och visa personlig omtanke? Finns det något i organisationen som hindrar utvecklingen till att bli en god ledare? Några reflektioner från publiken var att kulturer är något man skapar tillsammans och att det är svårt att ha ett utvecklande ledarskap om motivationen inte räcker till hos chefen eller om de egenskaperna inte efterfrågas vid rekrytering av chefer. Diana Sendlak-Brundin nämnde också att det gäller att ha civilkurage och våga säga ifrån också på de arbetsplatser där det är okej att kränka andra människor. Med en positiv människosyn och en bra struktur i organisationen får man en bra stämning på arbetsplatsen. Alla vi tillsammans skapar kulturer men först behöver vi skapa struktur i organisationen genom att prata om visioner, värdegrund och mål. 7
Hur kan föräldrastöd vara en angelägenhet för skolan? Att vara förälder är nog det tuffaste ledarskap vi kan ta på oss, det kan till och med vara svårare än att vara rektor i skolan, säger Lena Asthré, rektor och förskolechef i Vårgårda kommun. Vårgårda kommun ingår i projektet Samverkan kring föräldrastöd Sjuhärad/Södra Älvsborg. Lena Asthré säger att hon i sitt arbete är ansvarig för andras barn och vill att alla barn ska bli lyckosamma i sina liv. Genom ett gott bemötande tror hon att man kan göra skillnad och bidra till att ge barnen en god självkänsla i livet. Hon har arbetat inom skolans värld under 25 år och har personlig erfarenhet av att leva ensamstående med två adopterade barn under 10 år. Lena Asthré säger att man kan behöva stöd och hjälp i olika perioder i sitt liv. Ett nära samarbete mellan föräldrar och förskola/skola är avgörande för hur barnen kommer att lyckas. I sitt arbete som rektor får hon dock oftast veta om eleven har det svårt först när det har blivit lite bekymmersamt. Lena Asthré säger att hon alltid försöker se möjligheter hos alla människor. När en stor kille i årskurs sex kommer fram och ger rektorn en kram på avslutningsdagen så glömmer man inte det. Eller när en pappa med missbruksproblem säger att det är första gången någon ser mig utan att döma mig. I Vårgårda kommun finns träffpunkten Solrosen som ger råd och stöd till barnfamiljer. Där ingår bland annat föräldrautbildningar, föräldrastöd, familjerätt och elevhälsan finns också att tillgå i form av förebyggande och behandlande insatser. Till Solrosen kan man vända sig utan att det blir ett ärende under socialtjänsten. I sin roll som ledare vill Lena Asthré vara en förebild och initiativtagare där hon själv sätter ribban tillsammans med medarbetare och föräldrar. I varje möte med barn och föräldrar hoppas Lena förmedla: jag tror på dig, jag vill dig väl och jag finns här för dig. Genom att samarbeta med förskola/skola, folkhälsan, socialtjänsten och barnavårdscentralen tror jag vi kan hjälpa till så att våra barn får en bättre psykisk hälsa. Lena avslutade med en dikt av Marlene Tengblad som heter Förvänta dig det bästa. 8
Implementering av universellt föräldrastöd- preliminära resultat Karin Thorslund, doktorand på Psykologiska institutet vid Göteborgs universitet, presenterade preliminära resultat av forskningen i projektet A-Ö och Sjuhäradsprojektet. Forskningen koncentreras på två områden: hur implementering av den nationella strategin för föräldrastöd i de samverkande kommunerna fungerar, samt vilka grupper som nås av föräldrastödet. Folkhälsosamordnarna i de deltagande kommunerna i projekten har intervjuats för att få svar på hur implementeringen av föräldrastödet fungerar. De svarar bland annat att beslut om föräldrastöd måste fattas högt upp i kommunens organisation och att föräldrastöd bör ingå i den ordinarie verksamheten. För att få svar på vilka grupper som nås av föräldrastödet har sammanlagt 2136 föräldrar blivit intervjuade per telefon. Föräldrarna är slumpmässigt utvalda och mer än dubbelt så många mammor än pappor svarade i telefonen. Några av frågorna som ställdes var: Vad vill man ha för slags föräldrastöd? Vad känner de till om det föräldrastöd som erbjuds? Har de tagit del av något stöd? Vad har gjort att de gjorde det? Vad har gjort att de avstått? Är det något de saknat? 9 De preliminära resultaten visar att mammorna generellt sett var mer intresserade av föräldrastöd än papporna. Att det är lägre siffror för papporna betyder inte att de är mindre engagerade, en förklaring kan vara att information från BVC oftast riktas till mammorna. Genomgående är både mammor och pappor mest intresserade av föräldrastöd i just den åldersgrupp som deras egna barn befinner sig i. Både mammor och pappor är ganska intresserade av lärarledarledda föräldrautbildningar, men få känner till att det finns sådana utbildningar. Papporna är mest intresserade av utbildningar när barnen är små. Intresset för en föräldratelefon var lika starkt som för lärarledd föräldrautbildning, men nästan ingen kände till om det fanns föräldratelefoner. Intresset för individuell rådgivning var ännu högre hos både mammor och pappor och få kände till att det fanns sådan hjälp att få. Även intresset för en webbsida där man kan få information om vilket föräldrastöd som finns var stort, men nästan ingen kände till om det fanns en sådan webbsida.
Gör föräldrastödet synligt Syns man inte så finns man inte, säger Marie Henriksen, ordförande i familjeberedningen i Uddevalla, om arbetet med föräldrastöd. Initiativ till att lyfta frågan om föräldrastöd i Uddevalla togs i familjeberedningen redan 2006. Beredningen skulle fungera som en blåslampa på kommunens nämnder som fick fundera på: Vad kan vi förbättra oss på när det gäller föräldrastöd? Vad vill vi? Resultatet sammanställdes i åtgärdsplaner. Mitt i detta arbete lanserade regeringen En vinst för alla. Många kommuner ville vara med men eftersom tiden var kort och vi i Uddevalla redan hade en handlingsplan när det gäller föräldrastöd, blev det naturligt att Uddevalla blev projektägare. Vi lämnade in en ansökan från Uddevalla kommun i samarbete med Hälsokällan som representerar alla kommunerna i Fyrbodal samt primärvården i Fyrbodal, säger Marie Henriksen. Nyligen har föräldrastödet kommit in i Uddevalla kommuns styrkort med följande formulering: Vi skall se föräldrarna som den bästa resursen vi har i arbetet med barn och unga samt erbjuda föräldrar stöd i deras föräldraroll. Marie Henriksen ger följande goda råd för att få ett lyckat projekt: se till att projektet är väl förankrat hos politiker och tjänstemän innan det startas och att de gör arbetet tillsammans, se till att de som planerar projektet är med under hela projekttiden, att projektledare anställs innan projekttiden startat samt att någon tar vid när projektet avslutats. Det är också oerhört viktigt att arbetet med föräldrastöd blir synligt för allmänheten och inom organisationen. Vi har tänkt ha en minimässa- en föräldraguidemässa - till hösten då vi ska visa upp vad som pågår inom kommunen. Syns man inte så finns man inte. Det måste fi nnas en politisk vilja Vi tänker i samma banor allihop här idag, säger Margareta Lövgren, kommunstyrelsens ordförande i Marks kommun och vice ordförande i direktionen Sjuhärads kommunalförbund. I Sjuhärad startade Miltonprojektet redan 2005 och där utvecklades Copeutbildningar som blev lyckosamma. Nu pågår projektet Samverkan kring föräldrastöd Sjuhärad/Södra Älvsborg där den röda tråden är stöd och utbildning från litet till stort barn. Projektet har tilldelats 7 miljoner ur det Nationella föräldrastödsprojektet. Margareta Lövgren säger att det är viktigt att ha en samordnare för föräldrastöd i varje kommun och att få ut budskapet om att föräldrastöd finns genom information och marknadsföring. Hon tycker att det är bra med webbaserat föräldrastöd, men det behövs också fler mötesplatser för föräldrar och föräldrautbildningar efter att barnet fyllt tre år. Föräldramöten är en perfekt arena för att fånga upp många föräldrar. En politisk utmaning är att göra föräldrastödet till ett permanent verksamhet, eftersom det kostar pengar. Det måste finnas en politisk vilja och i en politiskt styrd organisation måste politiker och tjänstemän samarbeta. Margareta Lövgren säger att det gäller att ha respekt för varandra när tio kommuner av olika storlek ska samverka som i Sjuhäradsprojektet. En mindre kommun har exempelvis korta beslutsvägar jämfört med stora kommuner där det kan vara svårt att veta var föräldrastödet ska finnas organisatoriskt. Vi ska göra det så enkelt och bra som möjligt, jag brinner för det här. 10
Olika erfarenheter förutsättning för samverkan Olika erfarenheter är ett bra skäl till samverkan. Det är inga hinder utan snarare en förutsättning, säger Mikael Löfström, filosofie doktor vid Högskolan i Borås och forskare i ämnet samverkan. Samverkan mellan offentliga organisationer kan innebära att parterna inte är överens om målen, har olika kunskapstraditioner, olika ekonomiska mål, skilda organisatoriska strukturer och obalanserade relationer. Möjligen är det här besvärande omständigheter, men det är inga hinder, säger Mikael Löfström. Syftet till samverkan kan variera. Det kan handla om att man vill uppnå kostnadseffektivitet, brukarinflytande, behovstillfredsställelse eller att alla myndigheter, inte minst statliga, vill ha en samverkan. Syftet kan också vara att organisera om i nya modeller, öka organiseringen, vara en reaktion på en genomförd reform eller bero på att parterna har liknande organisationer. Samverkan är också ett sätt att underlätta medborgarnas kontakter med myndigheterna. Kommuninvånarna har till exempel inte problematik som är förvaltningsindelad. Projektformer där vi bryter upp gränserna mellan förvaltningarna medverkar till att hitta samverkansformer, säger Mikael Löfström. Enligt Mikael Löfström handlar samverkan om att kombinera de ingående parternas kompetens, att exploatera olikheter och att kombinera resurser för att åstadkomma något. Samverkan är också ett medel för att kontrollera osäkerhet i miljön. Samverkan innebär inte total fusion, men vi kan ta tillvara kunskap och finansieringsmöjligheter. Innan varje samverkan måste man ställa sig frågorna Vad vill vi göra? Vad uppnår vi med samverkan? Vad är då samverkan? Enligt Mikael Löfström är det 11 en organiserad verksamhet som är gemensam för två eller flera organisationer eller myndigheter. Det innebär ett möte mellan regelverk, professioner och verksamheter. Det är era kunskaper, föreställningar och normer som bryts här. Det gäller både stora strukturerade samverkansformer till små mikrosituationer. Hur gör vi med kopiatorkostnaden och kaffet? Varför är samverkan svårt? Det kräver tid, energi och pengar och kan vara problematiskt att hålla vid liv. Samverkan måste betraktas som en central del av den egna verksamheten och kräver att cheferna är med på tåget. Strukturella, kulturella och individuella olikheter för samverkan eller risk för lojalitetskonflikter, byråkratisering och nya gränsdragningar försvårar också. Mikael Löfström tog upp ett exempel på hur deltagare påverkades av en samverkan mellan socialtjänsten och försäkringskassan som syftade till att få ut långtidssjukskrivna på arbetsmarknaden igen. Rehabiliteringsutgifterna ökade i samband med att insatserna ökade. Deltagarna i projektet blev väl förberedda för arbetsmarknaden men problemet var att ingen arbetsmarknad fanns. Klienterna uppmärksammades och betraktades som individer. Det berodde på att de samverkande myndigheterna inte gick in i sina vanliga arbetsmetoder. Faktorer som befrämjar samverkan är att verksamheterna är samlokaliserade, att det förekommer samverkan på alla nivåer i organisationen, att man har ett lagarbete, ser en ekonomisk vinst, att det finns ett tydligt huvudmannaskap och att man har en samsyn.
Projektledarna i Västra Götaland: Maria Martini, Renée Josefsson, Malin Gunnarsson och Johan Norbelie. Kontaktpersoner Länsstyrelsen Västra Götalands län Lennart Rådenmark Telefon: 031-60 52 89 E-post: lennart.radenmark@lansstyrelsen.se Ulrika Ankargren Telefon: 031-60 57 69 E-post: ulrika.ankargren@lansstyrelsen.se Maria Martini, Processamordnare Tjörns kommun Telefon: 0304-60 12 11 E-post: maria.martini@tjorn.se Malin Gunnarsson, Projektledare Sjuhärads kommunalförbund Telefon: 033-430 10 19 E-post: malin.gunnarsson@sjuharad.se Renée Daun Josefsson, Projektledare Uddevalla kommun Telefon: 0522-69 72 81 E-post: renee.josefsson@uddevalla.se Förebygg.nu 16-17 november 2011 Välkommen till Förebygg.nu, en regional förebyggarkonferens i Göteborg som sprider kunskap och reflektion om det förebyggande arbetet med fokus på tobak, doping, alkohol- och drogförebyggande med nationella inslag. En konferens som lyfter goda exempel inom det förebyggande området och sätter de mjuka värdena i fokus. Ett fokusspår ägnas åt föräldrastödsprojekten i Västra Götaland Konferensen bjuder på ett brett program med seminarier och föreläsningar. Under dessa dagar ges möjlighet att fördjupa sig inom olika drogpreventiva metoder, nya forskningsrön samt ta del av erfarenheter med varandra. Detta är en mötesplats för dig som arbetar direkt ute i de lokala verksamheterna. Inom fritid, skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, polisen och frivilligorganisationer. Anmäl dig på www.forebygg.nu Rapport nummer 2010:57 ISSN 1403-168X Vad fick dig att komma hit idag? Vad gav konferensen dig? Nina Wallgren, Folkhälsoenheten PÅängen, Härryda kommun: Vi vill följa de kommuner som fått pengar av Folkhälsoinstitutet. Konferensen har gett en hel del tankar om hur föräldrastödsarbetet är förankrat och vem som driver frågan politiskt. Det är postitivt att nätverka och var intressant att lyssna på Sven Bremberg. Karin Gertzén, folkhälsostrateg i Lerums kommun som ingår i Sjuhäradsprojektet A-Ö: Det är fokus på de här frågorna i vår kommun. Konferensen har gett mig inspiration och mer information från forskarna i vårt projekt. Det är också bra att få höra hur de andra projekten arbetar. Att lyssna på Lena Asthré från Vårgårda var intressant. Tomas Nyberg, (FP), vice ordförande i beredningen för omsorg och lärande, Orust kommun: Jag är helt ny i politiken så jag suger in all information jag kan få. Konferensen har gett mig en inblick i föräldrastödet. Rektorn Lena Asthré från Vårgårda var mest intressant, och att höra Sven Bremberg berätta hur mycket tid vi lägger på barnen. Text och layout: Informationsavdelningen, Uddevalla kommun Foto: Mikael Reinhardt Tryck: DanagårdLiTHO AB 12