Sammanställning av remissyttranden för arbetsprogram- Västerhavet Inledning Arbetsprogrammen för de fem vattendistrikten har varit ute på remiss och syftar till att översiktligt beskriva hur myndigheter, medborgare och andra berörda föreslås arbeta med den svenska vattenförvaltningen fram till år 2010. Vattenförvaltningen, som är det svenska genomförandet av EU:s vattendirektiv, innebär att Sverige skall kartlägga och analysera alla vatten, fastställa mål/kvalitetskrav och upprätta åtgärdsprogram för vattenmiljöerna i Sverige samt övervaka dem. Syftet är att uppnå målsättningen god vattenstatus i alla vatten senast år 2015. Vattenförvaltningen skall ge möjlighet för berörda att delta i arbetet under hela planeringscykeln Arbetsprogrammet beskriver de olika arbetsprocesserna, tidsplaneringen, vilka formella beslut som kommer att tas och vilka produkter som skall tas fram. Det beskriver även när man kan delta i arbetet och lämna synpunkter på innehållet i olika beslutsunderlag. Framtagandet av en förvaltningsplan finns beskriven i vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660). Kortfattat kan sägas att senast tre år innan en förvaltningsplan för ett vattendistrikt ska beslutas ska ett arbetsprogram och en tidtabell presenteras som visar hur Vattenmyndigheten tänker sig att arbetet ska gå till. Två år innan förvaltningsplanen ska antas presenteras en preliminär översikt över väsentliga frågor och ett år innan förvaltningsplanen antas ska förslaget sändas ut på samråd. Den slutliga förvaltningsplanen kommer översiktligt att beskriva vattenförvaltningsarbetet inom ett distrikt med anledning av det svenska genomförandet av EUs vattendirektiv. Sammanfattning I remissen ställdes fyra specifika frågor. Vattenmyndigheterna har sammanställt svaren under repektive fråga gemensamt. Därpå följer en kort sammanfattning hur vi jobbar vidare med synpunkterna som kommit in. Flera remissinstanser skickade samma svar till alla distrikten och svaren från dessa har sammanfattats under distriktsövergripande synpunkter i bilaga 1. Därefter redovisas distriktsspecifika remissvar för Västerhavet i bilaga 2. Är det tydligt hur du får den information du vill ha? Överlag uppfattas informationen som tydlig, ibland skulle konkreta exempel ge mer information om hur det är tänkt att fungera. VISS uppfattas som starten på ett mycket bra verktyg för att sprida information. Hemsidorna är strukturerade men kanske inte så inbjudande och inte helt lätt att hitta.
Direkta mötestillfällen, där man kan framföra sin åsikt och där det ges möjlighet till dialog, ses som mycket positivt, speciellt då det behövs ett genomtänkt komplement till den internetbaserade informationen. Det skulle vara positivt att få fortlöpande information om arbetsmomentens gång - gärna i internetbaserad dagboksform. Det saknas mer information om den EU-gemensamma ram som vattenmyndigheterna ska verka inom, det bör innehålla information om hur Sverige tänker interkalibrera gentemot andra medlemsstater. Informationsspridningen är i många fall god men vissa aktörer efterfrågar en mer aktiv spridning av information, vilket skulle kunna inspirera många lokala aktörer att ta en mer aktiv del i det lokala och regionala arbetet med vattenförordningen. Är det tydligt hur och när du kan påverka arbetet? Överlag upplevs arbetsprogrammet som lättillgängligt, väl beskrivet, att det ger en god inblick i hur vattendistriktet avser att bedriva sitt arbete och att delaktighet förefaller vara ett högt prioriterat område. Generellt är samtliga remissinstanser positivt inställda till möjligheten till samråd. Det framkommer inte alltid vilka parter som kommer att ges möjlighet att delta i vattenråden. Det verkar råda osäkerhet om, och i vilken grad enskilda intressenter kan påverka mer än indirekt. Hur beaktas intressenter med nationellt fokus? De flesta remissinstanser ser gärna att möjligheterna att påverka ökas. Referensgrupper och vattenråd är mycket viktiga samrådsformer som ökar denna möjlighet. Detta är en form som de flesta remissinstanserna vill delta i, även om de inte kan påverka besluten direkt. Många remissinstanser har dessutom direkta förslag på områden eller frågor där deras sektorskompetens kan vara till nytta i vattenförvaltningsarbetet. I arbetsprogrammet framgår det emellertid inte hur lokal samverkan skall gå till där det inte finns vattenråd. Det behövs också en klarare och tydligare bild över vilken roll och ansvar ett vattenråd har samt vilken roll referensgrupperna har i förhållande till vattenråden. Samverkan och samråd är en resurskrävande aktivitet och vissa remissinstanser skulle uppskatta om statliga medel tillfördes då man föreslås ha en aktiv roll bl.a. med att bilda vattenråd. Både kommuner och näringsliv vill ha en starkare ställning i Vattendelegationen.
Är det tydligt hur vattenförvaltningsarbetet är tänkt att fungera? Överlag uppfattas hur vattenförvaltningsarbetet skall fortskrida. Det framgår organisatoriskt hur vattenförvaltningens ansvarsfördelning fungerar centralt men att det är oklart hur det lokala arbetet ska fungera och finansieras. Finns det statliga förväntningar på kommunerna att avsätta resurser och tid för arbete med åtgärder och tillsyn? Vilka påföljder kommer att finnas vid ett överskridande av de nya, juridiskt bindande, kvalitetskrav för vatten som vattenmyndigheten kommer att fastställa? Vissa remissinstanser hyser en oro för hur korrekt arbetet fortskrider då tidsschemat är kort och det i många fall saknas erforderligt mätunderlag. Det råder oklarhet om hur kommande åtgärder är tänkta att finansieras. Detta gäller både industrisektorn, som enligt miljöbalken är skyldig att som förorenare stå för de kostnader som uppkommer, men fram för allt andra myndigheter och kommuner, då inga statliga medel ännu är tillsatta. Samverkan och samråd är resurskrävande aktiviteter som inte är finansierade idag. Det råder också oklarheter vem som skall finansiera övervakningen. Många anser att det finns oklarheter i ansvar och rollfördelningar. Vem ska tex genomdriva åtgärderna? Vad är kommunernas roll? Det kan vara olämpligt att kommuner deltar som en aktör i mängden då det finns en uppenbar risk för sammanblandning av kommunens olika roller. Hur vill du att vattenförvaltningsarbetet skall genomföras? Vattenförvaltningsarbetet bör vara en finansierad demokratisk process med dialog och förankring av fakta. De flesta remissinstanser vill vara delaktiga och ha möjlighet att påverka besluten. Detta gäller speciellt sektorer som kan åläggas att genomföra åtgärder. Kommunernas roll med kunskap om lokala faktorer måste beaktas. Industrisektorn påpekar att det är viktigt att de miljömässiga kraven vägs mot andra samhällsintressen. Kommande åtgärdsprogram måste fördelas över flera aktörer så att inte en aktör får ta en för stor ekonomisk börda. Det bör också finnas med vilka vatten som omfattas av åtgärdsprogram och rapportering dvs. nedre gräns för sjöar och vattendrag. Det finns även en önskan om att berörda verksamhetsutövare och företrädare för intresseorganisationer tidigt blir delaktiga i arbetet. Vattenråden bör tilldelas status och ansvar som Vattenmyndighetens samtalspartner i olika vattenfrågor. Vattenråden skulle i så fall bli en viktig kanal för vattenrådens alla medlemmar för påverkan av Vattenmyndighetens beslut. Vattenrådens uppgifter måste tydliggöras och att de borde finansieras med statliga medel för att gynna den demokratiska processen.
Sammanfattande svar på remissynpunkter Det är många kloka synpunkter som kommit in och vi är glada över det intresse och engagemang som visats i svaren. Det borgar för ett bra vattenförvaltningsarbete. Vi kommer inte att göra någon uppdatering av arbetsprogrammet, men vi kommer att jobba aktivt med synpunkterna i det dagliga arbetet. En del är redan löst som tex en bredare representation i vattendelegationen och en del är på gång. En ny vattenrådsskrift som skall tydliggöra ansvar och roller i vattenråden kommer inom kort. Vattenmyndigheterna har ansökt om finansiering till samverkansarbetet. Dessutom har synpunkter och förslag beaktats vid vattenmyndigheternas arbete med att planera kommande cykler i vattenförvaltningsprocessen. Många synpunkter rör frågor där vattenmyndigheten själv inte kan ta beslut, av lagliga eller organisatoriska skäl. I dessa fall har budskapet gott vidare till vattendelegationerna samt till vägledande statliga verk, departement och i slutändan Sveriges regering. Många idag oklara frågeställningar kommer, genom interaktion i vattenråd och referensgrupper, att klargöras vid utformningen av åtgärdsprogrammen eller allra senast i förvaltningsplanen.
Bilagor Remissvar Bilaga 1- Distriktsövergripande remissvar Banverket: Det framgår hur vattenförvaltningsarbetet skall gå till men en bredare representation av verksamhetsutövare/exploatörer i vattendelegationerna önskas. Banverket vill få tillgång till samma information som delges till/vid vattenråden även om Banverket inte deltager. Kartläggning av mänsklig påverkan bör bes mer utrymme. Hur järnvägsverksamhet påverkar vattenförhållanden och infrastruktur nämns inte m som en påverkansfaktor vilket är en brist. Frågor som kan vara av intresse är intressekonflikter rörande byggnation/drift/underhåll av järnvägsverksamhet såsom; igenslamning/grumling, dikning, vattensänkningar, vandringshinder pga. olämpliga trumplaceringar, övriga intrångseffekter som biotopförluster och barriäreffekter, föroreningsrisk pga. transport av farligt gods/användning av avisningsmedel etc. Samarbetet med tex pågående arbetet för miljömålen är en förutsättning för arbetet med vattenförvaltningen." Boverket: Tycker arbetsprogrammet beskriver de olika arbetsprocesserna enkelt och bra. Energimyndigheten: Arbetsprogrammet är lättillgängligt, väl beskrivet och ger god inblick i hur vattendistriktet avser att bedriva sitt arbete, där delaktighet förefaller vara ett prioriterat område. Det saknas tydlig information om hur intressenter med nationellt fokus kan delta i samrådsprocessen. Dessutom framgår det inte vilka parter som kan delta i vattenråden. Fiskeriverket: Fiskeriverket har en sakkunnig bredd om nationella och regionala åtgärdsprogram samt ett geografiskt spann och bör därför knytas till arbetet med vattenförvaltningen. Fiskeriverket vill knytas till, förutom referensgrupper, och andra nätverk då sådana bildas. Det framgår tydligt hur samverkan via vattenråd och referensgrupp skall gå till. Fiskeriverket bör ingå i dylika grupper och nätverk och information bör utbytas på ett tidigt stadium i arbetsprocessen. Jordbruksverket: Arbetsprogrammet förklarar på ett övergripande sätt vilka samrådsförfaranden och processer som ingår i vattenförvaltningen. Abstrakt vad en förvaltningsplan och åtgärdsprogram innebär i praktiken, vore bra med exempel. Jägarförbundet: Jägarförbundet tycker det är positivt med tillsättning av havsmiljöambassadör och pengar till att rädda Östersjön. Opionsbildning behövs för ökad medvetenhet om problemens omfattning. De frågar sig också hur allmänheten får kännedom om arbetsprogrammets innehåll och hur opinionen påverkas för att vidtagna åtgärder får allmän acceptans. Svenska Jägarförbundet ser fram emot ett gott samarbete med Vattenmyndigheten i de frågor som skisserats i arbetsprogrammet. Rekommendationer för fortsatt samverkansarbete. Åtgärdsprogrammen bör fokusera kring uppbyggande av lokala vattenråd. Jägarförbundet och dess kustråd kan delta med representanter. Ex. på arbete i lokalt vattenråd är remissinstans i frågor hur man ska stämma av relationen mellan ekonomiskt bärbart skogsbruk i relation till återskapande av våtmarker i syfte att minska kväveutsläpp till vatten.
LRF: Då statusklassningen kommer övergå i miljökvalitetsnormer är det viktigt att berörda får en rejäl möjlighet att ta till sig och förstå statusklassningen. Gott om tid och många mötesplatser för dialog och kunskapsutbyte och förankring är en nödvändighet för ett trovärdigt vattenvårdsarbete. Dialog om bedömningarna måste vara möjlig under hela 2008. Många landsbygdsbor har inte möjlighet att ladda ner kartmaterial från dator då de saknar bredband, måste finnas andra möjligheter. Viktigt att ta tillvara på den lokal kunskapen. Om vattenråden skall hålla en mängd informationsmöten måste dessa finansieras. Om inte blir det ett hinder i den demokratiska processen. Finansiering bör ske på statlig väg. Det vore bra med en skrift som förtydligar vilket arbete som kommer att ske inom vattenförvaltningen.- Arbetsprogrammentar upp för lite om den EUgemensamma ram som vattenmyndigheterna ska verka inom, bör beskriva hur Sverige avser att interkalibrera gentemot andra medlemsstater. Utformning av vattenråd ser olika ut i olika delar av landet. Det saknas tydlig vägledning om hur de skall se ut och hur de skall vara sammansatta, vilka uppgifter de skall ha och hur de skall finansieras. Det bör framgå vilka vatten som omfattas av åtgärdsprogram och rapportering.- Det bör framgå hur samverkan ska gå till där vattenråd inte finns/ bildas. VISS- det framgår inte hur man ska få veta när det läggs in ny information i det/ de avrinningsområden man är intresserad av. Det vore bra om man kunde prenumerera på nyheter. Det vore även bra att kunna få informationen på annat sätt.- Hur ska åtgärders kostnadseffektivitet användas och hur ska de påverka bedömningen på nödvändigheten av en åtgärds genomförande?- Oklart om det finns möjlighet att lämna synpunkter på kvalitetskraven innan de träder ikraft. Samverkan Vattenråden skall vara frivilliga sammanslutningar. Vattenråden bygger på demokrati och inget man skall betala för. Medlemmar och allmänhet skall ej behöva betala för att ha dialog med myndigheterna. För ett framgångsrikt vattenförvaltningsarbete krävs en finansierad demokratisk process med dialog och förankring av fakta, bedömningsgrunder, klassning av vatten och åtgärder. Naturvårdsverket: I sitt för samtliga vattenmyndigheter gemensamma yttrande fastslår NV att vattenmyndigheterna på ett bra sätt uppfyller kravet på att en tidtabell och ett arbetsprogram med tillhörande redogörelse för planerade samråd enligt 5 kap. 3 VFF (2004:669). Naturvårdsverket påpekar dessutom att kommande åtgärdsprogram skall omfatta samtliga vatten även de som inte direkt omfattas av direkta åtgärder. NV förutsätter att även Tornedalens avrinningsområde innefattas av de tidplaner som anges i VFF. I Västerhavets program bör det tydligare framgå att vattenmyndigheten samverkar med motsvarande myndigheter i Norge. Riksantikvarieämbetet: Inga kommentarer Räddningsverket: Räddningsverket vill påtala att det ur olycks- och översvämningsperspektiv finns många etablerade samarbeten. För att få synergieffekter bör de olika samverkansorganen känna till varandras existens. Ev. skulle nån representant från resp. älvgrupp vara representerad i vattenråden på nåt vis. SGU: Samrådshandlingen utgör en trevlig och informativ läsning som förutsetts resultera i ett positivt engagemang. SGU noterar att det finns skillnader mellan distrikten vad gäller tidsplan för olika aktiviteter. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) anser sig inte vara en representativ
målgrupp för samrådet, men bedömer ändå att det är tydligt utifrån missiv och samrådshandlingar var, hur och när man kan få information. Sjöfartsverket: Sjöfartsverket har inga direkta synpunkter på vattenförvaltningsarbetet men vill bli informerade, få inbjudan till möten, samråd och andra aktiviteter där det bedöms att Sjöfartsverket bör deltaga eller få kännedom. Skogsindustrin: Skogsindustrin anser att det är positivt med samråd men samverkan bör ske fullt ut, inte bara delvis (som beslutsunderlag?). samverkan på lokal nivå bör ske i vattenråden. Kompetens och erfarenhet från industrisektorn måste utnyttjas bättre och involveras dels i kartläggningen, men även i framtagande av övervaknings och åtgärdsprogram. Tidplan borde överensstämma mellan distrikten. Vad har referensgrupperna för roll i förhållande till vattenråden? Man undrar också om det ska finnas en referensgrupp för varje distrikt då detta inte framgår. Skogsstyrelsen: Skogsstyrelsen påpekar att de om möjligt kan hjälpa till med att bidraga med underlag och bedömningar samt ge förslag på åtgärder. Samtidigt krävs en mer inspirerande och uppmuntrande framtoning för att engagera människor i vattenförvaltningsarbetet. Det är skogsstyrelsens erfarenhet att kännedom om lokala förhållanden och okända genomförda åtgärder kan framkomma på samverkansmöten. Det är svårt att nå ut till en bred allmänhet och det är därför viktigt att det informeras i många medier på ett noggrant, öppet och på ett inbjudande sätt när samråd och andra aktiviteter genomförs. Skogsstyrelsen undrar även hur de åtgärder som prioriteras av vattenmyndigheten men är avsedda att utföras av andra myndigheter. Även om Skogsstyrelsen inser att dessa andra myndigheter i många fall kommer att dess själv, påpekas att Skogsstyrelsen i dagsläget inte har några särskilda medel avsatta för detta ändamål (Dessutom finns några kommentarer på textens utformning). Skogsstyrelsen: Framhåller att deras distriktskonsulenter ofta har mycket god lokalkännedom och kan bistå med underlag och information inför klassificeringen av vattenförekomsterna, där så kallade expertbedömningar behöver göras. Till tidtabellen för förvaltningsplanen skulle kunna kopplas när och hur man som organisation eller enskild medborgare kan vara med och påverka på ett tydligare sätt. SMHI: I korthet konstaterar SMHI att arbetsprogrammet ger en bra översikt över vattenförvaltningens organisation tidplan och funktion samt att de olika vattendistrikten är väl samordnade. Socialstyrelsen: Socialstyrelsen har inga direkta kommentarer men nämner att det ur folkhälsoperspektiv är viktigt att beakta områden som omvandlas från fritidsboende till permanentboende där kapaciteten i vattentäkter och avloppslösningar kan bli otillräcklig. Stora Enso: Stora Enso att en förbrukningsavgift på vatten inte skulle fördela kostnaderna enligt Polluter Pay Principle på ett rättvist sätt.
Svenskt vatten: SV efterfrågar tydligare exempel på hur vattenråd och samråd utformas samt hur vidare arbete skall gå till. SV kan bidra med erfarenhet från vattenverk etc. SV har egna publikationer rörande samverkan inom avrinningsområden. SV påpekar att det är oklart hur det vidare vattenförvaltning kommer att finansieras, speciellt då oklarhet råder om var kostnader för vidare åtgärder kommer att bokföras. De till denna verksamhet avsatta medlen är begränsade jämfört med andra EU länder och Vattenmyndighetens budget räcker inte för att täcka dessa kostnader. SV vill tidigt ingå i samråd och få möjlighet att påverka utformning kommande inriktning m.a.p. väsentliga frågor och förvaltningsplan. SV kommenterar vidare att de totala utsläppen av kväve och fosfor är störst från jord och skogsbruksmark, inte kommunala reningsverk. SV noterar att VA-verken inte är den ursprungliga källan till förorenande prioriterande ämnen och att deras ursprungliga källa bör identifieras och åtgärdas. Vägverket: Det är tydligt hur man får den information du vill ha, men det vore dock önskvärt med mer information om hur man kommer i kontakt med olika vattenråd tex genom att tillgängliggöra dessa på hemsidan. Det är inte tydligt hur verksamhetsutövare som inte deltar i vattenråden tex Vägverket, blir involverat. Det är betydelsefullt att det finns arbetssätt som gör att Vägverket blir involverade i framtagande av åtgärdsprogram där det berör Vägverkets verksamhet.."
Bilaga 2- Distriktsspecifika remissvar för Västerhavet Alingsås kommun: I arbetsprogram framgår hur Vattenmyndigheten tänker sig hur arbete ska gå till men otydligt hur arbetet ska administreras och genomföras internt i kommunen. Viktigt att resurser avsätts till kommunen för att kunna delta och vara med och påverka arbetet. Kommunen tycker det är vikigt att delta aktivt i Säveåns vattenråd. Allmänhet- K-G Korse: Vattenförvaltningen måste genomföras effektivt utan krångel från både dammägarnas och de statliga vattenlagvrängarnas sida. Se till och tappa i tid så vi slipper översvämningar. Vänerns fina sandstränder har fördärvats. Regeringen bör beordra Vattenmyndigheten att upphäva alla föråldrade vattendomar och ge i uppdrag att utforma nya vattendomar. Dals- Eds kommun: Har bara svarat att de erhållit handlingar. Dalslands miljönämnd: Arbetsprogrammet ger en översiktlig bild över hur vattenförvaltningen de närmsta åren och en tidplan. Positivt att Vattenmyndigheten avser ha huvudansvar för framtagande av underlagsmaterial. Det finns oklarheter avseende organisering och finansiering av miljöövervakning (merparten av utsläpp kommer från diffusa källor), finansiering av vattenrådens arbete och finansiering av åtgärdsförslag. Det är förvånande att det ej finns kommunrepresentanter i delegationen. Kommande samrådsförslag från Vattenmyndigheten om åtgärdsprogram bör remitteras till alla berörda kommuner och aktuella vattenråd. Falkenbergs kommun: Det är otydligt hur arbete ska ske där det inte finns vattenvårdsförbund idag. Hur man kan påverka arbetet och hur det skall fungera är otydligt pga arbetssättet är helt nytt och inte genomfört än. Finansieringsfrågor är inte lösta än. Kommunen kan ej ta något samordningsansvar förrän finansieringsfrågan är löst. I inledning nämns inte grundvatten. Vattnets betydelse som dricksvatten borde också uppmärksammas mer. Falköpings kommun: Glädjande att Ätrans VVF håller på att ombildas till vattenråd. Det underlättar om organisationerna så långt som möjligt är lika utformade. GMF: Välkomnar informationen i arbetsprogrammet. Det är otydligt vilken roll universitet och högskolor kommer/bör ha i vattenförvaltningsarbetet. Kontaktgrupp Hav nämns tex inte bland nätverk och referensgrupper. Det är tydligt hur man får information förutsatt att VISS blir vad det utlovats. Tillgång till primärdata viktig för universiteten. Det vore önskvärt att samarbetet mellan högskolor och förvaltande myndigheter fick en mer strategisk och långsiktig prägel. Tex kunde Vattenmyndigheten definiera vilken typ av kompetens, forskningsinriktning och kunskapsluckor som hindrar effektivt vattenarbete. Utveckling av gemensamma samarbetsformer och vägledande principer borde vara gynnsamt för båda parter. Det bör framgå vem som har ansvaret för vad tex utforma åtgärdsprogram. Det internationella perspektivet bör belysas bättre. Hur hanterar Vattenmyndigheten gränsöverskridande frågor? Hur vill du att vattenförvaltningen skall genomföras? Även om det ej är krav från EU så bör man hitta former för att involvera Fiskeriverket.
Göteborgs stad Miljö: Miljöförvaltningen deltar i pågående vattenråd för Göta älvs avrinningsområde och har fått bra information och möjlighet att påverka och hoppas det fortsätter så. Göteborgs stad, Göteborg Vatten: Tillgång till information från Vattenmyndigheten genom publikationer, hemsida och seminarier är god. Positivt att Länsstyrelserna tydliggör hur myndigheter, medborgare och andra föreslås jobba med vattenförvaltningen. För att Vattenmyndigheten skall kunna ta tillvara kunskaper och synpunkter från andra aktörer behövs dialog. Göteborg Vatten som är representerade i Göta Älvs vattenråd har stora förhoppningar att det ska fungera för åtgärdsinriktad dialog.- Människor hälsa är en viktig hållbarhets aspekt- Utöver god ekologisk och kemisk vattenstatus bör det fortsatta arbetet inkludera god status med avseende på avföringspåverkan och smittämnen.- Vattenförsörjning nämns som ett samhällsintresse som god ekologisk och kemisk status skall avvägas mot. Vattenförsörjning bör ingå i den grundläggande inriktningen istället för att anges som motstående intresse. Helsingborgs stad: Arbetsprogram är viktigt för den fortsatta processen och är överskådligt och informativt. De möten som länsstyrelserna hittills genomfört är lämplig form för vattenråd. Arbetsprogrammet är otydligt med vad som avses med fördjupad kartläggning, det förutsetts att det är förordning och artikel 5 i direktiv som avses. Koppling mellan kartläggning och kvalitetsmål är otydlig i både programmet och i förordningen (olika begrepp). Budskap om vattenrådets roll är otydlig. Det finns en del oklarheter i jartläggningen, kommer tex modellering användas som verktyg? För att få kraftfulla oberoende vattenråd krävs antingen statliga medel eller att det upprättas samfälligheter där verksamhetsutövarnas bidrag till råden regleras. En helt frivillig organisation riskerar att tappa i trovärdighet då de med mest medel också får mest inflytande. Samverkan och samråd är en resurskrävande aktivitet och det är anmärkningsvärt att kommunerna inte får några statliga medel men föreslås ha en aktiv roll här. Om resurser tillförs kan det Höganäs kommun: Avstår från att avge yttrande på arbetsprogrammet. Jönköpings kommun: Arbetsprogrammet ger svar på hur kommunen ska arbeta med vattenfrågor. Om kommunen har ett ansvar för att skapa åtgärdsprogram och se till att åtgärder kommer till stånd till år 2012 måste personella resurser och medel tillsättas redan nu. Detsamma gäller om kommunen ska ta initiativet till att bilda vattenråd. Karlskoga kommun: Det saknas beskrivning av hur samarbetet på lokal nivå är tänkt att ske i praktiken. Kommunernas roll i vattenförvaltningen är oklar. Om inte kommunen får ersättning för extra arbetet måste andra viktiga arbetsuppgifter läggas åt sidan så länge. Frågan om resursbehov behöver belysas. Karlstads kommun: Bedömningsgrunder som skall användas för statusklassning är ej fastställda, kommunernas roll i vattendirektivet är inte klar då finansieringsfrågan inte är löst. För att få en aktivare roll från kommunerna måste finansieringsfrågan lösas. Det finns också oklarheter mellan samordning av plan och bygglagen och vattenförvaltningen. Det är tydligt hur information fås, hur man kan påverka arbetet och hur vattenförvaltningen är tänkt att genomföras.
Kungsbacka kommun: Hur ska ansvarsfördelningen av åtgärder och finansiering av dessa ske?- Att kommunerna snabbt blir representerade i vattendelegationen- Att snabbt göra klart kartläggningen så att dialog om innehåll kan påbörjas. Vem ska finansiera och vem ska utföra åtgärderna? Hur ska vattenmyndigheten säkerställa att åtgärderna blir genomförda när de överlämnar ansvaret till andra myndigheter? Kommer det att finnas ett sanktionssystem? Oklart när åtgärdsprogrammen kommer att samrådas och när besluten kommer att fattas. Är beslut till åtgärdsprogram möjliga att överklaga? Vem ansvarar för att alla berörda får möjlighet att tycka till? Hur vattendirektivet berör olika aktörer måste bli tydligare på dels vad Vattenmyndigheten kan kräva och dels på vad som kan/bör göras. Hur ska kustområdena mellan de stora vattendragens avrinningsområde hanteras? Vattenmyndigheten måste bli tydligare med vilken roll de har. Kungsbackaåns VVF: Den presenterade tidplanen för arbetsprogrammet förefaller enligt vattenvårdsförbundets mening inte vara realistisk. Hittills har informationen fungerat väl. Det är otydligt om vem som är ansvarig för åtgärdsgenomförande, och hur finansieringen skall ske. Detta är oerhört väsentliga frågor, som måste klarläggas för att åtgärdsprogrammet inte skall bli enbart en pappersprodukt. Vattenmyndigheten bör ge klara och tydliga råd och rekommendationer till vattenråden om, hur de skall agera, vad de skall göra och vad som förväntas av dem. Som samarbetspart till vattenmyndigheten, bör regelbundna möten genomföras för bl a ömsesidig information och erfarenhetsutbyte. Vattenmyndigheten bör fortlöpande ställa informationsmaterial till vattenrådens förfogande för att därigenom underlätta kontakterna med rådens aktörer och vid makt hålla intresset. Kungälvs kommun: Arbetet måste bli tydligare avseende arbetsfördelning och ansvarsroller. Hur kommer förslag på åtgärder och åtgärdsprogram som utarbetas fungera i praktiken? Vem skall utföra åtgärderna och vem skall betala? Hur kommer förslag till åtgärder förhålla sig till gällande lagstiftning såsom miljöbalkens bestämmelser? Hur hanteras vatten där det inte finns vattenråd? Kommunernas roll måste bli tydligare. Vad skall kommunerna bidra med och vilka arbetsinsatser förväntar sig vattenmyndigheten av kommunerna? Hur resonerar man kring tidsåtgång, ansvar, arbetsuppgifter och resurser? Vad innebär det som står på s.8 att åtgärderna genomförs genom egen insats eller via andra aktörer? Ludvika kommun: Det är redovisat på ett pedagogiskt sätt hur vattenförvaltningsarbetet ska fungera och tydligt hur information hämtas. Det måste preciseras i planen vad som ska göras, vem som ska göra det och när det ska göras. Är det rimligt att det ska tas vattenprov i alla sjöar? Kommunerna ska delta planerings- och tillsynsarbete och utförande men utan extra resurser. Ludvika kommun representeras indirekt genom två organisationer, Gullspångsälvens VVF+ Region Dalarna, vilket gör att kommunen har mycket litet inflytande över de beslut som kan komma att gälla kommunen. Kommunen vill representera sig själva och inte genom ombud. Länsstyrelsen i Dalarnas län: Ger en bra beskrivning av bakgrund och grunderna för vattenförvaltningen. Programmet borde kompletteras med ett fördjupat och konkretiserat arbetsprogram per huvudavrinningsområde. Svårt för berörda intressenter ska kunna sätta sig in i hur vi arbetar. Gör en fördjupad redovisning av väsentliga frågor för respektive huvud/ delavrinningsområde och samrådet bör kompletteras med några möten ordnade av länsstyrelsen.
Länsstyrelsen i Jönköpings län: Då många kommuner berörs av mer än ett vattendistrikt kan det finnas fog för att samordna tidtabellen i förvaltningsplanen med angränsande vattendistrikt. Viktigt med väl tilltagna tider för samråd så att lokal kunskap hinner inhämtas. Länsstyrelsen i Skåne län: Det är tydligt hur information fås och hur synpunkter på arbetet kan delges. Även hur vattenförvaltningsarbetet fungerar i Sverige beskrivs utförligt. Översvämningsfrågor och dricksvattenfrågor är viktiga att belysa ytterligare i Vattenarbetet i Västerhavets vattendistrikt. Översvämningar kan ge upphov till sämre vattenstatus. Dricksvattenförsörjningens resurser måste skyddas för att säkerställa tillgången till dricksvatten. Länsstyrelsen i Värmlands län: Arbetsprogrammet bör utarbetas till ett mer lättbegripligt material som kan fungera vid kommunikation med allmänheten- hur skall de framtida samråden gå till?- Snävt perspektiv om vattenvårdsproblem -Kartan över vattenorganisationer visar felaktigt att den norska delen av Klarälven omfattas av vattenvårdsorganisationer och det framgår inte att norra Vänerns kustområden omfattas av en sådan organisation. - Märkligt att räkna upp befintliga organisationer som kommunalförbund och lantbruksorganisationer under Nätverk och referensgrupper, borde vara organisationer med tydligt vattenvårdsuppdrag. I Värmland har en sektorsövergripande referensgrupp bildats vilket ej framgår i förteckning. Mariestads kommun Töreboda kommun Gullspångskommun: Förslaget är bra. Det framgår tydligt hur arbetet är tänkt att fungera. VISS och vattenkartan är bra sätt att sprida information förutsatt att de uppdateras och fylls med innehåll. Information om vattenrådens roll är klar. Hur ska bedömning av god ekologisk status göras? Vilka bedömningsgrunder används? Ska vattenråden även hantera grundvatten? Informera vilka vattendrag som kommer att sorteras bort pga storleksskäl. Marks kommun: Arbetsprogrammet visar att Vattenmyndigheten kommer ge utrymme för både kommunen själv och andra intressenter att framföra sina synpunkter. Mellanskog: Vill ha tre representanter för berörda verksamhetsutövargrupper (LRF/ Skogsägarna, svenskt Näringsliv samt svensk Energi) representerade i vattendelegationen. Vidare bör det finnas tre representanter för de kommunala intressena som bör utgöras av politiska företrädare, en representant från miljörörelsen och tre representanter från statliga myndigheter. Tidsfrist för fördjupad kartläggning bör upphävas då vattenarbetet kommit igång sent och det ej finns några fastlagda bedömningsgrunder än och interkalibrering mellan länder inte är klar. Stor risk för bristande förtroende hos verksamhetsutövare och allmänhet.
Nordväst Skånes kustvattenkommitté: Olämpligt att kommunerna deltar som en aktör i mängden i ett vattenråd då det finns risk för sammanblandning av kommunens olika roller. Föreslår att vattenråden renodlas till att vara samverkansform där verksamhetsutövare och intresseorganisationer för en dialog med vattenmyndigheten. Vattendragsförbund och likvärdiga organisationer är inte heller lämpliga organisationer för att initiera och driva vattenråd, men de bör ingå i vattenrådet. Länsstyrelsen är bäst lämpad för att föra dialog och leda samverkan. Önskvärt om kommunerna fick möjlighet att delta aktivt i den fördjupade kartläggningen och framtagande av åtgärdsprogram. En fördjupad dialog är önskvärd där representanter från kommuner erbjuds möjlighet att delta i processen genom att tex delta i arbets- eller referensgrupper. Då kommande åtgärdsprogram är bindande för kommuner är det anmärkningsvärt att kommuner hittills endast summariskt informeras om det arbete som genomförs av Vattenmyndighet, länsstyrelse och övriga statliga myndigheter. Rönneåkommittén: Är det tydligt hur du får information?tydligt men inte tillräckligt. För att få ett brett underifrånperspektiv behövs en större insats tex reklamkampanjer på TV, text på mjölkpaket. Kan du påverka arbetet på det sätt som du skulle vilja? Det är tydligt hur man ges möjlighet att påverka men det behövs en klarare bild. Vilken roll och vilket ansvar har ett vattenråd vid dessa tillfällen? Vad förväntas av kommunerna? Vad händer när beslut är fattat? Hur ska det verkställas? Är det tydligt hur vattenförvaltningen fungerar? Grundtanken är tydlig men genomförandet är inte lika tydligt. Hur ska genomförandet finansieras och genomföras? Samarbetet över gränser måste utvecklas. Hur vill du att vattenförvaltningen skall genomföras? Finansiering måste klargöras. Finns ett stort behov att få ut information till berörda. Mål måste tydliggöras för att bli meningsfulla. Svalövs kommun: Kommunen ser fram emot samverkan med Vattenmyndigheten och samrådsförfarande som skett hittills är föredömligt. En god vattenstatus fordrar insatser och finansiering varför det är hög tid att bearbeta dessa frågor och inventera de resurser och den samordning som är nödvändig för att göra arbetet möjligt. Erfarenheten av målarbete är att de är svåra att jobba emot. Ta fram ett dynamiskt uppföljningssystem. Tanums kommun: Ett framtida vattenråd för kustvattendragen bör inte omfatta ett större område än Tanum och Strömstads kommuner. Miljöavdelningen förutsätter att Vattenmyndigheten inom kort inbjuder till fortsatta diskussioner om lämpliga indelningar av kusten. Vänerns VVF: Den nya vattenförvaltningen bidrar till att öka engagemanget för vattenfrågor. Vattendelegationen bör ha en mer balanserad sammansättning än idag. Vänerns VVF föreslår att de ideella föreningarnas deltagande i vattenråden och de lokala arbetsgrupper stöttas med någon form av bidrag. Värnamo kommun: Det är otydligt vilken roll vattenråden egentligen får och vad vattenmyndigheten förväntar sig av kommunen. Vilka frågor kommer att gå direkt till kommunen och vilka frågor ska gå genom vattenrådet? Vid genomförande av vattendirektivet måste hänsyn tas till att det finns starka kopplingar mellan vattendirektivet kontra översvämningsdirektivets problematik. Konkurrerande intressen måste balanseras och beaktas i ett tidigt skede. Man bör avväga störst effekt- minst skada.
Älmhults kommun: Det är tydligt hur man får den information man vill ha samt relativt klart hur vattenförvaltningsarbetet är tänkt att fungera. Det är angeläget att en liten kommun kan få ekonomiskt stöd för att klara de framtida arbetsinsatserna. Det är väsentligt att det tidigt klarläggs hur kostnadsfördelning för olika vattens belastning kommer att ske. Det är inte tillfredsställande att vattendelegationens beslut inte kan överklagas. Viktigt att tillräckligt med tid ges för att kunna svara på remisser om tex kartläggningen. Angeläget med politisk representation i vattendelegationen, då många beslut rör kommunal planering. Öckerö kommun: Arbetsprogram klargör hur man får den information man vill ha, hur man påverkar och hur arbetet sak fungera. // Anneli Harlén 2007-12-01