EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor PRELIMINÄR VERSION 2003/2132(INI) 17 oktober 2003 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om utvecklandet av tjänstesektorn för skapande av arbetstillfällen (2003/2132(INI)) Utskottet för sysselsättning och sociala frågor Föredragande: Rodi Kratsa-Tsagaropoulou PR\479983.doc PE 324.332
PR_INI PE 324.332 2/14 PR\479983.doc
INNEHÅLL Sida PROTOKOLLSIDA... 4 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION... 5 MOTIVERING... 10 PR\479983.doc 3/14 PE 324.332
PROTOKOLLSIDA Vid plenarsammanträdet den 4 september 2003 tillkännagav talmannen att utskottet för sysselsättning och sociala frågor i enlighet med artikel 163 i arbetsordningen hade beviljats tillstånd att utarbeta ett initiativbetänkande om utvecklandet av tjänstesektorn för skapande av arbetstillfällen. Vid plenarsammanträdet den 4 september 2003 tillkännagav talmannen att förslaget även hänvisats till utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden och till utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor, som utsetts till rådgivande utskott. Vid utskottssammanträdet den 11 juni 2003 hade utskottet för sysselsättning och sociala frågor utsett Rodi Kratsa-Tsagaropoulou till föredragande. Vid utskottssammanträdet/utskottssammanträdena den... behandlade utskottet förslaget till betänkande. Vid detta sammanträde/det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet (enhälligt) förslaget till resolution med... röster för,... röster emot och... nedlagda röster. Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen:... (ordförande/ordförande för sammanträdet),... (vice ordförande), Rodi Kratsa-Tsagaropoulou (föredragande),...,... (suppleant för...),... (suppleant för... i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen)... och... (Yttrandet/Yttrandena från utskottet för... (och utskottet för...) bifogas detta betänkande.) (Utskottet för... beslutade den... att inte avge något yttrande.) Betänkandet ingavs den.... PE 324.332 4/14 PR\479983.doc
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om utvecklandet av tjänstesektorn för skapande av arbetstillfällen (2003/2132(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon den 23 och 24 mars 2000, med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Santa Maria da Feira den 19 och 20 juni 2000, med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Nice den 7-10 december 2000, med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Stockholm den 23 och 24 mars 2001, med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Bryssel den 20 och 21 mars 2003, med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19 och 20 juni 2003, med beaktande av kommissionens meddelande Strategi för konsumentpolitik 2002-2006 (KOM(2002) 208), med beaktande av kommissionens meddelande om den europeiska sysselsättningsstrategin i framtiden - En strategi för full sysselsättning och bättre arbetstillfällen åt alla (KOM(2003) 6), med beaktande av kommissionens meddelande Genomförandet av den europeiska stadgan för mindre företag (KOM(2003) 21), med beaktande av kommissionens meddelande Grönbok om entreprenörskap i Europa (KOM(2003) 27), med beaktande av kommissionens meddelande Grönbok om tjänster i allmänhetens intresse (KOM(2003) 270), med beaktande av kommissionens XXXII:a rapport om konkurrenspolitiken 2002 (SEC(2003) 467), med beaktande av kommissionens meddelande Innovation i en kunskapsstyrd ekonomi (KOM(2002) 567), med beaktande av riktlinjerna för sysselsättningen åren 2000, 2001 och 2002, PR\479983.doc 5/14 PE 324.332
med beaktande av medlemsstaternas nationella handlingsplaner för åren 2000, 2001 och 2002, med beaktande av yttrandet från Ekonomiska och sociala kommittén om förslaget till riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik 2000 (KOM(1999) 441), med beaktande av artikel 163 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A5- /2003). A. Vid Europeiska rådets möten i Nice och Stockholm betonades att området för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse inte bör avgränsas strikt, utan att det är viktigt att beakta den snabba utvecklingen av vår ekonomiska, vetenskapliga och tekniska miljö. B. Vid Europeiska rådets möte i Bryssel (mars 2003) erkändes vikten av innovation när nya produkter, tjänster och affärsmetoder utvecklas. C. Vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki efterlystes större konkurrenskraft och dynamik genom investeringar i mänskligt och fysiskt kapital, genom bättre tillämpning av teknik och utnyttjande av forskning i hela ekonomin. D. I riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik 2000 betonades klart och tydligt att medlemsstaterna bör skapa ramar för fullt utnyttjande av sysselsättningspotentialen inom tjänstesektorn och och industrisektorn. E. Enligt grönboken om entreprenörskap i Europa spelar stöd och uppmuntran av entreprenörskap en avgörande roll för utvecklandet och tillhandahållandet av tjänster, i synnerhet på områdena för utbildning, hälsa och social trygghet. F. I kommissionens rapport om konkurrenspolitiken 2002 betonas att sektorn för fria yrken (av vilka flertalet tillhandahåller tjänster) är hårt reglerad, antingen av nationella regeringar eller självreglerad genom yrkesförbund. G. I grönboken om tjänster i allmänhetens intresse fastställs att ansvaret för de tjänster som hör samman med välfärden och det sociala skyddet både ligger på nationell, regional och lokal nivå. Samtidigt konstateras att gemenskapen har en erkänt viktig roll när det gäller att främja samarbete och samordning på detta område. H. Kommissionen har i samband med genomförandet av den europeiska stadgan för mindre företag förbundit sig att idka nära samarbete med medlemsstaterna för att förbättra funktionsramen för de mindre företagen genom ett flerårigt program för företag och entreprenörskap, något som direkt kommer att påverka tjänstesektorn. I. Tjänstesektorn är idag dubbelt så stor som bearbetningsindustrin vad BNP beträffar, och tre gånger så stor om man räknar med de sociala och offentliga tjänsterna, vilket gör att man närmar sig 70 procent av BNI, med 65 procent av det totala antalet aktivt sysselsatta. J. I dagens EU förblir en ansenlig potential för skapande av arbetstillfällen inom tjänstesektorn outnyttjad, i motsats till vad som är fallet i Förenta staterna och Japan, där PE 324.332 6/14 PR\479983.doc
de arbetstillfällen som går förlorade inom den klassiska framställningsindustrin vägs upp av att sysselsättningen inom tjänstesektorn ökar anmärkningsvärt. K. Om EU skall kunna svara mot globaliseringens konkurrensvillkor inom tjänstesektorn måste intelligenta lösningar för arbetets organisering och produktivitet inom denna sektor prövas. Eftersom målet dels är att förbättra sambandet mellan teknik och arbetsorganisering, och dels att utnyttja de mänskliga resurserna, bör EU bli modernare och ta efter Förenta staternas konstruktiva politik på detta område. L. I de nya medlemsstaterna är tjänsterna mycket svagt utvecklade, deras genomsnittsbidrag till sysselsättningen ligger under det lägsta genomsnittstalet i EU:s medlemsstater och anpassningen av den här sektorn till de krav som globaliseringen ställer kräver utomordentlig koncentration med anledning av de särskilda strukturella problem som förekommer i dessa länder. M. Utvecklingsrytmen inom tjänstesektorn är varierande och kan sägas vara explosionsartad inom de branscher som stöder sig på ny teknik, kommunikation och informationsteknik, liksom inom turism, restaurangverksamhet, hälso- och skönhetstjänster etc., med en utomordentlig specialkompetens hos de anställda. N. Det förekommer även närrelaterade geografiska variationer i samband med utvecklandet och tillhandahållandet av tjänsterna, där regionerna märkbart befinner sig på efterkälken, ett faktum som skapar problem för den regionala och sociala sammanhållningen i EU. O. Yrkesrörlighet och visstidsarbete blir allt viktigare inom tjänstesektorn. Tjänstesektorn utgör en betydande arbetskraftsreservoar för ekonomins övriga sektorer, ägnad att täcka tillfälliga behov inom dessa. P. Bland de tjänster som vänder sig till konsumenterna finner vi i regel mindre företag med högintensiva arbetsinsatser och med en arbetskraft som av tradition till övervägande del består av kvinnor. Q. De offentliga tjänsterna för tillhandahållande av omsorg (om barn, åldringar, personer med särskilda behov), som idag verkar under hård press på grund av nedskärningar i de offentliga kostnaderna, kan gynnas genom nya verksamhetsformer och tjänsteformer inom den privata sektorn, givetvis inom ramarna för den så kallade sociala ekonomin. 1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt presentera en vitbok om genomförandet av en effektiv europeisk marknad för tjänster, för att lägga fram konkreta förslag till en politik som erbjuder lämpliga villkor för europeisk konkurrens och bästa möjligheter för skapande av arbetstillfällen inom tjänstesektorn, i synnerhet inom verksamhetssektorer som svarar mot framtida utmaningar. Kommissionen bör beakta den utmaning som tjänstesektorn i EU:s nya medlemsstater har framför sig inom ramen för den internationella konkurrens som globaliseringen för med sig. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna främja en öppen metod för samordning av nationell politik i anslutning till sysselsättning inom tjänstesektorn, med det objektiva målet att definiera vilka instrument som är att PR\479983.doc 7/14 PE 324.332
rekommendera för att den arbetsreserv och ekonomiska dynamik som tjänstesektorn rymmer skall kunna utnyttjas fullt ut. 3. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas regeringar att i samarbete med arbetsmarknadens parter utveckla en klar och effektiv politisk ram för tjänsterna och säkra genomförande av lämpliga verksamhetslinjer (lagstiftning, informationstjänster, villkor för inträde på arbetsmarknaden...). 4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla verksamhet och program som uppmuntrar medlemsstaterna att anta och genomföra politik på området för utbildning, specialisering och yrkesvägledning. Parlamentet anser att kommissionen i detta sammanhang bör beakta tjänstesektorns relation till övriga sektorer inom ekonomin, för att rusta tjänstesektorn med en lämpligt specialiserad arbetskraft som i en miljö av snabba tekniska, sociala och ekonomiska förändringar ständigt förmår utvecklas. 5. Europaparlamentet ser det som ett faktum att sysselsättningen inom tjänstesektorn ofta har en komplex sammansättning (turismen utvecklas till exempel inom en sektor med personal av två slag, fast anställda och tillfälligt anställda, men möjligheterna att investera i mänskligt kapital är begränsade). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta konstruktiva åtgärder för att uppgradera dessa yrken inom tjänstesektorn. 6. Europaparlamentet understryker att det förekommer en ansenlig brist på innovation inom tjänstesektorn och uppmanar kommissionen att tillhandahålla program som uppmuntrar medlemsstaterna att föra en aktiv politik för tillämpning av forskning, utveckling och innovation även inom tjänstesektorn, trots det faktum att forskning och utveckling i regel anses vara ett privilegium för industrin. 7. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja innovation i forskningsbyar inom tjänstesektorn, där staten i regel utgör huvudman för organisering och utveckling, exempelvis inom området för allmän utbildning, hälsa, transporter etc. 8. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att höja kvaliteten och öka tillgängligheten på statistiska uppgifter, som behövs för en jämförande analys på gemensamt överenskomna områden av vital betydelse för politiken på området för tjänster. Antagandet av gemensamma indikatorer på europeisk nivå kommer att underlätta en noggrann övervakning och planering av politik för sysselsättning, produktivitet och större framsteg inom tjänstesektorn. 9. Europaparlamentet beaktar de nya sysselsättningsformernas bidrag till tjänstesektorn (visstidsarbete, tillfälligt sysselsättning, distansarbete, hemarbete...) och uppmanar medlemsstaterna att främja politik som stöder dessa nya arbetsformer för att på detta sätt uppmuntra till flexibilitet också inom tjänstesektorn. 10. Europaparlamentet understryker kvinnornas bidrag till den traditionella verksamheten inom tjänstesektorn (utbildning, hälsa, turism, restaurangbranschen) och inom nya branscher under ständig utveckling (skönhetsvård, underhållning). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i anslutning till genomförandet av politik för jämställdhet som skyddar och främjar arbetande kvinnors rättigheter (vad gäller pension, socialförsäkringar, utbildning, yrkeskarriär, lika lön, möjligheter att kombinera yrkes- och familjeliv...). PE 324.332 8/14 PR\479983.doc
11. Europaparlamentet uppmanar komissionen att insamla och sprida god praxis i medlemsstaterna om olika former och möjligheter för företagsutveckling inom tjänstesektorn, såsom kollektiva branschavtal om tjänstepersonalens sociala rättigheter. 12. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, med beaktande av tjänsternas betydelse och bidrag för lokal ekonomi och regional sammanhållning, att främja politik som stöder vissa branscher inom tjänstesektorn, med beaktande av de fördelar som finns (avseende geografi, miljö, infrastruktur, kultur) och de behov som de lokala regionerna har. 13. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. PR\479983.doc 9/14 PE 324.332
MOTIVERING Vad avses med en tjänst: Verksamhet inom tjänstesektorn kännetecknas i regel av tillhandahållande av tekniskt eller intellektuellt yrkeskunnande av den person som utövar verksamheten. I motsats till verksamhet inom industrisektorn kan inte tjänstesektorn beskrivas enbart utgående från en konkret produkt som kunden erbjuds. Tjänsterna sträcker sig över en rad verksamhetsområden såsom transporter, telekommunikation, tjänster av ekonomiskt intresse, handel, byggverksamhet, försäkringstjänster, offentliga tjänster, yrkestjänster från företag eller enskilda (turism, catering, underhållning, privatundervisning, IT, bokföring), icke-kommersiella tjänster (allmän utbildning, hälsa, social omsorg). Varför är sektorn viktig: 1) Tjänsterna utgör den sektor som utvecklas och växer snabbast inom den europeiska ekonomin. 2) Tjänsterna fungerar som en katalysator för framtiden och för konkurrenskraften inom ekonomins övriga sektorer. 3) Tjänsterna utgör det viktigaste sysselsättningsområdet för den yrkesverksamma befolkningen och rymmer väldiga möjligheter för vidarexploatering i relation till övriga sektorer inom ekonomin, enligt den amerikanska modellen. 4) Inom ramarna för globalisering och konkurrenskraft kan tjänsterna spela en nyckelroll när det gäller att stärka den europeiska ekonomin och den regionala sammanhållningen samt tackla arbetslösheten. 5) Tjänsterna kan spela en avgörande roll inom ramen för en integrerad gemensam marknad och 6) de kan svara på utmaningar och - i synnerhet - råda bot på eftersläpande utveckling inom ramarna för ekonomin i EU:s nya medlemsstater. Kvantitativa jämförelseuppgifter: EU-Förenta staterna I Europeiska unionen är arbetstillfällena inom tjänstesektorn flera än inom industrin och jordbruket sammanlagt. Det är den här sektorn som från och med 1980-talet på ett avgörande sätt bidragit till utvecklingen av sysselsättningen i Europa, en utveckling som främst ägt rum inom allmänna tjänster, finanstjänster och företagstjänster, handel och logistik samt inom hotell- och restaurangbranschen. Mellan åren 1985 och 1997 kunde två tredjedelar av utvecklingen av BNP i EU härledas från tjänstesektorn. Den största procentuella ökningen inom sysselsättningen har också skett inom denna sektor. I Förenta staterna har tjänstesektorn under det senaste årtiondet varit det förhärskande. Den står för upp till 80 procent av den ekonomiska verksamheten i landet. Tjänstesektorn sysselsätter idag 80 procent av den sammanlagda aktiva befolkningen, men för tjugo år sedan var motsvarande siffra knappa 70 procent. Den starka globala konkurrensen har för tjänstesektorn i Förenta staterna varit en grundläggande fördel i denna spektakulära utveckling. En enorm utveckling har framför allt skett inom sektorerna för företag, rekryteringsföretag, IT, utnyttjande av uppgifter, hälsa, grossisthandel, byggnadsverksamhet, utbildning, restaurangbranschen, ekonomiska tjänster och försäkringsbolag. En stor brist på arbetskraft förekom vid stora varuhus. År 2000 svarade tjänsterna för 68,8 procent av den totala sysselsättningen i EU, medan de 1991 närmade sig 62,7 procent. De länder som uppvisar låga procenttal är länder med strukturella problem (arbetslöshet, fattigdom, regional ojämlikhet). År 2000 var 58,3 procent av männen i förhållande till den totala arbetskraften sysselsatta inom tjänstesektorn och PE 324.332 10/14 PR\479983.doc
82,5 procent av kvinnorna. Nederländerna toppar statistiken för sysselsättning inom tjänstesektorn (76,7 procent), därefter kommer Luxemburg (74,6 procent), Belgien (74,3 procent), Danmark (73,5 procent), Sverige och Förenade kungariket (73,2 procent) och Frankrike (72,1 procent). I mitten på skalan placerar sig Tyskland (68,1 procent), Finland (65,9 procent), Italien (65,5 procent), Irland (63.9 procent) och Spanien (63,5 procent). Längst ner finner vi Grekland och Portugal (58,0 procent). Också i de nya medlemsstaterna är skillnaderna ansenliga med Cypern (70,5 procent), Ungern (59,8 procent), Lettland (58,7 procent), Estland (53,8 procent). I mitten på skalan finner vi Slovakien (55,8 procent), Tjeckien (54,8 procent), Litauen (54,2 procent), Slovenien (52,7 procent) och Polen (50,3 procent). I Bulgarien och Rumänien är sysselsättningsprocenterna inom tjänstesektorn rätt låga, 32,8 procent respektive 29 procent. Kvalitativa uppgifter - aktuella kännetecken Efterfrågan på sociala tjänster ökar utan avbrott. Om de sociala tjänsterna även i framtiden skall kunna utgöra en källa för skapande av arbetstillfällen, i en situation där de offentliga utgifterna ställs inför allt mer tvingande begränsningar, är det nödvändigt att inrätta ett partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn. På det sättet kan det bli möjligt att understöda bildandet av organ inom den sociala ekonomin som tillhandahåller tjänster avsedda för äldre personer och personer med särskilda behov, förskole- eller dagvårdstjänster. Det förekommer skevhet på marknaden för tjänster i Europa. Detta beror på höga kostnader, inte bara lönekostnader, och överdriven reglering. Verksamheten inom tjänstesektorn karaktäriseras allmänt av intensivitet både när det gäller arbete och kunnande. Häri består den dubbla målsättningen för att anpassa våra arbetsmarknader på ett bättre sätt och för att agera så att kostnadsstrukturen för arbete inte utgör ett hinder för högintensivt arbete. Om vi vill utnyttja de möjligheter till skapande av arbetstillfällen som tjänstesektorn erbjuder så måste vi också beslutsamt sträva efter detta. De små och medelstora företagen utgör drivande krafter när det gäller att utveckla sysselsättningen inom tjänstesektorn. Perspektivet för den europeiska politiken på området bör vara en integrerad infallsvinkel på ett sätt som ökar möjligheterna att skapa arbetstillfällen. I förhållande till den första och andra sektorn uppvisar tjänstesektorn idag följande kännetecken: 1) Ökad efterfrågan på företagstjänster. 2) Ökning av konsumenttjänster med betoning på kvalitet, service, kultur, miljö, rekreation.3) Mindre ökning inom vissa tjänstesektorer och 4) utveckling och återupplivande av vissa hantverksyrken i form av tjänster. Allmänt kan sägas att tjänsterna kännetecknas av låggradig utveckling vad gäller produktivitet och låga innovationsnivåer. Undantag förekommer: Produktiviteten för tjänster i anslutning till transporter, logistik eller kommunikation har under de senaste åren ökat i ansenlig grad, i motsats till de så kallade sociala tjänsterna, eller de tjänster som tillhandahålls av fria yrken och som inte har större produktivitet som objektivt mål. PR\479983.doc 11/14 PE 324.332
Teknik och informationssamhälle Den spektakulära genomslagskraften hos informationstekniken kan få ett stort och positivt inflytande när det gäller att öka sysselsättningen. De tekniska förändringarna bidrar allmänt till direkt skapande av sysselsättning inom tjänstesektorn och i hela ekonomin: ökning av kognitiv verksamhet, ökning av det internationella utbytet av tjänster (därav betydelsen av god tillgång till marknaderna i tredje länder). När Europa övergick till en kunskapsbaserad ekonomi kännetecknades det här av en intensiv utvecklingsrytm och tekniska framsteg på hög nivå. Det här innebär att det nu är dags att anpassa det traditionella sättet att betrakta tjänstesektorn på till denna utveckling. Innovation och tjänster Tyvärr har tillräcklig uppmärksamhet inte fästs vid innovation och nyskapande inom tjänstesektorn, detta trots de möjligheter som denna sektor erbjuder för att i ansenlig omfattning öka sysselsättning och produktion. Tjänstesektorn består av en ganska heterogen samling olika branscher. Det finns stora skillnader i sättet att förhålla sig till innovationer mellan till exempel informations- och kommunikationsteknologierna och de flesta traditionella branscherna, till exempel transportbranschen eller handeln. Eftersom det handlar om tekniska hjälpmedel är informations- och kommunikationsteknologierna mycket viktigare än någon annan modern teknik för hela tjänstesektorn och att sprida dessa är nödvändigt för att förbättra innovationsmöjligheterna inom sektorn. De olika branscherna inom tjänstesektorn (med undantag för tjänster i anslutning till informations- och kommunikationsteknologierna) har mindre kapitalutgifter för forskning och utveckling än vad bearbetningsindustrin har. Det är det mänskliga kapitalet, inte forskning och utveckling, som introducerar innovationer. Utbildning och yrkesutbildning, i kombination med spridningen av ny teknik, är följaktligen de viktigaste beståndsdelarna i innovationspolitiken inom tjänstesektorn. Ansträngningar måste läggas ner på att avskaffa bristerna vad gäller kompetens och yrkesutbildningsplaner måste genomföras för att hjälpa arbetstagare vars yrkesmässiga specialisering ligger på låg nivå. Innovationer är konkurrensfaktorer av avgörande betydelse för företagen inom tjänstesektorn. I synnerhet utgör de kunskapsintensiva tjänster (exempelvis datorutveckling, yrkesutbildning och rådgivning) dynamiska källor till innovation för andra sektorer. Svårigheter att utforma politik Att på gemenskapsnivå och nationell nivå utforma och föra konkret politik stöter på följande svårigheter: 1) Variation och mångfald inom tjänstesektorn. 2) Statistik saknas eller är ofullständig. 3) Svårighet att statistiskt bedöma vissa branscher inom tjänstesektorn (intellektuella tjänster). 4) Nära samband med och spridning till ekonomins övriga sektorer. Gemenskapsåtgärder inom tjänstesektorn EU:s politik inom tjänstesektorn måste spela en viktig roll. En framgångsrik reglering av PE 324.332 12/14 PR\479983.doc
tjänstemarknaden är av grundläggande betydelse med tanke på konsumentskyddet och för att säkra kvalitet och rättvis konkurrens. De strikta regleringsbestämmelserna undertrycker den ekonomiska verksamheten. Nu gäller det att snabbt definiera och genomföra tydligt formulerade målsättningar för att garantera en tillfredsställande skyddsnivå på ett sätt som ger tjänsteleverantörerna och tjänsterna i sig möjlighet till fri etablering överallt på gemenskapens territorium. Utan modern och väl utformad infrastruktur till låga kostnader finns det inget hopp för att Europa skall kunna svara på de utmaningar som framtiden har i beredskap, eftersom den internationella konkurrensen inom tjänstesektorn ständigt ökar. Förverkligandet av denna infrastruktur är avhängig av liberaliseringen av energimarknaden och av marknaden för telekommunikationer (för att förbättra tillgången till dessa) och av programmet för transeuropeiska nät (för att öka potentialen). Kommissionen bör presentera en vitbok om förverkligandet av en framgångsrik europeisk marknad för tjänster som erbjuder bättre möjligheter för skapande av arbetstillfällen. Åtgärder i medlemsstaterna Att utnyttja och utveckla arbetskraften är en nödvändighet om man fullt ut vill exploatera de möjligheter till skapande av arbetstillfällen som tjänstesektorn erbjuder. Kontinuerlig utbildning och ständig fortsatt yrkesutbildning är här ett absolut måste. De små och medelstora företagen förfogar inte över de mänskliga och ekonomiska resurser som krävs för att klara de kostnader som de reglerande bestämmelserna och de administrativa förfarandena för med sig. Offentlig finansiering av forskning är ett viktigt medel för att utvidga de nya möjligheterna på sådana områden för ekonomisk och social verksamhet där den privata sektorn inte i tillräcklig mån är disponerad för investeringar. Redan förekommande gemenskapsfinansiering skulle kunna omdirigeras på ett sätt som skulle gynna nya tjänster. Medlemsstaternas primära roll kan sammanfattas i följande politiska nyckelprioriteringar: Skapande av en lämplig villkorsram för tjänsterna som innehåller reglerande och finansiella bestämmelser och bestämmelser om rättvis konkurrens, stärkande av nya arbetsformer inom tjänstesektorn ( flexibilitet, visstidsarbete, distansarbete, elektroniskt arbete etc., skapande av villkor som främjar en specialiserad och produktiv arbetskraft, trygga och hälsosamma arbetsförhållanden, investeringar som främjar innovation inom tjänstesektorn, sammankoppling av politiken inom området för tjänster med politiken för att stärka små och medelstora företag, även tillverkningsbranscher, PR\479983.doc 13/14 PE 324.332
systematisk information till berörda huvudmän, utveckling av entreprenörskap bland unga män och kvinnor. PE 324.332 14/14 PR\479983.doc