Välkommen till Hogrefe Psykologiförlaget och 2012 års katalog för läs- och skrivdiagnostik Årets katalog har ett nytt spännande inslag där några av våra författare presenterar sig. Vi hoppas att läsningen ska ge lite extra inspiration i arbetet med diagnoserna. Först ut är Stefan Samuelsson som tillsammans med sina forskarkollegor Åsa Elwér, Inger Fridolfsson och Christina Wiklund har konstruerat LäSt, ett test i läsning och stavning för årskurs 1 5. Testet har fått ett mycket positivt mottagande och vi är oerhört glada över att nu kunna presentera det som en nyhet i årets katalog. Med en kollega och vän som Ingvar erbjuds oväntade möjligheter, skriver Stefan Samuelsson, och detta kan nog även Ulrika Wolff skriva under på. Hon berättar om ett forskningsprojekt som hon och Ingvar Lundberg drev kring sambandet mellan dyslexi och konstnärlighet. Ur detta växte senare dyslexiscreening-materialet DUVAN fram. Förra året fick DUVAN sällskap av Lilla DUVAN för årskurs 3, 5 och 7. I linje med att fokus nu allt mer riktas mot yngre barn kan vi snart se fram emot ytterligare en version av DUVAN som vänder sig till barn i förskolan. I samband med detta kommer även ett separat träningsprogram för förskolan med övningar i fonologisk medvetenhet. LäsKedjor är ett av våra allra mest uppskattade test och det används flitigt ute i kommunerna runt om i landet för att screena elever i alla åldrar. I sin presentation berättar Christer Jacobson hur han under åren har levt och arbetat med kedjorna i sin forskning och hur idén till kedjorna kläcktes. Sist ut i raden av författare har vi Maj-Gun Johansson som förmedlar hur hennes intresse för läs- och skrivsvårigheter väcktes av kontakten med elever och deras svårigheter. Hennes akademiska arbete kring temat diagnosticering mynnade ut i LS-diagnoserna. Hon betonar starkt vikten av tidig upptäckt och förskolans möjligheter att förebygga läsproblem. I LS-Reviderad presenteras en tioårig trendstudie över LS-resultat en mycket tankeväckande läsning. Vi vill i årets katalog påminna dig om några viktiga begrepp och har därför på sidan 27 lagt in ett litet termlexikon. Det omfattar termer som är viktiga att ha med vid användningen av de handledningar som finns till samtliga våra diagnoser. Trevlig läsning önskar vi på Hogrefe Psykologiförlaget!
Copyright: Hogrefe Psykologiförlaget AB, 2011 Grafisk form: Marit Karlsson Illustrationer: Mia Ek-Pettersson Tryck: Katarina Tryck AB, Sundbyberg, 2012 Hogrefe Psykologiförlaget AB, Stockholm Telefon växel: 08-120 256 00 Telefon kundtjänst: 08-120 256 10 Fax: 08-120 256 15 www.hogrefe.se
Innehållsförteckning Screening och individuella diagnoser......4 27 5 Screening och individuella diagnoser 6 Författarpresentation Stefan Samuelsson 7 LäSt för årskurs 1 5 8 Författarpresentation Ulrika Wolff 9 Lilla DUVAN 10 DUVAN 12 Författarpresentation Christer Jacobson 13 Läskedjor 14 DLS bas för skolår 1 och 2 15 DLS för klasserna 2 och 3 16 DLS för skolår 4 6 17 DLS för skolår 7 9 och år 1 i gymnasiet 18 Författarpresentation Maj-Gun Johansson 19 LS Reviderad, Klassdiagnoser i läsning och skrivning för högstadiet och gymnasiet 20 UMESOL 21 IL-basis, grupp-prov 22 IL-basis, individuella prov 24 Diagnostiska läs- och skrivmaterial för mellanstadiet DLSM 25 ITPA 25 Träna dina sinnen 26 Pröva med tal 27 Termlexikon Material för förskolan... 28 31 29 Material för förskolan 30 Utvärdering och utveckling i förskolan, ECERS-R 31 Språkresan Övrigt... 32 36 33 Backlist Höstproven Åtgärdsplanering/program 33 Copyright 34 Försäljningsvillkor 35 Beställningsblankett 36 Utbildningsanordnare 36 Titelregister
Screening och individuella diagnoser
Screening Screening syftar på användandet av objektiva prov på gruppnivå. Dessa prov ger pedagogen en översiktlig och allmän bild av klassens och enskilda elevers färdigheter. Screening kan även ses som ett pedagogiskt verktyg för att utvärdera om den undervisning som bedrivs har önskvärd effekt. Resultaten från en screening kan på så vis ligga till grund för den fortsatta planeringen av undervisningen i klassen. Det är därför viktigt att man låter samtliga elever genomföra screeningen. Screening ska inte ses som en metod för att sortera elever. Rätt tillämpade är proven pedagogens redskap för ökad insikt om elevers färdigheter. Proven ger en möjlighet att fånga upp de elever som av olika anledningar har svårigheter med sin läs- och skrivutveckling. För att en tillförlitlig screening ska kunna ske är det av yttersta vikt att proven är standardiserade, att reliabiliteten och validiteten (se termlexikonet) anges och att normer för jämförelse finns att tillgå. För att kunna jämföra provresultat med normer måste prövningen ske under samma månad som standardiseringen ägde rum. Allt detta är en förutsättning för att pedagogen ska kunna utvärdera och tolka klassens och enskilda elevers resultat. Individuella diagnoser När screening har genomförts i en klass bör elever med låga resultat uppmärksammas och följas upp. Individuella diagnoser är här av avgörande betydelse för att pedagogen ska kunna få fördjupad information om enskilda elevers färdigheter samt deras styrkor och svagheter. Många gånger kan det vara mycket givande att en enskild elev uppmärksammas. En mer nyanserad bild av hans eller hennes färdigheter kan växa fram och komplettera den som pedagogen upplever i klassrumssituationen. Eftersom de individuella diagnoserna har andra syften än screeningen saknas ibland normer för jämförelse av resultaten. De individuella diagnoserna syftar inte heller enbart till att konstatera om eleven löser en uppgift eller inte. Pedagogen ges här en unik möjlighet att även undersöka hur eleven arbetar med enskilda uppgifter och att pröva hur olika former av stöd kan hjälpa eleven att överbrygga sina svårigheter. Pedagogens analys av prestationerna ligger sedan till grund för att utforma undervisningen efter enskilda behov, både inom den ordinarie skolverksamheten och eventuellt med hjälp av utökade resurser. Att de individuella diagnoserna ibland saknar normer för jämförelse innebär inte att resultaten är otillförlitliga. Uppgifterna är alltid mycket väl förankrade i teorier kring läs- och skrivutveckling och föregås alltid av ett gediget utprövningsarbete som redovisas i tillhörande handledning.
FÖRFATTARPRESENTATION Stefan Samuelsson I början av 2000-talet kom jag, genom professor emeritus Ingvar Lundberg vid Göteborgs universitet, i kontakt med forskarna Brian Byrne och Richard Olson som planerade att starta ett longitudinellt tvillingprojekt. Eftersom Ingvar vid den tidpunkten var upptagen i andra projekt kom jag att starta den nordiska delen av tvillingprojektet ILTS (International Longitudinal Twin Study). Studiens syfte är att studera det genetiska och miljömässiga inflytandet på den språkliga och kognitiva utvecklingen, tidig läs- och skrivutveckling samt risken för att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Foto: Lennart Lundvall Att ha haft möjlighet att delta i det internationella forskningssamarbetet har varit ett stort privilegium. Jag har också med glädje kunnat konstatera att forskningen, där jag har samarbetat med Åsa, Inger och Christina, har resulterat i ett välutprövat och standardiserat test, LäSt, för att tidigt kunna kartlägga elevernas läs- och skrivutveckling. Förhoppningsvis kommer min forskning även fortsättningsvis att kunna bidra med systematiskt utprovade och väl standardiserade test för att kartlägga elevers läs- och skrivutveckling tidigt i skolan. Att redan under de två första åren i skolan uppmärksamma de elever som strävar med den tidiga läs- skrivutvecklingen är en av de allra viktigaste uppgifterna för svensk skola. Tidiga läs- och skrivsvårigheter är inget som växer bort eller mognar ut. Jag avslutar gärna med några meningar om Ingvar Lundberg som jag beundrar och som har haft stor betydelse för min egen karriär och mitt forskningsintresse: Tänk er att få sitta i en ullbeklädd fåtölj med utsikt över det svenska västerhavet tillsammans med Ingvar och formulera forskning efter att ha delat på en ugnsbakad piggvar med skirat smör och riven pepparrot. Ingvar var min opponent när jag 1993 försvarade min doktorsavhandling vid Linköpings universitet och den person som lyckligtvis fick mig att intressera mig för läsoch skrivforskning. Efter min disputation har Ingvar varit min mentor, forskningskollega och vän, och vi har tillsammans ansvarat för olika nätverk inom området samt skrivit ett flertal internationella publikationer. Med en kollega och vän som Ingvar erbjuds oväntade möjligheter. Stefan Samuelsson är professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Linköpings universitet samt professor med inriktning mot läs- och skrivsvårigheter vid universitetet i Stavanger. 6
STOCKHOLM GÖTTINGEN BERN WIEN PARIS OXFORD PRAG TORONTO CAMBRIDGE, MA AMSTERDAM KÖPENHAMN SCREENING OCH INDIVIDUELLA DIAGNOSER LäSt för årskurs 1 5 Åsa Elwér, Inger Fridolfsson, Stefan Samuelsson och Christina Wiklund Syfte Ålder/skolår Skolår 1 5 Administrering Kartläggning och diagnostisering av grundläggande färdigheter i läs- och stavningsförmåga Individuellt. Stavningstestet kan även administreras i grupp Nyhet! Åsa Elwér Inger Fridolfsson Stefan Samuelsson Christina Wiklund HANDLEDNING LäSt Test i Läsning och Stavning för åk 1 5 LäSt är ett standardiserat testmaterial för kartläggning och diagnostisering av grundläggande färdigheter i läs- och stavningsförmåga för elever från årskurs 1 till 5. Testet vänder sig till lärare, speciallärare/specialpedagoger, logopeder, psykologer och andra som i sin dagliga yrkesutövning behöver skaffa sig information om elevers grundläggande färdigheter i läsning och stavning. LäSt omfattar tre deltest Avkodning nonord A och B Avkodning ord A och B Stavningstest. Avkodning nonord och Avkodning ord består av två läsark vardera (version A och B) som innehåller ett antal nonord och ord som eleven ska läsa högt. Lästesten administreras individuellt och tar cirka 5 minuter att genomföra. Stavningstestet administreras antingen individuellt eller i grupp. De 60 uppgifterna till stavningstestet finns i handledningen och eleven skriver sina svar i test- och svarsformuläret. LäSt ger information om Läsålder om läs- och stavningsförmågan motsvarar elevens faktiska ålder Skolålder om läs- och stavningsförmågan motsvarar elevens tid i skolan Elevens läs- och stavningsförmåga uttryckt i stanine och/eller percentiler. LäSt kan administreras när som helst under hela skolåret för att bestämma elevens läs- och stavningsförmåga från årskurs 1 till 5. Med hjälp av testet kan man följa upp hur enskilda elever eller klasser utvecklar sina grundläggande färdigheter i läsning och stavning över tid. LäSt kan också användas för att utvärdera specialpedagogiska insatser eller för att uppskatta om en individ ungdom eller vuxen har en läs- och stavningsförmåga som avsevärt avviker från faktisk ålder och/eller tid i skolan. LäSt är standardiserat och normerat i en grupp om 823 barn i Östergötlands län under tiden september 2007 till mars 2009. LäSt-materialet består av Handledning, 4 läsark, till lästesten samt 25 test- och svarsformulär. Handledningen innehåller Stavningstestet och instruktioner till samtliga deltest tillsammans med poängsättning, normer och tolkning av testresultat. Vidare redogörs för testets utveckling och standardiseringsarbete. 252-001 Handledning inklusive stavningstestet (2009) 415: 252-002 Test- och svarsformulär, 25 st* 195: 252-003 Läsark, 4 st 100: * Förbrukningsmaterial. Moms tillkommer på alla priser. 7
FÖRFATTARPRESENTATION Ulrika Wolff I början av 2000-talet genomförde Ingvar Lundberg och jag tillsammans ett forskningsprojekt om sambandet mellan dyslexi och konstnärlighet. För att kunna urskilja vilka personer i studien som hade svårigheter av dyslektisk art och vilka som hade mer allmänna läsproblem grundade på dålig skolgång, sociala förhållanden eller kanske kulturell understimulans prövade vi en rad olika uppgiftstyper tills vi kom fram till ett ganska användbart testbatteri för vår studie. Foto: Torbjörn Lundgren Snart förstod vi att det fanns ett stort behov utanför forskningen av ett lätthanterligt, välfungerande och teoretiskt välgrundat instrument för identifiering av dyslektisk läggning. Vårt testbatteri av uppgifter var alldeles för omfattande och tidskrävande för att det skulle kunna fungera i praktiken. Vi beslöt då att försöka konstruera ett instrument som byggde på solid teoretisk grund, som skulle vara snabbt och enkelt att genomföra och som skulle kunna administreras i grupp. Detta visade sig vara svårare och mer tidskrävande än vi hade räknat med. För det första gällde det att få fram uppgifter som inte krävde muntliga svar, fastän det var förmågan att handskas med ordens ljudmässiga uppbyggnad som vi ville komma åt. För det andra måste vi ha en avsevärd mängd sådana uppgifter att utgå ifrån för att sedan på psykometriska grunder kunna välja de uppgifter som fungerade bäst. Screeningtestet, som kom att heta DUVAN, är avsett för ungdomar på gymnasienivå och för vuxna. Testet togs väl emot, men snart stod det klart att lärare i grundskolan efterfrågade ett motsvarande test för sina elever. Därför konstruerades Lilla DUVAN. Lilla DUVAN är utprövat för elever i årskurserna 3, 5 och 7. Lilla DUVAN har också använts i olika forskningssammanhang, exempelvis i studien RAFT. RAFT är en interventionsstudie för barn med läs- och skrivsvårigheter. Resultat av studien samt utprövning av DUVAN på både norska och finlandssvenska finns publicerade i internationella tidskrifter. Jag har haft stor nytta av både DUVAN och Lilla DUVAN i mina forskningsprojekt. Inom en snar framtid kommer även MiniDUVAN, som är avsedd för barn mellan fyra och sex år. Den prövar jag nu ut i ett nytt spännande projekt om barns språkliga utveckling och den tidiga läsutvecklingen. I samband med MiniDUVAN kommer även ett separat träningsprogram för förskolan med övningar i fonologisk medvetenhet. Min förhoppning är att de olika DUVAN-materialen ska komma till god användning ute i praktiken. Ulrika Wolff är fil.dr och forskare vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. 8
SCREENING OCH INDIVIDUELLA DIAGNOSER Lilla DUVAN Dyslexiscreening för årskurs 3, 5 och 7 Ulrika Wolff LillaDUVAN Dyslexiscreening för årskurs 3, 5 och 7 HANDLEDNING Ulrika Wolff Syfte Ålder/skolår Skolår 3, 5 och 7 Administrering Screeninginstrument avsett att identifiera elever i riskzonen för dyslexi genom att komma åt svårigheter i olika fonologiska funktioner, vilka kan ligga till grund för läs- och skrivsvårigheter Grupp eller individuell Lilla DUVAN är ett lättadministrerat screeninginstrument för bedömning av läs- och skrivsvårigheter hos barn och ungdomar. Lilla DUVAN bygger på samma teoretiskt välförankrade grund som DUVAN, som är ett screeninginstrument avsett för ungdomar och vuxna. Lilla DUVAN omfattar fyra delprov: Självskattning, Arbetsminne, Ljuden ger ordet och Bokstäverna ger ordet. Självskattning Omfattar 14 påståenden om läsning och skrivning, som eleven tar ställning till på en fyrgradig skala. Påståendena berör elevens intresse och motivation till läsning samt dyslektiska problem. Arbetsminne Omfattar sex uppgifter med stigande svårighetsgrad. Uppgifterna går ut på att eleverna presenteras en bokstav som de ska minnas, varefter de får besvara en muntlig fråga genom att hålla upp en ja - eller nej -skylt. Efter ett antal presenterade bokstäver (två till och med fyra) och frågor ska eleverna skriva ned presenterad bokstavsserie. Ljuden ger ordet Är ett tidsbegränsat delprov. Ett stort antal nonord presenteras radvis tre och tre. Eleverna får tre minuter på sig att markera det nonord i varje rad som låter som ett riktigt ord när man uttalar det. Bokstäverna ger ordet Är ett tidsbegränsat delprov. Ett stort antal ord, både nonord och riktiga ord, presenteras radvis tre och tre. Eleverna får tre minuter på sig att markera det ord i varje rad som är korrekt stavat. Utvärderingen av elevens resultat på Lilla DUVAN sker i relation till ett framtaget gränsvärde för bedömning om råpoängen faller inom riskzonen för dyslektiska svårigheter eller inte. Lilla DUVAN tar cirka 25 minuter att genomföra och administreras företrädesvis i grupp. Instrumentet är avsett att användas i grundskolans skolår 3, 5 och 7. Standardisering av Lilla DUVAN har skett i ett urval av över 2 000 elever i grundskolans skolår 3, 5 och 7, varav cirka 150 elever med dyslektiska problem. Lilla DUVAN komplett omfattar: Handledning, svarshäfte 25 st*, CD, svarskort 25 st*, sammanställningsblankett 25 st.* 255-100 Lilla DUVAN komplett 1 075: 255-001 Handledning (2010) 415: 255-002 Svarshäfte, 25 st* 280: 255-003 Sammanställningsblankett, 25 st* 115: 255-004 Svarskort Ja/Nej, 25 st av varje 80: 255-006 CD 315: * Förbrukningsmaterial. Moms tillkommer på alla priser. 9
SCREENING OCH INDIVIDUELLA DIAGNOSER Dyslexiscreening för ungdomar och vuxna HANDLEDNING Ingvar Lundberg Ulrika Wolff DUVAN Dyslexiscreening för ungdomar och vuxna Ingvar Lundberg & Ulrika Wolff Syfte Ålder/skolår Administrering Screeninginstrument avsett att identifiera individer i riskzonen för dyslexi genom att komma åt svårigheter i olika fonologiska funktioner, vilka kan ligga till grund för läs- och skrivsvårigheter Ungdomar och vuxna Grupp eller individuell DUVAN är ett teoretiskt väl förankrat och lättadministrerat screeninginstrument för bedömning av läs- och skrivsvårigheter hos ungdomar och vuxna. DUVAN omfattar sex delprov: Självrapport Omfattar 20 påståenden som personerna tar ställning till på en fyrgradig skala. Påståendena berör intresse och motivation för läsning och skrivning samt dyslektiska problem. Arbetsminne Omfattar sex uppgifter i stigande svårighetsgrad. Uppgifterna går ut på att test personerna presenteras en bokstav som de ska minnas, varefter de får besvara en muntlig fråga genom att hålla upp en ja - eller nej -skylt. Efter ett antal presenterade bokstäver (två till och med fyra) och frågor ska personerna skriva ned presenterad bokstavsserie. Vokabulär fonologiskt Omfattar 14 uppgifter med tre olika svarsalternativ som är fonologiskt lika. Omvänd spoonerism Omfattar 24 uppgifter med tre olika tecknade svarsalternativ. Uppgifterna går ut på att personerna ska byta plats på den första bokstaven i två ord, exempelvis näv ros = räv nos. Varje uppgift presenteras med tre sekunders intervall. Ljuden ger ordet Är ett tidsbegränsat delprov. Personerna har två minuter på sig att markera vilket av tre presenterade ord som är ett korrekt fonologiskt stavat ord. Bokstäverna ger ordet Är ett tidsbegränsat delprov. Personerna har två minuter på sig att markera vilket av tre presenterade ord som är ett korrekt stavat ord. Utvärderingen av en persons resultat på DUVAN sker i relation till ett framtaget gränsvärde för bedömning om råpoängen faller inom riskzonen för dyslektiska svårigheter eller inte. DUVAN tar cirka 40 minuter att genomföra och administreras före trädesvis i grupp. Instrumentet är avsett att användas i gymnasieskolan och inom olika former av vuxenutbildning eller andra sammanhang där det finns anledning att bedöma en persons eventuella läs- och skrivsvårigheter. Standardisering av DUVAN har skett i ett urval av 270 personer (varav 50 med dyslektiska problem) inom gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. DUVAN komplett omfattar: Handledning, svarshäfte 25 st*, CD, svarskort 25 st*, sammanställningsblankett 25 st.* * Förbrukningsmaterial. Moms tillkommer på alla priser. 253-010 DUVAN komplett 1 125: 253-001 Handledning (2003) 395: 253-002 Svarshäfte, 25 st* 360: 253-004 Svarskort Ja/Nej, 25 st av varje 80: 253-005 Sammanställningsblankett, 25 st* 115: 253-006 CD 315: 10
Bolagets resa från Psykologiförlaget till Hogrefe Psykologiförlaget Psykologiförlaget bildades 1954 och drevs i Psykologförbundets regi fram till 1991 då förlaget såldes till en privatperson. År 2006 bytte Psykologiförlaget namn till Assessio. Carl Jürgen Hogrefe startade 1949 Hogrefe Verlag. Hogrefe är ett familjeföretag och drivs idag framgångsrikt av grundarens son, Jürgen Hogrefe. Moderbolaget finns i den tyska staden Göttingen. Sedan år 2000 har Hogrefe förvärvat ett flertal testförlag runt om i Europa och idag finns bolag i Tyskland, Schweiz, Österrike, Storbritannien, Tjeckien, Danmark, Frankrike, Nederländerna samt Sverige och Norge. År 2008 köpte Hogrefe Verlag det kliniska och pedagogiska testsortimentet av Assessio. Hogrefe Psykologiförlaget bildades och startade verksamheter i Sverige och Norge. Genom att behålla varumärket Psykologiförlaget som en del av vårt bolagsnamn betonar vi värdet av en mångårig svensk förlagstradition. Detta vill vi kombinera med Hogrefes långa erfarenhet, kompetens och styrka som europeisk bolagsgrupp. Hogrefe Psykologiförlagets produktsortiment omfattar kliniska test samt läs- och skrivdiagnostiska instrument. Vi publicerar test i nära samarbete med forskare och testkonstruktörer i både Sverige och Norge. Hogrefe Psykologiförlaget arbetar för att nå ut med vetenskapligt framtagna produkter för användning i den kliniska vardagen och i våra skolor. Vill du beställa material gör du det enkelt och smidigt när det passar dig genom att använda vår e-handel. Det går även bra att kontakta vår kundtjänst på telefon: 08-120 256 10 eller order@hogrefe.se. Besök oss gärna för en personlig genomgång av vårt sortiment!
FÖRFATTARPRESENTATION Christer Jacobson Foto: Linnéuniversitetet Jag var skolpsykolog från 1974-1995 och träffade då många elever i olika åldrar, varav många hade läs- och skrivsvårigheter. Under slutet av den perioden blev jag involverad i forskningsprojektet Läsutveckling Kronoberg. I samband med detta longitudinella projekt ville man ha ett enkelt lästest som gick att upprepa kontinuerligt. Detta ledde till att jag började pröva ut ett nytt avkodningstest i olika skolklasser. En första version av detta test, Ordkedjetestet, användes 1987 i en förstudie till Kronobergsprojektet och två år senare i huvudstudien, då 2165 barn i årskurs 2 genomförde testet. På den tiden fanns inte Bokstavskedjor. Ordkedjetestet, som standardiserades och normerades kom ut i en första version 1993. Då ingick även kontrolltestet Bokstavskedjor. Jag ville ha ett test som innehöll bokstäver och som ställde samma visuella och motoriska krav på en elev, men som inte krävde att man kunde läsa. Här hoppades jag att de små killar på lågstadiet som knappt knäckt läskoden ändå skulle kunna känna att de klarade sig bra. En viktig aspekt vid konstruktionen av testet var att det skulle vara tidsbegränsat och att ingen elev i klassen skulle hinna bli färdig innan testtidens slut. Av egna erfarenheter visste jag att långsammare elever kan uppleva situationen väldigt stressande när någon eller några elever i en klass är färdiga med en uppgift innan testtiden har gått ut. Den stressande situationen kan i sin tur påverka deras prestation negativt med försämrat resultat. Tanken med Ordkedjor, eller Läskedjor som den nuvarande versionen av testet heter, är att det ska fungera som ett reliabelt och säkert screeningtest som går att upprepa flera gånger på samma elev genom skoltiden, gärna från årskurs 1 eller 2. Vilka elever med låga resultat som bör följas upp, till exempel med individuella test, avgörs sedan av skolans uppföljningssystem. Det har varit glädjande att Läskedjorna även har fått ett starkt fäste hos forskningen inom området läsning och skrivning. I studier där jag har medverkat har vi bland annat kunnat jämföra dagens resultat med studier från 1989 och kunnat konstatera att avkodningsförmågan verkar ligga på samma konstanta nivå 20 år senare. Christer Jacobson är docent vid institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö. Han undervisar och forskar främst inom området läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. 12
SCREENING OCH INDIVIDUELLA DIAGNOSER LäsKedjor Christer Jacobson Syfte Ålder/skolår Administrering Lästest för bedömning av ordigenkänning eller ordavkodningsförmåga Skolår 1 till och med första året på gymnasiet Främst grupp EN RÖD BUSS ÅKER IVÄG DE MÖTER EN BRUN HUND MARIA RITADE ETT STORT HUS KATTEN JAGAR SIN SVANS VI ÅKTE BIL TILL STADEN FISKEN HOPPAR HÖGT I ÄLVEN SKA VI GÅ OCH BADA I SJÖN OLLE OCH HANS HUND ÅKTE I SKOGEN SOLEN VÄRMER SÅ FINT I DAG VI ÖVAR ATT LÄSA VARJE KVÄLL MIN KATT ÄR SVART OCH GRÅ JAG EN RÖD BUSS ÅKER IVÄG DE MÖTER EN BRUN HUND MARIA RITADE ETT STORT HUS KATTEN JAGAR SIN SVANS VI ÅKTE BIL TILL STADEN FISKEN HOPPAR HÖGT I ÄLVEN SKA VI GÅ OCH BADA I SJÖN OLLE OCH HANS HUND ÅKTE I SKOGEN SOLEN VÄRMER SÅ FINT I DAG VI ÖVAR ATT LÄSA VARJE KVÄLL MIN KATT ÄR SVART OCH GRÅ JAG EN RÖD BUSS ÅKER IVÄG DE MÖTER EN BRUN HUND MARIA RITADE ETT STORT HUS KATTEN JAGAR SIN SVANS VI ÅKTE BIL TILL STADEN FISKEN HOPPAR HÖGT I ÄLVEN SKA VI GÅ OCH BADA I SJÖN OLLE OCH HANS HUND ÅKTE I SKOGEN SOLEN VÄRMER SÅ FINT I DAG VI ÖVAR ATT LÄSA VARJE KVÄLL MIN KATT ÄR SVART OCH GRÅ JAG EN RÖD BUSS ÅKER IVÄG DE MÖTER EN BRUN HUND MARIA RITADE ETT STORT HUS KATTEN JAGAR SIN SVANS VI ÅKTE BIL TILL STADEN FISKEN HOPPAR HÖGT I ÄLVEN SKA VI GÅ OCH BADA I SJÖN OLLE OCH HANS HUND ÅKTE I SKOGEN SOLEN VÄRMER SÅ FINT I DAG VI ÖVAR ATT LÄSA VARJE KVÄLL MIN KATT ÄR SVART OCH GRÅ JAG EN RÖD BUSS ÅKER IVÄG DE MÖTER EN BRUN HUND MARIA RITADE ETT STORT HUS KATTEN JAGAR SIN SVANS VI ÅKTE BIL TILL STADEN FISKEN HOPPAR HÖGT I ÄLVEN SKA VI GÅ OCH BADA I SJÖN OLLE OCH HANS HUND ÅKTE I SKOGEN SOLEN VÄRMER SÅ FINT I DAG VI ÖVAR ATT LÄSA VARJE KVÄLL MIN KATT ÄR SVART OCH GRÅ JAG EN RÖD BUSS ÅKER IVÄG DE MÖTER EN BRUN HUND MARIA RITADE ETT STORT HUS KAT- TEN JAGAR SIN SVANS VI ÅKTE BIL TILL STADEN FISKEN HOPPAR HÖGT I ÄLVEN SKA Manual Christer Jacobson LäsKedjor är en snabb och reliabel metod för bedömning av elevernas avkodningsförmåga. Metoden har utvecklats inom ramen för läsprojektet Läsutveckling i Kronoberg. LäsKedjor omfattar två test, avsedda för olika åldersgrupper: LäsKedjor för skolår 2 och 3 Testet omfattar Läskedjorna bokstavskedjor och ordkedjor. Lästiden för dessa är två minuter vardera och eleven markerar tre bokstavskedjor och tre ordkedjor. Standardiseringen ägde rum under hösten 2000 och normerna baseras på ungefär 2 300 elever. Staninevärden presenteras för flickor respektive pojkar. Testet är en reviderad version av testet Ordkedjor. LäsKedjor för skolår 4 till och med 9 och första året på gymnasiet Testet består av Läskedjorna teckenkedjor, ordkedjor och meningskedjor. Lästiden för dessa är två minuter vardera och eleven markerar här fyra teckenkedjor, ordkedjor respektive meningskedjor. Standardiseringen ägde rum under våren 2000. Normerna baseras på ungefär 2 250 elever. Staninevärden presenteras för flickor respektive pojkar. LäsKedjor för skolår 1 LäsKedjor för skolår 2 och 3 har kompletterats med normer för skolår 1 avseende deltestet ordkedjor. Normeringen genomfördes i Eskilstuna kommun under maj 2009. Normgruppen består av totalt 912 elever (435 flickor och 477 pojkar). Normerna för skolår 1 kan laddas ner kostnadsfritt från Hogrefe Psykologiförlagets hemsida och innehåller separata normer för flickor och pojkar samt totalgruppen, presenterade i råpoäng och staninevärden. Testet administreras och tolkas enligt de anvisningar för ordkedjor, skolår 2 och 3, som finns presenterade i manualen för LäsKedjor. Separat testblankett för skolår 1 kan beställas. EN RÖD BUSS ÅKER IVÄG DE MÖTER EN BRUN HUND MARIA RITADE ETT STORT HUS KATTEN JAGAR SIN SVANS VI ÅKTE BIL TILL STADEN FISKEN HOPPAR HÖGT I ÄLVEN SKA VI GÅ OCH BADA I SJÖN OLLE OCH HANS HUND ÅKTE I SKOGEN SOLEN VÄRMER SÅ FINT I DAG VI ÖVAR ATT LÄSA VARJE KVÄLL MIN KATT ÄR SVART OCH GRÅ JAG EN RÖD BUSS ÅKER IVÄG DE MÖTER EN BRUN HUND MARIA RITADE ETT STORT HUS KATTEN JAGAR SIN SVANS VI ÅKTE BIL TILL STADEN FISKEN HOPPAR HÖGT I ÄLVEN SKA VI GÅ OCH BADA I SJÖN OLLE OCH HANS HUND ÅKTE I SKOGEN SOLEN VÄRMER SÅ FINT I DAG VI ÖVAR ATT LÄSA VARJE KVÄLL MIN KATT ÄR SVART OCH GRÅ JAG EN RÖD BUSS ÅKER IVÄG DE MÖTER EN BRUN HUND MARIA RITADE ETT STORT HUS KATTEN JAGAR SIN SVANS VI ÅKTE BIL TILL STADEN FISKEN HOPPAR HÖGT I ÄLVEN SKA VI GÅ OCH BADA I SJÖN OLLE OCH HANS HUND ÅKTE I SKOGEN SOLEN VÄRMER SÅ FINT I DAG VI ÖVAR ATT LÄSA VARJE KVÄLL MIN KATT ÄR SVART OCH GRÅ JAG EN RÖD BUSS ÅKER IVÄG DE MÖTER EN BRUN HUND MARIA RITADE ETT STORT HUS KATTEN JAGAR SIN SVANS VI ÅKTE BIL TILL STADEN FISKEN HOPPAR HÖGT I ÄLVEN SKA VI GÅ OCH BADA I SJÖN OLLE OCH HANS HUND ÅKTE I SKOGEN SOLEN VÄRMER SÅ FINT I DAG VI ÖVAR ATT LÄSA VARJE KVÄLL MIN KATT ÄR SVART OCH GRÅ JAG EN RÖD BUSS ÅKER IVÄG DE MÖTER EN BRUN HUND MARIA RITADE ETT STORT HUS KATTEN JAGAR SIN SVANS VI ÅKTE BIL TILL STADEN FISKEN HOPPAR HÖGT I ÄLVEN SKA VI GÅ OCH BADA I SJÖN OLLE OCH HANS HUND ÅKTE I SKOGEN SOLEN VÄRMER SÅ FINT I DAG VI ÖVAR ATT LÄSA VARJE KVÄLL MIN KATT ÄR SVART OCH GRÅ JAG EN Normsupplement Manual (en manual för samtliga åldersgrupper) Manualen till LäsKedjor omfattar teoretisk bakgrund samt administrerings- och tolkningsanvisningar till båda testen. I ett avsnitt presenteras den läsforskning som pågår inom projektet Läsutveckling i Kronoberg. 260-001 Manual (2001) 355: 260-002 Testhäfte, skolår 2 och 3, 25 st* 215: 260-003 Testhäfte, skolår 4 9 och första året på gymnasiet, 25 st* 305: 260-004 Testhäfte, skolår 1, 25 st* 105: När du köper en bunt blanketter köper du framför allt rätten att använda provet så många gånger som motsvarar antalet blanketter du har köpt. Det kostar att utveckla nya metoder. Största delen av blankettens pris utgör ersättning till konstruktören och förlaget för dessa kostnader. Därför är det inte bara förbjudet att kopiera blanketter, det är också illojalt. * Förbrukningsmaterial. Moms tillkommer på alla priser. 13
SCREENING OCH INDIVIDUELLA DIAGNOSER DLS bas för skolår 1 och 2 Birgitta Järpsten FÖR SKOLÅR 1 OCH 2 bas HANDLEDNING Syfte Diagnostiskt material för analys av läs- och skrivförmåga Ålder/skolår Skolår 1 och 2 Administrering Främst grupp Birgitta Järpsten Detta diagnostiska material är avsett att användas i screeningsyfte. Det är enkelt att administrera och utvärdera samt ger reliabel och valid information om gruppens och enskilda elevers färdigheter i läsning och skrivning. DLS bas för skolår 1 och 2 omfattar tre delprov: Läslust, Läsning och Skrivning. Läslust omfattar tio uppgifter som berör elevernas inställning till läsning ur olika aspekter. Läraren läser uppgifterna högt och eleven markerar en glad tiger om han eller hon vill besvara en fråga med det är roligt eller en ledsen tiger om han eller hon vill besvara frågan med det är tråkigt. Läraren utvärderar elevernas resultat kvalitativt och i handledningen presenteras tolkningsanvisningar. Samma delprov bjuds i skolår 1 och 2, varför läraren kan följa upp elevernas inställning till läsning. Läsning omfattar 20 uppgifter (meningar) sammanvävda till en liten berättelse. Till varje läst uppgift finns fem bilder och eleverna ska markera den bild som bäst kan kopplas samman med den lästa uppgiften. Antal rätt ligger till grund för normjämförelsen. Samma delprov bjuds eleverna i skolår 1 och 2, men lästiden är sju minuter i skolår 1 och fem minuter i skolår 2. Skrivning består av en bild som eleverna ska skriva och berätta till. Bilden hör samman med den berättelse som de har läst i delprovet Läsning. Läraren utvärderar elevernas skrivning i tre skrivnivåer. Samma delprov bjuds eleverna i skolår 1 och 2, varför läraren kan följa elevernas skrivutveckling över tid. DLS bas har standardiserats i företrädesvis Huddinge kommun. I skolår 1 medverkade ungefär 250 elever (april 2004) och i skolår 2 deltog cirka 600 elever (september 2003). Handledningen innehåller förutom en redogörelse för standardiseringsarbetet, administrerings- och tolkningsanvisningar. Dessutom presenteras en översikt av läs- och skrivutvecklingen för aktuella åldrar. 289-001 Handledning (2004) 415: 289-002 Svarshäfte, 25 st* 305: 289-003 Sammanställning skolår 1, 10 st* 60: 289-004 Sammanställning skolår 2, 10 st* 60: * Förbrukningsmaterial. Moms tillkommer på alla priser. 14
SCREENING OCH INDIVIDUELLA DIAGNOSER DLS för klasserna 2 och 3 Birgitta Järpsten Syfte Diagnostiskt material för analys av läs- och skrivförmåga Ålder/skolår Skolår 2 och 3 Administrering Främst grupp FÖR KLASSERNA 2 OCH 3 HANDLEDNING Birgitta Järpsten DLS för klasserna 2 och 3 är ett screeninginstrument för läs- och skrivdiagnostik som är lätt att administrera och som ger reliabel information om klassens färdigheter i läsning och skrivning. DLS för klasserna 2 och 3 ger även information om vilka elever som särskilt bör uppmärksammas och följas i sin läs- och skrivutveckling, vilket gör att det med fördel kan användas vid resursfördelning. DLS för klasserna 2 och 3 omfattar fyra delprov för respektive klass: Samma ljud, Ordförståelse, Rättstavning och Läsförståelse. Samma ljud består av åtta uppgifter med fem delupp gifter (totalt 40 uppgifter). Orden är valda så att de representerar ofta förekommande ljudförväxlingar. Eleven markerar för varje ord om det prövade ljudet/-en hörs eller inte. Eftersom delprovet bjuds muntligt rekommenderas att det administreras i mindre grupper om 10 12 elever. Ordförståelse undersöker förståelsen av 17 ord: Adjektiv, substantiv och verb. Det är ett flervalsprov med fyra valmöjligheter till varje uppgift. Orden är valda så att de representerar vanligt förekommande ord i texter för barn i åldrarna 7 10 år. Rättstavning undersöker elevens förmåga att stava 20 ord rätt. Orden är valda så att de företrädesvis prövar ljudenligt stavade ord. För att underlätta ordförståelsen presenteras diktamensordet i en sammanhängande berättelse. För att kunna genomföra en kvalitativ analys av den enskilde elevens stavningsförmåga finns en särskild analystabell på elevens svarsblankett. Läsförståelse består av en sammanhängande berättelse för tystläsning omfattande 18 flervalsfrågor med fyra svarsalternativ på textinnehållet. För att öka elevernas för förståelse inleds prövningen med att läraren högt läser en kortare inledningstext med tre tillhörande hörförståelseuppgifter. Dessa ingår inte i bedömningen av läsförståelsen, men kan ge läraren en uppfattning om elevernas hörförståelse. Delprovet är tids begränsat till 30 minuter. Standardiseringen ägde rum under februari månad i Landskrona kommun och Stockholms stad. Totalt deltog 16 skolor (cirka 500 elever i respektive årskull). Såväl reliabilitet som validitet är mycket god;.86 respektive.63. I handledningen redovisas standardiseringsdata samt administrerings- och tolkningsanvisningar. Dessutom finns ett kapitel som tar upp läsförståelse för de aktuella åld rarna. Särskilda normer för skolår 2 och 3 presenteras. 292-001 Handledning (1999) 360: Klass 2 292-002 Läsförståelse, svarshäfte, 25 st* 310: 292-003 Samma ljud, svarshäfte, 25 st* 250: 292-004 Rättstavning, svarsblankett, 25 st* 70: 292-005 Ordförståelse, svarsformulär, 25 st* 220: Klass 3 293-002 Läsförståelse, svarshäfte, 25 st* 310: 293-003 Samma ljud, svarshäfte, 25 st* 250: 293-004 Rättstavning, svarsblankett, 25 st* 70: 293-005 Ordförståelse, svarsformulär, 25 st* 220: * Förbrukningsmaterial. Moms tillkommer på alla priser. 15
SCREENING OCH INDIVIDUELLA DIAGNOSER DLS för skolår 4 6 B A c b a C a FÖR SKOLÅR 4 6 HANDLEDNING Birgitta Järpsten & Karin Taube Syfte Diagnostiskt material för analys av läs- och skrivförmåga Ålder/skolår Skolår 4 6 Administrering Främst grupp Birgitta Järpsten Karin Taube DLS för skolår 4 6 är ett lättadministrerat screeninginstrument för användning på klassnivå, men delproven kan självklart även administreras individuellt. Materialet kan med fördel användas som instrument vid resursfördelning. Syftet med diagnosen är att: Utvärdera klassens medelvärde Ge information om klassens spridning i läs- och skrivfärdigheter Ge snabb och reliabel information om vilka elever som särskilt bör uppmärksammas och följas i sin läs- och skrivutveckling. Materialet består av fyra delprov: Rättstavning, Ordförståelse, Läshastighet och Läsförståelse. Rättstavning finns i två versioner med olika svårighetsgrad. Varje version innehåller 36 uppgifter som representerar olika delar inom stavningsmetodiken. För att kunna genomföra en kvalitativ analys av den enskilde elevens stavningsförmåga finns en särskild analystabell på elevens svarsblankett. Nytt för båda versionerna av rättstavningsprovet är nya, uppdaterade bjudningsmeningar. Ordförståelse görs vid ett tillfälle och i den nya versionen har antalet uppgifter utökats från 36 till 40. Läshastighet finns i två versioner med olika svårighetsgrad. Den nya versionen har ett nytt läshastighetsprov för skolår 4 med 35 uppgifter. Läshastighetsprovet för skolår 5 och 6 med 32 uppgifter har behållits från den tidigare versionen, men har uppdaterats med en ny övningsuppgift. Tolkning är möjlig av hastighet i relation till förståelse av den lästa texten. Läsförståelse ges vid två tillfällen och består av fyra nya texter med tillsammans 44 flervalsuppgifter som mäter olika aspekter av läsförmåga, såsom kunskaper på detaljnivå och förmåga att dra slutsatser. Standardiseringen av samtliga delprov genomfördes under oktober 2009 på 37 skolor i olika delar av landet (2119 elever). I handledningen redovisas standardiseringsdata, administrerings- och tolkningsanvisningar samt presenteras ett underlag för utvecklingssamtal av enskilda elevers resultat. Handledningen har också utökats med en fördjupad tolkning av läsförståelseprovet samt jämförande resultat och diskussion kring elever med annat modersmål. 280-001 Handledning (2010) 415: 280-002 Läsförståelse, läshäfte, st 45: 280-003 Läsförståelse, svarshäfte 25 st* 310: 280-004 Rättstavning, version 1 + 2, svarsblankett med analysschema, 25 st* 70: 280-005 Ordförståelse, 25 st* 275: 280-006 Läshastighet, Draken i månskenet, 25 st* 270: 280-007 Läshastighet, I isbjörnens rike, 25 st* 215: 280-008 Sammanställningsblankett, 10 st* 60: * Förbrukningsmaterial. Moms tillkommer på alla priser. 16
SCREENING OCH INDIVIDUELLA DIAGNOSER DLS för skolår 7 9 och år 1 i gymnasiet Birgitta Järpsten Syfte Ålder/skolår Administrering Diagnostiskt material för analys av läs- och skrivförmåga Skolår 7 9 och år 1 i gymnasiet Främst grupp HANDLEDNING FÖR SKOLÅR 7 9 OCH ÅR 1 I GYMNASIET Birgitta Järpsten Detta diagnostiska material är ett screeninginstrument som är lätt att administrera och ger reliabel information om klassens och enskilda elevers färdigheter i läsning och skrivning. Eftersom materialet är standardiserat kan det med fördel användas vid resursfördelning. DLS för skolår 7 9 och år 1 i gymnasiet omfattar fyra delprov: Rättstavning, Ord för ståelse, Läshastighet och Läsförståelse. Delproven finns i två versioner: Version A för skolår 7 och 8, Version B för skolår 9 och år 1 i gymnasiet. Rättstavning omfattar 36 uppgifter (båda versionerna) som representerar olika delar inom stavningsmetodiken. För att underlätta kvalitativa analyser av enskilda elevers stavningsförmåga finns en särskild analystabell över vanliga feltyper på elevens svarsblankett. Ordförståelse omfattar 34 flervalsuppgifter (båda versionerna) där 8 uppgifter är unika för varje version. Orden är hämtade ur texter från olika ämnesområden som elever i aktuell åldersgrupp möter. Läshastighet omfattar 36 uppgifter insprängda i en sammanhängande text. Texten och uppgifterna är desamma för de två versionerna, men lästiden är 5 minuter för Version A och 4 minuter för Version B. Läsförståelse Version A omfattar 22 uppgifter varav 20 är flervalsuppgifter och 2 är öppna. Läsförståelse Version B omfattar 20 uppgifter varav 18 är flervalsuppgifter och 2 är öppna. Båda ver sio nerna består av tre texter, och flervalsfrågorna har olika karaktär: Informationssökning, kritisk granskning, händelseförlopp, inferens och eget reflekterande. Delproven har samtliga standardiserats i Huddinge kommun (skolår 7 9) där ungefär 1700 elever medverkade och i Gävle kommun (år 1 i gymnasiet) där cirka 400 elever deltog i standardiseringen. I ett första skede september och oktober 2001 kom delproven Rättstavning, Ordförståelse och Läshastighet att standardiseras, medan delprovet Läsförståelse standardiserades under februari 2002. I handledningen redogörs för standardiseringsarbetet, administrerings- och tolkningsanvisningar samt diskuteras vad läsförståelse egentligen är och hur man på ett strukturerat sätt kan träna elever i att öka sin förmåga att förstå och reflektera över lästa texter. 291-001 Handledning (2002) 415: 291-002 Rättstavning, Version A + B, svarsblankett med analysschema, 25 st* 70: 291-003 Läshastighet, Version A + B, läs- och svarshäfte, 25 st* 305: 291-004 Ordförståelse A, svarshäfte, 25 st* 305: 291-005 Ordförståelse B, svarshäfte, 25 st* 305: 291-006 Läsförståelse A, läs- och svarshäfte, 25 st* 365: 291-007 Läsförståelse B, läs- och svarshäfte, 25 st* 365: * Förbrukningsmaterial. Moms tillkommer på alla priser. 17
FÖRFATTARPRESENTATION Maj-Gun Johansson Efter några år på 1970-talet som på-puttande hjälpgumma inom specialundervisningen på högstadiet kom jag i kontakt med läsforskningen vid institutionen för psykologi vid Umeå universitet. I deras individpsykologiska ansats är diagnostisering av elevers svårigheter en förutsättning för att komma fram till en objektiv utvärdering av insatta åtgärder. Trots att det periodvis under åren rått en närmast diagnosfientlig inställning hos många företrädare inom skolan har jag fortsatt att hålla fast vid arbetsgången: Diagnostisering Åtgärder Utvärdering. Foto: Lars-Göran Johansson Varför jag speciellt kom att intressera mig för läs- och skrivsvårigheter var att många av mina elever, såväl de bråkiga som de tystlåtna, hade svårt med att läsa och skriva och det var därför besvärligt för dem att hänga med i skolarbetet. Mina första akademiska uppsatser handlade om diagnostisering och embryot till LS-diagnoserna utvecklades under 1980-talet under handledning av Ingvar Lundberg. Mina kontakter med läsforskare i Sverige och utomlands har lett till avhandlingar kring datorträning i läsflyt och stavning samt utveckling av ett antal läs- och skrivdiagnoser, bland annat ett avkodningsprov i nybörjarläsning. Jag har i synnerhet studerat läsflytets utveckling i nybörjarläsning och är enig med hjärnforskaren Martin Ingvar som menar att eleverna ska screenas redan i årskurs ett och åtgärder sättas in då hjärnan är som mest formbar. Personligen anser jag att den språkliga medvetenheten, en av de bästa prediktorerna för läsframgång, ska screenas redan i förskoleklass. Under åren har jag haft många lärorika erfarenhetsutbyten med pedagoger ute på fältet. Deras oro över tonåringarnas allt sämre läs- och stavningsförmåga fick mig att genomföra en revidering av LS-diagnoserna 2003. I samband med den, förutom att införa ett normerat avkodningsprov på nonsensord och ett ytterligare läsförståelseprov, genomfördes också en tioårig trendstudie över LS-resultat. Farhågorna stämde och överensstämde också med resultat från Skolverkets nationella undersökningar. Andelen elever i den sämsta elevgruppen hade tredubblats och en försämring kunde konstateras även i den bästa gruppen. Den nedåtgående trenden finns också rapporterad i de internationella PISA-undersökningarna (2000 2009). De alarmerande rapporterna om kunskapsläget har lett till införandet av kvalitetssäkring och utvärdering på både kommunal och statlig nivå. Tidig upptäckt och förskolans möjlighet att förebygga läsproblem blir allt viktigare. Lovvärt är också att i Lgr 11 (från hösten 2011) tas läsflytet upp i den första meningen för kunskapskraven i svenska från årskurs 3 till årskurs 9. Maj-Gun Johansson är fil.dr och forskare vid psykologiska institutionen vid Umeå universitet. 18
SCREENING OCH INDIVIDUELLA DIAGNOSER LS Reviderad Klassdiagnoser i läsning och skrivning för högstadiet och gymnasiet Maj-Gun Johansson Syfte Ålder/skolår Diagnostiskt material för kvalitativ diagnos av läs- och skrivförmåga Högstadiet och gymnasiet L S TM REVIDERAD DIKTAMEN AVLÄSNING ORDFÖRSTÅELSE LÄSFÖRSTÅELSE Handledning Klassdiagnoser i Läsning och skrivning för högstadiet och gymnasiet Maj-Gun Johansson Administrering Främst grupp Ett lättadministrerat diagnostiskt material för skolår 7 9 och gymnasiets årskurs 1, nu i reviderad utgåva. Utgångspunkten är en kvalitativ analys av läs- och skrivfunktionen, som visar såväl starka som svaga sidor hos den enskilde eleven och ger möjlighet till individuellt anpassade åtgärder. Diagnoserna är konstruerade i varierande svårighetsgrad för att möjliggöra kontinuerlig uppföljning av elevernas läs- och skrivfärdigheter under hela högstadiet eller de första gymnasieåren. Den nya versionen innehåller förutom en revidering av det gamla materialet även nya normer och de nya delproven Läsförståelse III samt Avläsning nonsensord. Delprov: Diktamen I, II och III i stigande svårighetsgrad Avläsning 50 ord i stigande svårighetsgrad Avläsning 49 nonsensord i stigande svårighetsgrad Ordförståelse I och II i stigande svårighetsgrad Läsförståelse I och II i stigande svårighetsgrad; båda innehåller vardera tio texter. Maxtid 35 minuter. Läsförståelse III som ger ett mått på antal rätt och använd lästid. Innehåller sex texter, varav fem är längre än i övriga läsförståelseprov. Tiden mäts individuellt; maxtid 50 minuter. Klassdiagnosernas syfte är att ge: Snabb upplysning om vilka elever som har läs- och skrivsvårigheter Eleverna större delaktighet i och ansvar för att de egna färdigheterna utvecklas Information om klassens spridning i läs- och skrivfärdigheter. För åtgärder på elevnivå finns blanketter för kvalitativ analys till Läsförståelse I, II och III. Dessutom finns ett schema över feltyper till diktamensproven i handledningen. Normeringen för år 2003 är genomförd på ett urval av klasser från 11 kommuner runt om i landet. Normeringen ägde till största delen rum under hösten. Data från denna samt resultat från elever med annat modersmål än svenska redovisas i handledningen. 261-001 Handledning (2004) 415: 261-002 Kopieringsunderlag i set 175: Kvalitativ analys till Läsförståelse I Kvalitativ analys till Läsförståelse II Kvalitativ analys till Läsförståelse III Elevjournal Elevhäften 261-003 Uppgiftshäfte Ordförståelse I, st 35: 261-004 Uppgiftshäfte Ordförståelse II, st 35: 261-005 Uppgiftshäfte Läsförståelse I, st 45: 261-006 Uppgiftshäfte Läsförståelse II, st 45: 261-007 Uppgiftshäfte Läsförståelse III, st 45: Protokoll/svarsblanketter 261-008 Analysblankett Diktamen, 25 st* 70: 261-009 Protokoll till Avläsning Ord, 25 st* 85: 261-010 Protokoll till Avläsning Nonsensord, 25 st* 85: 261-011 Ordförståelse I, svarsblankett, 25 st* 150: 261-012 Ordförståelse II, svarsblankett, 25 st* 150: 261-013 Läsförståelse I, svarsblankett, 25 st* 150: 261-014 Läsförståelse II, svarsblankett, 25 st* 150: 261-015 Läsförståelse III, svarsblankett, 25 st* 150: LS Reviderad, Normsupplement, Finlandssvenska normer för årskurs 7 och 9 Normsupplementet innehåller Finlandssvenska normer för åk 7 och 9, för deltesten Diktamen I och III, Ordförståelse I och II samt Läsförståelse I och III (inklusive Läskvot). Normeringen genomfördes i skolor i Svenskfinland under 2007 2008, och innefattar 555 elever från årskurs 7 samt 562 elever från årskurs 9. Normsupplementet finns att ladda ner kostnadsfritt på vår hemsida www.hogrefe.se * Förbrukningsmaterial. Moms tillkommer på alla priser. 19
INDIVIDUELLA DIAGNOSER Läsning och skrivning UMESOL Karin Taube, Margit Tornéus & Ingvar Lundberg Handledning för kartläggning och utveckling Karin Taube Margit Tornéus Ingvar Lundberg Självbild Självbild Syfte Ålder/skolår Administrering Pedagogiskt hjälpmedel för kartläggning av enskilda elever med läs- och skrivsvårigheter samt för att lägga upp individuella utvecklingsprogram Lågstadiet (Självbild även mellanstadiet) Främst individuell Fonologisk medvetenhet Handledning för kartläggning och utveckling Karin Taube Margit Tornéus Ingvar Lundberg UMESOL har till syfte att ge speciallärare hjälp med en systematisk diagnos av läs- och skrivsvårigheter. Med ledning av en detaljerad kartläggning kan planmässig inlärning och träning genomföras i ett utvecklingsprogram. En vägledande princip för konstruktionen av UMESOL har varit att komma fram till ett mönster av starka och svaga sidor hos en elev som har kommit till korta med läsinlärningen. UMESOL består av tre delar: Läsning och skrivning som omfattar tolv delprov med olika svårighetsgrad, vilka prövar olika aspekter av läs- och skrivförmågan. Fonologisk medvetenhet innehåller fyra delprov: Ljudsegmentering, Ljudsyntes, Positionsanalys och Segmentsubtraktion. Självbild består av formulären Ballongbarnet och Flaggbarnet (av sett för lågstadiet) och Så här är jag (avsett för mellanstadiet) där eleven tar ställning till det egna jaget, i relation till skolan i allmänhet, skolarbete i synnerhet samt kamratrelationer. I formuläret Val av svårighetsgrad är det främst elevens tilltro till den egna förmågan att klara skolarbetet som utvärderas. Handledningarna innehåller beskrivningar av den teoretiska bakgrunden, standardiseringen, administrerings- och tolkningsanvisningar samt förslag till pedagogiska hjälpinsatser med konkreta exempel. Läsning och skrivning (för lågstadiet) 270-001 Handledning för kartläggning och utveckling (1984) 255: 270-002 Protokoll, 25 st* 280: 270-003 Svarshäfte, 25 st* 220: 270-004 Läsprov (spiralblock) 170: 270-007 Planeringsschema, 25 st* 65: Fonologisk medvetenhet (för lågstadiet) 270-101 Handledning för kartläggning och utveckling (1984) 255: 270-102 Prov, 4 x 25 st* (en bunt av vardera prov A, B, C, D) 205: 270-103 Prov A, Ljudsegmentering, 25 st* 65: 270-104 Prov B, Ljudsyntes, 25 st* 65: 270-105 Prov C, Positionsanalys, 25 st* 65: 270-106 Prov D, Segmentsubtraktion, 25 st* 65: Självbild (för låg- och mellanstadiet) 270-201 Handledning för kartläggning (1984) 130: 270-206 Handledning för utveckling (1984) 115: 270-203 Ballongbarnet och Flaggbarnet (lågstadiet), 25 st* 180: 270-204 Så här är jag (mellanstadiet), 25 st* 100: 270-205 Val av svårighetsgrad, 25 st* 100: * Förbrukningsmaterial. Moms tillkommer på alla priser. 20