Åtta sidor om sekretess inom hälsooch sjukvården och socialtjänsten

Sekretess inför studiebesök T1 Obligatorisk läsning Åtta sidor om sekretess inom hälsooch sjukvården och socialtjänsten Offentlighet och sekretess Sekretesslagen Sekretesslagen (1980:100) och sekretessförordningen (1980:657)innehåller bestämmelser om vad som skall hållas hemligt i statens och kommunernas verksamhet. Sekretesslagen gäller bara sådan verksamhet som bedrivs av det offentliga. För den som arbetar i enskild (privat) tjänst inom hälso- och sjukvården eller inom socialtjänsten gäller särskilda regler. Innebörden av dessa bestämmelser är dock i huvudsak densamma som inom offentlig verksamhet. Offentlighetsprincipen m.m. Varje svensk medborgare har enligt offentlighetsprincipen rätt att ta del av allmänna handlingar (2 kap. 1 tryckfrihetsförordningen). Riksdagen har dock ansett det nödvändigt att i vissa fall göra inskränkningar i denna rätt, t.ex. för att skydda enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Inskränkningarna finns i sekretesslagen. De skall tolkas restriktivt. Vilka verksamheter omfattas av sekretesslagstiftningen? Huvudregeln För hälso- och sjukvården och tandvården samt socialtjänsten gäller enligt huvudregeln i 7 kap. 1 och 4 sekretesslagen. Sekretess gäller för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom lider men. För hälso- och sjukvårdens del nämns uppgift om enskilds hälsotillstånd som ett sådant personligt förhållande som omfattas av huvudregeln. Sekretessen omfattar såväl skriftliga som muntliga uppgifter. För uppgifter i allmänna handlingar inom dessa områden gäller sekretess så länge som risken för men kvarstår dock högst i 70 år. Inom hälso- och sjukvården Sekretess inom hälso- och sjukvården gäller också: annan medicinsk verksamhet som t.ex. rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, kastrering, åtgärder mot smittsamma sjukdomar och ärenden hos nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet verksamhet hos myndighet som innefattar omprövning av beslut i eller särskild tillsyn över allmän eller enskild hälso- och sjukvård 1

verksamhet som avser omhändertagande av en patientjournal inom enskild hälsooch sjukvård. Inom socialtjänsten Med socialtjänst förstås verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst samt den särskilda lagstiftningen om vård av unga och av missbrukare utan samtycke samt verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd eller Statens institutionsstyrelse verksamhet hos annan myndighet som innefattar omprövning av socialnämnds beslut eller särskild tillsyn över nämndens verksamhet verksamhet hos kommunala invandrarbyråer. Med socialtjänst jämställs ärenden om bistånd åt asylsökande och andra utlänningar, ärenden om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar, ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade, ärenden om allmän omvårdnad hos nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet samt verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vidare inbegrips verksamhet som avser omhändertagande av personakt enligt socialtjänstlagen. Inom kommunal familjerådgivning gäller en mycket starkare sekretess än inom socialtjänsten. Det är här inte tillåtet att lämna ut en uppgift om enskilda personer, om inte den till vars förmån sekretessen gäller gett sitt samtycke. Sekretessen omfattar uppgifter som enskilda har lämnat i förtroende till familjerådgivaren och uppgifter som familjerådgivaren har inhämtat i samband med rådgivningen. Vilka är skyldiga att iaktta sekretess? Berörda Skyldiga att iaktta sekretess är alla som deltar eller har deltagit i en myndighets verksamhet: anställda (fast anställda, vikarier) och uppdragstagare (även tolkar och översättare) m.fl. Myndigheten har ansvar för att såväl anställda som uppdragstagare och motsvarande uppmärksammas helst skriftligen på att de är underkastade sekretess. Det kan vara lämpligt att då använda sekretessbevis eller sekretessförbindelser. Den som skall skriva under en sekretessförbindelse bör informeras om förbindelsens innebörd. Skyldigheten att iaktta sekretess och tystnadsplikt gäller emellertid oberoende av om man har skrivit på en sådan förbindelse eller inte. Sekretess inom en myndighet Olika befattningshavare inom en myndighet kan utan hinder av sekretess få ta del av sekretessbelagda uppgifter i den mån det behövs för vården och behandlingen av en patient/klient eller för handläggningen av ett ärende. Uppgifterna får dock inte lämnas ut till någon hos myndigheten som inte har med dessa uppgifter att göra (s.k. inre sekretess). Självständiga verksamhetsgrenar inom en och samma myndighet skall i sekretesslagens mening betraktas som skilda myndigheter. 2

Myndigheter emellan En uppgift får lämnas ut till en annan myndighet bara om det står klart att den som uppgiften rör inte kommer att lida men av det. Inom hälso- och sjukvården samt inom socialtjänsten gäller inte den s.k. generalklausulen (14 kap. 3 sekretesslagen) som innebär att en sekretessbelagd uppgift får lämnas ut till en annan myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas ut är starkare än det intresse som sekretessen skall skydda. Dock får en myndighet lämna ut sekretesskyddade uppgifter, om det är nödvändigt för att myndigheten skall kunna fullgöra sin verksamhet (1 kap. 5 ). En myndighet kan t.ex. vara skyldig att se till att misstankar om förmögenhetsbrott blir utredda, om brottet riktar sig till den del av den offentliga verksamheten som företräds av myndigheten. Likaså får vården lämna ut vissa uppgifter beträffande en patient i samband med remisser. Sekretesslagen medger även att sekretessbelagda uppgifter får lämnas ut till en myndighet som behöver uppgifterna för omprövning av ett beslut som fattats av den utlämnande myndigheten eller för sin tillsynsverksamhet. Slutligen kan uppgiftsskyldighet följa av lag eller förordning. Begränsad meddelarfrihet Meddelarfrihet innebär att den som lämnat ut uppgifter för publicering i en tryckt skrift eller i radio eller tv är fri från ansvar, även om uppgifterna i sig är sekretesskyddade. Meddelarfriheten gäller emellertid i princip inte inom hälso- och sjukvården eller inom socialtjänsten. Undantag från sekretessen (7 kap. 1, 2 och 4 ) Vissa beslut, särskilt om frihetsberövande åtgärder, är offentliga, t.ex. beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet angår frihetsberövande åtgärd vissa beslut enligt smittskyddslagen beslut i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av patientjournal beslut inom socialtjänsten om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälsooch sjukvård beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av personakt Utan hinder av sekretess får vidare uppgifter lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagen om insemination, lagen om undersökning beträffande HIV-smitta i brottmål, lagen om rättspsykiatrisk vård och smittskyddslagen samt till enskild som uppnått myndig ålder om förhållande av betydelse för att denne skall få vetskap om vilka hans biologiska föräldrar är. Vilka uppgifter får inte röjas? Personliga förhållanden Vad som menas med personliga förhållanden får bestämmas med ledning av vanligt språkbruk. Hit hör t.ex. det som gäller en persons karaktär, sinnestillstånd, familjeförhållanden, ekonomi, hälsotillstånd och arbetsförmåga. 3

Uppgifter som kan medföra "men" Ordet "men" har i detta sammanhang en mycket vid innebörd och omfattar främst allt som kan kränka den enskildes integritet. "Men" kan t.ex. uppstå om en enskild utsätts för andras ringaktning på grund av att hans personliga förhållanden blivit kända. Redan den omständigheten att vissa personer känner till en ömtålig uppgift kan vara tillräckligt för att medföra men. Utgångspunkten för bedömningen är den enskildes egen upplevelse. I princip bör hänsyn tas till allt som den enskilde upplever som mer påtagligt obehagligt. Enbart det förhållandet att en person i största allmänhet känner obehag av att andra vet, t.ex. var han bor, anses däremot inte medföra men. Det krävs vidare att uppgifterna kan hänföras till en viss bestämd individ. Det innebär att i allmänhet kan uppgifter lämnas ut om de har avidentifierats på ett sådant sätt att sambandet mellan individen och uppgifterna inte kan spåras. Sekretess i förhållande till patienten själv (7 kap. 3 ) I vissa fall gäller sekretessen inom hälso- och sjukvården också gentemot patienten själv. Sekretessen gäller dock bara uppgifter om patientens hälsotillstånd. Sådant hemlighållande får ske enbart om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgifterna inte lämnas ut till patienten. En sådan situation kan vara att det finns grundad anledning att anta att ändamålet med vården skulle motverkas om denne fick ta del av uppgifterna. Bestämmelsen skall tillämpas restriktivt. Det bör alltså bara i undantagsfall förekomma att en patient vägras upplysningar om sitt hälsotillstånd och då närmast när han får psykiatrisk vård. Underårig och vårdnadshavare Normalt har vårdnadshavare rätt att ta del av sekretesskyddade uppgifter (t.ex. en patientjournal) som rör hans eller hennes underåriga barn. Under vissa förutsättningar, vilka anges i 14 kap. 4 andra stycket sekretesslagen, bortfaller denna rätt. Sekretess för uppgift till skydd för en underårig gäller även i förhållande till vårdnadshavaren, och får inte efterges av denne, om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. De situationer som framför allt avses är de där barn och vårdnadshavare står i motsatsförhållande till varandra och där det oavsett barnets ålder är till skada för barnet att sekretesskyddade uppgifter lämnas till vårdnadshavaren. Det ska röra sig om särskilt integritetskänsliga uppgifter eller andra uppgifter som kan missbrukas av vårdnadshavaren på ett sätt som allvarligt skadar den underårige. Denna bestämmelse är endast tillämplig i de fall där vårdnadshavaren i princip har dispositionsrätt över den unges sekretesskydd. I de fall där den underårige uppnått sådan ålder och mognad att den unge självständigt förfogar över sekretessen, skall sekretessprövningen i stället göras som om vårdnadshavaren är en utomstående, dvs. enligt 7 kap. 1 respektive 4 sekretesslagen. Sekretesskydd för anmälare (7 kap. 6 ) Sekretess gäller i vissa fall inom såväl hälso- och sjukvården och annan medicinsk verksamhet som socialtjänsten om en enskild person har gjort anmälan eller på annat sätt uttalat sig om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Denna sekretess är till för anmälarens skull och gäller endast om anmälaren eller någon närstående till honom kan antas bli utsatt för våld eller annat allvarligt men om uppgifterna röjs. 4

Underårigs vistelseort (7 kap. 5 ) Uppgifter inom socialtjänsten om en underårigs vistelseort får i vissa fall hemlighållas för föräldrarna eller andra vårdnadshavare om den underårige har tagits om hand eller vårdas enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga utan samtycke. Denna möjlighet skall användas restriktivt och bara när det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med omhändertagandet eller vården. Det bör alltså bara i undantagsfall förekomma att en förälder eller annan vårdnadshavare vägras upplysning om den underåriges vistelseort. Utlämnande av uppgifter Uppgifter som inte kan medföra "men" Sekretess gäller inte om det står klart att en uppgift kan lämnas utan att den enskilde eller någon närstående till honom lider men. Som närstående räknas t.ex. make/samboende, barn/fosterbarn, föräldrar och syskon. Den som har att ta ställning till om en uppgift får lämnas ut, behöver många gånger ta reda på vad uppgiften skall användas till för att han därefter skall kunna bedöma om det kan medföra men för den berörde. Det måste stå klart att utlämnandet inte medför ett men. Är man tveksam skall uppgiften inte röjas. Om den enskilde samtycker till det, skall uppgiften lämnas ut. Förbehåll vid utlämnande av allmän handling En uppgift får lämnas ut om risken för men kan undanröjas genom att en enskild som begär uppgiften får den med förbehåll som begränsar hans rätt att använda uppgiften. På så sätt kan t.ex. en forskare få tillgång till sekretessbelagda uppgifter. Den som då får uppgiften är skyldig att beakta förbehållet. Ett förbehåll får emellertid inte ställas upp när uppgifter lämnas ut till en annan myndighet. Utlämnande av allmän handling Frågan om en allmän handling skall lämnas ut prövas av den myndighet där handlingen förvaras. En framställning om att få ta del av en allmän handling skall prövas skyndsamt av den person som enligt arbetsordning eller särskilt beslut svarar för vården av handlingen. Den som ansvarar för handlingen kan vägra att lämna ut den eller lämna ut den med förbehåll. För att ett avslag eller förbehåll skall kunna överklagas måste beslutet emellertid ha fattats av myndigheten. I förekommande fall skall därför frågan hänskjutas till myndigheten för beslut. Detsamma gäller om sökanden begär det. Även i tveksamma fall skall frågan hänskjutas till myndigheten om det kan ske utan tidsutdräkt. Den som önskar ta del av en allmän handling skall därför vid behov underrättas om detta och att det krävs ett beslut av myndigheten för att beslutet skall kunna överklagas. Överklagande Om en myndighet har avslagit en enskilds begäran om att få ta del av en handling eller lämnat ut en allmän handling med förbehåll får sökanden överklaga beslutet hos kammarrätten. 5

Viktigt att känna till Sekretessreglerna omfattar både muntliga och skriftliga uppgifter. Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten har i stort likalydande sekretessbestämmelser. Inom kommunal familjerådgivning finns förtroendesekretess. Det finns bestämmelser om sekretess myndigheter emellan. Begäran om att få ta del av en allmän handling skall behandlas skyndsamt. För att ett avslag på en begäran om att få ta del av en allmän handling skall kunna överklagas måste beslutet ha fattats av myndigheten. Förhållandet mellan sekretessen och meddelarfriheten till press, radio och tv regleras särskilt. Vårdnadshavare har som huvudregel, men inte alltid, rätt att ta del av underårigs patientjournal. Uppdaterad: 27 mars 2002 Åtta sidor om sekretess inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten Socialstyrelsen 2002, broschyr, åtta sidor Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Information till allmänheten. Det innebär att den innehåller information om lagstiftning, reformer, Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling mm., som är riktad till allmänhet, patienter och/eller klienter, närstående m.fl. Kontaktperson: Anna Åberg, e-post anna.aberg@sos.se Broschyren kan beställas från webbutiken eller Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm. Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Ange artikelnummer 2002-114-6 [ Socialstyrelsen ][ Sök ][ Publicerat] Har du frågor eller synpunkter? Läs om webbplatsen eller kontakta oss! 6

Tystnadsplikt och sekretess Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt. Det betyder att ingen får lämna ut uppgifter om dig, din sjukdom, din behandling eller om din privata situation utan att du själv har godkänt det. Den som bryter mot tystnadsplikten och sekretesslagen kan straffas. Tystnadsplikten gäller både inom offentlig och privat vård. Den gäller all personal verksam inom hälso- och sjukvården, även praktikanter, oavsett om de har direkt eller indirekt kontakt med patienter. Den gäller också för tolkar och översättare som arbetar på uppdrag inom hälsooch sjukvården. Den som bryter mot tystnadsplikten och sekretesslagen kan straffas. Det är bra om du berättar för vårdpersonalen vem de får lämna ut uppgifter till, till exempel en anhörig eller närstående som ringer och vill veta hur du mår. Inom sjukvården gäller samma sekretesskydd för alla patienter och oberoende av om du har rätt att vistas i Sverige eller inte. Sjukvårdspersonal får inte ta kontakt med myndigheter eller andra om det skulle skada patienten. Det finns några begränsade undantag från tystnadsplikten. Undantag I princip kan tystnadsplikten bara brytas om: du själv går med på det det står klart att du inte tar skada av att uppgifterna lämnas ut till exempel ett barn riskerar att fara illa. Då är personalen skyldig att göra en anmälan till annan myndighet vissa myndigheter begär att få ut uppgifter med stöd av lag. Hälso- och sjukvårdspersonalen är enligt lag skyldig att berätta om en namngiven person vistas på en hälso- och sjukvårdsinrättning eller inte, om uppgiften begärs av domstol, åklagarmyndighet, polismyndighet, kronofogdemyndighet eller skattemyndighet. Det gäller alla patienter. Gäller även din journal Sekretessen gäller både skriftliga och muntliga uppgifter. Barnets rätt till sekretess I regel har föräldrar eller annan vårdnadshavare rätt att ta del av sekretesskyddade uppgifter som rör hans eller hennes underåriga barn. Det finns dock två undantag. Det ena är om sekretesskyddade uppgifter lämnas till förälder/vårdnadshavare, som kan missbruka 7

uppgifterna och på så sätt allvarligt skada barnet. Det andra är då barnet har uppnått en sådan ålder och mognad att han eller hon självständigt förfogar över sekretessen. Läs mer Läs mer om lagar och rättigheter i menyn till vänster eller genom att klicka på länkarna uppe till höger. Artikeln uppdaterad: 2007-08-29 Ansvarig redaktör: Daniela Baccarini, Vårdguiden Författare: Gabriella Signäs, skribent, Frilans Granskare: Gunnel Blomgren, jurist, processledare, Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 8

Vad säger lagen? Här är några exempel på lagar som styr hälso- och sjukvården och socialtjänsten. De gäller för både vård som drivs av landstinget och vård i privat regi. Syftet med lagstiftningen är att du som patient ska känna trygghet och förtroende i dina kontakter med vården. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) är en ramlag som innehåller grundläggande regler för all hälso- och sjukvård. Den anger vad landstinget, kommunen eller andra vårdgivare är skyldiga att erbjuda patienten. Lagen talar däremot inte om vilka rättigheter du har som patient. Tandvårdslagen (1985:125) anger landstingens och de privata vårdgivarnas skyldigheter på tandvårdsområdet. Den lagen är uppbyggd på samma sätt som hälsooch sjukvårdslagen. Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531) anger övergripande bestämmelser som gäller för anställda inom privat hälso- och sjukvård, till exempel tystnadsplikt i privat vård, behörighetsregler, disciplinpåföljder och återkallelse av legitimation. Lagen beskriver också Socialstyrelsens tillsyn och befogenheter samt Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd och dess roll när det gäller privata vårdgivare. I sekretesslagen (1980:100) finns regler om tystnadsplikt och sekretess inom den allmänna hälso- och sjukvården. Patientjournallagen (1985:562) handlar om din patientjournal. Där finns regler bland annat om journalens innehåll och vilken rätt man har som patient att läsa sin egen journal. Patientskadelagen (1996:799) anger att alla vårdgivare måste vara försäkrade. Om du som patient blir skadad genom vården kan du begära ersättning från försäkringen. Personuppgiftslagen (1998:204) har till syfte att skydda din integritet vid behandling av personuppgifter. Lagen tar bland annat upp att du som patient har rätt att få veta vilka uppgifter om dig som finns i hälso- och sjukvårdens olika register. Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård reglerar förutsättningarna för psykiatrisk tvångsvård och omhändertagandet i samband med sådan vård. Vissa beslut som fattas enligt dessa lagar kan överklagas till länsrätten. Lagen (1988:870) om vård av missbrukare syftar till att hjälpa enskilda att komma bort ifrån sitt missbruk. Beslut om tvångsvård kan överklagas till länsrätten. Smittskyddslagen (2004:168) ska förhindra att smittsamma sjukdomar sprids bland människor. Vissa sjukdomar, till exempel hiv och hepatit, anses som allmänfarliga och ska bland annat anmälas till smittskyddsläkaren. Vidare kan vissa åtgärder, som tvångsundersökning och isolering, komma ifråga. En del av de beslut som fattas med stöd av smittskyddslagen kan överklagas till länsrätten. Socialtjänstlagen (2001:453) handlar om kommunernas ansvar för socialtjänsten. Lagen tar bland annat upp rätten till ekonomiskt bistånd och särskilt boende. Lagen (SFS 1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ger personer med omfattande och varaktiga funktionshinder rätt till insatser, bland annat i form av rådgivning och annat personligt stöd. 9

Socialstyrelsen är den myndighet som övervakar att hälso- och sjukvården följer gällande lagar och bestämmelser. De bevakar att du får en god och säker vård samt att dina rättigheter tas till vara. Läs mer Läs mer i menyn till vänster eller genom att klicka på länkarna uppe till höger. Artikeln uppdaterad: 2006-09-20 Ansvarig redaktör: Daniela Baccarini, Vårdguiden Författare: Gabriella Signäs, skribent, Frilans Granskare: Jonas Widell, Rättssakkunnig, Socialstyrelsen 10