I. Övergripande målbeskrivning

Relevanta dokument
I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning

Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

I. Övergripande målbeskrivning

Kompetensbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning

BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING

BARN- OCH UNGDOMSALLERGOLOGI

BARN- OCH UNGDOMSRADIOLOGI

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

I. Övergripande målbeskrivning

RÄTTSMEDICIN Profil och verksamhet Samverkan inom och utom sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

Klinisk neurofysiologi I. Övergripande målbeskrivning

PSYKIATRI Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

I. Övergripande målbeskrivning

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kirurgi karaktäriseras av

Viktiga samverkansparter utanför sjukvården är socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling samt miljö- och hälsoskyddsnämnd.

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

KLINISK GENETIK Profil och verksamhetsfält Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

Diagnos Sid nr Utredning Behandling. Kombinationsbehandling av korallstensjukdom 6 1,2,3 1 Metabolisk utredning och behandling av cystinstensjukdom 7

RÄTTSPSYKIATRI Profil och avgränsning Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

SKOLHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält

Urologi en introduktion

I. Övergripande målbeskrivning

Kompetensbeskrivning. Specialiteten plastikkirurgi karaktäriseras av

Kirurgiska specialiteter

BARN- OCH UNGDOMSKARDIOLOGI

Delar av innehållet i specialiteten klinisk bakteriologi är gemensamma med innehållet i klinisk virologi.

Kompetensbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning

Obstetrik och gynekologi

Delar av innehållet i specialiteten klinisk virologi är gemensamma med innehållet i klinisk bakteriologi.

BARN- OCH UNGDOMSMEDICIN

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Prostatacancer. Prostatacancer. Vanligaste cancern hos män fler än fall/år i Sverige

Barn- och ungdomskirurgi

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Del 3: Checklista för inspektion

Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Leder satsningar på cancervård till undanträngning?

Primärvård och Urologi

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

Öron-, näs- och halssjukdomar

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Barn- och ungdomskirurgi

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Resultatrapport RMPG-urologi

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg

Utbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Thoraxkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

Plastikkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Appendix. A. Verksamheten

Ortopedi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Onkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist

BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

17 maj Utbildningsbok ST i Urologi. Svensk Urologisk Förening

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

ST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M)

Infektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Anestesi GU/AT/BT Livslångt

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Neuroradiologi 1

Gynekologisk onkologi

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

I. Övergripande målbeskrivning

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4)

Anestesi och intensivvård

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

RIKTLINJER SPUR- Klinisk Neurofysiologi

I. Övergripande målbeskrivning

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Regional medicinsk programgrupp urologi i sydöstra sjukvårdsregionen

Transkript:

UROLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Urologi är en specialitet med ett samlat ansvar för medfödda och förvärvade sjukdomar och skador inom njurar, urinvägar och de manliga genitalorganen. Specifikt för urologi är, förutom buk- och rekonstruktiv kirurgi, också terapeutisk och diagnostisk endoskopisk kirurgi samt handhavande av högteknologisk utrustning som laser, extrakorporal stötvågsteknik samt ultraljud. Vanliga sjukdomsgrupper är tumörer, missbildningar, konkrement i urinvägarna, infektioner, trauman, prostatasjukdomar, funktionsrubbningar inom nedre urinvägar, sjukdomar i testis och epididymis samt problemställningar vid manlig infertilitet och sexuell problematik. Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Specialiteten har särskilt stora kunskaps- och färdighetssamband och samarbete med specialiteterna kirurgi, obstetrik och gynekologi, onkologi, barn- och ungdomskirurgi, plastikkirurgi, medicinska njursjukdomar, neurologi och medicinsk radiologi. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Specialiseringstjänstgöringen skall leda fram till breda och allsidiga kunskaper i fråga om handläggning av såväl akuta som icke-akuta sjukdomar och skador, samt såväl akuta som planerade åtgärder. Specialisten i urologi skall A. Självständigt kunna handlägga/utföra symtomgivande avflödeshinder i övre och nedre urinvägar, blödningar i övre och nedre urinvägar, traumatiska skador inom genitalia och urinvägar, vätskebalansproblem och chockbehandling samt postoperativ vård infravesikal obstruktion, urininkontinens, stensjukdom i urinvägarna, urogenitala infektionssjukdomar, skrotala sjukdomstillstånd samt diagnostik och handläggning av urogenitala tumörsjukdomar B. Ha god kännedom om kirurgisk behandling av njurcancer samt urinblåsecancer samt utredning och behandling av erektil dysfunktion och infertilitet hos män

C. Ha närvarit vid eller ha teoretisk kännedom om kirurgisk behandling vid lokaliserad prostatacancer elektiv blås- och uretrakirurgi rekonstruktiv kirurgi inom urinvägarna Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta i klinikens verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker fördjupa sina kunskaper om möjligheterna att förebygga sjukdom och skada, samt delta i individuellt och generellt förebyggande arbete träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier. Gemensam kunskapsbas De kirurgiska specialiteterna har en gemensam kunskapsbas. Detta innebär att varje specialist måste ha vissa grundläggande kirurgiska och anestesiologiska kunskaper och färdigheter samt kännedom om utvecklingen inom andra kirurgiska discipliner. Den gemensamma kunskapsbasen omfattar i huvudsak kirurgisk teknik, omhändertagande av akuta fall och förebyggande av vanliga komplikationer samt kunskap om olika former av narkos och smärtlindring (se preciserade delmål). Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen.

Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är verksamhetschefens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att STläkaren erhåller den sidoutbildning som målbeskrivningen föreskriver och att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Handledaren skall tillse att sidoutbildningen utformas så att målbeskrivningens krav tillgodoses och att god och regelbunden kontakt etableras med sidoutbildande enheters handledare och med eventuell studierektor. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal. II. Preciserade delmål Gemensamt för kirurgiska specialiteter Under specialiseringstjänstgöringen skall ST-läkaren tillägna sig de för kirurgisk verksamhet gemensamma kunskaperna och färdigheterna rörande - grundläggande kirurgisk teknik, inkluderande minimalinvasiv teknik - initial handläggning av akuta kirurgiska sjukdomar - förebyggande och behandling av allmänna komplikationer såsom infektion och trombos - olika anestesiformer och smärtlindring - etablerande av fri luftväg inkluderande trakeotomi - intensivvård med chock- och vätskebehandling

Inom urologi A. Specialisten skall självständigt kunna handlägga/utföra/bedöma - utredning av avflödeshinder i övre urinvägarna - behandling av akuta avflödeshinder i övre urinvägarna - uppläggning av ureterkateter - uretroskopi - indikationer för perkutan nefrostomi - akut omhändertagande av patient med konkrement i njure, ureter, urinblåsa eller uretra - utredning vid stensjukdom i urinvägarna - indikation för perkutan endoskopisk stenoperation och ESVL-behandling - utförande av ESVL-behandling - endouretral extraktion av uretersten - endoskopisk litotripsi av blåssten - utredning vid avflödeshinder i nedre urinvägarna - diagnostisk uretrocystoskopi - akut avlastning av urinblåsan, inklusive cystostomi - TUR-P - blåshalsincision - uretrotomia interna - uretrasondering - meatotomi - suprapubisk friläggning av urinblåsan - basal utredning och behandling av kvinnlig och manlig inkontinens - akut omhändertagande vid neurogen blåsrubbning - utredning vid njurtrauma - akut behandling av blåstrauma och blåsperforation - akut omhändertagande vid uretraskador - handläggning av recidiverande infektioner i övre och nedre urinvägar - handläggning av urosepsis, avstängd pyelit och njurabscess - utredning av expansiv process i njuren - enkel och perifaciell nefrektomi - utredning av blåstumör - transuretral resektion av blåstumör

- indikation för radikal kirurgi, radioterapi, intravesikal och generell kemo- och immunoterapi vid blåscancer - utredning av prostatacancer - indikation för kurativ och palliativ behandling av prostatacancer - utredning, principerna för olika behandlingsformer och uppföljning av testiscancer - utredning, principerna för olika behandlingsformer och uppföljning av peniscancer - handläggning av akut skrotum - utredning av resistens i skrotum - behandling av testistorsion, hydrocele, varikocele och spermatocele - ablatio testis, frenulumplastik, circumcisio, orkidopexi och vasoresektion - behandling av uretrakarunkel, uretrapolyp och uretrastenos hos kvinna - handläggning av uretralt syndrom hos kvinna - handläggning av män med prostatodyni B. Specialisten skall ha god kännedom om och viss erfarenhet av - transvesikal adenomenukleation - öppen operation av ureter- och blåssten - konservativ njurkirurgi vid trauma såsom sutur av parenkym, njurbäcken och calyces, samt resektion av lacererat njurparenkym - handläggning av tumörtromb i vena cava - nefroureterektomi - iatrogena ureterskador - radikal cystektomi med urindeviation - blåshalsupplyftande operation hos kvinna - utredning och behandling av urogenital tuberkulos - pelvin lymfkörtelutrymning - utredning och behandling av erektil dysfunktion och infertilitet hos män - handläggning och behandling av priapism - utredning och behandling av sexuellt överförda sjukdomar inklusive HIV och AIDS samt svampinfektioner och parasitära infektioner i urinvägarna - transabdominell och transrektal ultraljudsundersökning av prostata och urinblåsa - laparoskopiska urologiska operationstekniker C. Specialisten skall ha närvarit vid eller ha teoretisk kännedom om

- öppen nefrostomi - uttagande av njure för transplantation - indikationer för och utförande av njurtransplantation - uppföljning av njurtransplanterade patienter - njurstensoperation i hypotermi och autotransplantation av njure - konservativ njurkirurgi vid cancer - behandling av retroperitoneal fibros - pyeloplastik - perkutan endoskopisk stenextraktion - reimplantation av ureter - uretersubstitution med Boari-lambå eller psoas hitch - speciella åtgärder vid ureterskador såsom uretero-ureterostomi och autotransplantation - blåsreduktionsplastik - excision av blåsdivertikel - indikation för och teknik vid blåsförstorande ingrepp - urindeviation med kontinent reservoar - blåssubstitution - refluxkirurgi hos barn - radikal prostatektomi - transuretral mikrovågsbehandling av prostata - laserablation och laserkoagulation av prostata - sfinkterotomi - behandling av uretradivertikel - öppen rekonstruktiv uretrakirurgi - operation med inkontinensprotes - operativ behandling av peniscancer - inguinal lymfkörtelutrymning - urologisk vård vid ryggmärgsskada, diskbråck, MS och andra sjukdomar som påverkar blåsans centrala eller perifera innervation - elektrofysikalisk behandling vid inkontinens - handläggning och behandling av fistlar som engagerar urinvägarna - rekonstruktiva ingrepp av sädesledare och epididymis - utredning av urogenitala missbildningar - operativ behandling av hypospadi, epispadi, uretravalvel, blåsextrofi, megaloureter och ektopisk uretär