FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2005:7 Barns hälsa och miljö i Östergötland LINKÖPING DECEMBER 2005 MADELEINE BORGSTEDT-RISBERG www.lio.se/fhvc

Barns hälsa och miljö i Östergötland December 2005 Madeleine Borgstedt-Risberg 1

2

Sammanfattning Rapporten Barns hälsa och miljö baseras på en nationell enkätstudie till föräldrar med barn i åldrarna 8 månader respektive 4 och 12 år. Frågorna i enkäten rör bland annat barnets hälsotillstånd, symtom, miljöfaktorer, bostad och föräldrarnas arbete och utbildning. Frågeformuläret skickades till 3 494 barn i Östergötlands län och svarsfrekvensen blev 71 procent. Allmänt hälsotillstånd Drygt 90 procent av barnen i Östergötland har enligt sina föräldrar haft ett gott eller mycket gott allmänt hälsotillstånd den senaste månaden. Medan drygt en procent av barnen har haft dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd. I de två yngsta åldersgrupperna kan någon form av infektion vara en tänkbar orsak till att föräldrarna uppger dåligt/mycket dåligt allmänt hälsotillstånd, bland 12-åringarna är det svårare att hitta en entydig orsak. Föräldrar till barn med fetma och/eller astma uppger i mindre utsträckning än andra föräldrar att deras barn har mycket gott/gott allmänt hälsotillstånd. Övervikt och fetma Övervikt är ett växande problem bland barn och i och med detta ökar risken för sämre allmäntillstånd och sjuklighet. Tolv procent av 4-åringarna och 12-åringarna är överviktiga och tre procent har fetma. Omräknat till alla barn mellan 4-12 år innebär det att ungefär 6 400 barn i Östergötland har övervikt eller fetma. Den högsta andelen med övervikt och fetma finns bland 4-åringarna och speciellt bland flickorna. Barn till föräldrar med låg utbildning har oftare problem med övervikt och fetma än barn till föräldrar med universitetsutbildning. Allergisjukdomar Allt fler barn drabbas av allergier, där både arv och miljö har betydelse för utvecklingen. Drygt var fjärde 4-åring och 12-åring har eksem, astma, allergisnuva, födoämnesallergi eller andra symtom på grund av allergi mot vanliga ämnen. Föräldrar till allergiska barn uppger i större utsträckning att det finns fukt och mögel i bostaden än föräldrar som inte har allergiska barn. Det är ungefär sex procent av både 4-åringarna och 12-åringarna som har astma. De astmatiska 12-åringarna upplever i större utsträckning obehag av olika lukter och dofter än de 12-åriga barnen utan astma. De har också mer luftvägsbesvär i form av hosta, pipande och väsande andning när de exponeras för olika dofter och lukter. Passiv rökning Ungefär 17 procent av barnen bor med någon som röker i hemmet inomhus eller utomhus. 12-åringarnas föräldrar röker i större utsträckning än de yngre barnens föräldrar. Knappt sju procent av 12-åringarna och knappt tre procent av 8- månadersbarnen exponeras för tobaksrök dagligen i hemmet. Mammor som rökt både under graviditeten och efter födelsen rapporterar i större utsträckning att deras barn har haft besvär med pipande, väsande andning jämfört med mödrar som inte rökt under eller efter graviditeten. 3

Buller I Östergötland bor uppskattningsvis 13 700 barn i åldern 0-12 år i bostäder som har något fönster vänt mot trafikerad gata, järnväg eller industri. Var tionde 12-åring känner obehag av buller i eller i närheten av bostaden och var femte känner obehag av buller i eller nära skolan/fritidshemmet. Efter att ha lyssnat på stark musik eller andra starka ljud besväras var femte 12-åring av att det ringer, piper, tjuter eller susar i öronen. Detta är något vanligare bland pojkar än bland flickor. 4

Innehållsförteckning FÖRORD... 6 1 INLEDNING... 7 1.1 BAKGRUND... 7 1.2 SYFTE... 8 2 METOD... 8 2.1 SVARSFREKVENS... 9 2.2 TOLKNING AV RESULTATEN... 10 3 ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND... 11 4 HÄLSORELATERAD LIVSKVALITET... 13 5 INFEKTIONER... 16 6 BESVÄR FRÅN ÖVRE OCH NEDRE LUFTVÄGARNA... 17 7 STÖRD DAGLIG AKTIVITET ELLER SÖMN... 18 8 LEK OCH FYSISK AKTIVITET... 19 9 ÖVERVIKT OCH FETMA... 20 10 ALLERGIER OCH ASTMA... 24 10.1 ARV OCH MILJÖ... 24 10.2 FÖREKOMST AV ALLERGIER OCH ASTMA... 28 11 CELIAKI, DIABETES OCH BARNREUMATISK SJUKDOM... 36 12 INOMHUSMILJÖN... 37 13 ÖSTERGÖTLAND OCH DESS LÄNSDELAR... 43 14 DISKUSSION... 48 REFERENSER... 51 BILAGA VARIABELBESKRIVNING TILL SPINDELDIAGRAMMEN 5

Förord Socialstyrelsen har ett regeringsuppdrag att regelbundet redovisa miljörelaterad ohälsa i landet. För att få bättre kunskap om barnens hälsa och miljö i Sverige skickades det ut en nationell enkät år 2003-2004. Resultaten på nationell nivå finns presenterade i Miljöhälsorapport 2005. Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, valde tillsammans med fyra kommuner att utöka urvalet av antalet barn i länet. På så sätt skulle vi kunna göra mer detaljerade jämförelser mellan länet och övriga riket samt mellan länsdelarna och i vissa fall även kommunerna i Östergötland. Jag vill rikta ett tack till Lennart Nilsson och Göran Hermansson som lämnat värdefulla synpunkter under arbetets gång och till Christina Aldin som bearbetat rapportens layout. Madeleine Borgstedt-Risberg 6

1 Inledning 1.1 Bakgrund Barns hälsa i Sverige är i grunden god. Spädbarnsdödlighet är låg och överlevnaden bland barn som fått cancer är hög. Genom sociala och medicinska insatser har undernäring och många svåra infektioner minskat. Vaccinationsprogram har lett till att sjukdomarna stelkramp, difteri, polio, mässling och röda hund mer eller mindre utrotats. Trots detta är barnens hälsa hotad, bland annat genom att övervikt och fetma ökar, likaså ökar diabetesförekomsten. Även allergier och astma har ökat och är nu de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn [1]. Rökande föräldrar anses medföra en ökning av astmaförekomsten bland barn. Problem med fukt och mögel i bostaden ökar risken för att få symtom från luftvägarna. Psykiska besvär uppges också öka bland annat på grund av den ökade stressen i samhället. Vi vet också att det finns ett samband mellan barns hälsa och barnfamiljens socioekonomiska status. Socialstyrelsen har som uppdrag att följa, redovisa och utvärdera det nationella läget rörande miljörelaterad ohälsa i landet. Den första nationella Miljöhälsorapporten presenterades 2001. Eftersom exponering för miljöfaktorer under barndomen kan ge upphov till effekter långt senare i livet, valde Socialstyrelsen att den andra miljöhälsorapporten skulle inriktas mot barn. För att öka den tidigare bristfälliga kunskapen om barns hälsa och miljö, har Socialstyrelsen genomfört en nationell enkät med fokus på barnens hälsa och miljö. På uppdrag av Socialstyrelsen har Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet och Arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns landsting (AMM) tagit fram Miljöhälsorapport 2005. Rapporten beskriver olika miljöfaktorers betydelse för ohälsa bland barn i Sverige. Målsättningen med rapporten har varit att ta fram bättre kunskap om barns exponering för olika prioriterade miljöfaktorer, beskriva de hälsorisker som är förknippade med dessa miljöfaktorer samt att om möjligt, försöka uppskatta i vilken mån hälsoeffekter hos barn beror på miljöfaktorer. Tyngdpunkten ligger på barns fysiska hälsa även om psykisk ohälsa också berörs [2]. För att få mer kunskap om barnens miljö och hur barnen i Östergötland mår valde Landstinget tillsammans med fyra kommuner att göra ett tilläggsurval på den nationella enkäten så att materialet skulle kunna analyseras på östgötsk nivå. Den nationella Miljöhälsorapporten 2005 har varit en förlaga när det östgötska materialet har analyserat och för utformningen av denna rapport. 7

1.2 Syfte Syftet med denna rapport är att kartlägga barns hälsotillstånd i Östergötland med avseende på allergier, astma, infektioner, övervikt och fetma. Dessutom beskriver rapporten ett flertal miljöfaktorer och obehag av ljud och dofter bland 12-åringar. Syftet är också att göra jämförelse mellan Östergötland och Sverige samt mellan länsdelarna (centrala, västra och östra). 2 Metod I det nationella arbetet med att få fram enkätfrågor identifierades möjliga exponeringskällor, sjukdomar och besvär. Grupper av sakkunniga personer identifierade relevanta enkätfrågor av vilka en frågebank konstruerades. Därefter fick experter inom de olika områdena bedöma frågebanken, göra prioriteringar samt föreslå nya frågor. Slutresultatet blev tre frågeformulär med 78-101 frågor avsedda för föräldrar till barn i åldrarna 8 månader respektive 4 och 12 år. Några av frågorna i 12- årsformulären ställdes även direkt till barnen. Formulären innehöll frågor om barnens hälsotillstånd, symtom, bostad, exponering för tobaksrök och andra miljöfaktorer samt föräldrarnas arbete och utbildning. Frågorna var ungefär lika i alla frågeformulär. En del av frågorna ställdes inte till samtliga åldersgrupper beroende på åldersrelevans. Åldersgrupperna valdes så att man fick med barn som inte börjat i barnomsorgen ännu, barn som vistas i barnomsorgen och barn som går i skolan. Tanken är att undersökningen ska upprepas om åtta år och hälften av barnen kommer då att tillfrågas på nytt. Utskicken av frågeformulären gjordes av SCB, Enkätfunktionen, i Örebro, som också skötte påminnelser och inläsning av inkomna frågeformulär till datafiler. Totalt skickades frågeformulär ut till föräldrar till över 40 000 barn i landet. Formulären skickades till barnens mantalsskrivningsadresser. Barnen skulle vara födda i Sverige eller varit bosatta i Sverige i minst fem år. I hela riket fanns det 314 651 barn som uppfyllde dessa villkor. Urvalet av barn gjordes slumpvis inom varje län. Landets län (länsstyrelser och landsting) erbjöds att utöka urvalet i det egna länet till självkostnadspris. Frågeformuläret skickades ut i nio omgångar från februari 2003 till januari 2004. På så vis blev alla årstider representerade, vilket är viktigt eftersom vissa exponeringar och besvär är årstidsberoende. Dessutom kunde frågan ställas om besvär den senaste månaden, istället för det senaste året, vilket troligtvis underlättat för de svarande. Information från enkäten kompletterades med uppgifter om bland annat föräldrarnas medborgarskap, civilstånd samt utbildnings- och inkomstnivå av Statistiska Centralbyrån. För en mer detaljerad beskrivning av metod och bortfall i hela den nationella studien hänvisas till Miljöhälsorapporten 2005. 8

Landstinget i Östergötland valde att utöka urvalet och skickade en erbjudan om ytterligare förtätning av enkäten till respektive kommun i länet. Linköpings, Norrköpings, Söderköpings och Ydre kommun valde att utöka sitt urval. I Östergötland fanns det 14 361 barn som uppfyllde alla villkor och sammanlagt skickades 3 494 enkäter ut i länet. 2.1 Svarsfrekvens Av de 3 494 föräldrarna som fått frågeformuläret var det 2 485 som svarade. Några enkäter uteslöts på grund av att alltför få frågor besvarats. Därefter återstod 2 475 frågeformulär vilket ger en svarsfrekvens på 71 procent. Föräldrarna till 8- månadersbarnen har den högsta svarsfrekvensen 74 procent medan 4-årsenkäterna har den lägsta svarsfrekvensen 68 procent (tabell 2.1). Tabell 2.1 Antal barn i urvalet, antal svarande och svarsfrekvens per åldersgrupp Antal i urvalet Antal svar Svar (%) 8 månader 1 171 869 74 4 år 1 158 788 68 12 år 1 165 818 70 Totalt 3 494 2 475 71 Östergötlands 13 kommuner är uppdelade i tre länsdelar; centrala, västra samt östra. I den centrala länsdelen ingår Linköping, Åtvidaberg, Kinda och Ydre. I västra ingår Motala, Vadstena, Mjölby, Boxholm samt Ödeshög och i östra ingår Finspång, Norrköping, Söderköping och Valdemarsvik. Högst svarsfrekvens hade föräldrar till barn boende i den centrala länsdelen (72 %), västra länsdelen hade den lägsta (70%) och östra länsdelen hade en svarsfrekvens på 71 procent (tabell 2.2). Antalet i urvalet skiljer mellan länsdelarna beroende på att ingen kommun i den västra länsdelen valde att utöka urvalet. Tabell 2.2 Antal barn i urvalet, antal svarande och svarsfrekvens per länsdel Länsdel Antal i Urvalet Antal svar Svar (%) Centrala 1 374 985 72 Västra 804 559 70 Östra 1 316 931 71 9

2.2 Tolkning av resultaten Skevheter i urvalet och andel svarande i olika grupper har justerats genom kalibrering men det finns ändå anledning att tolka resultaten med en viss försiktighet. Det är föräldrarnas tolkning av barnens upplevelser och inte barnens egna upplevelser som dokumenteras. Med undantag för de frågor som 12-åringarna besvarat själva. En anledning till att vara sparsam med slutsatser om orsakssamband är att man frågar samma individ vid samma tillfälle om både exponering och utfall. Det gör det svårt att avgöra vilken faktor som beror på vad, samtidigt som det finns flera möjliga tolkningar av ett och samma samband. För att bedöma hur säkra resultaten är går det att räkna fram konfidensintervall för resultaten i rapporten. Ett 95-procentigt konfidensintervall ger ett intervall som med 95 procents säkerhet täcker det sanna värdet i populationen. En skattning av en förekomst i länet på 50 procent har ett uppskattat konfidensintervall på mellan 48 och 52 procent och en förekomst på 10 procent har ett konfidensintervall på mellan 9 och 11 procent. Vid jämförelse av olika grupper varierar osäkerheten beroende på hur stora grupperna är och hur vanlig förekomsten är. För att en skillnad mellan pojkar och flickor ska vara statistiskt säkerställd måste skillnaden vara ungefär tre procentenheter om förekomsten är 50 procent medan en skillnad på två procentenheter är statistiskt säkerställd om förekomsten är 10 procent. För de olika åldersgrupperna är fyra procentenheter statistiskt säkerställd om förekomsten är 50 procent och två procentenheter om förekomsten är 10 procent. Ju mindre grupperna är desto större blir osäkerheten och desto större skillnader krävs för att de ska vara statistiskt säkerställda. 10

3 Allmänt hälsotillstånd För att få föräldrarnas uppfattning om deras barns hälsa ställdes följande fråga Hur bedömer du att ditt barns allmänna hälsotillstånd varit den senaste månaden? Är det mycket gott, gott, någorlunda, dåligt eller mycket dåligt? Andelen barn som har ett mycket gott eller gott hälsotillstånd varierar från 87 procent (8 månaders pojkar) till 94 procent (12-åriga flickor) (figur 3.1). I varje åldersgrupp uppger föräldrar till flickor i större utsträckning än föräldrar till pojkar att deras barns hälsotillstånd är mycket gott. Totalt anser drygt 90 procent av föräldrarna att barnens allmänna hälsotillstånd är mycket gott eller gott och drygt en procent att det är dåligt eller mycket dåligt. Andelen som anger dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd är högst i den yngsta ålderskategorin och lägst bland 12-åringarna. Bland de yngsta barnen som mår dåligt/mycket dåligt har alla haft någon form av infektion (förkylning, öroninflammation, lunginflammation) de senaste tre månaderna. De har varit sjuka mellan 8-31 dagar den senaste månaden. Det förekommer också astma och eksem bland dessa barn. Även bland 4-åringarna som mår dåligt/mycket dåligt har alla haft någon infektion minst en gång under de tre senaste månaderna. Här finns även barn med astma, olika former av allergier och barnreumatism. Bland 12-åringar som mår dåligt/mycket dåligt är det svårare att få någon entydig bild av. En del har haft någon form av infektion de senaste tre månaderna och sjukfrånvaron från skolan har varit 0-14 dagar den senaste månaden. Astma, allergisnuva och födoämnesallergi förkommer hos några av barnen. Mycket gott Gott Någorlunda Dåligt/Mycket dåligt 8 månader Pojkar Flickor Pojkar 4 år Flickor 12 år Pojkar Flickor 0 10 20 30 40 50 60 70 Andel (%) Figur 3.1 Andel (%) barn fördelade efter det allmänna hälsotillståndet per kön och åldersgrupp. 11

En länsdelsanalys visar att det inte finns några skillnader i det allmänna hälsotillståndet mellan länsdelarna bland 8-månaders och 4-års barnen. Bland 12- åringarna finns en skillnad mellan den östra och centrala länsdelen. Det är en högre andel föräldrar i östra länsdelen som skattar sitt barns allmänna hälsotillstånd som någorlunda eller dåligt/mycket dåligt jämfört med den centrala länsdelen. 12

4 Hälsorelaterad livskvalitet Föräldrar till 12-åringarna har fått svara på ett livskvalitetsinstrument, EQ-5D, som handlar om barnens rörlighet, hygien (om barnet kan tvätta, klä på sig, äta själv) huvudsakliga aktiviteter (gå i skolan, fritidsaktiviteter, lek), smärtor/besvär och oro/nedstämdhet. Föräldrarna ska ta ställning till vilket av tre olika påståenden som för dagen bäst överensstämmer med barnets hälsotillstånd, EQ-5D innehåller också en Visuell Analog Skala, VAS-skala. VAS-skalan kan liknas vid en termometer som går från 0 (sämsta tänkbara hälsa) till 100 (bästa tänkbara hälsa) och med hjälp av denna skala ska föräldrarna skatta sitt barns hälsa. I de olika EQ-5D-dimensionerna rapporteras 12-åringarna mest ha problem med oro/nedstämdhet och smärtor/besvär (tabell 4.1). Det samlade hälsotillståndet värderat med EQ-VAS, visar att flickor har ett medelvärde på 93 och pojkar på knappt 92. Tabell 4.1 Andel (%) 12- åringar med inga, måttliga eller svåra problem per EQ-5D dimension samt det samlade hälsotillståndet värderat med EQ-VAS EQ-5D dimension Pojkar Flickor Rörlighet Inga 99,3 98,8 Måttliga 0,7 1,2 Svåra 0 0 Hygien Inga 98,1 99,1 Måttliga 1,1 0,4 Svåra 0,8 0,5 Huvudsakliga aktiviteter Inga 97,2 98,6 Måttliga 2,5 1,4 Svåra 0,3 0 Smärtor/besvär Inga 88,4 85,5 Måttliga 11,6 14,5 Svåra 0 0 Oro/nedstämdhet Inga 82,8 83,4 Måttliga 16,7 16,6 Svåra 0,5 0 EQ VAS 91,6 93,0 13

Andelen problem i de olika dimensionerna bland 12-åringarna varierar beroende på hur föräldrarna bedömer sitt barns hälsa. Bland barn där föräldrarna anger att deras barns allmänna hälsotillstånd är mycket gott anger sex procent problem med smärtor/besvär och sex procent med oro/nedstämdhet. Motsvarande siffror för barn med god självskattad hälsa är 21 procent och 29 procent. Bland de föräldrar som skattar sitt barns hälsa som någorlunda eller dåligt/mycket dåligt är det 36 procent som uppger problem med smärtor och 54 procent med oro/nedstämdhet. Barns hälsa kan variera med deras fysiska, sociala och psykologiska miljö. Ett sätt att mäta detta är att studera barns hälsorelaterade livskvalitet med avseende på föräldrarnas utbildningsnivå. Bland de barn där föräldrarnas högsta utbildningsnivå är grundskola, är det ingen som anger problem med rörlighet eller hygien (tabell 4.2). Flickor vars föräldrar har grundskola som högsta utbildning uppger i större utsträckning problem med oro/nedstämdhet än pojkar vars föräldrar som har grundskola som högsta utbildning och flickor vars föräldrar har gymnasieutbildning eller högre. En jämförelse mellan Östergötland och övriga Sverige visar att andelen 12-åriga flickor som har problem med oro/nedstämdhet och vars föräldrar har högst grundskoleutbildning är högre i Östergötland jämfört med övriga Sverige. Tabell 4.2 Andel (%) 12-åringar med måttliga eller svåra problem per EQ-5D-dimensioner samt det samlade hälsotillståndet (medelvärde EQ VAS) mot bakgrund av föräldrarnas utbildningsbakgrund EQ-5D-dimension Rörlighet Högst grundskola Gymnasium och högre Pojkar 0 0,7 Flickor 0 1,2 Hygien Pojkar 0 2,1 Flickor 0 1,0 Huvudsakliga aktiviteter Pojkar 2,6 2,5 Flickor 3,9 1,0 Smärtor/besvär Pojkar 15,4 10,8 Flickor 23,9 13,5 Oro/nedstämdhet Pojkar 13,3 17,5 Flickor 33,6 14,0 EQ VAS Pojkar 88,0 91,9 Flickor 93,5 93,0 14

Länsdelsanalysen visar att både den centrala och västra länsdelen har en högre andel föräldrar till flickor som rapporterar problem med smärtor/besvär och oro/nedstämdhet än föräldrar till pojkar som rapporterar problem (figur 4.1). I den östra länsdelen är det tvärtom. Det finns en tydlig skillnad mellan pojkar i den östra länsdelen och pojkar i den centrala länsdelen både när det gäller problem med smärtor/besvär och oro/nedstämdhet. Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Centrala Pojkar Flickor Västra Pojkar Flickor Östra Pojkar Flickor 0 5 10 15 20 25 30 Andel (%) Figur 4.1 Andel (%) 12-åringar med måttliga eller svåra problem med smärtor/besvär respektive oro/nedstämdhet per länsdel. 15

5 Infektioner Infektioner är den vanligaste orsaken till att barn är tillfälligt sjuka, det är också den vanligaste orsaken till att föräldrar stannar hemma för vård av sjukt barn. Infektioner i övre luftvägarna eller förkylning drabbar alla människor men små barn drabbas i högre grad. De har inte den immunitet som vuxna och äldre barn har hunnit skaffa sig. Små barn har också mer nära kontakt med vuxna och andra barn och på det sättet sprids smittan lättare. Risken att drabbas av öroninflammation är störst mellan sex och arton månaders ålder, men risken är fortfarande hög upp till fyra års ålder [3]. Bland barnen som är 8 månader har 82 procent varit förkylda de senaste tre månaderna och 37 procent har haft mer än en förkylning. I åldersgrupperna 4 och 12 år har 58 procent av barnen varit förkylda under de tre senaste månaderna och 17 procent har haft upprepade förkylningar. Nästan nio procent av 12-åringarna har rörbehandlats, det vill säga de har fått ett plaströr inopererat i trumhinnan på grund av öroninfektioner och öronkatarrer. Fyra procent av 4-åringarna har haft plaströr inopererade i öronen de senaste tolv månaderna. Förkylningar är lika vanligt förekommande i alla länsdelarna (figur 5.1). Andelen 8- månadersbarn som haft en eller flera förkylningar de senaste tre månaderna är högre i Östergötland än i övriga Sverige. Upprepade förkylningar Förkylning en gång 4 och 12 år 8 månader Centrala Västra Östra Centrala Västra Östra 0 20 40 60 80 100 Andel (%) Figur 5.1 Andel (%) barn (8 månader respektive 4 och 12 år) som har haft förkylning de senaste tre månaderna per länsdel. 16

6 Besvär från övre och nedre luftvägarna Luftvägarna kan delas upp i övre och nedre luftvägar. Näsa, mun, svalg och struphuvud räknas till de övre luftvägarna. Luftstrupe och luftrör räknas som nedre luftvägar. Om de övre luftvägarna blir irriterade kan det ge upphov till snuva, nästäppa och nysningar medan irritation i nedre luftvägarna kan ge heshet, väsande eller visslande andningsljud [4]. Besvär från luftvägarna kan orsakas av pollen, pälsdjur eller kall luft. På frågan om barnen någon gång haft pipande eller väsande andning, svarar 23 procent ja. Andelen barn som någon gång haft dessa besvär varierar från 21 procent (12-åringar) till 26 procent (4-åringar). Av de barn som haft besvär har 23 procent haft sådana andningsbesvär att det hindrat barnen i deras dagliga aktiviteter eller stört deras sömn den senaste månaden. Föräldrar till 8-månadersbarnen rapporterar i större utsträckning än övriga föräldrar att barnens andningsbesvär har stört barnens aktiviteter eller sömn. Bland 4-åringar och 12-åringar har tio procent någon gång haft långdragen snuva eller nästäppa utan att ha varit förkylda. Bland dessa har sju procent haft sådana besvär att det hindrat dem i deras vardag den senaste månaden. Orsakerna till att barnen får besvär från luftvägarna är olika. Knappt tio procent av föräldrarna till 4-åringarna anser att kallt eller kyligt väder ger upphov till besvär från övre luftvägarna (tabell 6.1). Bland 12-åringarna är det framförallt björk- och gräspollen som orsakat besvären. Besvär från nedre luftvägarna får barnen framförallt vid ansträngning och av kall luft enligt föräldrarna. Tabell 6.1 Andel (%) barn som har besvär från övre och nedre luftvägarna i samband med att de utsätts för kall luft, pälsdjur, pollen eller vid ansträngning Övre luftvägarna Nedre luftvägarna 4 år 12 år 4 år 12 år Kall luft 9,6 4,8 8,6 6,6 Katt 1,3 7,3 1,3 3,8 Hund 1,1 2,8 1,4 1,9 Björkpollen 2,6 10,5 0,7 5,5 Gräspollen 1,8 10,5 0,4 4,9 Annat 1,4 5,5 9,3 5,1 Vid ansträngning * * 7,2 10,5 * Har ej frågats i samband med besvär från övre luftvägarna Barn i den västra länsdelen har mer problem med pipande eller väsande andning än barn i den centrala länsdelen. Det är bland de 12-åriga barnen som en tydlig skillnad finns. Bland 4-åringar i den västra länsdelen är andelen som har besvär från nedre luftvägarna i samband kyla högre än bland 4-åringar i den östra länsdelen. Andelen 4-åringar och 12-åringar som har haft långdragen snuva eller nästäppa utan att ha varit förkylda är lägre i Östergötland än i övriga Sverige. 17

7 Störd daglig aktivitet eller sömn Det är inte bara besvär från luftvägarna som kan hindra barn i deras dagliga aktiviteter eller störa deras sömn. Föräldrarna fick ta ställning till hur sju olika besvär stört barnens dagliga aktiviteter eller sömn och om de ansåg att det berodde på hemoch familjesituation, situationen på daghem, fritidshem, skola, barnets sjukdom eller något annat. Över 20 procent av 12-åringarna har den senaste månaden haft huvudvärk jämfört med fyra procent bland 4-åringarna (figur 7.1). Föräldrar till 12-åringar rapporterar i större utsträckning än föräldrar till 4-åringar att deras barn även haft magont, koncentrationssvårigheter, känt sig stressade och/eller har haft svårt att somna om. När det gäller huvudvärk och magont anger en majoritet av föräldrarna till 4- åringarna att det beror på sjukdom. Bland föräldrarna till 12-åringarna är det en stor andel som anger annat eller att de inte vet varför barnet har haft huvudvärk eller magont. Situationen på skolan/fritidshem uppges vara en stor orsak till att deras 12- åringar känner sig stressade eller har koncentrationssvårigheter. En majoritet av 4- åringarnas föräldrar uppger att det är hem- och familjesituationen som gör att deras barn känner sig stressade. Orsakerna till sömnbesvär bland 4-åringar och 12-åringar uppges i en majoritet av fallen vara okända eller bero på något annat än de faktorer som efterfrågas i enkäten. 4 år 12 år Huvudvärk Magont, illamående Koncentrationssvårigheter Känt sig stressad Svårt att somna Svårt att somna om på natten Trötthet 0 5 10 15 20 25 Andel (%) Figur 7.1 Andel (%) barn i åldrarna 4 år respektive 12 år som påverkats av något så att deras dagliga aktiviteter eller sömn störts. 18

8 Lek och fysisk aktivitet Det har skett en förändring med avseende på barnens tillgång till spontana lekytor. Tidigare lekte de på gårdar, gator, skogspartier eller övriga allmänna områden och grupper bildades spontant. Idag är bostadsområdena förtätade och utrymmen för fri lek har begränsats samtidigt har färdigställda lekplatser och bollplaner ökat. Från att förr i huvudsak själv ha hittat på sina lekar och funnit sina lekmiljöer har barnen nu successivt fått en mer organiserad och mindre riskabel miljö för lek och fritid. Den spontana leken har övergått till mer organiserad verksamhet under överinseende eller träning av vuxna. Det har också inneburit att barnen ofta måste transporteras eller transportera sig själva för att kunna utöva sina fritidsintressen [2]. På frågan om barnet har tränat eller idrottat på fritiden den senaste månaden, svarar 64 procent ja. 35 procent av 4-åringarna och 84 procent av 12-åringarna har sysslat med någon form av idrott på fritiden. Tio procent av 4-åringarna och 59 procent av 12-åringarna gör detta mer än en gång i veckan. En vanlig vardag förflyttar sig 16 procent av barnen (4 och 12 år) mer än 15 kilometer för sina dagliga aktiviteter (inklusive skola och fritidsaktiviteter) och 41 procent mer än fem kilometer. Över hälften av 12-åringarna går/cyklar till sina dagliga aktiviteter medan 4-åringarna blir skjutsade med bil. Det finns anledning att misstänka att barn vistas mer inomhus idag än tidigare även om 80 procent av barnen dagligen har vistas ute i någon park, natur eller grönområde den senaste månaden. Bland 4-åringarna är det 91 procent som vistas ute dagligen medan det bland 12-åringarna endast är 73 procent. Länsdelsanalys visar att bland 12-åringarna är andelen som idrottar flera gånger i veckan högst i den centrala länsdelen och lägst i den östra länsdelen (figur 8.1). Bland 4-åringarna är det den västra länsdelen som har den högsta andelen. Flera gånger per vecka Mer sällan Östra Västra Centrala 4 år 12 år 4 år 12 år 4 år 12 år 0 20 40 60 80 100 Andel (%) Figur 8.1 Andel (%) 4- respektive 12-åringar som idrottat på sin fritid per länsdel. 19

Femton procent av 4-åringar och 12-åringarna i västra och östra länsdelen förflyttar sig mer än femton kilometer för sina dagliga aktiviteter en vanlig vardag. I den centrala länsdelen är det 19 procent som förflyttar sig mer än femton kilometer. Andelen barn som färdas mer än 15 kilometer för sina dagliga aktiviteter är högre i Östergötland än i övriga Sverige. 9 Övervikt och fetma Övervikt och fetma är ett snabbt växande hälsoproblem i Östergötland och Sverige, liksom i övriga västvärlden. Orsakerna till barnfetma är bland annat genetiska, men även matvanor och graden av fysisk aktivitet har stor betydelse. Övervikt och fetma kan uppstå på grund av för högt energiintag eller för liten energiförbrukning eller en kombination av båda. Övervikt och fetma beräknas genom ett så kallat åldersjusterat BMI (se faktaruta). En undersökning gjord av Folkhälsovetenskapligt centrum, barnhälsovården och skolhälsovården i Östergötland, visar att 18 procent av flickorna födda 1991 var överviktiga vid 10-årsålder och fyra procent hade fetma. Bland pojkar var 17 procent överviktiga och fem procent hade fetma [5]. BMI är förkortning för Body Mass Index, kroppsmasseindex. BMI anger relationen mellan vikt och längd enligt beräkningen: BMI = vikt i kg/längd i m 2. Ålder Kön Normalvikt Övervikt Fetma 4 år Pojke 17,6 17,7-19,3 19,4 4 år Flicka 17,3 17,4-19,1 19,2 12 år Pojke 21,4 21,5-26,3 26,4 12 år Flicka 21,8 21,9-27,0 27,1 I Barnhälsomiljöenkäten har föräldrarna angett barnets längd och vikt och utifrån dessa har BMI räknats fram. Tolv procent av 4-åringarna och 12-åringarna har övervikt och tre procent har fetma. Omräknat till alla barn mellan 4-12 år i Östergötland motsvarar det drygt 5 100 barn med övervikt och knappt 1 300 barn med fetma. Den högsta andelen barn med övervikt och fetma återfinns bland 4-åriga flickor (figur 9.1). 20

Fetma Övervikt Pojke 12 år 4 år Flicka Pojke Flicka 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 Andel (%) Figur 9.1 Andel (%) pojkar och flickor i åldrarna 4 år respektive 12 år med övervikt och fetma. I figur 9.2 visas hur föräldrarna skattar sitt barns allmänna hälsotillstånd i de olika BMI-grupperna. I grupperna normalvikt och övervikt skattar föräldrarna barnens allmänna hälsotillstånd ungefär lika. Föräldrar till barn med fetma skattar i större utsträckning sitt barns hälsa som någorlunda än de två övriga grupperna. Mycket gott Gott Någorlunda Dåligt/mycket dåligt 70 60 50 Andel (%) 40 30 20 10 0 Undervikt/normalvikt Övervikt Fetma Figur 9.2 Andel (%) barn med normalvikt, övervikt och fetma fördelade efter det allmänna hälsotillståndet. 21

Det finns tydliga skillnader i förekomst av övervikt och fetma utifrån föräldrarnas utbildningsnivå. Andelen barn med övervikt och fetma är högre ju lägre utbildningsnivå föräldrarna har (figur 9.3). Bland barnen vars föräldrar har grundskoleutbildning eller lägre som högsta utbildning är knappt 20 procent av barnen överviktiga och nio procent är feta. Motsvarande siffror för barnen till föräldrar som har universitetsutbildning är tio respektive en procent. Fetma Övervikt Grundskola eller kortare Gymnasium Universitet 0 5 10 15 20 25 30 Andel (%) Figur 9.3 Andel (%) barn med övervikt och fetma fördelade efter föräldrarnas utbildningsnivå. Forskningen har under de senaste åren visat att det finns ett samband mellan övervikt och astma. Ju kraftigare övervikt desto större risk för astma. Orsaken till detta är ännu inte klarlagt. Det har konstaterats att barnastmatiker med övervikt uppvisar mer symtom än normalviktiga barnastmatiker. En viktminskning gör att symtomen lindras och att behovet av medicin minskar [6, 7]. 22

Bland de 4-åriga och 12-åriga barnen med fetma är det knappt 18 procent som har astma medan det bland de överviktiga är sju procent (figur 9.4). Andel (%) 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Undervikt/normalvikt Övervikt Fetma Figur 9.4 Andel (%) barn med astma fördelade efter normalvikt, övervikt och fetma. Andelen barn med övervikt/fetma varierar från 13 procent i den centrala länsdelen till 17 procent i den östra länsdelen. Bland 4-åringarna finns den högsta andelen barn med övervikt/fetma i östra länsdelen (figur 9.5). Bland 12-åringarna finns den högsta andelen i västra länsdelen. Fetma Övervikt Östra Västra Centrala 4 år 12 år 4 år 12 år 4 år 12 år 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 Andel (%) Figur 9.5 Andel (%) barn i åldrarna 4 respektive 12 år med övervikt och fetma per länsdel. Andelen barn med övervikt/fetma är lika stor i Östergötland som i övriga Sverige (15 %). Däremot har föräldrar till barn med fetma i större utsträckning skattat sitt barns allmänna hälsotillstånd som någorlunda i Östergötland jämfört med övriga Sverige. 23

10 Allergier och astma 10.1 Arv och miljö Allt fler barn och ungdomar drabbas av allergier och astma. Både arv och miljö har betydelse för om ett barn kommer att utveckla allergi. Passiv rökning, kort amningsperiod och dålig ventilation inomhus är några faktorer som antas öka risken för att barn ska utveckla astma och allergi [3]. De vanligaste symtomen på allergi är luftvägsbesvär, hudirritationer och magbesvär [12]. Ärftlighet För barn med en allergisk förälder uppskattas risken att utveckla allergi till 20-30 procent. Där båda föräldrarna är allergiker är risken upp till 70 procent. Det är dock inte säkert att man får samma allergi som någon av föräldrarna [13]. Resultaten från enkätstudien visar att i de fall båda föräldrarna har någon allergisjukdom är andelen 4-åringar och 12-åringar med eksem, astma eller allergisnuva över 40 procent (figur 10.1). Om däremot ingen av föräldrarna har någon allergisjukdom är andelen barn med allergi 13 procent. Andelen barn med allergi är något högre om bara modern har en allergisjukdom än om bara fadern har det. Ingen ärftlighet Mor men ej far Far men ej mor Mor och far 0 10 20 30 40 50 Andel (%) Figur 10.1 Andel (%) barn med eksem, astma eller allergisnuva i relation till allergisjukdom bland föräldrarna. 24

Amning Amning som skyddsfaktor mot allergisjukdomar ifrågasätts delvis idag, men med amning överförs viktiga antikroppar som kan hjälpa till att bättre klara av infektioner. Infektioner och speciellt luftvägsinfektioner anses öka risken för astma hos barn [2]. Enligt enkäten ammades 70 procent av 8-månadersbarnen i minst fyra månader utan tillägg av annan kost och 81 procent helt eller delvis. Vid sex månaders ålder ammades 70 procent av barnen helt eller delvis. Bland de universitetsutbildade mödrarna hade 81 procent ammat helt i fyra månader, motsvarande siffra för mödrar med gymnasieutbildning var 67 procent och för mödrar med grundskoleutbildning 42 procent. Mögel, fukt och luftkvalitet Fukt är troligen den viktigaste orsaken till att en byggnad blir ohälsosam att vistas i och de främsta orsakerna till att fuktproblem uppstår är felaktig projektering och felaktigt utförande vid konstruktion av byggnaden. Om en byggnadsdel får vara fuktig en längre tid börjar mikroorganismer mögel och bakterier att växa. Från mikroorganismer avges olika ämnen som kan verka irriterande eller orsaka annan mer diffus hälsopåverkan [2]. Det är totalt 16 procent av barnens föräldrar som uppger att det funnits synliga fuktskador i bostaden. Omräknat till alla barn mellan 0-12 år i Östergötland motsvarar det ungefär 9 500 barn. Drygt två procent rapporterar att det funnits synligt mögel på andra ytor än kakelfogar och väggmaterial i våtrum. Fyra procent av föräldrarna uppger att de känt mögellukt i bostaden under de senaste tre månaderna. Det är knappt sex procent som bedömer att de har dålig luftkvalitet i bostaden. Bland de 4-åringar och 12-åringar som har eksem, astma eller allergisnuva har 19 procent synliga fuktskador i bostaden och fem procent har synligt mögel hemma (figur 10.2). Motsvarande siffra för barn utan allergi är 16 respektive 2 procent. Dålig luftkvalitet i bostaden rapporterar sex procent av föräldrarna till de allergiska barnen och fyra procent av föräldrarna till barn utan allergi. 25

Någon allergisjukdom Ingen allergisjukdom Andel (%) 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Dålig luft Synlig fukt Kondens Synligt mögel Mögellukt Figur 10.2 Andel (%) barn med någon allergisjukdom (astma, allergisnuva, eksem) respektive barn utan någon av dessa allergisjukdomar i hem som rapporterats ha fukt eller mögelskador. Passiv rökning Tobaksrök innehåller tusentals kemiska ämnen och mer än 50 olika ämnen i tobaksröken kan eller misstänkts kunna orsaka cancer. Många av de giftiga ämnena finns i större mängd i sidoröken (den rök som går direkt från glöden ut i rumsluften) än i huvudröken (den rök som rökaren andas in). Många ämnen i tobaksröken tas upp via luftvägar och slemhinnor. Kotinin är ett ämne som bildas när nikotin bryts ner i kroppen. Det återfinns i blod, urin, saliv och i hår efter exponering och kan spåras upp till en vecka efter det att en ickerökare senast utsattes för tobaksrök. Flera studier visar att tobaksrökning hos föräldrar kan ge upphov till ett betydande upptag av nikotin hos spädbarn via inandning av miljötobaksrök, liksom via bröstmjölk [2]. Även om föräldrarna röker utomhus med stängd dörr har det visat sig att barnen har dubbelt så höga halter av kotinin i urin än barn till ickerökande föräldrar. Barn vars föräldrar röker inomhus har ungefär 15 gånger så höga halter som barn till ickerökande föräldrar. Barn till rökare lider mer av pip i bröstet, hosta och inflammationer i mellanörat än barn till föräldrar som inte röker alls [14]. Det finns ett samband mellan astmatiska barns halter av kotinin och svår astma, sänkt lungfunktion och ökad skolfrånvaro [2]. Sjutton procent av barnen bor med någon (mamma, pappa eller annan person) som röker i hemmet inomhus eller utomhus. Det motsvarar drygt 10 000 barn i Östergötland (0-12 år). I centrala länsdelen är det 13 procent av barnen som har någon som röker i hemmet (inomhus eller utomhus). Motsvarande siffror för barn i västra och östra länsdelarna är 19 respektive 21 procent. 26

Föräldrar till 12-åriga barn röker i större utsträckning än föräldrar till yngre barn (tabell 10.1). Det finns en tydlig skillnad i exponering för tobaksrök (någon av föräldrarna röker) och föräldrarnas utbildningsnivå. Tabell 10.1 Andel (%) barn vars föräldrar dagligen röker i eller utanför hemmet, eller som på något annat sätt exponeras för tobaksrök 8 månader 4 år 12 år Minst en förälder är daglig rökare 1 13,8 13,3 20,8 Utsatt för daglig rök i hemmet 2 2,6 1,5 6,6 Utsatt för daglig rök i hemmet 3 7,8 6,8 10,0 och/eller vistas i rökig miljö 1 Någon av föräldrarna röker dagligen i eller utanför bostaden. 2 Någon av föräldrarna eller annan person röker dagligen i bostaden. 3 Någon av föräldrarna eller annan person röker dagligen i bostaden och/eller om barnet regelbundet (minst en gång i veckan) vistas i miljöer där det förekommer tobaksrök Barn som exponeras för nikotin under fosterstadiet har en ökad risk att födas för tidigt, och därmed ökad risk för död och sjuklighet samt ökad risk för plötslig spädbarnsdöd. Det är inte bara rökning som är farligt för barnet utan barnet påverkas även av om mamma snusar. Även nikotinläkemedel under fosterstadiet innebär risker för barnet [8, 15]. Det är knappt tretton procent av 8-månadersbarnen som har varit exponerade för nikotin under fostertiden, det vill säga att mamman har rökt, snusat eller använt nikotinersättningsmedel under graviditeten. Det medför att ungefär 560 barn som föddes år 2003 i Östergötland varit exponerade för nikotin under fostertiden. I östra länsdelen var det 16 procent av de blivande mödrarna som använde tobak under graviditeten. Motsvarande siffror för västra och centrala länsdelarna var 15 respektive 9 procent. Knappt åtta procent av mödrarna har rökt under graviteten och även fortsatt efter barnets födelse (tabell 10.2). Bland de barn där mammorna rökt både under och efter graviditeten rapporteras att 35 procent någon gång ha haft pipande, väsande andning. Motsvarande siffra bland barn till mödrar som inte rökt, är 22 procent. Tabell 10.2 Andel (%) mödrar till 8-månaders barn som rökt, snusat eller använt nikotinersättningsmedel under graviditeten Andel (%) Nikotin under graviditeten 12,7 Rökt endast under graviditeten 3,8 Rökt under graviditeten och efter födelsen 7,7 Rökt endast efter födelsen 2,4 Snusat under graviditeten 1,5 Använt någon typ av nikotinersättningsmedel under graviditeten 0,9 27

10.2 Förekomst av allergier och astma I enkäten finns ett antal frågor som berör allergisjukdomar. För 8-månadersbarnen är det frågor om läkardiagnosticerade allergisjukdomar medan det för de äldre barnen även finns frågor om olika symtom från luftvägarna. Redan under spädbarnsåret uppträder födoämnesallergi, eksem och astmaliknande symtom. Drygt åtta procent av 8-månadersbarnen har eksem och det är vanligare bland pojkar än bland flickor (tabell 10.3). Tabell 10.3 Andel (%) pojkar och flickor i åldern 8 månader med rapporterad läkardiagnos av astma, eksem och födoämnesallergi Pojkar Flickor Totalt Läkardiagnostiserad astma 0,4 1,0 0,7 Läkardiagnostiserad födoämnesallergi 3,0 2,0 2,5 Läkardiagnostiserade eksem 10,2 6,4 8,4 Även bland 4-åringar och 12-åringar är eksem den vanligaste allergin (tabell 10.4). Allergisnuva uppträder vanligtvis i skolåldern vilket kan förklara skillnaden mellan 4-åringar och 12-åringar med läkardiagnostiserad allergisnuva. Det är en stor skillnad mellan rapporterad astmadiagnos och astmasymtom. Denna kan till viss del förklaras med underdiagnostik och/eller att föräldrar överrapporterar besvär. Mer än var fjärde 4-åring rapporteras ha astmasymtom. Jämfört med övriga Sverige är andelen 4- åringar som rapporterar allergiska näsbesvär lägre i Östergötland. Tabell 10.4 Andel (%) pojkar och flickor i åldrarna 4 och 12 år med rapporterad läkardiagnos och besvär av astma, allergisnuva, matallergi och eksem 4-åringar 12-åringar Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Läkardiagnostiserad astma 4,8 3,0 3,8 6,5 6,7 6,6 Astmasymtom 29,6 23,1 26,2 21,3 20,1 20,7 Läkardiagnostiserad allergisnuva 1,8 2,2 2,0 11,4 10,1 10,8 Allergiska näsbesvär 5,8 5,1 5,4 12,6 14,7 13,6 Läkardiagnostiserad födoämnesallergi 4,0 4,4 4,2 6,0 3,7 4,9 Födoämnesallergiska besvär 9,4 11,0 10,2 9,7 8,6 9,2 Läkardiagnostiserade eksem 11,1 14,6 12,9 11,4 12,8 12,1 Eksembesvär 15,8 16,7 16,2 18,6 19,6 19,1 28

Det finns ingen vedertagen princip för att definiera allergisjukdomar i barnaåren, men genom att kombinera läkardiagnostiserade allergisjukdomar med olika tecken på besvär från ett organ, anses definitionen vara uppfylld (se faktaruta). Faktaruta Eksem Kliande utslag, med eller utan läkardiagnos av eksem som medfört att barnet har rivit sig i minst två veckor under de senaste 12 månaderna. Allergisnuva Besvär av långdragen snuva eller nästäppa utan att barnet har varit förkylt, eventuellt i kombination med kliande och rinnande ögon. Dessutom övre luftvägsbesvär under de senaste 12 månaderna i samband med exponering för pollen, pälsdjur, födoämnen eller kall luft. Astma Pipande eller väsande andning minst 4 gånger under det senaste året, eller vid minst ett tillfälle under samma tidsperiod, om barnet under året använt kortison via inhalator eller fått diagnosen astma av läkare. Födoämnesallergi Läkardiagnos och angivna specificerade symtom vid intag av definierade födoämnen. Det är ungefär 25 respektive 28 procent av de 4-åriga respektive 12-åriga barnen som har någon form av pågående allergisjukdom som astma, allergisnuva, eksem, födoämnesallergi eller andra reaktioner vid allergenexponering. Astma, allergisnuva eller eksem har 18 respektive 23 procent av 4-åringarna och 12-åringar medan 13 procent av 4-åringarna och 20 procent av 12-åringarna uppvisar specifik allergi (pollen, pälsdjur eller födoämnesallergi). Vid en köns- och åldersuppdelning framkommer inga skillnader mellan könen i respektive åldersgrupp (tabell 10.5). Det finns heller inga skillnader mellan åldersgrupperna med undantag av allergisnuva. Allergisnuva uppträder vanligtvis först i skolåldern vilket kan förklara skillnaden mellan 4-åringar och 12-åringar. I Östergötland är andelen 12-åriga flickor med allergisnuva högre jämfört med 12 åriga flickor i övriga Sverige. 29

Tabell 10.5 Andel (%) pojkar och flickor i åldrarna 4 och 12 år som har eksem, astma, allergisnuva och födoämnesallergi 4 år 12 år Pojkar Flickor Pojkar Flickor Eksem 10,4 13,7 11,2 11,7 Astma 5,9 6,2 5,7 5,6 Allergisnuva 3,1 3,3 14,0 13,9 Födoämnesallergi 3,9 4,3 5,8 3,5 Förekomsten av eksem bland 4-åringarna är 16 procent i västra länsdelen och 11 procent i de två andra länsdelarna (tabell 10.6). Även andelen 12-åringar med eksem är högst i den västra länsdelen. Förekomsten av astma är något högre både bland 4- åringarna respektive 12-åringarna i västra och östra länsdelarna jämfört med centrala länsdelen. Tabell 10.6 Andel (%) barn i åldrarna 4 respektive 12 år per länsdel som har eksem, astma, allergisnuva och födoämnesallergi Centrala Västra Östra 4 år 12 år 4 år 12 år 4 år 12 år Eksem 11,2 10,3 16,4 13,1 10,9 11,6 Astma 3,6 3,1 7,9 8,8 7,6 6,4 Allergisnuva 4,6 12,6 3,1 13,3 2,0 15,6 Födoämnesallergi 3,7 2,0 2,8 3,9 5,2 7,9 Pollenallergi Av alla personer i Sverige som har allergi är 40 procent allergiska mot pollen (frömjöl). Pollen från lövträd, främst björk, al och hassel samt gräs och gråbo är de vanligaste orsakerna till pollenallergi. Pollenallergi kan ge snuva, irriterande, kliande ögon och ibland astma [12]. Den som är allergisk mot pollen kan också vara överkänslig mot viss mat, så kallad korsallergi. Till exempel kan de som är allergiska mot björkpollen också reagera på hasselnötter, körsbär, vissa äpplen och råa morötter [16]. De som är allergiska mot gråbo kan också vara allergiska mot selleri, paprika och persilja [17]. Symtomen som kan uppträda är att det kliar, sticker och känns svullet på läppar, i gommen och i svalget. Frågorna i enkäten handlar om besvär från övre eller nedre luftvägarna vid exponering för björk och/eller gräspollen. Pollenallergiker rapporterar framförallt besvär från de övre luftvägarna som nysningar, rinnsnuva eller kliande ögon. Över hälften av barnen med pollenallergi är allergiska mot både björk och gräs, 20 procent är allergiska mot gräs och 29 procent har björkpollenallergi. Knappt en tredjedel av 30

barnen reagerar också på selleri, äpple/päron och nötter/mandel. Pollenallergi är vanligare bland 12-åringar än bland 4-åringar (figur 10.3). Bland 4-åringarna är andelen med pollenallergi något högre bland pojkar (5 %) än bland flickor (2 %) medan det bland 12-åringar är lika vanligt bland pojkar och flickor. Andelen 12-åriga flickor med pollenallergi är högre i Östergötland jämfört med övriga Sverige. 4-åringar 12-åringar Pollen Pojkar Flickor Pälsdjur Födoämne Nickel Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 20 15 10 5 0 5 10 15 20 Andel (%) Figur 10.3 Andel (%) pojkar och flickor i 4- respektive 12-årsålder som rapportart besvär efter exponering för vanligt förekommande luftburen allergen, födoämnesallergen eller kontaktallergen. Pälsdjursallergi Pälsdjursallergi är lika vanligt förekommande som pollenallergi. Den vanligaste pälsdjursallergin är allergi mot katt och därefter mot hund och häst. Men även gnagare som till exempel hamster, marsvin och kanin är starkt allergiframkallande. De viktigaste allergiframkallande ämnena hos djur finns inte i pälsen, utan i saliv, urin och talgkörtlarna i huden [18]. De vanligaste symtomen vid pälsdjursallergi är astma, snuva, rinnande och kliande ögon och nässelutslag [12]. Pälsdjursallergifrågorna rör exponering för hund och/eller katt. Även här ställs frågor om barnet har haft besvär från övre eller nedre luftvägarna. Det är speciellt besvär från de övre luftvägarna som rapporteras. 38 procent av dem som har pälsdjursallergi är allergiska mot både katt och hund, 57 procent är allergiska mot enbart katt och fem procent är allergiska mot enbart hund. Det är en högre andel som rapporterar pälsdjursallergi bland 12-åringarna än bland 4-åringarna (figur 10.3). I enkäten frågas om det finns pälsdjur i bostaden där barnet bor. Bland barnen med pälsdjursallergi har 29 procent katt, hund eller gnagare, där gnagare är vanligast. Bland barnen utan pälsdjursallergi är det 46 procent som har pälsdjur hemma. 31

Födoämnesallergi Allergi eller överkänslighet mot mat är vanligast hos barn. De flesta reaktionerna är lindriga och försvinner efter hand, för att i tonåren åter bli vanligare. Det antas bero på att pollenallergier blir allt vanligare och därmed är korsallergi den form av födoämnesallergi som dominerar [19]. De livsmedel som oftast orsakar födoämnesallergi bland barn är mjölk, ägg, jordnötter, vete, ärtor och soja. Allergiska symtom kan uppkomma från minuter till timmar eller dagar efter intaget av födoämnet. Den allvarligaste reaktionen vid födoämnesallergi är anafylaxi där individen får ett kraftigt blodtrycksfall och blir svårt allmänpåverkad. Vid födoämnesallergi kan problem med magen som till exempel magkramper, illamående, kräkningar, gasbildning och återkommande diarréer uppstå. Födoämnesallergi kan även ge nässelutslag och i vissa fall allvarliga symtom från luftvägarna [12, 20]. Frågor om luftvägsbesvär och nässelutslag av bland annat mjölk, ägg, fisk, vetemjöl, soja, banan, äpple/päron, persika, kiwi, selleri, jordnötter, och/eller nötter/mandel ställdes i enkäten. Födoämnesallergi är ungefär lika vanligt i de båda åldersgrupperna 4 år respektive 12 år (figur 10.3 s. 31). Eksem är vanligare bland 4-åringarna medan besvär från övre luftvägarna är vanligare bland 12-åringarna (figur 10.4). Många barn reagerar på äpple/päron, kiwi och persika och de ger speciellt besvär från de övre luftvägarna. De barn som är allergiska mot jordnötter och nötter/mandel har oftare besvär från de nedre luftvägarna. Nedre luftvägarna Övre luftvägarna Eksem Nässelutslag Minst 2 symtom Något symtom 4 år 12 år 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Andel (%) Figur 10.4 Andel (%) med födoämnesrelaterade besvär bland 4- respektive 12-åringar för 12 födoämnen: mjölk, ägg, fisk, vetemjöl, soja, jordnötter, nötter, äpple/päron, persika, kiwi, selleri eller banan. 32