Tarmfunktions problem hos barn. Rose-Marie Adler



Relevanta dokument
Patofysiologin bakom förstoppning

Långvarig förstoppning hos barn över 1 års ålder

Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar. Mognad och metoder för toaträning. Praktisk information

Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Anamnes lång. Kön: Flicka. Pojke. Diagnos: Bakgrund. 1. Hur mår du? (allmänt om mat, sömn, skola, lek eller annan aktivitet)

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också.

02c ILEOSTOMI STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott

02b KOLOSTOMI STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Anamnes tarm lång. 1. Hur ofta har du avföring?

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Obstipation hos barn. Sammanfattning. Förutsättningar. Genomförande. Innehållsförteckning

Värt att veta om kronisk förstoppning

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Förstoppning. Bakgrund

Regionalt vårdprogram Low anterior resection syndrome (LARS)

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också.

Kostråd energirik kost

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. för mer information och länk till webbshop

Långvarig förstoppning hos barn över 1 års ålder

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage

Förstoppning. Kontaktpersoner

Långvarig förstoppning hos barn över 1 års ålder

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Hem- och konsumentkunskap

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Hinner du? Information om manlig inkontinens

Kost vid IBS & behandling med FODMAP. Leg. Dietist Erik Jönsson

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Jens Larsson Uroterapeut sedan 2010

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

BASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

70% Visste du att % av Sveriges befolkning har IBS. av dem är kvinnor

Regionalt vårdprogram Low anterior resection syndrome (LARS)

gluten laktos mjölk soja Lathund till dig som ska servera någon som inte tål

Pediatrisk gastroenterologi Johan Jonsson

Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar. Mognad och metoder för toaträning. Frågor sedan föregående tillfälle?

UROTERAPEUT

Förstoppning hos barn ur ett länssjukvårdsperspektiv

Vi reder ut begreppen.

Utredning och behandling för barn med tarmtömningsproblem med/utan inkontinens och/eller förstoppning

SMÅBARNSMAGAR. Helena J. Rolandsdotter Överläkare, barngastroenterolog, PhD Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset, Stockholm

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Utredning och behandling vid avföringsproblem

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd :43:03

IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv. ska vi göra och varför?

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

IBS. sett utifrån Skolmedicin och TCM

Information till dig som ska ta ReFermin

TOTALA UTGIFTERNA

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Mängd laktos i olika livsmedel

Mat och dryck för dig som har diabetes

UTREDNING OCH BEHANDLING VID FÖRSTOPPNING HOS BARN

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Skaraborgs Sjukhus Malin Stålklint

Mjölkfri kost. Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010

Balansen mellan Svamp (ff Candida Albicans) och Lactobakterierier

Att kissa med kateter, en instruktionsbok.

WHO = World Health Organization

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Kolik. Distriktsveterinärerna tipsar

Allmänmedicinsk anamnes vid inkontinens

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Kost & Livsstil. Du är vad du äter

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Kompis med kroppen. 6. Mitt mellanmål

Undersökning av tjocktarmen - Koloskopi eller Sigmoideoskopi

Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Återhämtningsmål direkt efter träning

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Frågeformulär till patienter som vill genomgå fetmakirurgi0b

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker

Datortomografiundersökning av tunntarmen

Definition på spädbarnskolik? Varför har mitt barn kolik? Vad kan man göra? Hur fungerar akupunktur mot kolik?

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Transkript:

Tarmfunktions problem hos barn Rose-Marie Adler

En Sanning En jämn och fin avföring är den bästa huvudkudden

Defekation styrs av Måltidsrytm Dygnsrytm Sociala vanor

Obstipation 3% av barn i västvärden har obstipation 17-40% har symtom före 1 års ålder 50 % är botade efter 12 månader 25% som debuterade före 5 års ålder fortsätter att ha problem upp i puberteten

Terminology Constipation latin to crowed together Soiling is the involontary passage of stool into the child`s underwear as a direct result of chronic constpation. Encopresis is the passage of normal stool in a socially unacceptable place,95% funktionell 5 % organic/anatomic

Definition förstoppning/obstipation Rome III criteria Förekomst < 3 avföringar/v >6 mån En episode av avförings läckage per vecka Smärtsam eller hård avföring Mycket avföring kvar i rectum Uttalad krystning vid 1 av 4 tillfällen Känsla av ofullständig tömning Barn upp till 4 år skall ha två eller fler av dessa symtom i en månad Barn över 4 år skall ha två eller flera symtom av dessa symtom två mån

Definition förstoppning AAPG (1999) Paris kriterierna (2005) Rome III kriterierna (2006)

Avföringsinkontinens Funktionell avföringsinkontinens = enkores ofrivillig eller viljemässig tarmtömning på olämplig plats hos ett barn utan påvisbar organisk orsak med eller utan förstoppning. Funktionell 95% Organisk /anatomisk 5% Van Gontard,Neveus 2006 ICCS Standardization Terminology 2006

Ett barn med encopres har förstoppning till motsatsen är bevisad

Orsaker Nedsatt sensibilitet i ampullen Skador på cns och perifera nerver Suspekt endokrin störning Skador på sfinktermuskelaturen Mekanisk dilatation av analkanalen Medfödda missbildningar Psykogena orsaker

Neuropsykiatriska sjukdomar DAMP ADHD ASPERGER AUTISM

Psykogen/psykiatrisk Anorexi Depression

Övrigt Övergrepp Incest (rädda för undersökning, sår vid analöppning, fissurer, heamatom) Farmaka

Smärta Buk kirurgi Analfissur Trauma anorektalt Smärtsamma lavemang Smärtsamma defekationer Prolaps Hemorroider Perianal dermatit Stricturer Oesophageal reflux

Normala avföringsvanor Beror på barnets ålder från 3-4 ggr/d till 3gg/v på 96% av 3-4 åringar Från 18 mån ålder känner skillnad på fast/lös avföring och gas Konsistens mjuk och formad (4 på Bristolskalan) Vanligt att defekationsbehov uppstår vid uppvaknandet eller 5-15 min efter måltid. Defekationen styrs av måltidsrytm dygnsrytm sociala vanor

Obstipation Avförinsinkontinens Tömningssvårigheter Blödning Glest mellan avföringstillfällen Prolaps Hård avföring smärta Gång rubbning Dålig aptit Beteende störning Feber Anorexia Ulkar kräks Trött,hängig,håglös Bleka mörka under ögonen Urininkontinens Urinstämma Smärta mage anus (portvaktstagg) Ändrar beteende är mer stilla

Familjen påverkas 29 % av familjerna har avstått från aktivitet tex resa pga barnets tarmtömning

Varför är barn senare torra idag? Torr allt senare,förstoppning vanligare Kosten För lite motion Barnen är mer på dagis,för lite tid? Potträning börjar för sent Mor,far föräldrar inte med på samma sätt som tidigare Blöjor för bekväma idag Barnen får själva bestämma om blöjan skall av eller inte Rädsla Sjukdomar Psykosocialt

Har det någon betydelse när barnet blir torrt? Barn Lägre självförtroende Känner sig annorlunda Blir retade Kan ej ligga över hos vänner eller åka på läger Oroliga att det luktar? Familj Skäms Ju äldre barnet är ju mindre tolerans Mycket tvätt Ekonomiskt börda

Potträning Brazelton(1960) Försiktig inlärning Sitta på pottan med kläderna på Läsa saga Äta kaka Utan kläder När intresserad uppmanas att gå på toa 2ggr/dag

Pottrtäning Azrin & Foxx (1974 ) Intensivträning Inga leksaker Ökat vätskeintag Träna ta av och på kläder/hitta toa Gradvis avtagande av påminnelser Negativ uppmuntran av våt, ständigt beröm när torr

Potträning Att börja vänja barnet vid pottan kan man göra tidigt. Börja träna barnet på pottan redan när barnet kan börja sitta. Tvinga aldrig barnet. Gör det till en rolig stund. Vid potträning kan man göra följande: Ta av blöjan 1-2 timmar på förmiddagen och på eftermiddagen. Om barnet är torrt dessa timmar kan du successivt öka tiden som barnet är utan blöja. Sätt barnet på pottan en liten stund både när blöjan tas av och sätts på, samt efter måltid och sömn. Låt barnet vara naket på underkroppen en stund varje dag, då detta ökar trängningskänslan, barnet har lättare att sätta sig på pottan om det är kissnödigt. Om barnet kissar på sig ta fram pottan och visa att där är en bra plats att kissa på. Om barnet ser bajsnödigt ut försök att sätta det på pottan och var med och visa hur man krystar. Det bästa är att potträna inne på toaletten, där barnet fortsättningsvis skall vara när de kissar och bajsar. Vissa barn kissar i blöjan tidigt på morgonen. Ta upp barnet innan han eller hon vaknar och sätt barnet på pottan eller toaletten, framförallt om blöjan är torr på morgonen. Gör även toalett besöket till en kvällsrutin innan sänggåendet. Låt barnet vara med syskon och föräldrar på toaletten. Barnet härmar gärna de vuxna. Lycka till

Blöjavvänjning för barn som vill bajsa i blöja Orsaker till att barn vill använda blöja när de skall bajsa Det kan ha gjort ont vid något tillfälle på grund av hård avföring. Barnet vill oftast stå och bajsa för då reglerar de tömningen bättre och avföringen kommer inte så snabbt. Detta kan medföra ofullständig tarmtömning så att barnet småbajsar hela tiden. De har upplevt obehag eller stress på någon toalett t.ex. på dagis, i skolan eller på någon annan plats. Det kan ha hänt något i familjen eller nära släkten som ger oro. Det kan ha kommit nya småsyskon i familjen. Barnet kan bara bestämma sig för att de inte vill bajsa utan blöja. Hjälp - steg för steg Steg I Om barnet förstår, förklara att ni skall börja träna att ta bort blöjan. Till större barn kan man bestämma ett tidsintervall t.ex. om ca en månad ska vi sluta med blöjorna. Låt barnet bajsa med blöjan på men inte någon annanstans än inne på toaletten. Stanna kvar om barnet inte vill vara själv. Vill barnet gå ut från toaletten, ta då av blöjan. Försök att bara använda blöjan inne på toaletten eller i badrummet. Vid hård avföring ge barnet tarmreglerande medel. Steg II Steg III Barnet sitter på pottan eller toaletten och bajsar med blöjan på. Detta ger bättre avslappning i musklerna i bäckenbotten. Det blir svårare för barnet att knipa och hålla emot. Bajset kommer snabbare och tömningen blir mer fullständig än när barnet står upp och bajsar. Lossa lite på sidoförslutningen på blöjan när barnet sitter på toaletten och låt blöjan falla ner lite. Använd inte up and go blöjbyxa. Steg IV Ta bort blöjan helt eller lägg den i toaletten. Om barnet vägrar att bajsa kan man ge ett litet lavemang t.ex. resulax. Låt barnet vara naket på underkroppen efter lavemanget. När trängningen kommer sätt över barnet snabbt på toaletten. Var med barnet på toaletten och visa hur man krystar. Ge mycket beröm. Ha tålamod. Det kan ta några veckor upp till flera månader innan det blir resultat. Lycka till

Studie BVC 2002 Sjuksköterskor hade lång erfarenhet (63%>5 år) Introduktion av potträning gjordes vid 2 års ålder BVC sköterskans uppfattning när ett barn skall vara torr var 3 år dag 5 år natt Mer än hälften av sjuksköterskorna trodde att potträning hade påverkat tiden för torrhet Det fanns ingen dokumentation om barnets miktionsvanor En BVC delade ut råd om potträning.hur är det nu?

Utredning Rectoskopi Anal tryckmätning Colonröntgen Rectografi Transit time Gastroskopi Anorektalt ultraljud Infektionsprover Biopsi Metaboliska utredningar

Behandling Avföringsanamnes Rektal bukpalpation Undervisa Schema Kost anamnes, råd, regelbundna matvanor fibrer, vätska Tarmreglerande medel (Movicol,forlax,lactulos.importal,inolaxol osv ) Lavemang Toaletträning Motion Stöd och uppmuntran Biofeedback Kirurgisk behandling

Viktig behandling Smärtfri tömning Tarmreglerande medel Behandling av fissurer (ex xylocaingel 2% ig) Blöjavvänjning Toaletträning Lära sig att torka sig själv Uppföljning!

Lavemang (undvik om ni kan) Ge lavemang när patienten har trängning Vatten Resulax Klyx Mikrolax (smärtsamt svider) Olja? Andra egna alternativ Irrigationset (Peristeen. Hollister irrigationsstartset) EJ toilax

Akut åtgärd Lösa proppen Movicol i stigande dos Behandling med tarmsköljning Klyx, resulax, olja? Kostinformation (obs vätska)

Debutår symptom 100 80 antal 60 40 20 0 <1 år 1-5 år 5-10 år > 10 år

Ålder vid Movicolbehandling antal 80 70 60 50 40 30 20 10 0 <1 år 1-5 år 5-10 år > 10 år

Startdosbehandling antal 120 100 80 60 40 20 0 0,25 0,5 1 1,5 2 3 4 påse påse påse påse påse påse påse

Behandlingsdos antal 70 60 50 40 30 20 10 0 0,12 0,25 0,33 0,5 1 1,5 2 2-3 påse påse påse påse påse påse påse påse

60 50 40 30 20 10 0 Avföringsfrekvens 1ggr/mån 1ggr/v 2-3 ggr/v 3-4 ggr/v 4-5 ggr/v 1ggr/dag 2-3 ggr/dag 4-5 ggr/dag före behandling under behandling <1ggr/mån antal aldrig

Konsistens Bristolskalan 120 100 80 60 40 20 0 1 2 3 4 5 6 7 före behandling under behandling

Behandlingstid antal 60 50 40 30 20 10 0 <1mån 1-6 mån 6-12 mån >12 mån

Tarm barnteckning

Besök Bvc Barnmottagning Distriktsmottagning Sjukhus akut eller specialistmottagning Sjuksköterska terapeut remiss? Skolsköterska

Remissindikationer Terapiresistens Obstipation /soiling och urininkontinens Anatomisk/kongenital missbildning Misstänkt aganglionos Suspekt endokrin störning Recidiverande fekalom Smärttillstånd

Primär och sekundär encopres Ålder för potträning Belöning Bestraffning Ålder för problem Hård avföring Toaletträdsla Allmänna toaletter För kort tid på toaletten Fel krystteknik Förnekande av läckage Förträngning av problemet Gömmer underkläder Vägrar byta vid behov Familjekonflikt Mobbing

Sammanfattning Primärvårdsangelägenhet Symtomen bör tas på allvar/vänta inte Kräver täta kontakter Tar lååång tid Endast ett fåtal behöver specialistvård

Kostråd vid mag och tarmproblem Rose-Marie Adler Uro-stomi och tarmterapeut Inkontinenscentrum

Kostråd vid hård avföring Bra Kiwi Päron Plommon Rotfrukter Grönsaker Messmör Oliv-rapsolja Fiberprodukter (obs vätska) Surdegsbröd Jästa grönsaker X-tra vätska Blåbär färska ej stoppande Probiotika Pasta med durumvete är inte stoppande

Kostråd vid hård avföring Undvik Mjölk (vanlig sötmjölk) Ris och mannagryn Vitt mjöl Rivet äpple Blåbärssoppa Morotspure Mogna bananer Te (ej grönt te)

Kostråd vid lös avföring Bra Vitt bröd Mjölk Blåbärssoppa Mycket fibrer lite vätska Banan Probiotika Läkemedel Immodium Primodium

Kostråd vid lös avföring Undvik Starka kryddor Mjölk Kaffe Juicer Torkad frukt Plommon Kiwi Tomat barn Söta produkter Sorbitol,xylitol och andra konstgjorda sockerarter Alkohol

Kostråd vid gaser Undvik Xylitol Päron Sorbitol Bönor Lök vitlök Linser Kål kronärtskocka Majs Selleri Ärtor Paprika Kolsyrade drycker Gurka Torkad frukt Äpple

Vid uteslutande av all mjölk Uteslut Kasein Vassle Torrmjölkspulver Skummjölk Kärnmjölk Laktos Mjölkalbumin

Bra med bakteriekultur Filmjölk Yoghurt Gräddfil Cream fraiche Actimel Proviva Verums hälsofil

Ersättningsprodukter Havremjölk/ grädde Sojamjölk/ grädde Rismjölk Mjölkfritt smör Tofuglass Sorbee glass (titta på innehållsdeklarationen)

Ersättningsprodukter ostsorter Ost som är lagrad mer än 3 mån Fårost Getost Buffelmozzarella

Till Mia Jag skiter i ära jag skiter i pengar, jag skiter i mammon och hans drängar Jag skiter i varmt och jag skiter i kallt och jag tror ta mej fasen jag skiter i allt Och räcker du mig handen min vän så tror jag även jag skiter iden