SJÄLVTEST 7. Förbränningstyper För var och en av de följande frågorna ska du ringa in det svar, A, B eller C, som bäst stämmer överens med dig. Om du i någon fråga är säker på att inget av svarsalternativen stämmer in på dig kan du helt enkelt lämna den frågan obesvarad. Hur som helst kan det i några fall vara så att inget av svarsalternativen precis beskriver dig, vid dessa tillfällen behöver du inte tänka på att de givna svarsalternativen exakt beskriver dig. Välj bara det alternativet som bäst beskriver dina allmänna tendenser. Kom ihåg att vi försöker ringa in det allmänna förbränningsmönstret, därför finns det ingen anledning att du hänger upp dig på exakta detaljer eller bokstavlig tolkning av varje fråga eller svar. Svara på varje fråga utefter hur du är nu, inte utefter hur du var förut, eller skulle vilja vara, eller tror att du borde vara. Försök vara så ärlig och genomtänkt som möjligt men kom ihåg att det varken finns rätta eller felaktiga svar! Du kanske blir förvånad över att upptäcka att du faktiskt inte har svaret på några av frågorna. Till exempel kan du kanske inte säga utan vidare hur du skulle reagera på en speciell typ av mat eller matkombination. När du känner så, lägg testet åt sidan för en stund, tills att du fått testa din reaktion på maten i frågeställningen. Samtidigt som du inte ska behöva kämpa med någon fråga eller del av testet, är exakthet viktigt, så ta det lugnt och stressa inte igenom testet.kom ihåg att du alltid kan göra testet igen, när som helst i framtiden. Det här är någonting som du kommer att vilja göra regelbundet, för att se efter om din kroppskemi har förändrats, vilket händer. Lycka till! 1. Ilska och lättretlighet Ibland blir vi alla arga av en särskild anledning. Men för vissa uppstår känslor av ilska eller irritation ofta eller dagligen och är tydligt avhängigt vad man har ätit eller inte ätit. Hoppa över den här frågan om du inte upplever ilska eller lättretlighet som beror på mat. A. När jag är arg tycks kött eller fet mat göra det värre. B. Ibland tycks mat minska min ilska och det tycks inte spela någon roll vad jag äter. C. Jag har ofta märkt att ilska eller irritation avtar efter att jag har ätit någonting tungt eller fett, som kött. 2. Oro Vissa människor har en tendens att bli oroliga, ängsliga eller bekymrade. Många gånger ökas eller minskas dessa känslor beroende på vilken mat man ätit. Besvara inte denna fråga om du inte upplever oro som är orsakad av mat. När jag känner mig orolig: A. lugnar frukt och grönsaker ner mig. B. hjälper det att äta nästan vad som helst för att minska oron. C. förbättrar tung, fet mat hur jag mår och hjälper till att minska känslan av oro. 3. Perfekt frukost Vissa människor anser att frukosten är dagens viktigaste måltid. Men den är inte viktigast sett ur ett förbränningsperspektiv. Det är så att varje gång du äter någonting är lika viktig, vad du äter är väldigt viktigt, därför att din förmåga att fungera beror på vilken slags bränsle du ger din förbränningsmotor. Vilken typ av frukost ger dig den bästa energin, en känsla av välbefinnande och håller dig mätt länge? A. Antingen ingen frukost alls eller någonting lätt som frukt, och/eller rostat bröd eller flingor, och/eller mjölk eller yoghurt. B. Ägg, rostat bröd, frukt. C. Någonting rejält som ägg, bacon eller korv, potatiskroketter eller stekt kött och ägg. Christer Söderberg 2011
4. Favoritmat Föreställ dig att det är din födelsedag och att alla regler och restriktioner kring mat och god hälsa är borta. Du ska släppa loss och unna dig din favoritmat och bara njuta. Om du gick på en praktfull middagsbuffé ikväll, vilken typ av mat skulle du välja? A. Jag skulle välja lätt mat som kyckling, kalkon, mager fisk, sallader, grönsaker och sen välja olika efterrätter. B. Jag skulle välja en kombination av mat från A- och B-svaren. C. Jag skulle välja tung, fet mat, rostbiff, biff stroganoff, fläskkotlett, revben, lax, potatis, några få grönsaker eller kanske en liten sallad med en vinaigrette eller blue cheese dressing; cheesecake eller avstå efterrätt. 5. Klimat Klimat, temperatur och närmiljö allt detta kan spela stor roll för en persons välbefinnande, energinivå, effektivitet och humör. Vissa trivs i värme medan andra försvagas. En del lever upp när det är kallt och andra drar sig undan och går i ide. För ytterligare andra gör temperatur och klimat inte så stor skillnad. Välj det alternativ som bäst beskriver hur temperatur påverkar dig. A. Jag trivs bäst i varmt eller hett väder. Jag står inte ut med kyla. B. Temperatur spelar inte så stor roll. Jag trivs oavsett om det är varmt eller kallt. C. Jag trivs bäst i kyla. Jag står inte ut med värme. 6. Tryck över bröstet Vissa förbränningstyper upplever ofta tryck över bröstet, en distinkt känsla av tryck över bröstkorgen. Det kan kännas som om man har en tyngd över bröstet, vilket gör att det känns svårare att andas. C. Jag har en tendens att få problem med tryck över bröstet. 7. Kaffe Kaffe som odlas organiskt, tillagas med omsorg och inte missbrukas är en accepterad dryck för vissa förbränningstyper. Men självklart kan allt som överdrivs vara dåligt för dig, till och med vatten. Inte desto mindre påverkar kaffe olika människor på olika sätt. Ange hur kaffe påverkar dig. A. Jag mår bra av kaffe så länge jag inte dricker för mycket. B. Det har inte någon särskild effekt på mig. C. Jag mår inte bra av kaffe. Det gör mig skakis, nervös, hypad, illamående och/eller hungrig. 8. Aptit vid frukost Aptit varierar kraftigt från person till person, alltifrån dödshungrig till normalhungrig till lite hungrig. Naturligtvis kan aptiten variera från dag till dag i viss utsträckning, men vad vi frågar efter här är den allmänna benägenheten. Normalt är att känna hunger runt de regelbundna måltiderna, morgon, lunch och kväll, utan någon märkbar avvikelse åt något håll. Min frukostaptit är vanligtvis: A. låg, svag eller bristfällig. B. normal. Har inte tänkt på den som varken stark eller svag. C. märkbart stark eller över normal.
9. Aptit vid lunchtid För många människor varierar aptiten mellan frukost, lunch och middag. För andra är den ungefär densamma hela dagen. Ringa in det svar som bäst beskriver din typiska tendens som den yttrar sig den mesta tiden. Min aptit vid lunch är vanligtvis: A. låg, svag eller bristfällig. B. normal. Har inte tänkt på den som varken stark eller svag. C. märkbart stark eller över normal. 10. Aptit vid middagstid Många människor är som hungrigast runt middagstid. För andra är det tvärtom. Hur är din aptit vid middagstid jämfört med vid de andra måltiderna under dagen? Välj det svar som bäst beskriver din normala aptit kring middagstid. Min aptit vid middagstid är vanligtvis: A. låg, svag eller bristfällig. B. normal. Har inte tänkt på den som varken stark eller svag. C. märkbart stark eller över normal. 11. Koncentration Koncentration eller intensiv mental aktivitet förbrukar faktiskt mycket energi och kräver sålunda tillräckligt med bränsle. Men det krävs också den rätta sortens bränsle för att kunna hålla koncentrationen. Fel sorts bränsle kan göra dig hypad och få tankarna att fara iväg, okontrollerat. I annat fall kanske du blir sömnig och flummig, eller upplever att tankar försvinner lika fort som de dök upp, ogripbara. Vilken mat försämrar din möjlighet att koncentrera dig? A. Kött och fet mat. B. Ingen särskild mat tycks störa min koncentration. C. Frukt och grönsaker och spannmålskolhydrater. 12. Hosta Vanligtvis tänker vi på hosta som något som hör ihop med sjukdom. Men vissa människor hostar naturligt lätt och ofta, dagligen, även när de inte är sjuka. Normalt är denna hosta torr och snabbt övergående. Ofta blir den värre under natten eller direkt efter mat. Om du är en av dessa människor ringa in C-alternativet. C. Jag brukar hosta varje dag. 13. Hudsprickor En del människor har problem med att deras hud spricker utan anledning. Vanligtvis sker det på fingertopparna eller på fötterna, speciellt på hälarna. Det här kan uppstå när som helst på året, men har en tendens att hända oftare på vintern. C. Jag har en tendens att få hudsprickor. 14. Begär/sug Vissa människor har inte något särskilt matsug eller begär, så svara bara på frågan om du har det. Socker är medvetet inte med på listan efterso m de flesta människor, vid låg energi, kommer att tänka på någonting sött. Ange vilket annat begär/sug du har bredvid socker. A. Grönsaker, frukt, spannmålsprodukter (bröd, flingor, kex). C. Salt, fet mat (jordnötter, ost, potatischips, kött mm.)
15. Mjäll Mjäll är avlagringar eller hudflagor, i hårbotten i form av små vita flagor. Om du har en tendens till mjäll, ange C-alternativet. C. Jag har en tendens till problem med mjäll. 16. Depression Precis som andra känslomässiga sjukdomar kan depression uppstå från många olika orsaker. Faktum är att depression ofta förvärras eller lindras beroende på vad du äter. Om du lider av depression och har märkt ett samband med mat, välj det alternativ som bäst stämmer överens med dig. A. Jag känner mig mer deprimerad efter att ha ätit kött eller fet mat (och mindre deprimerad efter att ha ätit frukt och grönsaker). C. Jag känner mig mer deprimerad efter att ha ätit frukt och grönsaker (och mindre deprimerad efter att ha ätit kött och fet mat). 17. Efterrätter Mat består av varierande kombinationer av de fyra smakerna: sött syrligt, salt och beskt. Vi vill uppleva var och en av dessa då och då och de har alla välgörande effekter på vår hälsa. Till exempel tycker alla om sötsaker, men inte lika mycket och i samma mängder. Vilken är din typiska känsla eller uppfattning om att äta efterrätter efter måltider? A. Jag tycker verkligen om sötsaker och/eller behöver någonting sött till en måltid för att känna mig nöjd. B. Jag njuter av en efterrätt då och då, men det är inget viktigt. C. Jag bryr mig inte så mycket om sötsaker. Jag kan ta någonting fett eller surt istället (ost, chips, eller popcorn), som tilltugg efter en måltid. 18. Favorit efterrätt Vilken är din favorit efterrätt? Vilka skulle du välja oftast? Även om du vanligtvis inte tycker om efterrätter, men om du var tvingad att välja, vilken skulle det luta åt? OBS! Glass är medvetet inte med på listan eftersom nästan alla tycker om glass, oavsett förbränningstyp. A. Tårta, kakor, frukt, paj, godis. B. I sanning har jag ingen favorit. Jag skulle välja olika varje dag. C. Tunga, feta som cheesecake, bakelser. 19. Perfekt middag Rätts sorts mat vid middagen kan ge mycket energi och välbefinnande för resten av kvällen. Precis som fel middag för din typ kan ge dig en känsla av utmattning och göra dig till en soffpotatis. Vilken typ av mat fungerar bäst för dig till middag? A. Någonting lätt som kycklingbröst utan skinn, ris, sallad och eventuellt lite efterrätt. B. Nästan all mat fungerar för mig. C. Jag mår definitivt bättre efter ett kraftigt mål.
20. Öronfärg Den här frågan hör samman med blodflöde till öronen. Hos vissa vita är öronen ljust röda, men hos andra är de märkbart bleka. Mörka och ljusa öron kan också ses på färgade människor. Ange det svar som bäst överensstämmer med din öronfärg. A. Mina öron tenderar mot det bleka, ljusare än min ansiktsfärg. B. Mina öron tycks ha samma färg som ansiktet. C. Mina öron tenderar att mot rosa, rött eller mörkare än min ansiktsfärg. 21. Mat före sänggåendet Att äta innan sänggåendet hjälper en del människor att sova bättre medan det tydligt stör andra männikors sömn. För vissa beror det på vad de äter. För andra är all mat ett problem. Den här frågan avser det senare. Att äta precis innan sänggåendet: A. stör eller försämrar min sömn. B. verkar inte göra någon skillnad. C. hjälper mig vanligtvis att sova bättre. 22. Äta tung mat innan sänggåendet Ange vilken reaktion du vanligtvis skulle få av att äta tung mat innan sänggåendet. Med tung mat avses proteinrik mat som kött, fågel och ost. A. Det förhindrar eller stör min sömn. B. Det brukar gå bra, så länge jag inte äter för mycket. C. Det förbättrar min sömn. 23. Att äta lätt mat innan sänggåendet Ange vilken reaktion du vanligtvis skulle få av att äta lätt mat innan sänggåendet. Med lätt mat avses kolhydratrik mat som bröd, flingor eller frukt, kanske tillsammans med lite mjölk, yoghurt eller jordnötssmör. A. Jag mår oftast inte bra av att äta innan sänggåendet, men jag mår definitivt bättre av lätt mat. B. Det verkar inte ha någon inverkan på mig. C. Det är bättre än ingenting, men jag mår bättre av tung mat. 24. Att äta sötsaker innan sänggåendet Människor får en mängd reaktioner av sötsaker och godis. En del kan äta socker innan sänggåendet utan att fara illa av det, det försämrar inte deras sömn på något vis. För andra kan socker orsaka sömnlöshet eller få dem att vakna och behöva äta något för att kunna somna om. Hoppa över den här frågan om du vet att du har svampinfektion, problem med förhöjt blodsocker eller är diagnostiserad diabetiker. Hur påverkar socker din sömn? A. Socker påverkar inte min sömn överhuvudtaget. B. Ibland kan sötsaker störa min sömn. C. Jag mår inte bra alls av att äta sötsaker innan sänggåendet.
25. Antal måltider/dag Hur många gånger om dagen äter du? Svaret på den här frågan skall spegla hur många gånger du behöver äta. En del behöver äta mer än tre gånger om dagen för maximal energi och prestationsförmåga. För andra räcker två gånger. Hur ofta behöver du äta för att prestera maximalt och må bra? A. 2 3 gånger om dagen och antingen inget mellanmål, vanligtvis, eller ett lätt mellanmål. B. 3 gånger om dagen, utan mellanmål normalt. C. 3 gånger om dagen och mellanmål, ofta något kraftigare. 26. Matvanor Olika förbränningstyper känner olika inför mat. En del är väldigt fokuserade på mat, och tänker mycket på det. De tänker på vad de ska äta långt innan måltiderna, de älskar att prata om mat, speciellt om vad de gillar och inte gillar för mat, och att berätta om fantastiska rätter och restauranger. Detta är matälskarna. För andra är mat nästan det sista de tänker på, de kan till och med glömma bort att äta. De tenderar att se mat som ett nödvändigt ont istället för ett av livets glädjeämnen att behöva äta är jobbigt nog, att dessutom prata om det är totalt bortkastat för dem. Detta är överlevnadsätarna. Vilken är din inställning till mat? A. Jag är ointresserad av mat och måltider, ibland glömmer jag att äta; tänker knappt på mat och äter mest för att jag måste äta. B. Jag uppskattar mat, uppskattar att äta, missar sällan en måltid, men är inte direkt fokuserad på mat. C. Jag älskar mat, älskar att äta, mat är en viktig och central del av mitt liv. 27. Tårvätska Precis som de flesta funktioner i kroppen är tårvätska någonting som vi inte riktigt tänker på, utom när den inte fungerar. Då och då blir allas ögon torra, eller ovanligt fuktiga och rinniga. Men en del människor har alltid en tendens åt något av hållen. Vilket alternativ beskriver bäst dina ögon? A. Mina ögon tenderar att bli torra. B. Varken det ena eller det andra. C. Mina ögon tenderar att bli väldigt fuktiga, till och med rinniga. 28. Hoppa över måltider En del förbränningstyper märker knappt att de missat en måltid. De råkar bara titta till på klockan och inser att det är långt efter matdags. Andra förbränningstyper mår inte alls bra om de missar en måltid. Deras kroppar låter dem mycket tydligt förstå att det är dags att äta. Om dessa missar en måltid sjunker deras prestationsförmåga drastiskt. Hur mår du om det går fyra timmar eller mer utan mat, eller om du hoppar över en måltid? A. Det spelar inte så stor roll. Jag glömmer lätt att äta. B. Jag kanske inte är på topp men det stör mig inte så särskilt mycket. C. Jag blir helt klart påverkad, irriterad, skakis, svag, trött, låg energi, deppig och/eller annat negativt.
29. Ansiktsfärg Kombinationen av hudens tjocklek och blodflödet kan ge variationer i ansiktsfärgen. Ökat blodflöde kan ge ett rosa, rött, rodnande och rödblommigt utseende. Lågt blodflöde kan ge ett märkbart blekt utseende. Hur skulle du beskriva din ansiktsfärg? A. Jag är den bleka typen. B. Jag har normal ansiktsfärg. C. Jag är tydligt mörkare (ej solbränna) eller rosa, rodnande eller rödblommig. 30. Ansiktshy En del människor har väldigt ljus hy. Hyn är tydligt klar, transparent och strålande. Andra har det motsatta utseendet: tydligt grov, kritvit, matt och livlös hy. De flesta befinner sig någonstans mitt emellan. Hur skulle du beskriva din ansiktshy? A. Mest matt och livlös. B. Normal. C. Klar, strålande, ljus. 31. Fet mat Tvärtemot den allmänna uppfattningen är faktiskt inte fet mat dåligt för alla. Det är till och med välgörande för vissa förbränningstyper. Hur känner du inför fet mat? Kom ihåg att inte svara som du tror att du borde svara, lägg kritikerna åt sidan. Hur mycket tycker du om eller ogillar du fet mat i allmänhet? A. Jag tycker inte om fet mat. B. Det är ok i lagom mängd. C. Jag älskar fet mat och har sug efter fett, jag skulle gärna äta det oftare om jag visste att det var bra för mig. 32. Fingernaglarnas tjocklek Naglarna har en mängd olika egenskaper; storlek, form, med måne eller utan måne, grov eller slät yta osv. De kan växa rakt eller böja sig runt fingertoppen. Den här frågan berör bara tjockleken på dina naglar. Hur skulle du beskriva tjockleken på dina fingernaglar? A. Mina naglar tenderar att vara tjocka, starka och hårda. B. De verkar normala i tjocklek. C. Jag har definitivt tunna och/eller sköra naglar. 33. Fruktsallad till lunch Hur brukar du känna dig efter att ha ätit en stor fruktsallad med lite keso eller yoghurt till lunch? A. Jag blir mätt, mår bra av det och blir inte hungrig förrän vid middagstid. B. Det går oftast bra, men jag behöver ett mellanmål innan middagstid. C. Inte alls bra. Jag blir ofta trött, flummig, deppig, orolig, irriterad och/eller hungrig och behöver definitivt äta någonting mer innan middagstid.
34. Viktökning När du äter mat som är felaktig för din förbränningstyp blir maten inte helt omvandlad till energi, utan sparas som fett istället. Vilket av de följande förslagen stämmer bäst in på din tendens att öka i vikt? A. Kött och fet mat får mig att öka i vikt. B. Jag går inte upp i vikt av någon speciell mat, men jag gör det om jag äter för mycket och tränar för lite. C. Om jag äter för mycket kolhydrater går jag upp i vikt, som bröd, pasta, andra spannmålsprodukter, frukt och/eller grönsaker. 35. Kräkreflex Ingen tycker om att få kväljningar, men likväl har alla en kräkreflex. Hur som helst varierar kräkreflexens känslighet väldigt mycket. En del människor får kväljningar väldigt, väldigt lätt, hos tandläkaren, vid tandborstning och till och med när de äter. Andra får sällan om någonsin kväljningar, och det krävs mycket. Hur skulle du beskriva din kräkreflex? A. Jag får sällan eller aldrig kväljningar. B. Jag har troligtvis en normal kräkreflex. C. Jag får lätt och ofta kväljningar. 36. Gåshud Fenomenet gåshud är en reaktion från nervsystemet. Oftast uppträder det på armar och ben när vi blir rädda, vid plötslig kyla eller vid lätt beröring av huden. En del får väldigt ofta och lätt gåshud, medan andra sällan eller aldrig tycks få det. Har du benägenhet att få gåshud? A. Jag får ofta gåshud. B. Jag får gåshud då och då. C. Jag får sällan eller aldrig gåshud. 37. Energikickar Mat är bränsle för livet. Olika mat ger olika energikickar, för olika förbränningstyper. De flesta vet hur de ska underhålla sin energi antingen genom hälsosam mat eller med snabbkickar som socker eller koffein. Vilken typ av mat piggar upp dig och ger dig varaktig energi? A. Frukt, godis eller bakverk underhåller och ger mig varaktig energi. B. I princip all mat bevarar mitt välbefinnande och min energi. C. Kött eller fet mat bevarar mitt välbefinnande och min energi. 38. Reaktion på tung och fet mat Att gilla fett är en sak, hur du reagerar på det är en annan. Det tar vi reda på här. Lägg märke till att frågan gäller hur du känner dig efter att ha ätit fet mat, inte huruvida du tror att fett är bra för dig. Välj det alternativ som bäst beskriver hur du skulle reagera på en fettrik måltid. A. Försämrar mitt välbefinnande och energinivån, eller gör mig trött, för mätt eller orsakar matsmältnings problem/ont i magen. B. Det ger ingen särskild reaktion, på något vis. C. Ökar mitt välbefinnande, jag mår bra, får en energikick, blir nöjd som om jag ätit något riktigt bra.
39. Hungerkänslor Hunger kan ge en rad olika symptom, från tillfälliga tankar på mat, till akut hungerkänsla och till och med illamående. Hur yttrar sig hunger för dig vanligtvis? A. Jag blir sällan hungrig eller känner knappt hunger, har svaga hungerkänslor som går över fort, jag kan gå länge utan att äta, jag glömmer bort mat helt och hållet. B. Jag blir normalt hungrig kring måltiderna eller kan glömma bort mat helt och hållet. C. Jag är ofta hungrig; jag behöver äta regelbundet och ofta, jag kan få starka hungerkänslor. 40. Energi-tjuvar Vilken typ av mat sänker din energinivå ett eller två snäpp istället för att ge dig en kick? A. Kött eller fet mat får mig ofta att känna mig trött, sänker min energi snarare än höjer den. B. Normalt är det ingen speciell mat som sänker min energinivå. C. Frukt, bakverk eller godis går mig att må sämre, det ger mig ofta en snabb kick och sen tappar jag energin helt. 41. Insektsbett och stick Inte någon gillar att bli stucken av getingar eller få myggbett. Reaktionen på stick och bett kan variera kraftigt, från en mild reaktion som är snabbt övergående, till en riktigt kraftig reaktion (ej allergisk) som kliande, smärta, blånad eller långvariga utslag, ibland i veckor eller månader efteråt. Hur reagerar du på insektsbett och stick? A. Reaktionen är oftast svag och snabbt övergående. B. Normal reaktion. C. Definitivt en stark reaktion, häftigare än normalt, med svullnad, smärta, kliande, rodnad eller långvarig blånad. 42. Sömnlöshet Det finns många typer av sömnlöshet. Men vid en speciell typ av sömnlöshet vaknar man mitt i natten utan orsak. Typiskt för denna sömnlöshet är att man behöver äta något för att kunna somna om. Med det i åtanke, stämmer något av följande alternativ in på dig? A. Jag har sällan eller aldrig den typen av sömnlöshet. B. Då och då vaknar jag på natten och behöver äta för att kunna somna om. C. Jag vaknar ofta och behöver äta för att kunna somna om. Att äta någonting innan sänggåendet avhjälper detta, eller förkortar tiden jag är vaken. 43. Kliande ögon Då och då upplever alla att ögonen kliar. Det kan vara när vid förkylning, hösnuva, svampinfektion eller allergi. Men för många människor är kliande ögon vanligt förekommande även om inte någon av ovanstående orsak föreligger. Det är vad denna fråga handlar om. C. Mina ögon kliar ofta, även om jag inte är förkyld eller har allergi. 44. Kliande hud Den här frågan gäller när huden kliar utan att du är insektsbiten. Allas hur kliar då och då, men vissa människor upplever att deras hud kliar regelbundet, dagligen, särskilt hårbotten, på armarna eller vaderna. De är så vana vid detta att de knappt ens är medvetna om hur ofta de kliar sig. C. Min hud kliar ofta.
45. Portionsstorlek De allra flesta äter tre måltider om dagen, men mängden mat vid varje måltid kan variera mycket. En del äter väldigt mycket mat men behöver ändå två eller tre mellanmål. Andra äter lite men blir ändå mätta. Tänk så här om du är osäker på hur du är, när du äter ute, äter du mer, mindre eller ungefär lika mycket som andra? A. Jag äter inte så mycket. Definitivt mindre än de flesta, jag blir mätt av lite mat. B. Jag äter varken mer eller mindre än andra. C. Jag tar normalt stora portioner, för det mesta större än de flesta andra. 46. Torr i näsan Normalt är vi inte medvetna om fuktigheten inuti näsborrarna. Det är bara när näsan blir för torr eller rinnig som vi tänker på det överhuvudtaget. Välj det alternativ som bäst beskriver dig när du inte är sjuk eller lider av allergi. A. Min näsa känns ofta för torr. B. Jag har inte tänkt på om min näsa är för torr eller om den är rinnig. C. Min näsa har en tendens att rinna. 47. Fruktjuice mellan måltider Om du är hungrig, t. ex. mellan två måltider, hur fungerar det att dricka ett glas apelsinjuice, eller annan fruktjuice? Ger det en god eller dålig effekt? Blir du mätt att dricka fruktjuice och blir du nöjd fram till nästa måltid, eller får du någon slags negativ effekt? A. Det ger mig energi, välbefinnande och näring till nästa måltid. B. Det fungerar bra, men det är inte alltid det bästa mellanmålet för mig. C. Nästan alltid dålig effekt. Jag kan bli yr, hungrig direkt efteråt, skakis, illamående, orolig eller deppig mm. 48. Personlighet Människor har tydligt olika karaktärsdrag i sin personlighet, och flera av dessa drag är starkt påverkade av den genetiska sammansättningen. Vilket av de följande alternativen beskriver ditt naturliga sätt i sociala sammanhang, eller vad du föredrar i vardagliga möten med andra människor? A. Jag är lite reserverad, tillbakadragen, en ensamvarg eller inåtvänd. B. Jag är som de flesta, varken inåtvänd eller utåtriktad. C. Jag är rätt social, utåtriktad och gillar människor. 49. Potatis Potatis är underbar mat som har många utmärkta näringsmässiga egenskaper, men inte för alla förbränningstyper. Oavsett om du tror att potatis är bra eller dåligt för dig, vad tycker du om potatis? A. Jag bryr mig inte så mycket om potatis och gillar det inte så mycket. B. Jag kan äta det och vara utan det. C. Jag älskar potatis, skulle kunna äta det varje dag.
50. Rött kött Tvärtemot allmän uppfattning om rött kött är det ett nyttigt alternativ för vissa förbränningstyper. Hur känner du dig normalt efter att ha ätit rött kött, som stek eller biff? Här är vi ute efter din reaktion på rött kött, inte din övertygelse om huruvida du tror att det är bra eller dåligt för dig. A. Det försämrar min energi och mitt välbefinnande. Jag kan bli deppig eller irriterad. B. Jag har inte märkt någon särskild reaktion. C. Jag mår definitivt bra när jag har ätit rött kött. 51. Pupillstorlek Pupillen är den svarta mittpunkten i dina ögon. Iris är den färgade delen som omger pupillen. Frågan här gäller storleken på pupillen i förhållande till iris storlek. Genomsnittlig avser att pupill och iris är ungefär lika stora. Stor avser att pupillens bredd är betydligt större än bredden av iris. För att besvara frågan, titta i en spegel i ett normalupplyst rum varken mörkt eller extra ljust. Storleken på min pupill tenderar att vara: A. större än min iris. B. genomsnittlig. Samma storlek som min iris. C. mindre än min iris. 52. Sallad till lunch Om du äter fel mat till lunch är det troligt att du klappar ihop på eftermiddagen. Istället för att hålla dig alert kan du knappt hålla ögonen öppna, du behöver kaffe eller socker för att hålla dig fokuserad. Om du åt en stor vegetarisk sallad till lunch, hur skulle det påverka din effektivitet under eftermiddagen? A. Jag mår ganska bra efter en sådan lunch. B. Jag klarar mig, men det är inte den bästa typen av mat för mig. C. Inte bra. Antingen blir jag sömning, trött, sänkt eller överaktiv, nervös, irriterad. 53. Salivmängd Många människor har upplevt hur deras mun blir väldigt torr när de blir nervösa eller rädda, som när man ska hålla ett tal till exempel. De flesta har också upplevt det motsatta att det vattnar sig i munnen, när vi känner doften av god mat exempelvis. Detta är dock det normala för vissa, utan någon särskild anledning. Välj det förslag som mest träffande beskriver dig. A. Min mun känns nästan alltid torr. B. Jag har varken för lite eller för mycket saliv. C. Jag har för mycket saliv, till och med så att jag har en tendens att dregla. 54. Salt mat Salt liksom sött är en av de fyra smakerna. Precis som med sötsaker har människor varierande intresse för salt. En del saltar sin mat ordentligt och tycks ha behov av salt. Andra föredrar mindre salt mat och tycker färdigmat oftast är för salt. Även om du inte tror att salt är bra för dig, vad tycker du om salt? A. Mat smakar ofta för salt. Jag vill ha min mat lättsaltad. B. Jag upplever varken det ena eller det andra. Jag använder en lagom mängd salt i maten. C. Jag älskar salt, eller behöver det. Jag vill ha maten välsaltad, till och med så att andra tror att min mat är för salt.
55. Mellanmål Utgå från att du äter tre måltider om dagen i denna fråga. Mot bakgrund av det, behöver du då vanligtvis mellanmål eller äta något mellan måltiderna? Eller är dessa tre mål mat allt du behöver för att prestera maximalt? A. Jag behöver sällan eller aldrig mellanmål. B. Jag vill äta och behöver då och då mellanmål. C. Jag vill ofta ha och behöver vanligtvis äta mellanmål. 56. Favoritmellanmål Ett bra mellanmål ska förse dig med varaktig energi och förbättra ditt välmående och också tillfredställa din hunger. Det ska inte ge en negativ effekt som sötsug. Med det i åtanke, vilket av de följande alternativen beskriver bäst ditt favoritmellanmål? A. Jag behöver normalt inte mellanmål, men om jag äter något föredrar jag och mår bra av någonting sött. B. Jag behöver ibland mellanmål och mår bra av det mesta. C. Jag vill ha och behöver definitivt ha mellanmål för att kunna göra mitt bästa. Sötsaker fungerar dåligt, men jag mår bra av protein- och fettrika, som kött, kyckling, ost hårdkokta ägg, nötter. 57. Nysningar Vi tänker ofta på nysningar i samband med förkylningar eller allergier. Men en del människor nyser dagligen, även när de varken är förkylda eller har allergikänningar. En del nyser rutinmässigt efter att de har ätit till exempel. Den här frågan gäller lätta nysningar, en till två i rad, inte utdragna fortsatta nysattacker. Välj det alternativ som bäst beskriver dig. A. Jag nyser nästan aldrig förutom när jag är sjuk eller har allergikänningar. B. Jag nyser lite då och då, även när jag inte är sjuk eller har allergikänningar, men inte regelbundet. C. Jag har en tendens att regelbundet nysa efter att jag har ätit. 58. Sällskaplighet Många människor tror att sociala beteenden är inlärda. Men det räcker med att studera syskon i en familj för att förstå att människan har medfödda drag beträffande sällskaplighet, även om dessa drag är influerade av livserfarenheter. Hur skulle du beskriva ditt naturliga, medfödda, sätt i sällskaplighet, bortsett från hur din familj och dina vänner har påverkat dig i detta avseende? A. Jag har en tendens att vara lite osocial, på så vis att jag uppskattar att vara ensam, känner mig obekväm i sociala sammanhang eller fester, och föredrar vanligtvis att gå därifrån snabbt eller att inte gå alls. B. Jag är ett mellanting inte helt osocial men inte heller särskilt förtjust i att vara med andra. C. Jag känner mig väldigt social, jag älskar människor, älskar sällskap och att vara med andra. Jag föredrar att inte vara ensam.
59. Sur/syrlig mat Surt, precis som sött och salt, är den av de fyra grundsmakerna. En del människor tycker verkligen om, älskar sur mat, och kan få begär efter det, som surkål, inläggningar, vinäger, citronjuice eller yoghurt. Andra känner avsmak för sur mat, eller tycker inte särskilt mycket om det. Vilket alternativ beskriver bäst din reaktion på sur/syrlig mat. A. Jag bryr mig normalt inte om sur/syrlig mat. B. Jag tycker varken mer eller mindre om sur/syrlig mat än annan mat. C. Jag tycker definitivt om viss sur/syrlig mat eller har sug efter det. 60. Fysisk och mental kondition Kondition avser fysisk uthållighet eller förmågan att kunna prestera under lång tid utan utmattning. Den här förmågan är till stor del beroende av vad vi äter. Viss mat optimerar fysisk och mental kondition, medan annan försämrar den. Vilken typ av mat stödjer din kondition? Min kondition är bättre när jag äter: A. lätt mat som kyckling, fisk, frukt, grönsaker, spannmål. B. i princip vilken mat som helst. C. tung, fet mat. 61. Att äta sötsaker Det finns nästan inte någon som inte då och då gillar sötsaker. Men frågan här gäller inte huruvida du tycker om sötsaker eller inte, utan hur du reagerar när du enbart äter någonting sött, till exempel kakor, tårta eller godis. A. Sötsaker påverkar inte mig när jag äter enbart det. Normalt blir jag mätt av godis och jag känner inget obehag av sötsaker. B. Jag kan känna av att jag bara ätit sötsaker ibland, oftast blir jag inte mätt av sötsaker. C. Jag mår oftast inte bra av att äta bara sötsaker. Oftast får jag en dålig reaktion och/eller mer sötsugen. 62. Kött till frukost I frågan avser kött proteiner från skinka, korv, hamburgare, bacon, stek, och lax. Hur mår du efter att ha ätit kött till frukost, jämfört med att inte äta det alls? Frågan gäller inte ägg, mjölk eller ost som ersättning för de animaliska proteinerna ovan. A. Jag mår bättre utan att äta kött till frukost. Tenderar att göra mig mer trött, sömnig, yr, arg, irriterad, törstig eller så suger det musten ur mig fram till lunch. B. Det har ingen betydelse, det varierar. C. Jag mår mycket bättre av att äta kött, blir mer energisk, konditionen blir bättre, jag håller mig mätt fram till lunch. 63. Rött kött till lunch I frågan avser rött kött proteiner som kommer från nötkött eller lammkött. Hur mår du när du har ätit rött kött till lunch, jämfört med om du inte har det? Frågan gäller inte ägg, mjölk eller ost som ersättning för de animaliska proteinerna ovan. A. Jag mår inte lika bra som när jag skippar köttet. Tenderar att göra mig mer trött, sömnig, yr, arg, irriterad, törstig eller så suger det musten ur mig på eftermiddagen B. Det har ingen betydelse, det varierar. C. Jag mår mycket bättre av att äta kött, blir mer energisk, konditionen blir bättre, jag håller mig mätt fram till middagen.
64. Rött kött till middag I frågan avser rött kött proteiner som kommer från nötkött eller lammkött. Hur mår du när du har ätit rött kött till middag, jämfört med om du inte har det? Frågan gäller inte ägg, mjölk eller ost som ersättning för de animaliska proteinerna ovan. A. Jag mår inte lika bra som när jag skippar köttet. Tenderar att göra mig mer trött, sömnig, yr, arg, irriterad, törstig eller så suger det musten ur mig på eftermiddagen. B. Det har ingen betydelse, det varierar. C. Jag mår mycket bättre av att äta kött, blir mer energisk, konditionen blir bättre, jag håller mig mätt längre. 65. Favoritmiddag Föreställ dig att du är på semester i västra USA. Det är midnatt och du kör genom Death Valley Desert och får precis syn på en skylt som säger: MATSTÄLLE 1,5 MIL. NÄSTA MATSTÄLLE 10 MIL. Du är hungrig så du stannar vid första matstället, där du upptäcker att det bara finns tre alternativ på menyn; tallrik 1, 2 och 3. Eftersom du har en lång körning framför dig är det viktigt att du äter den mat som håller dig vaken och alert länge. Vilken tallrik skulle du välja för att erhålla bäst kondition, mest energi och för att förbli alert? A. Tallrik 1: Kycklingbröst utan skinn, ris, sallad. Äppelpaj. B. En kombination av lite av varje från tallrik 1 och 3. C. Tallrik 3: Grytstek med morot, lök och potatis till, serverad med sky och skorpor. Cheesecake. Sammanställ ditt test och identifiera din typ Gratulationer till att du har fullgjort självtestet! Du är på väg att identifiera din förbränningstyp. Allt du behöver göra nu är att räkna samma din poängsumma, sida för sida. Det är väldigt enkelt. Följ bara de tre stegen som följer här: 1. Räkna ihop dina antal av A, B och C-svar på varje sida. 2. Räkna ihop totala antalet från alla sidorna och skriv in dem i tabellen. 3. Hitta din förbränningstyp genom att använda resultatet i tabellen, efter följande uppdelning: Om dina A-svar är 5 eller fler än både B och C är du en kolhydrat-typ. Exempel: A=25, B=20, C=15 Om dina C-svar är 5 eller fler än både A och B är du en protein-typ. Exempel: A=15, B=20, C=25 Om dina B-svar är 5 eller fler än både A och C är du en kombi-typ. Exempel: A=20, B=25, C=15 Om varken A, B eller C är 5 eller fler än någon av de andra, är du en kombi-typ. Exempel: A=18, B=22, C=20