SVERIGES OFFICIELL A STATISTIK NATIONALR ÄKENSK APER 2009:4

SVERIGES OFFICIELL A STATISTIK NATIONALR ÄKENSK APER 2009:4

NATIONALRÄKENSKAPER 2009:4 2010

National accounts GDP Quarterly 2009:4 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2010 Tidigare publicering publiceras kvartalsvis Previous publication published quarterly Producent Producer SCB, avdelningen för nationalräkenskaper SCB, National Accounts (Departement) Box 24300, 104 51 Stockholm +46 8 506 940 00 nrinfo@scb.se Förfrågningar Per Ericson, +46 8 506 945 37 Inquiries per.ericson@scb.se Jessica Engdal, +46 8 506 941 17 jessica.engdahl@scb.se Ansvarig utgivare Monica Nelson Edberg Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, BNP kvartal. Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar av statistiken. This publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, GDP Quarterly. Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics. ISSN 1654-1332 (online) ISSN 0282-9290 (print) URN:NBN:SE:SCB-2010-NR01TI1001_pdf (pdf) Printed in Sweden Från trycket 2010-03-01 Garnisonstryckeriet 2010

BNP kvartal BNPkvartal 2009:4 Nationalräkenskaper enligt ENS 95 Innehållsförteckning Table of contents Pressmeddelande...5 Kommentarer till beräkningarna kvartal 4 2009 Comments to 2009q4... 13 Fördjupande texter och avstämningsdokument Tabeller Tables Faktiska värden Actual values 1 BNP från användningssidan, försörjningsbalans GDP: Expenditure approach... 36 2 BNP från produktionssidan, efter näringsgren SNI 2002... 40 GDP: Production approach, by industrial classification SNI 2002 3 Medelantal sysselsatta, efter näringsgren SNI 2002... 48 Average number of employed by industrial classification SNI 2002 4 Arbetade timmar, efter näringsgren SNI 2002 Hours worked by by industrial classification SNI 2002... 54 5 Arbetskostnader, efter näringsgren SNI 2002 Labour costs, by industrial classification SNI 2002... 58 6 Hushållens konsumtionsutgifter efter ändamål COICOP... 72 Household consumption expenditure by purpose COICOP 7 Hushållens konsumtionsutgifter efter varaktighet Household consumption expenditure by durability... 78 8 Fasta bruttoinvesteringar Gross fixed capital formation... 80 9 BNP fördelad på inkomstkomponenter och sektorsvis fördelning av inkomster, transfereringar och sparande GDP by income components and distribution by sector of income, transfers and saving... 88 10 Hushållens disponibla inkomster Disposable income of households... 98 Kalenderkorrigerade värden Working-day adjusted 11 BNP från produktionssidan, efter näringsgren SNI 2002... 100 GDP: Production approach, by industrial classification SNI 2002... 12 Arbetade timmar, efter näringsgren SNI 2002 Hours worked by industrial classification SNI 2002... 102 Säsongrensade värden Seasonally adjusted 13 BNP från användningssidan, försörjningsbalans GDP: expenditure approach... 104 14 BNP från produktionssidan, efter näringsgren SNI 2002... 108 GDP: Production approach, by industrial classification SNI 2002 15 Arbetade timmar, efter näringsgren SNI 2002 Hours worked by industrial classification SNI 2002...110 Generell information om nationalräkenskaperna och primärstatistiken General information on the national accounts and primary sources Generell information om Nationalräkenskaperna...112 Nationalräkenskaperna och primärstatistiken...115 General information on the Swedish national accounts...118 National accounts and primary sources... 120 Alla tabeller i publikationen BNPkvartal finns även i Statistiska Centralbyråns statistikdatabas. Gå till www.scb.se/nr0103 och välj statistikdatabasen under Senast publicerat. I samband med att uppgifter från generalrevideringen av detaljerade årsberäkningar för 1993-2007 publiceras den 6 maj 2010 kommer även nya kvartalsfördelade uppgifter t.o.m. fjärde kvartalet 2009 att publiceras på hemsidan för kvartal och preliminära årsberäkningar www.scb.se/nr0103 både i form av nya tabeller och diagram och i Statistikdatabasen. Däremot kommer publikationen BNP Kvartal inte att uppdateras förrän vid ordinarie publicering av första kvartalet 2010 den 28 maj 2010. All the tables in the publication BNP kvartal are available in Statistics Sweden s Statistical databases. Go to www.scb.se/nr0103-en and chose Statistical database under Last published. In connection with the publication of the figures from the major revision of National Accounts, detailed annual calculations for the period 1993-2007, 6 May 2010, new quarterly figures including q4 2009 will be published on www.scb.se/nr0103-en both as new tables and graphs as well as in the Statistical database. The publication BNP kvartal will not be updated until the regular publication of q1 2010, 28 May 2010. 3

BNP kvartal 4

BNP kvartal Pressmeddelande 1(7) Pressinformation från SCB 2010-03-01 09:30 Nr 2010:51 Nationalräkenskaper fjärde kvartalet 2009 (Korrigerad 2010-03-26): Fortsatt svag BNP-utveckling Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) minskade med 1,5 procent det fjärde kvartalet 2009, kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal 2008. Hushållskonsumtionen ökade för första gången sedan andra kvartalet 2008. Säsongrensad och jämförd med tredje kvartalet 2009 minskade BNP med 0,6 procent. Detta pressmeddelande korrigerades 2010-03-26 till följd av den korrigering som gjordes av de reala sektorräkenskaperna 2010-03-24. Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. För användningssidan används faktiska värden. För BNP, produktionssidan och arbetade timmar används kalenderkorrigerade värden. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 1,8 procent. Positiva bidrag kom från bland annat hushållens konsumtion av livsmedel, hemelektronik och finansiella tjänster. Konsumtionen av nya bilar ökade något efter flera kvartal av minskningar. Driftskostnader för fordon samt utgifter för hotell- och restaurangtjänster minskade däremot. Sammantaget gav hushållens konsumtionsutgifter ett positivt bidrag till BNP-utvecklingen med 0,8 procentenheter. De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 2,1 procent. Statens konsumtionsutgifter ökade med 1,4, landstingens med 4,4 och primärkommunernas utgifter steg med 1,3 procent. Fasta bruttoinvesteringar minskade med 11,9 procent. Den svaga utvecklingen förklaras främst av fortsatt låga investeringar i maskiner inom flertalet näringslivsbranscher. Sammantaget föll näringslivets investeringar med 16,4 procent. Offentliga myndigheters investeringar fortsatte att öka, denna gång med 5,7 procent. Uppgången förklaras främst av investeringar i vägar och byggnader. Fasta bruttoinvesteringar gav ett negativt bidrag med 2,4 procentenheter till BNP-utvecklingen. Lagerinvesteringar höjde BNP-utvecklingen med 0,3 procentenheter. Ökningen berodde på lagerförändringar av produkter i arbete inom industrin. Exporten och importen minskade båda med 5,7 procent. Exporten av varor minskade med 7,3 procent och importen med 5,1 procent. Tjänsteexporten föll med 2,3 procent medan importen minskade med 7,4 procent. Exportnettot bidrog negativt med 0,3 procentenheter till BNP-utvecklingen. Produktionen inom näringslivet minskade med 2,3 procent. Varuproduktionen sjönk med 6 procent. Återigen var det främst inom tillverkningsindustrin som den stora nedgången ägde rum. Totalt minskade dessa branscher med 8,9 procent. Verkstadsindustrin gick på fortsatt tomgång med en minskad produktion på närmare 17 procent. Tjänstebranscherna utvecklades generellt sett något bättre med en minskning på 0,1 procent. Framför allt detaljhandeln 5

Pressmeddelande BNP kvartal 2(7) Pressinformation från SCB 2010-03-01 men även kreditinstitut och försäkringsbolag samt utbildning och sjukvård uppvisade en positiv utveckling. Offentliga myndigheters produktion minskade med 0,6 procent. Antalet arbetade timmar i hela ekonomin minskade med 2,4 procent jämfört med motsvarande period 2008 medan antalet sysselsatta minskade med 2,1 procent. Detta innebar en ökad medelarbetstid under fjärde kvartalet. I näringslivet minskade antalet arbetade timmar med 2,3 procent. I de offentliga myndigheterna minskade antalet arbetade timmar med 2,8 procent. Hushållens disponibla inkomster ökade med 5,6 procent i löpande priser det fjärde kvartalet 2009. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 3,7 procent. Hushållens finansiella sparande ökade med 7,3 miljarder kronor och uppgick till ungefär 25 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparandet i premie- och tjänstepensioner, uppgick till 1,9 procent, vilket är en ovanligt hög kvot för att vara fjärde kvartalet. Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till minus 37 miljarder kronor. Det är en försämring med 18 miljarder kronor. Statens finansiella sparande uppgick till minus 34 miljarder kronor och socialförsäkringssektorns finansiella sparande uppgick till plus 0,4 miljarder kronor. Kommunsektorns finansiella sparande uppgick till minus 3,3 miljarder kronor varav kommunerna uppvisade minus 5,1 och landstingen plus 1,8 miljarder kronor. (Korrigerat stycke 2010-03-26) 6 Helåret 2009 BNP minskade med 4,9 procent jämfört med 2008 vilket är det största tappet på helår sedan andra världskriget. Hushållens konsumtionsutgifter minskade med 0,8 procent. Utgifter för inköp av fordon samt driftkostnader för fordon bidrog kraftigast till nedgången för helåret. Utgifter för hemelektronik gav ett positivt bidrag till hushållens konsumtion. Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 2,1 procent. Primärkommunernas och landstingens utgifter ökade med 1,9 procent respektive 3,1 procent medan statens utgifter ökade med 1,5 procent. Fasta bruttoinvesteringar minskade med 15,3 procent. Investeringarna i näringslivet minskade med 19,3 procent medan offentliga myndigheters investeringar ökade med 6,9 procent. Lagerinvesteringarna drog ned BNP-utvecklingen med 1,5 procentenheter. Exporten minskade med 12,5 procent och importen med 13,4 procent. Export och import av varor utvecklades svagare än utrikeshandeln med tjänster. Exportnettot drog ned BNP-utvecklingen med 0,5 procentenheter. Produktionen i näringslivet minskade med 6,6 procent. De varuproducerande branscherna minskade med 12,1 procent och de tjänsteproducerande med 3,3 procent. Tillverkningsindustrin minskade mest varav stål- och metallindustrin, maskinindustrin samt motorfordon utmärkte sig med minskningar på över 30 procent. Störst ökning noterades inom branscherna hemelektronik, banker och försäkringsbolag samt utbildning, hälso- och sjukvård. Inom de offentliga myndigheterna ökade produktionen med 1,0 procent. Antalet arbetade timmar i den totala ekonomin minskade med 2,6 procent och antalet sysselsatta med 2,6 procent. I näringslivet minskade antalet arbetade

BNP kvartal Pressmeddelande 3(7) Pressinformation från SCB 2010-03-01 timmar och antalet sysselsatta med 3,3 respektive 2,1 procent. I de offentliga myndigheterna minskade antalet arbetade timmar med 1,1 procent och antalet sysselsatta med 1,9 procent. Arbetsproduktiviteten i näringslivet minskade med 3,3 procent. År 2009 uppgick hushållens disponibla inkomster till 1 622 miljarder kronor vilket var en ökning med 4,4 procent i löpande priser jämfört med 2008. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 2,1 procent. Hushållens sparande ökade med 47 miljarder kronor och uppgick till 239 miljarder kronor i löpande priser år 2009. Sparkvoten, beräknad exklusive premie- och tjänstepensionssparande uppgick till 8,3 procent. Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till minus 25 miljarder kronor under 2009 (- 0,8 procent av BNP) vilket var en försämring med 102 miljarder kronor jämfört med 2008 då det finansiella sparandet uppgick till 78 miljarder kronor (2,5 procent av BNP). (Korrigerat stycke 2010-03-26) Icke-finansiella företagssektorn, inklusive ofördelade poster, uppvisade ett finansiellt sparande på minus 45 miljarder kronor under 2009 vilket var en minskning med 41 miljarder kronor jämfört med 2008. (Korrigerat stycke 2010-03-26) Finansiella företagssektorns finansiella sparande ökade något under 2009 och uppgick till 80 miljarder kronor vilket var 4 miljarder högre än året innan. Revideringar Jämfört med publiceringen av tredje kvartalet den 27 november 2009 har BNPutvecklingen i faktiska värden reviderats upp med 0,2 procentenheter första kvartalet 2009. Hushållssektorns finansiella sparande har reviderats ned med 0,7 miljarder kronor fjärde kvartalet 2008. För 2009 reviderades sparandet ned med 7,7 miljarder kronor första kvartalet och knappt 10 miljarder andra respektive tredje kvartalet. Den offentliga sektorns finansiella sparande har reviderats ned med 2 miljarder kronor 2008. För 2009 har det finansiella sparandet reviderats upp med 2,7 miljarder kronor första kvartalet, 3,6 miljarder kronor andra kvartalet och 1,4 miljarder kronor tredje kvartalet. (Korrigerat stycke 2010-03-26) Fördjupning Publikationen BNP kvartal 2009:4 innehåller även sju fördjupningsartiklar. I denna publicering sker fördjupning i bland annat följande ämnen: Uppåt för hushållskonsumtionen Fortfarande svag utrikeshandel Dokumentet finns under Temaartiklar och kommentarer på http://www.scb.se/nr0103. Från och med denna publicering redovisas disponibel inkomst och sparande på institutionella sektorer kvartalsvis. 7

Pressmeddelande BNP kvartal 4(7) Pressinformation från SCB 2010-03-01 Tabell 1 BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad (1), volymförändring (procent) GDP production approach, working-day adjusted, change in volume (percent) 2008 2009 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 BNP till marknadspris 1,9 1,2 0,0-4,9-6,4-5,8-5,1-1,5 Därav Varuproduktion (SNI 01-45) 1,0 0,5 0,0-9,1-14,7-14,2-13,2-6,0 del Tillv. ind (SNI 15-37) 0,1-1,1-0,6-13,7-20,3-19,6-18,0-8,9 Tjänsteproduktion (SNI 50-95) 2,9 2,1 0,2-4,0-5,9-4,1-3,2-0,1 S:a näringsliv (2) 3,0 1,3 0,1-5,6-9,1-7,4-6,7-1,6 Offentliga myndigheters produktion 1,1-0,3 0,0-1,4 2,4 1,6 1,7-0,6 Arbetsinsats, arbetade timmar 2,0 2,6 0,4-1,3-1,5-4,1-2,0-2,4 (1) Kalenderkorrigerad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för effekten av olika antal arbetsdagar inom kvartalen. Volymförändringen avser en jämförelse med motsvarande period föregående år. (2) Exklusive tullar och produktskatter netto. Tabell 2 BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) GDP, Seasonally adjusted, change in volume (percent) Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 2000 0,9 1,8 0,6 0,0 2001 0,1 0,0 0,4 0,9 2002 0,3 1,3 0,1 0,6 2003 0,8-0,4 1,0 0,7 2004 1,4 0,9 0,7 0,7 2005 0,7 0,7 1,3 1,0 2006 1,5 1,0 1,0 0,4 2007 0,6 0,8 0,5 0,5 2008 0,3-0,3-0,6-4,4 2009-0,9 0,0-0,1-0,6 (1) Volymförändringen avser en jämförelse med närmast föregående period. 8

BNP kvartal Pressmeddelande 5(7) Pressinformation från SCB 2010-03-01 Tabell 3 BNP från användningssidan, försörjningsbalans, volymförändring (procent) samt faktiska värden GDP: expenditure approach, change in volume (percent) and actual values Volymförändring (procent) i förhållande till motsvarande period föregående år Miljoner kronor 2008 2009 2009 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Helår Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Helår Kv 4 BNP till marknadspris 0,9 2,9 0,5-4,8-0,2-6,5-6,8-5,2-1,0-4,9 800227 Import 6,6 8,7 2,4-5,2 3,0-14,5-20,0-12,8-5,7-13,4 338698 Varor (SNI 01-45) 4,6 10,2 2,1-7,3 2,2-17,7-25,1-15,9-5,1-16,2 239754 Tjänster (SNI 50-93) 12,8 4,6 3,3 0,5 5,0-5,7-5,2-4,6-7,4-5,7 98944 S:a Tillgång 2,7 4,6 1,1-4,9 0,8-9,1-11,0-7,7-2,5-7,6 1138925 Hushållens konsumtionsutgifter 1,5 1,6-0,5-3,3-0,2-3,2-1,8-0,1 1,8-0,8 389528 Egentliga hushåll 1,5 1,7-0,5-3,4-0,3-3,3-2,1-0,2 1,8-1,0 376219 HIO (1) 1,4-0,4-0,6-0,6-0,1 2,3 4,3 2,7 2,3 3,0 13309 Offentliga konsumtionsutgifter 0,0 2,5 3,0 0,4 1,4 3,8 0,5 1,9 2,1 2,1 229602 Staten -1,3-1,0 4,7-1,1 0,0 3,4 0,4 0,9 1,4 1,5 65125 Kommunerna 0,4 3,9 2,4 1,0 1,9 3,9 0,5 2,2 2,4 2,3 164477 Fast bruttoinvestering 5,7 6,0 1,8-2,6 2,6-16,5-18,3-14,1-11,9-15,3 145055 Lagerinvestering (2) -0,8 0,8-0,7-1,5-0,6-1,5-2,6-2,3 0,3-1,5-12388 Export 5,8 6,4 3,0-7,1 1,8-15,2-16,5-12,1-5,7-12,5 387037 Varor (SNI 01-45) 4,6 7,2 3,8-10,3 1,1-20,8-22,7-16,7-7,3-17,2 258960 Tjänster (SNI 50-93) 9,2 4,3 1,2 0,7 3,7-0,9-0,7-1,2-2,3-1,3 128077 S:a Användning (3) 2,7 4,6 1,1-4,9 0,8-9,1-11,0-7,7-2,5-7,6 1138925 (1) Hushållens icke-vinstdrivande organisationer (2) Förändring i procent av BNP för jämförelseperioden. (3) Inklusive förändring i värdeföremål. 9

Pressmeddelande BNP kvartal 6(7) Pressinformation från SCB 2010-03-01 Definitioner och förklaringar Volymförändringar: I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För BNP, produktion och sysselsättning används kalenderkorrigerade värden. Kalenderkorrigerad (dagkorrigerad): Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innebär korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under ett kvartal eller halvår. Helårssiffror redovisas utan kalenderkorrigering. Säsongrensad: Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna återkommande variationer under året. Faktiska värden: Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för användningssidans komponenter mellan samma kvartal olika år. Fasta priser: BNP och dess komponenter är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till referensår 2000. Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår 2000 inte är additiva. En summering av till exempel försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP. Bidrag till BNP-utvecklingen: De uppgifter som redovisas som bidrag till BNPutvecklingen avser faktiska värden och är inklusive importinnehållet i respektive delaggregat. Jämförbarhet med primärstatistik: Vid sammanställning av nationalräkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR-systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. Om tillgängliga data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen vidtas justeringar i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma på grund av att aktualiteten kan vara olika. Se till exempel publikation BNP kvartal 2008:1 för en beskrivning av skillnaderna mellan kalenderkorrigeringen i NR och AKU. Avstämning: BNP beräknas med hjälp av tillgänglig statistik såväl från användningssidan som från produktionssidan. Dessa beräkningar ger inte exakt samma resultat. För att eliminera differenserna görs därför avstämningsjusteringar. Sparkvot: Sparkvoten definieras som sparande i förhållande till disponibel inkomst. Sparandet, och därmed sparkvoten, kan beräknas inklusive eller exklusive sparandet i tjänste- och premiepensioner. Publikation Se publikation BNP-kvartal på SCB:s webbplats www.scb.se/nr0103 under publikationer. De aktuella tabellerna för BNP kvartal från 1993- finns även i Excel under fliken Tabeller & Diagram på denna sida. Statistikdatabasen Vissa uppgifter redovisas i databaserna som avgiftsfritt är åtkomliga via SCB:s webbplats, www.scb.se. Mer om... Information om statistikens kvalitet, framställningssätt, avstämningsförfarande samt de mest efterfrågade tabellerna och diagrammen, med mera, finns på www.scb.se/nr0103. 10

BNP kvartal Pressmeddelande 7(7) Pressinformation från SCB 2010-03-01 Nästa publiceringstillfälle I samband med att uppgifter från generalrevideringen av detaljerade årsberäkningar för 1993-2007 publiceras den 6 maj 2010 kommer även nya kvartalsfördelade uppgifter t.o.m. fjärde kvartalet 2009 att publiceras på hemsidan för kvartal och preliminära årsberäkningar www.scb.se/nr0103 både i form av nya tabeller och diagram och i Statistikdatabasen. Däremot kommer publikationen BNP Kvartal inte att uppdateras förrän vid ordinarie publicering av första kvartalet 2010 den 28 maj 2010. För vidare information se Publiceringskalendern för BNP. 11

Pressmeddelande BNP kvartal 12

BNP kvartal Kommentarer Kommentarer till beräkningarna av fjärde kvartalet 2009 Fördjupande texter Efter de fördjupande texterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med beräkningarna. I samband med beräkningarna av fjärde kvartalet 2009 har första, andra och tredje kvartalet 2009 reviderats. I den institutionella redovisningen per sektor har revideringar gjorts även på kvartalen år 2008. Dessa påverkar inte BNP. I texten om revideringar finns en beskrivning av de viktigaste förändringarna och dess konsekvenser för estimaten. I samband med fjärde kvartalet 2009 publiceras fördjupande texter inom följande områden: Den ekonomiska utvecklingen fjärde kvartalet och helår 2009 Uppåt för hushållskonsumtionen De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 2,1 procent De fasta bruttoinvesteringarna fortsatte att falla kraftigt Fortsatt svag utrikeshandel Produktion inom näringsliv och offentliga myndigheter Försämring på arbetsmarknaden även fjärde kvartalet 2009 Högt hushållssparande 2009 Avstämning av fjärde kvartalet 2009 Revideringar av BNP vid beräkning av fjärde kvartalet 2009 13

Kommentarer BNP kvartal Den ekonomiska utvecklingen fjärde kvartalet och helåret 2009 BNP minskade helår 2009 med 4,9 procent jämfört med föregående år, vilket är det kraftigaste BNP-fallet sedan de moderna BNP-beräkningarna startade 1950. Det tidigare rekordet i BNP-minskning sattes åren 1991-1993 då BNP föll tre år i rad med sammanlagt 4,3 procent. Nedgången för 2008 och 2009 är betydligt kraftigare med ett fall på sammanlagt 5,1 procent. Krisen i början på 90-talet var en mer eller mindre inhemskt skapad kostnadskris som ledde till stora strukturomvandlingar i näringslivet. Nuvarande kris har berott på en globalt fallande efterfrågan på grund av den internationella finanskrisen. BNP var 1,5 procent lägre fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år, kalenderkorrigerat. Förväntningarna har snarast legat på en ökning eftersom det stora fallet i ekonomin inträffade fjärde kvartalet 2008. Det låga resultatet berodde främst på en svag utveckling av industriproduktionen, särskilt inom maskinvaru- och motorfordonsindustrin. För massa- och pappersindustrin har emellertid en vändning skett och branscherna ökade fjärde kvartalet. Dessa branscher brukar ligga tidigt i konjunkturcykeln. Tjänsteproduktionen inom näringslivet, som föll kvartal 1-3 jämfört med motsvarande kvartal förra året, var i det närmaste oförändrad fjärde kvartalet. Den offentliga produktionen ökade de tre första kvartalen 2009 men minskade det fjärde. Konsumtionen har ökat betydligt starkare vilket beror på att sociala naturaförmåner, det vill säga offentliga myndigheters köp av varor och tjänster från näringslivet för medborgarnas direkta konsumtion, har ökat kraftigare än myndigheternas egen produktion. Den fallande produktionen i näringslivet förklaras naturligtvis av en svag efterfrågan. Exporten har minskat kraftigt varje kvartal under året. Varuexporten föll fjärde kvartalet med drygt 7 procent och tjänsterna med drygt 2 procent. Fallet i investeringarna har fortsatt fjärde kvartalet med kraftiga neddragningar av både maskin- och bostadsinvesteringar. Lagerinvesteringarna har gett kraftigt negativa bidrag till BNPförändringen sedan fjärde kvartalet 2008. Fjärde kvartalet 2009 fortsatte lagerinvesteringarna att minska men gav ändå ett positivt bidrag till BNPutvecklingen med 0,3 procentenheter. Fallet var betydligt mindre än föregående år och berodde på att avtappningen av produkter i arbete bromsats upp. Hushållskonsumtionen ökade fjärde kvartalet jämfört med motsvarande period föregående år för första gången sedan andra kvartalet 2008. Uppgången var 1,8 procent och det var främst detaljhandelsvaror såsom livsmedel, kläder, möbler och hushållsartiklar samt audio-visuell utrustning som ökade. Säsongrensad BNP Säsongrensat och jämfört med tredje kvartalet har BNP sjunkit med 0,6 procent. De säsongrensade uppgifterna har reviderats ned för hela året och visade nu inte någon uppgång för något kvartal under 2009. I tidigare beräkning ökade BNP andra och tredje kvartalet. Då de underliggande faktiska uppgifterna inte reviderats i någon större utsträckning beror den lägre utvecklingen inte på revideringar utan på att säsongrensningsmetoden skapar en ny bild när ett nytt kvartal läggs till de tidigare beräkningarna. Är det tillagda kvartalet lägre än vad modellen tidigare förväntat sig revideras de tidigare kvartalen ned. Säsongrensad 14

BNP kvartal Kommentarer utveckling för fjärde kvartalet 2008 som i tidigare beräkning var -4,8 procent har nu ändrats till -4,4 procent utan att underliggande data för 2008 har förändrats. Resultaten visar att säsongrensningsmetoden har problem när konjunkturen förändras kraftigt. Detta är inte unikt för den metod som använts (Tramo-Seats) utan drabbar även andra säsongrensningsmetoder. När konjunkturen vänder uppåt är det risk att säsongrensningen till en början släpar efter därför att den prognos som modellen tar fram blir för låg. Uppåt för hushållskonsumtionen De egentliga 1 hushållens konsumtionsutgifter ökade med 1,8 procent fjärde kvartalet 2009 i jämförelse med motsvarande kvartal 2008. Bidraget till BNP-utvecklingen uppgick till 0,8 procentenheter. Ökningen av hushållskonsumtionen berodde i huvudsak på att inköpen av detaljhandelsvaror ökade kraftigt fjärde kvartalet. Helåret 2009 minskade hushållskonsumtionen med 1,0 procent i volym. Ökningen bör emellertid sättas i relation till att det var fjärde kvartalet 2008 som raset i hushållskonsumtionen började. Hushållkonsumtionen föll då med -3,4 procent i volym, vilket gör ökningen på 1,8 procent i volym fjärde kvartalet 2009 relativt blygsam. Diagram 1. De egentliga hushållens konsumtionsutgifter totalt 2000:1-2009:4, volymförändring i procent. En stor del av nedgången som skett i samband med finanskrisen förklaras av minskade inköp av fordon och transporter. Hushållens totala efterfråga av fordon och transporter (COICOP 07) fortsatte att avta även fjärde kvartalet trots att konsumtionen av nya och begagnade bilar ökade. Minskningen förklaras av en lägre konsumtion av bensin och motorcyklar samt transporttjänster (flyg, tåg och taxi). Hushållskonsumtionen av fordon och transporter höll tillbaka totala konsumtionen med 0,2 procentenheter. 1 Det vill säga exklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer. 15

Kommentarer BNP kvartal Nedan presenteras en översiktlig tabell över samtliga utgiftsposter som ingår i beräkningarna av de egentliga hushållens konsumtionsutgifter det fjärde kvartalet. Tabell 1. Bidrag till hushållskonsumtionen och volymutveckling per COICOP 2, procentenheter och volymförändring i procent. COICOP Bidrag Volymutveckling 01 Livsmedel och dryck 0,2 2,0 02 Alkohol och tobak 0,1 3,7 03 Beklädnadsartiklar 0,3 4,7 04 Bostad, elektricitet 0,1 0,3 05 Möbler, hushållsartiklar 0,3 6,0 06 Hälso- och sjukvård 0,1 3,3 07 Transporter -0,2-1,3 08 Kommunikation 0,2 6,3 09 Fritid, underhållning 0,7 6,2 10 Utbildning 0,0 3,8 11 Hotell, café och restaurang -0,2-3,5 12 Övriga varor och tjänster 0,4 3,9 Total konsumtion exkl. ofördelad konsumtion 2,1 2,1 15 Svensk konsumtion i utlandet 0,1 1,7 16 Utländska besökares konsumtion i Sverige -0,4 7,9 Total konsumtion 1,8 1,8 Vinter, jul och snö samt pris- och växelkursförändringar Svensk konsumtion utomlands ökade för första gången sedan tredje kvartalet 2008 och bidrog positivt med 0,1 procentenheter till utvecklingen av konsumtionen. Växelkursen för den svenska kronan förbättrades något det fjärde kvartalet 2009 men var fortfarande relativt svag. TCW-index 3 var 135,6 det fjärde kvartalet 2009 och 136,6 motsvarande kvartal i fjol. Kronförstärkningen det fjärde kvartalet 2009 innebar samtidigt att det var något dyrare för utländska besökare att konsumera i Sverige än motsvarande kvartal 2008. Utländska besökares konsumtion i Sverige fortsatte dock att öka fjärde kvartalet med 7,9 procent i volym. Sett till helåret har utländska besökares konsumtion i Sverige ökat med 10,5 procent. En stor del av denna post utgörs av norrmännens inköp i Sverige. Inköpen av detaljhandelsvaror ökade inom samtliga detaljhandelsrelaterade konsumtionsändamål fjärde kvartalet (se tabell för livsmedel, alkohol, kläder, möbler samt fritid och underhållning). Konsumtionen av hemelektronik (COICOP 091) bidrog mest med 0,5 procentenheter till den totala konsumtionsutvecklingen och ökade med 19,5 procent i volym. Ökningen bör dock sättas i relation till att de konsumenter som strömmade till hemelektronikkedjorna i mellandagarna, 2 Classification of individual consumption by purpose 3 TCW-index (Total Competitiveness Weights) är ett sätt att mäta kronans värde mot en korg av andra valutor. TCW-index har den 18 november 1992 som startdatum då index är lika med 100. Ett högt värde på index betyder att kronan har försvagats och ett lågt värde att kronan har förstärkts (Sveriges riksbank). 16

BNP kvartal Kommentarer bland annat lockades dit med kraftigt sänkta priser. Konsumentprisindex (KPI) för TV/Radio/Stereo sjönk med 23,3 procent det fjärde kvartalet och KPI för datorer sjönk 15,5 procent. Trots rapporter om rekordhöga spotpriser på el under december till följd av kylan och kärnkraftsverken som gick på sparlåga var prisutvecklingen på el mellan det fjärde kvartalet 2009 och motsvarande kvartal 2008-2,1 procent. Hushållens förbrukning av el minskade det fjärde kvartalet 2009 med 0,5 procent i volym i jämförelse med motsvarande kvartal föregående år. Konsumtionen av fjärrvärme ökade dock med 10 procent. Hushållens inköp av skor ökade med 2,3 procent och kläder med 4,9 procent. Vintern kom till Sverige med besked i december och försäljningen av kläder och skor ökade. Även konsumtionen av sportartiklar ökade, med 18,7 procent det fjärde kvartalet. I statistiken går det inte att urskilja vilka sorts kläder, skor och produkter konsumenterna köpt men antagligen har snön och det kalla värdet ökat konsumtionen av varma vinterkläder, skidor och andra vintersportartiklar som är förhållandevis dyra produkter. En slutsats av det är följaktligen att kylan lett till en konsumtionsökning. Sammanfattningsvis Den ökade konsumtionen av detaljhandelsvaror fjärde kvartalet beror delvis på skattesänkningar samt den rekordlåga reporäntan (0,25 procent) vilka gjort hushållens plånböcker tjockare än det fjärde kvartalet 2008 då reporäntan var 3,56 procent (genomsnitt). Den ökade konsumtionen kan antagligen också förklaras av att hushållen till denna jul andades ut något. Den utmålade bilden av Sveriges ekonomi inför julen 2008 - tillsammans med det dåvarande ränteläget - utgjorde en väldigt dyster bild medan tongångarna inför julen 2009 var betydligt mer optimistiska. Raset i hushållskonsumtionen var, som redan nämnts, också störst det fjärde kvartalet 2008. Merparten av de varor som säljs i detaljhandeln är emellertid importerade vilket gör att en ökad konsumtion av dessa inte på egen hand kan lyfta den svenska bruttonationalprodukten. Sett till hushållskonsumtionen av tjänster så ökade de med totalt 0,7 procent i volym det fjärde kvartalet och det var bland annat mobiltjänster, hushållsnära tjänster och finansiella tjänster som ökade. De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 2,1 procent Konsumtionsutgifterna för offentliga myndigheter visade en volymutveckling på 2,1 procent fjärde kvartalet 2009 jämfört med motsvarande period föregående år. Helår 2009 ökade de offentliga konsumtionsutgifterna med 2,1 procent. 17

Kommentarer BNP kvartal Diagram 2. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter 2003:1-2009:4, volymförändring i procent. Landstingens konsumtionsutgifter fortsatte att öka Fjärde kvartalet visade samtliga delområden inom offentliga myndigheter ökade konsumtionsutgifter. Staten ökade med 1,4 procent och de kommunala myndigheterna visade en volymökning på 2,4 procent. Det var framför allt landstingen som bidrog till de ökade konsumtionsutgifterna med en kraftig ökning på 4,4 procent. En bidragande orsak till detta var de ökade vårdavtalen med alternativa utförare samt massvaccinationerna mot svininfluensan. 18

BNP kvartal Kommentarer Diagram 3. Konsumtionsutgifter per delområden 2008:4-2009:4, volymförändring i procent. Massvaccinationer Vaccinationerna mot svininfluensan som pågick under fjärde kvartalet 2009 gav inga stora extra ofinansierade kostnadsökningar för landstingen. Den miljard som landstingen fick i extra bidrag från staten verkar ha täckt kostnaderna ganska väl. Det är dock viktigt att poängtera att detta bygger på preliminära uppgifter från SKL 4, statistiken är inte bokslutsbaserad. Drygt hälften av vaccinationskostnaderna utgjordes av själva vaccinet medan resten avsåg förhöjda lönekostnader. Beräkningarna av fasta priser har tagit hänsyn till antal vaccinationer. En snittkostnad per vaccination har tagits fram med hjälp av befintlig statistik. Snittkostnaden har sedan relaterats till vad ett genomsnittligt mottagningsbesök hos en sjuksköterska kostar. Snittkostnaden för vaccinationen beräknades till att motsvara cirka 10 procent av ett vanligt mottagningsbesök. Totalt har 6 miljoner doser delats ut, vilket likställs med 600 000 mottagningsbesök. En del av dessa doser har inte utförts i den offentliga sektorn, vilket beräkningarna har kompenserat för genom att anta att 12 procent har skett i privat regi. 5 I fasta priser motsvarar vaccinationerna knappt 500 mnkr. De fasta bruttoinvesteringarna fortsatte att falla kraftigt De fasta bruttoinvesteringarna fortsatte att falla. Fjärde kvartalet var utvecklingen - 12 procent i volym jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Bidraget till BNP-utvecklingen uppgick till - 2,5 procentenheter. Takten i nedgång har avtagit något men är fortsatt kraftig, särskilt för egenfinansierade maskiner av typen verkstads-, massa-, pappers- och verktygsmaskiner. Även bygg- och anläggningsinvesteringarna i näringslivet sjönk kraftigt. Bostadsinvesteringarna visade en viss stabilisering. Ombyggnadsinvesteringarna ökade - märkbart i flerbostadshus och kraftigt 4 Sveriges Kommuner och Landsting 5 Beräknas med hjälp av information om antalet vårdcentraler och anställda i privat respektive offentlig regi. 19

Kommentarer BNP kvartal för småhus. Detta motverkade delvis det fortsatta kraftiga fallet i nyinvesteringar i små- och flerbostadshus. Diagram 4. Totala fasta bruttoinvesteringar 2000:1 2009:4, volymförändring i procent. Näringslivets investeringar föll kraftigt Volymnedgången fjärde kvartalet var likt tidigare kvartal under året ovanligt kraftig. Än finns ingen indikation på ett nära förestående behov av ökad kapacitet (realkapital) inom industrin som kan motivera en volymökning. Näringslivets investeringar föll hela 16 procent i volym, varubranscherna 20 procent och tjänstebranscherna 14 procent. De offentliga myndigheternas investeringar utvecklades även detta kvartal positivt med 5,7 procent. Nedanstående tabell visar volymnedgångar för näringslivets branscher, med undantag för småhus och fritidshusbranschen som steg 2 procent samt banker och finansinstitut som ökade 8,6 procent. Kanske visar detta att offentliga sektorns finansiella insatser i nedgångstider även kan ha en betydelse för den reala investeringsaktiviteten i näringslivet. 20

BNP kvartal Kommentarer Tabell 2. Bidrag till volymutveckling samt volymförändring av fasta bruttoinvesteringar 6 per bransch 2009:4. Bransch Volym Bidrag Kv 4 Kv 4 Jordbruk,skogsbruk mm -16-0,4 Utvinning av mineral -12-0,2 Tillverkningsindustri -25-3,6 El- gas- vatten o värmeverk -12-1,2 Byggindustri -25-0,7 Summa varubranscher -20-5,9 Parti- o detaljhandel -19-1,8 Hotell- och restaurang -27-0,3 Transportbranscher -20-1,2 Kommunikationsföretag -21-0,4 Bank-,försäkring, finansinstitut 8,6 0,2 Småhus och fritidshus 2,0 0,2 Övr. fastighetsförvaltning -16-1,5 Företagstjänster -24-1,4 Personliga tjänster -18-0,8 Summa tjänstebranscher -14-7,1 Ofördelat -18-5,8 Summa näringslivet -16-13 Statliga myndigheter 8,6 0,8 Primärkommuner 2,6 0,2 Landstingen 4,7 0,1 Summa offentliga myndigheter 5,7 1,1 Totalt -12-12 Fördjupad nedgång för näringslivets bygg- och anläggningsinvesteringar Näringslivets bygg- och anläggningsinvesteringar minskade hela 21 procent. Nedgången har kommit senare än motsvarande nedgång i maskininvesteringarna. Offentliga myndigheter hade ovanligt höga investeringar i bygg- och anläggningar inklusive vägar, men det räckte ändå inte till för att hålla uppe de totala investeringarna av denna investeringstyp. Sammantaget gav investeringarna i byggnader, anläggningar och vägar en negativt bidrag med 2,1 procentenheter till de totala fasta bruttoinvesteringarna. 6 Fasta bruttoinvesteringar definieras som anskaffning minus avyttring av tillgångar, därför kan volymtal ibland bli extrema. 21

Kommentarer BNP kvartal Men de offentliga investeringar ökade Investeringarna inom de offentliga myndigheterna ökade med 5,7 procent i volym jämfört med motsvarande period föregående år. Staten ökade mest med 8,6 procent. Det berodde främst på ökade investeringar hos Banverket och Vägverket. Landstingens investeringar visade en volymutveckling på 4,7 procent detta kvartal. Inom landstingen pågår fortfarande tre stora projekt, Citybanan, Karolinska sjukhuset i Stockholmsregionen samt ombyggnationen av Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Kommunerna ökade sina investeringar i byggnader och vägar, men jämfört med staten och landstingen så är den totala volymökningen bara 2,6 procent. De kommuner som hade de största ökningarna är Hässleholm och Helsingborg. Effekter av ROT-avdraget Bostadsinvesteringarna som fallit kraftigt sedan 2008 fortsatte att sjunka men nu endast med 7,8 procent. Nybyggnationen minskade med hela 37 procent medan ombyggnationen ökade med 28 procent. Ombyggnationen av småhus och bostadsrätter har ökat kraftigt som en följd av det nya ROTavdraget. Aktiviteter till följd av ROT- avdraget utgörs av dels reparationer och underhåll och dels av fasta bruttoinvesteringar. Det finns ingen information om någon exakt fördelning av dessa. I den kalkyl som nationalräkenskaperna gjort av ROT-avdraget har det antagits att ROTeffekten utgörs till 50 procent av fasta bruttoinvesteringar. Maskininvesteringarna förklarade drygt 70 procent av investeringsnedgången. Under hela året har näringslivets maskininvesteringar varit huvudförklaringen till nedgången i de fasta bruttoinvesteringarna. Nytt för kvartalet är dels att transportmedelsinvesteringarna påverkade nedgången allt mindre och att finansiering via leasing generellt inte betyder lika mycket för de fortsatt sjunkande maskininvesteringarna längre. Denna finansieringsform hade en försumbar påverkan på nedgången. Det betyder att den kraftiga nedgången framförallt handlar om egenfinansierade maskiner och inventarier exklusive transportmedel vilket motsvarar drygt 70 procent av nedgången i de fasta bruttoinvesteringarna. Fortsatt svag utrikeshandel Det fjärde kvartalet 2009 minskade både exporten och importen med 5,7 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. När det gäller varuhandeln pekade allt fler produkter på positiva utvecklingstal, både på export- och importsidan. Det ska dock markeras att de produkter som hade negativa utvecklingstal fortfarande var i majoritet. Den långsamma utvecklingen av efterfrågan i omvärlden av svenska varor i kombination med något starkare utveckling av varuimporten ledde till ett lågt varuexportnetto på 14,1 miljarder det fjärde kvartalet. Detta kompenserades delvis med tjänstenettot, som utvecklades positivt jämfört med motsvarande kvartal föregående år till följd av en minskad tjänsteimport. Det totala exportnettot var 46 miljarder 7 i fasta priser men 7 Detta kvartal skiljer sig NR:s exportnetto från det som publicerades av utrikeshandeln med varor den 26 februari. Detta beror på att utrikeshandeln utöver 2009 även har reviderat åren 2007 och 2008, något som NR inte kommer att göra förrän i maj 2010. Hänsyn har dock tagits till utvecklingen mellan åren varför BNP-utvecklingen inte har påverkats av detta. 22

BNP kvartal Kommentarer drog ändå ner BNP utvecklingen med 0,3 procentenheter det fjärde kvartalet 2009. Diagram 6. Export och import 2000:1-2009:4, volymförändring i procent.. Exporten Varuexporten minskade med 7,3 procent fjärde kvartalet. Bland de största produktgrupperna var det kemi och läkemedel (+3,2 %) samt massa och papper (+2,3 %), som visade på positiva utvecklingstal. Resterande produkter hade negativ utveckling. Bland dessa visade gruppen för petroleumprodukter de lägsta utvecklingstalen sedan år 2001 (-15,1%). Tjänsteexporten sjönk med 2,3 procent, en utveckling i linje med de tidigare kvartalen. På en mer detaljerad nivå kan man se att utvecklingen det fjärde kvartalet skiljde sig åt mellan de olika produktgrupper som tjänsteexporten består av. Exporten av licenser och royalties (+7,8 %) registrerade en avsevärd ökning jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Utländska besökares konsumtion i Sverige visade på fortsatt positiva utvecklingstal (+7,9 %). Däremot föll forskning och utveckling kraftigt med 23,2 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Merchanting 8 fortsatte även den att minska i volym detta kvartal (-5,5 %). Importen Importen av varor minskade det fjärde kvartalet med 5,1 procent vilket är den starkaste utvecklingen sedan det tredje kvartalet 2008. Tjänstehandeln å andra sidan minskade med hela 7,4 procent som är den sämsta utvecklingen sedan den nuvarande lågkonjunkturen började. Trots tjänstehandelns svaga utveckling återfanns de absolut starkaste utvecklingstalen för importen på just tjänstesidan där juridiska och 8 Merchanting även kallat trepartshandel definieras enligt IMF som the purchase of a good by a resident (of the compiling economy) from a nonresident and the subsequent resale of the good to another nonresident; during the process, the good does not enter or leave the compiling economy. Denna definition innebär att varuförmedling från en utländsk leverantör till en utländsk kund ses som export av en förmedlingstjänst. 23

Kommentarer BNP kvartal ekonomiska tjänster samt övriga företagstjänster har ökat med 31,5 respektive 12,8 procent jämfört med det fjärde kvartalet 2008. På varusidan är det importen av teleprodukter (+15,9 %), kemi inklusive läkemedel (+11,0 %) samt metaller (+7,3 %) som ökade mest. Samtliga tre har haft kraftiga negativa utvecklingstal sedan det fjärde kvartalet 2008 men har nu återgått till positiva sådana. En varugrupp som drabbades särskilt hårt i finanskrisen och dess efterdyningar var importen av motorfordon som rasade med nästan 50 procent. Ända sedan det tredje kvartalet 2008 har utvecklingstalen varit negativa men i och med det fjärde kvartalet 2009 har volymutvecklingen börjat närma sig nollstrecket igen. Jämförs denna utveckling med hushållens konsumtion av bilar kan samma mönster ses, se diagram 7 nedan. De skillnader som finns mellan importen och hushållskonsumtionen beror främst på skillnader i definitioner, 9 lagerförändringar samt att en stor del av de importerade motorfordonen säljs till företag och inte hushåll. Diagram 7. Import och hushållskonsumtion 2005:1 2009:4, volymförändring i procent. Produktion inom näringsliv och offentliga myndigheter Sedan fjärde kvartalet 2008 har förädlingsvärdet inom såväl tjänste- som varuproduktionen sjunkit. Näringslivets produktion var fjärde kvartalet 2009 2,3 procent lägre än motsvarande kvartal föregående år vilket är en något måttligare nedgång än tidigare kvartal under året. Det var dock fjärde kvartalet 2008 som den stora nedgången inträffade och jämförelsenivån är därmed låg. 9 I hushållskonsumtionens CPOICOP 0711 ingår endast nya och begagnade bilar medan importen av motorfordon (SPIN 34) även innehåller lastbilar, bussar och delar till motorfordon. 24

BNP kvartal Kommentarer Något dämpat fall för varuproduktionen Varuproduktionen var fortsatt låg fjärde kvartalet och stannade på -6,0 procent jämfört med motsvarande period 2008. Mineralutvinningsindustrin har de senaste kvartalen uppvisat kraftiga negativa utvecklingstal men visade fjärde kvartalet positiva utvecklingstal, främst på grund av utvinning av metallmalm. Tillverkningsindustrin har gått väldigt trögt under 2009 men visade detta kvartal på något av en ljusning. Produktionen var endast 8,9 procent lägre jämfört med fjärde kvartalet 2008. Livsmedelsindustrin, som rasade sista kvartalet 2008, har sedan dess legat ganska stabilt och visade nu en uppgång med 7,8 procent. Energiproduktionen visade också en hög nivå, till viss del beroende på kylan i december. Produktionen inom motorfordonsindustrin var fortsatt låg under detta kvartal och hade en utveckling på -23,8 procent. Tjänstebranscherna nära vändning Tjänstebranscherna har klarat sig något bättre än varubranscherna sedan konjunkturen började falla och nu ser det ut som om vändningen når dessa branscher tidigare. Fjärde kvartalet visade tjänstebranscherna endast en svag nedgång på 0,1 procent i volym. Man ska dock komma ihåg att jämförelsen är mot fjärde kvartalet 2008 då den stora nedgången började och produktionen är inte tillbaka på den ursprungliga nivån. Det var främst parti- och detaljhandeln som stod för den största ökningen i tjänstebranscherna och gav ett positivt bidrag till BNP på 0,9 procentenheter. Andra branscher som utvecklades positivt var datakonsulter samt utbildning och sjukvård. Rederier och hamnar föll kraftigt sista kvartalet 2009 jämfört med samma period 2008. Rederibranschen sjönk med 13 procent i fasta priser. Den offentliga produktionen hade en svag minskning på 0,6 procent. 25

Kommentarer BNP kvartal Diagram 8. Näringslivets förädlingsvärde i fasta priser. Kalenderkorrigerat. Procentuell förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Diagrammet ovan visar den kvartalsvisa utvecklingen sedan år 2000 och visar framförallt att det är varuproduktionen som drabbats hårdast. Tjänstebranscherna är endast 0,1 procent lägre än fjärde kvartalet 2008. Låg jämförelsenivå Diagrammet nedan visar nivån på näringslivets förädlingsvärde i fasta priser med referensår 2000. Som synes var produktionen inte i närheten av nivån som rådde innan nedgången i konjunkturen fjärde kvartalet 2008. Nivån var snarare i höjd med den som produktionen befann sig i 2006. Innan tredje kvartalet 2008 följde den totala produktionen, tjänstebranscherna samt varubranscherna varandra ganska väl men sedan dess har de gått isär i och med varuproduktionens häftiga minskning. Varuproduktionen låg nu på en nivå som går att jämföra med det lägsta kvartalet 2005. Tjänstebranscherna var i nivå med 2007 så trots ett hyfsat utvecklingstal på -0,1 för fjärde kvartalet är det ovisst hur lång vägen tillbaka till en faktisk tillväxt är. 26

BNP kvartal Kommentarer Diagram 9. Näringslivets förädlingsvärde i fasta priser med referensår 2000. Index 100 = första kvartalet 2005. Försämring på arbetsmarknaden även fjärde kvartalet 2009 Försämringen på arbetsmarknaden fortsatte fjärde kvartalet 2009. Jämfört med fjärde kvartalet 2008 minskade antalet sysselsatta med 2,1 procent, vilket innebär 94 000 personer. Liksom tidigare under året var det inom tillverkningsindustrin och de offentliga myndigheterna som sysselsättningen minskade. De tjänsteproducerande branscherna däremot visade en uppgång med 1,7 procent. Det totala antalet arbetade timmar minskade, kalenderkorrigerat, med 2,4 procent. Diagram 10. Antal sysselsatta. Procentuell förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år. 2005:1-2009:4. 27

Kommentarer BNP kvartal Tjänstebranscherna har inte drabbats så hårt under den nuvarande lågkonjunkturen och ökade sysselsättningen med 1,7 procent. Framför allt skedde en ökning inom branscherna utbildning samt vård och omsorg. Tillverkningsindustrin visade en minskning av antalet sysselsatta i stort sett i alla branscher. Nedgången var liksom tidigare under året störst inom fordons- och maskinindustrin där sysselsättningen minskade med i storleksordningen 15-20 procent. Sysselsättningen i de offentliga myndigheterna fortsatte att minska, nu för tionde kvartalet i följd. Kraftigast var nedgången i primärkommunerna som minskade antalet sysselsatta med 3,7 procent, vilket motsvarar cirka 30 000 anställda. Antalet arbetade timmar Det faktiska antalet arbetade timmar minskade med 1,3 procent jämfört med fjärde kvartalet 2008. Kalendereffekterna var tämligen stora, det kalenderkorrigerade antalet arbetade timmar minskade med 2,4 procent. I tillverkningsindustrin var den kalenderkorrigerade nedgången 13,3 procent. I de tjänsteproducerande branscherna var det tvärtom en ökning med 1,1 procent. Lediga platser och varsel enligt Arbetsförmedlingens statistik visade 10 procent färre lediga platser under fjärde kvartalet 2009 jämfört med motsvarande kvartal 2008. I verkstadsindustrin var det 35 procent färre lediga platser. Antalet varsel var dock bara 30 procent av vad de var fjärde kvartalet 2008. Nivån på cirka 17 000 varslade personer per kvartal har stabiliserats under andra halvåret 2009 efter den synnerligen kraftiga uppgången kring årsskiftet 2008/2009. Definitionsskillnader mellan NR och AKU Sysselsättning och arbetade timmar i NR baseras på data ur Arbetskraftsundersökningen (AKU). Det finns dock ett antal definitionsskillnader. I NR definieras värnpliktiga som sysselsatta, så inte är fallet i AKU. I AKU ingår å andra sidan utlandssysselsatta som är folkbokförda i Sverige. Även tidsperioden skiljer mellan NR och AKU. NR avser kalenderkvartal medan AKU mäter kalenderveckor. Skillnaderna mellan NR och AKU när det gäller förändringen av antalet sysselsatta är vanligen små, som mest 0,5 procentenheter. Det kan jämföras med den statistiska felmarginalen som i AKU också är 0,5 procentenheter. Fjärde kvartalet är det inte någon skillnad alls, både NR och AKU visar 2,1 procent färre sysselsatta. För arbetade timmar kan differenserna vara större eftersom tidsperioderna skiljer sig åt. Fjärde kvartalet 2009 har stora kalendereffekter på grund av jul- och nyårshelgens placering. Detta gäller särskilt för AKU vars kvartal sträcker sig över de tretton kalenderveckorna från 5 oktober till 3 januari. I NR minskade de faktiskt arbetade timmarna med 1,3 procent, medan nedgången var hela 5,8 procent i AKU. Kalenderkorrigerat var skillnaden i arbetade timmar betydligt mindre, -2,4 procent i NR, jämfört med -3,2 procent i AKU. NR använder en regressionsmodell för kalenderkorrigering. (Dataprogrammet Tramo/Seats, vilket är rekommenderat av Eurostat.) AKU tar hänsyn till de faktiska uppgifter som finns om ledighet för semester, helgdagar och liknande när man korrigerar för olikheter i kalendern. 28

BNP kvartal Kommentarer Högt hushållssparande 2009 År 2009 ökade hushållens disponibla inkomster med 4,4 procent i löpande priser och uppgick till 1622 miljarder kronor. Den reala inkomstökningen var 2,1 procent vilket var något lägre än 2008 då motsvarande ökning var 2,7 procent. Hushållens löneinkomster ökade med 0,4 procent och uppgick till 1313 miljarder kronor under 2009. Hushållens kapitalinkomstnetto bidrog positivt till inkomstutvecklingen under 2009 främst på grund av fallande räntor. Kapitalinkomstnettot uppgick till 51 miljarder kronor vilket var en ökning med 16 miljarder jämfört med 2008. Räntenettot enligt Nationalräkenskaperna, inklusive FISIM-justeringar 10, uppgick till - 30 mdkr under 2009 vilket var en förbättring med 25 miljarder jämfört med 2008. Hushållens egentliga räntenetto, exklusive FISIM-justeringar, uppgick till -70 miljarder vilket var en förbättring med 15 miljarder kronor. FISIM-justeringens positiva effekt på räntenettot, + 40 mdkr, motverkas av en negativ effekt på hushållens driftöverskott av egna hem samt minskade sammansatta förvärvsinkomster med 22 miljarder kronor och ökade konsumtionsutgifter på 18 mdkr, varför FISIM-justeringen slår neutralt på sparandet. Transfereringsinkomsterna ökade med 6,8 procent och uppgick till 640 miljarder kronor. Bakom de ökade transfereringsinkomsterna ligger ökade pensionsinkomster samt ökade arbetslöshetsersättningar, lönegarantier och studiebidrag. Ersättningar i form av sjukpenning och rehabilitering minskade något. Hushållens inkomstskatter minskade med 4,2 procent under året och uppgick till 437 miljarder kronor under 2009. Hushållens sparande ökade med 47 miljarder kronor och uppgick till 239 miljarder kronor 2009. Förutom ökade pensionsutbetalningar samt minskade skatter bidrog den låga utvecklingen av hushållskonsumtionen till denna utveckling. Hushållens finansiella sparande uppgick till 209 miljarder kronor, vilket var en ökning med hela 66 miljarder kronor jämfört med 2008. Sparkvoten uppgick till 13,9 procent. Det motsvarar en ökning med 2,3 procentenheter jämfört med år 2008. Sparkvoten beräknad exklusive premie- och tjänstepensionssparande uppgick till 8,3 procent vilket var en ökning med 2,7 procentenheter. Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till minus 20 miljarder kronor under 2009 (- 0,7 procent av BNP) vilket var en minskning med 98 miljarder kronor jämfört med 2008 då det finansiella sparandet uppgick till 78 miljarder kronor (2,5 procent av BNP). Under 2009 uppgick statens finansiella sparande till minus 27 miljarder kronor, socialförsäkringssektorns finansiella sparande till +4,8 miljarder kronor. Primärkommunernas finansiella sparande uppgick till minus 0,4 miljarder kronor och landstingens finansiella sparande uppgick till + 2,8 miljarder kronor. 10 Indirekt mätta finansiella tjänster 29

Kommentarer BNP kvartal Avstämning av fjärde kvartalet 2009 Före avstämning gav det statistiska underlaget en BNP-utveckling från användningssidan på -1,8 procent medan produktionssidan visade en utveckling på -1,4 procent. I föregående års prisnivå var användningen drygt 3,5 miljarder kronor lägre än produktionen och i löpande priser var användningen 2,4 miljarder kronor lägre än produktionen. I avstämningen gjordes som vanligt en analys av tillgång och användning på produktgruppsnivå. Den pekade mot att exporten av vissa varor och tjänster var underskattad. Sammanlagt ledde analysen till att användningssidan justerades upp med 6,5 miljarder i fasta priser. Innan justeringarna visade exporten av varor en utveckling på -9 och exporten av tjänster en utveckling på -3,8. Samma analys ledde även till ett par mindre justeringar på produktionssidan. I den slutliga balanseringen mellan produktion och användning korrigerades sedan produktionen upp till användningssidans nivå. Produktionssidan justerades då upp med sammanlagt 3,6 miljarder kronor i fasta priser. Industriproduktionen höjdes med 2,4 miljarder och tjänsteproduktionen med 1,2 miljarder. Löpande priser har justerats på motsvarande sätt fast med mindre belopp. Efter avstämning är den faktiska BNP-utvecklingen -1,0. Utvecklingstalen för försörjningsbalansens och produktionens olika delkomponenter mellan den första sammanställningen i nationalräkenskapernas databas och det nu redovisade resultatet framgår av tabell 1. Den första versionen innehåller beräkningar baserade på det primära underlaget med justeringar för definitionsskillnader mellan NR och primärmaterialet. I detta läge har även eventuella fel korrigerats och eventuella kompletteringar från primärkällorna förts in. Det som kvarstår som skillnad och som redovisas i tabellen är de avstämningskorrigeringar som har gjorts för att få beräkningarna från produktions- respektive användningssidan att visa samma BNP. Tabell 3. Avstämning fjärde kvartalet 2009, faktisk volymutveckling, samt mdkr i fasta och löpande priser. Första version Publicerad version Förändring i volym Korr mdkr FP Korr mdkr LP Hushållens konsumtionsutgifter 1,8 1,8 0,0 Offentliga konsumtionsutgifter 2,1 2,1 0,0 Fast bruttoinvestering -11,9-11,9 0,0 Lager (effekt på BNP-förändring) 0,3 0,3 0,0 Export varor -9,0-7,3 1,7 4,5 3,6 Export tjänster -3,8-2,3 1,5 1,9 2,0 Import varor -5,1-5,1 0,0 Import tjänster -7,4-7,4 0,0 BNP från användningssidan -1,8-1,0 0,8 6,4 5,6 Förädlingsvärde industri -11,0-7,8 3,2 2,4 2,0 Förädlingsvärde övr. varuprod. -1,4-1,4 0,0 Förädlingsvärde tjänsteprod. -0,3 0,2 0,5 1,2 0,4 Förädlingsvärde off. myndigheter 0,3 0,3 0,0 Produktskatter och produktsubventioner...... BNP från produktionssidan -1,4-1,0 0,4 3,6 2,4 30

BNP kvartal Kommentarer Extremvärden i säsongrensningen En säsongrensad series utseende över tiden påverkas mycket av eventuella förekomster av extremvärden (s.k. outlier). Nedan redovisas de serier som uppvisade något extremvärde under perioden 2007:1-2009:4 i den senaste säsongrensningen gjord av nationalräkenskaperna. En förekomst av ett extremvärde påverkar kraftigt det säsongrensade värdet för det kvartal där extremvärdet uppkommit, men även angränsande kvartal påverkas. Tabell 4. Extremvärden i säsongrensningen. Period Kvartal 2 2008 Kvartal 4 2008 Kvartal 1 2009 Kvartal 2 2009 Kvartal 3 2009 Kvartal 4 2009 Extremvärde för: Trävaru-, massa pappers och grafisk industri BNP till marknadspris Total import Summa tillgång Lagerinvestering Export av varor Produktskatter Näringslivets förädlingsvärde till baspris Varuproducenter Tillverkningsindustri Tjänsteproducenter Parti- och detaljhandel Total import Summa tillgång Förädlingsvärde i kommuner Summa tillgång Summa tillgång Summa tillgång Mer information om extremvärden och SCB:s säsongrensning finns här http://www.scb.se/statistik/ov/aa9999/2003a01/aa9999_2003a0 1_BR_X100ST0311.pdf. Se även BNP-kvartal 2009:1, sid 26. Inkonsistenser i säsongrensad försörjningsbalans Om man analyserar säsongrensad försörjningsbalans för fjärde kvartalet 2009 upptäcker man snart ett antal utvecklingar som verkar motsäga varandra. Total import av varor ökar med 1,3 procent medan ingen av delserierna import av varor och import av tjänster utvecklas så starkt. De har utvecklingar på -2,2 procent respektive +0,5 procent. Man kan tycka att utvecklingen för total import borde ligga någonstans mellan delseriernas utvecklingar. Samma fenomen hittas för konsumtionen där total konsumtion ökar med 0,6 procent medan delserierna hushållens konsumtion och offentlig konsumtion utvecklas svagare, 0,3 procent respektive 0,4 procent. Delar man upp offentlig konsumtion i statlig konsumtion och kommunal konsumtion så uppträder samma fenomen. Total offentlig konsumtion ökar med 0,4 procent medan delarna båda ökar med 0,2 procent. 31

Kommentarer BNP kvartal Total export och dess delar uppvisar dock god konsistens. Utvecklingen för total export, -1,1 procent, ligger mellan utvecklingen för varuexporten, -2,2 procent, och utvecklingen för tjänsteexporten, -0,1 procent. Skälen till dessa inkonsistenser är flera. Säsongrensade serier tas fram med utgångspunkt från serier i kedjade referensårspriser. Dessa serier består i sin tur av olika delar som viktats samman med föregående helår som basår. Det betyder att aktuella priser alltid används som vikter och det ger rättvisande utvecklingar över tiden. Exempelvis betyder det att ett byte av referensår inte påverkar seriernas utveckling. Vid summering av exempelvis import av varor och import av tjänster i säsongrensade referensårspriser i syfte att beräkna utveckling för summan så används dock ett visst basårs priser som vikter (för närvarande år 2000). Prisförändringar mellan import av varor och import av tjänster får inte genomslag i sammanvägningen. Det är ett av skälen till inkonsistenserna i den säsongrensade försörjningsbalansen. Ytterligare ett skäl till inkonsistenser är att extremvärden kan uppkomma på en delserie men inte på aggregatet eller tvärt om. Exempelvis har extremvärden upptäckts för total import men inte för någon av delserierna. Effekten av detta kan ses i diagrammet nedan. Extremvärden är troligen den viktigaste förklaringen till inkonsistenser. Diagram 11. Utvecklingen för total import och för delserierna import av varor och import av tjänster. Total import har extremvärden fjärde kvartalet 2008 och första kvartalet 2009. Vidare kan nämnas att olikheter i specifikationen av de tidsseriemodeller som ska beskriva tidsserierna har betydelse för konsistensen. Även skillnader i kalendervariabler påverkar. För närvarande säsongrensas nationalräkenskaperna med bästa möjliga modell för varje serie. Åtgärder för att skapa bättre konsistens tenderar att försämra rensningen av varje enskild serie. Det krävs därför en avvägning mellan kvaliteten i rensningen av den enskilda serien och målet att uppnå en konsistens mellan de olika serierna. Till nästa publicering planerar nationalräkenskaperna införa en metod för att få total konsistens i säsongrensad försörjningsbalans, säsongrensad produktionssida och säsongrensade arbetade timmar. 32