Indiskt på menyn. Kanapékurs i rios slum. Här lärde jag mig vad riktig kärlek är Sophia om sin tid på barncentret i Ukraina

SvJ Indiskt på menyn recept av komikern david batra svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 1 februari 2015 Årgång 91 Här ärde jag mig vad riktig kärek är Sophia om sin tid på barncentret i Ukraina Kanapékurs i rios sum ger nytt hopp för faveans kvinnor ivet efter eboa-döden Magda Gad mötte överevande i iberia barn med hiv andreas undstedt besökte barncenter i sydafrika Jag vie ta med dem hem krönika: Ägodearna binder oss, gör oss oroiga och ängsiga för att något obehagigt ska hända med våra saker. annika hagström

710 016 tack! Lika många kronor har vi samat in ti Läkarmissionens viktiga arbete i Moçambique. Vi stöder Läkarmissionens arbete i Moçambique där utsatta barn får möjighet att rehabiitera sig i en trygg mijö. När vi såt din bostad skänker vi pengar i ditt namn ti detta projekt. Du hjäper andra när vi hjäper dig. makarringen.se/itebattre RES MED KANAL 10 TILL ISRAEL VÅREN 2015 3-10 mars 45 patser 8-dagarsresa i ugnare tempo. Vi börjar i Jerusaem några dagar. Sedan ti Döda Havet för tre nätter på 5-stjärnigt hote. Du får ugn och ro och kvässamingar fyda med sång, musik och stark förkunnese. Pris per person i dubberum 12 850:- Direktfyg från Stockhom Aranda 2-11 maj 60 patser 10-dagars rundresa med början i Gaiéen. Goanhöjderna, Kapernaum, Saigprisningarnas berg, båtresa på Genesarets sjö mm. Sedan Nasareth och via Karmeberget ner ti Ceasarea vid havet och upp ti Jerusaem. Under några dagar ser vi de viktigaste patserna innan vi via Döda Havet åker ti Eiat för några avkoppande dagar. Kvässamingar, svensktaande guide och härig gemenskap får du på köpet. Pris per person i dubberum 14.590:- Utresa från Stockhom eer Göteborg För ytterigare info, ring KANAL 10 RESOR på 0476-502001 eer maia ti info@dbctrave.se. Du kan även ringa Kana 10 på 0476-53350 Andreas Lundstedt Min kärek ti de här barnen är bara en droppe av vad som behövs, men en massa sådana droppar bir ti sut ett hav. 4 foto: torbjörn seander februari 2015 10 Sju extra treviga dagar Förra året dök den upp efter femton års paus Väniga Veckan. Nu är den här igen. Sju dagar då vi försöker sprida extra mycket vänighet, i år med fokus på vänighet mot våra grannar. 14 De överevde eboan Journaisten Magda Gad kom ti Liberia i tron att hon var redo för vad som än väntade. Men skyddskäderna och handspriten kunde inte skydda henne från det som kändes mest de som bivit kvar. 20 Systrarnas nya iv Det var som att vara med i en fim förkarar den ena av systrarna Aexandra och Sophia om mötet med Chidren Care Center i Lviv, Ukraina. De var band de första som kom ti centret för 13 år sedan. 24 De går köksvägen Kurser i hemagad mat ger kvinnorna i Rios sum nya vägar ti försörjning. 14 20 24 innehå foto: Tomas Ohsson, Håkan Fank, Nicas Hammarström Din testamentsgåva gör skinad! I byn Marimangaam i södra Indien har femtio kvinnor startat en stor bomoding. Inkomsten från bommorna bekostar barnens skogång ända upp på högskoenivå. Så fungerar hjäp ti sjävhjäp. Har du funderingar kring testamente, kontakta oss så skickar vi vår mapp. I den finns information om hur man skriver sitt testamente och vika reger som gäer om man vi ge dear av sina tigångar ti vägörande ändamå. Det kan räcka med ite för att skinaden ska bi stor. Bestä testamentsmappen på: www.akarmissionen.se eer ring: 08-620 02 00 Förändrar framtiden för utsatta människor Lite extra vänighet mot grannen är inte fe Nu är det dags för Väniga Veckan igen! Det var genom tidningen Svenska Journaen som Väniga Veckan startade 1946 och efter att ha egat nere i 15 år tog Läkarmissionen upp den igen i fjo. Vänighet i trafiken, i hemmet och på arbetet har atid varit edorden. I år är speciatemat grannar. Jag har tänkt på två av mina grannar som är värda att uppmärksamma ite extra. En ädre dam som bor i en grannuppgång och som är en extremt positiv kraft. Och en småbarnsmamma som engagerar sig för människor som har det svårt. Funderar på om jag ska ägga ett vykort i deras brevåda. Jag tycker att Väniga Veckan är roig att panera. Det är så totat annorunda mot at annat som Läkarmissionen gör, viket bir tydigt i den här tidningen där det stora reportaget handar om människor som bor runt Foya-Borma-sjukhuset i Liberia som drabbades hårt av eboan. Det är en verkighet ångt från vår egen där barn förorat hea sina famijer på bara några veckor, och andra som förorat den som tjänade pengar och nu inte vet hur de ska kara sig. Eboa är, som nästan ating negativt, något som drabbar de fattiga värst. Många av er har varit med och hjäpt Foya- Borma-sjukhuset och Läkarmissionen kommer att fortsätta ge stöd ti dem under hea det här året. Det är inte är någon motsättning mean att hjäpa sin granne och att hjäpa människor som riskerar att drabbas av eboa i Liberia eer Eva Nordenstam von Dewig Informationsansvarig på Läkarmissionen att stödja någon annan hjäpinsats ångt borta. Det är samma positiva drivkraft och bygger på tiit ti våra medmänniskor. Sanningen är ju att iband kan vi hjäpa och iband är det vi som behöver hjäp. Och det är gott så.

Känsosamt möte med hiv-smittade barn i Sydafrika Kärek, närhet, möten. Andreas Lundstedt är fu av intryck efter sin resa ti Sydafrika och barncentret Pace of Restoration som stöds av Läkarmissionen. Det var fantastiskt. Jag har varit på iknande resor förut men det går adrig att förbereda sig på det man ska möta. Text: therese peterson Foto: torbjörn seander 4 Svenska Journaen februari 2015 Svenska Journaen 5

Kontakten bev ögonbickig mean Andreas Lundstedt och den ia ettåriga pojken han fick i sina armar på barncentret Pace of Restoration i Margate i Sydafrika. Han vie inte veta barnets namn, det hade bivit för mycket, det räckte med biderna han redan hade i sitt huvud, men ite skämtsamt undrade han om det var okej att han adopterade honom. Jag menar, jag kunde ju säja ägenheten om det behövdes, säger Andreas och skrattar men tiägger att även om han skojar om det nu så fanns det mycket avar bakom hans fråga då. När jag fick honom i min famn var det som om han andades ut. Det var så speciet. Och att se en iten pojke som är född med hiv gör att jag känner en extra kärek och om jag kommer att adoptera en dag bir det definitivt ett barn som ever med hiv. Andreas Lundstedt som ti vardags är sångare i popgruppen Acazar, vade för sju år sedan att gå ut och berätta att han drabbats av hiv. Avsöjandet väckte stor uppmärksamhet i media. Men att gå ut med sin historia var ett vä övervägt besut och även om det kan åta motsägesefut är det virus han från början hatade hett, något han i dag inte vi vara utan. Iband krävs det att det händer svåra saker i ens iv för att man verkigen ska förstå vad man har. Livet är kort. Ta vara på dagen. Jag vet att det åter kyschigt men jag försöker påminna mig varje dag om hur bra jag har det. För ett par år sedan kom Andreas ut med den sjävbiografiska boken Mitt positiva iv som fick stort gensvar, och han hoppas att han genom att prata öppet om sjukdomen kan få vara med och ta bort stigmat kring hiv. Det kanske är det som är meningen med mitt iv, att använda min röst ti mer än att sjunga, säger han. Därför var det speciet att få föja med Läkarmissionen ti Sydafrika där aids och hiv är vida utbrett. Som q Andreas Lundstedt Åder: 42 år. Bor: Kungshomen i Stockhom Gör: Andreas är med i popgruppen Acazar, som just nu (i februari) är i fu gång med en krogshow på Rondo i Göteborg. Aktue: Skyddsänge åt Läkarmissionen. Om att vara Skyddsänge: Läkarmissionen gör ett viktigt jobb och det var sjävkart att svara ja när jag fick frågan. Det handar inte om att ego-andreas vi åka på resor utan om att jag atid har brunnit för att hjäpa ti. Jag vi vara med och beysa hur värden ser ut och ta med berätteser hem om det jag ser. Övrigt: Andreas sommarpratade 2010 och har skrivit den sjävbiografiska boken Mitt positiva iv som kom ut 2012. Andreas Lundstedt Att se en iten pojke som är född med hiv gör att jag känner en extra kärek och om jag kommer att adoptera en dag, så bir det definitivt ett barn som ever med hiv. ambassadör och Skyddsänge för Läkarmissionen reste han dit med tvprofien Doreen Månsson, boggaren Lotta Gray samt redaktören Carina Nunstedt för att vara med och yfta fram barnens situation i värden och få fer här hemma att engagera sig och hjäpa ti. Andreas har inte pratat så mycket om resan sedan han kom hem. Intrycken var många och starka, och han har inte veat prata sönder dem. Barnen förtjänar mer tid än att jag ska dra det hea ite snabbt över en fika. Det känns viktigt att den jag berättar för får en inbick och bir så inspirerad som jag bev och det bir man inte på tre ord över ett gas champagne på en kändisfest. Det var inte hans första resa ti Afrika, men mötet med barnen och vardagen på centret i Margate bev ti starka minnen. Man tänker att man ska bi van, men aa intryck, dofter, ögon man möter, sjäar man ser, man vänjer sig adrig. Och det var nyttigt att besöka kåkstäderna också, och se hur ivet egentigen ser ut för barnen i området. Monica Woodhouse var med oss i kåkstäderna, och hon är som en Moder Teresa där. Aa vet vem hon är. Monica Woodhouse är initiativtagare ti barncentret Pace of Restoration i Margate och har i tjugo år arbetat med att hjäpa barn i Sydafrika. Andreas skrattar högt när han återger hur Monica under en morgonsaming berättade för barnen att han var sångare. Aa började då att ropa sing, sing (sjung, sjung). Jag bev het nervös och av aa mijoner sånger jag kan så försvann varenda en ur huvudet. Men då sa Doreen, sjung Amazing grace, så det gjorde jag och sedan fortsatte vi med He s got the whoe word in his hand. Den samingen tihör det som berörde honom mest på hea resan, och han pratar änge om barnens sånger och aa böner som bads. Jag känner en otroig värme när jag ber, den känsan finns med på min topp fem-ista i ivet, utöver att åka bergochdabana och några grejer ti. För mig är bön att tacka, och det förenar människor, oavsett om man gör det på ett barnhem eer i en hydda. Är du troende? Jag kommer hea tiden tibaka ti det, att jag tror på Gud. Jag har atid varit en sökare och dras ti fok som är troende, men det finns så mycket okunskap kring det här, och det för med sig rädsa och fördomar hos många människor. Han berättar om mötet med en grupp kvinnor som gick på kurs på barncentret för att bi fosterförädrar åt några av barnen genom projektet Give a chid a famiy. Fera av dem Andreas med den ia hiv-smittade pojken på barncentret som omedebart vann hans hjärta. När jag fick honom i min famn var det som om han andades ut. Det var så speciet. 6 Svenska Journaen februari 2015 Svenska Journaen 7

biden foto: Toreif Svensson Andreas gjorde at för att hinna förbi Pace of Restoration varje dag för att kramas ite med barnen. Fera av dem föjde med honom hem i tanken och han drömmer redan om att få åka tibaka. hade sjäva förorat barn i aids, och det bev en gripande stund när de deade med sig av sina iv. När jag hörde dem berätta och såg deras styrka, då kände jag att vem är jag att kaga? Och när de berättade om sin tro på Gud vad hade de gjort utan den? Vi pratar vidare om Gud en stund, om hur många det var av dem han mötte som yfte fram sin tro som det som gav dem kraft att orka, både de bivande fostermammorna, men även Monica Woodhouse som imponerade stort på Andreas. Viken kvinna! Stark, vädigt roig och med en stor värme och en stark tro på Gud. För henne finns inga probem, bara ösningar. Hon förtjänar någon form av pris för det hon yckats med. 8 Svenska Journaen Andreas vi gärna åka tibaka ti barncentret framöver och gärna stanna ängre, kanske som voontär och arbeta med programmet Give a chid a famiy. Då vi han ta med Acazarkoegerna Lina Hedund och Tess Merke också så att de får se vad som pågår i kåkstäderna och runt omkring. Jag känner mig väsignad som får göra sådant här och det är viktigt för mig att yfta fram det Läkarmissionen gör. Det ger nya ringar på vattnet och det verkar som om fok faktiskt yssnar när jag berättar. Och jag vet att min kärek ti de här barnen bara är en droppe av vad som behövs, men en massa sådana droppar bir ti sut ett hav. s q Give a chid a famiy Barncentret Pace of Restoration i Margate, Sydafrika arbetar för att ensamma och övergivna barn ska hamna i famijeika mijöer i stäet för att bi kvar på institutioner. Därför söker de aktivt fosterförädrar som via verksamheten Give a chid a famiy får utbidning och stöd i sin uppgift. Famijerna får även stöd via mikrofinansiering för att förbättra sin sjävständighet och sin ekonomi. Margate Pretoria Amahe, 8 år, har fått ett nytt hem s Åttaåriga Amahe Dada har fått ett nytt hem hos fostermamman Nongenie Goria Nkomo. Famijen bor ett par mi utanför staden Margate i KwaZuu-Nata i Sydafrika och är en de av fosterfamijsprogrammet Give a Chid a Famiy som Läkarmissionen stöttat ända från starten för cirka tio år sedan. Journaisten Berthi Åkerund var med när biden togs. Han berättar hur fascinerande det är att se hur de här barnen, som kommer från djupt fattiga, kompicerade och iband vådsamma förhåanden, på kort tid bir en de av sina nya famijer, viket naturigtvis är ett bevis på ett vädigt fin förarbete. berthi åkerund

Förra året dök den upp efter femton års paus Väniga Veckan. Och nu är den här igen. Sju dagar med fokus på att sprida extra mycket vänighet. Väniga veckan började som en satsning 1946 av Läkarmissionens grundare Harry Lindquist, då ansvarig utgivare ti Svenska Journaen som vie hitta sätt att få fer att dra på mungiporna. Anedningen var en trafikräknare som under ett sextimmars-pass bara hade sett 12 människor som og, 15 som såg nöjda ut medan 8 569 såg ut som de var på väg ti en begravning. Ledorden för veckan bev vänighet i trafiken, i famijen och på arbetspatsen under sju yckiga dagar som kan bi fera. När veckan återuppstod ade vi ti att visa vänighet på nätet, och i år är temat grannar. Men vem är din granne? Är det de som bor i samma hus, eer i samma område? Eer är det aa vi möter? Nu har du i aa fa chansen 9-15 februari att uppmuntra dina grannar ite extra. Lycka ti! sju dagar av vänighet 9-15 februari Tagga väniga initiativ s Det händer mycket på de sociaa medierna den här veckan som du hittar under taggen #vänigaveckan. Du kan även sjäv tagga väniga initiativ under veckan. På facebook (Läkarmissionens sida) kan du anta en vänighetsutmaning för att det där väniga du visserigen har tänkt på verkigen ska bi av. Haå där......johan Lija, direktor för Läkarmissionen. Varför är veckans tema grannar? s Vi väjer inte våra grannar, utan de får vi på köpet när vi fyttar ti en ägenhet eer ett hus. Samtidigt kan de vara oerhört betydesefua för hur vi trivs med ivet. Så vi vi passa på att uppmärksamma vänighet mot grannar. Har du några tips på hur man kan vara vänig mot sina grannar den här veckan? Gå över med en bomma eer ett kort! Säg de där goda sakerna. Sen finns det akuta ägen när grannar verkigen gör en insats. En koega på Läkarmissionen hade inbrott i sin ägenhet strax före ju och när hon kom hem ganska sent på kväen ti en ägenhet med gasspitter överat fick hon och hennes son sova över hos en granne. Det finns mycket grannvänighet i det här andet. Eibariki sprider vänighet i Tanzania s Utan vänighet skue trafiken i Tanzania inte fungera. Eibariki Mohe, 33 år, kör bi varje dag, ofta på vägar vi svenskar inte skue se som farbara. Gropar, kanter, djupa fåror och överat damm som står som ett mon runt bien. Men det fungerar tack vare att biisterna hjäper varandra i trafiken. På vägen mean Singida och Siba i södra Tanzania finns det mängder av trafikkontroer. Med aserpistoer försöker poisen få in extra inkomst ti sin usa ön, särskit om det är i sutet av månaden. Eibariki Mohe, 33 år, tihör pingstkyrkan i Tanzania där de har sin egna Väniga Vecka andra veckan i apri. Chaufförerna har ett eget teckenspråk. Eibariki binkar med yset ti mötande biister. Handfatan nedåt betyder sänk hastigheten och en tumme upp betyder att kusten är kar. Att sippa Nästa ördag är det Aa hjärtans dag, och i Finand kaas den 14 februari även för vändagen. bi stoppad i en poiskontro spar både tid och pengar. Jag jobbar så mycket jag kan för att spara pengar ti barnens skogång. Jag vi att de ska få studera, jag är stot över att de båda är duktiga i skoan. Eibariki tihör pingstkyrkan i Tanzania. De har sin egen väniga vecka andra veckan i apri varje år. Då förväntas aa medemmar att tänka på gama, sjuka, fattiga och människor som sitter i fängese, men oavsett månad så finns vänigheten i trafiken hea tiden med som en viktig de. Majken Öst-Söderund Väniga granntips! Sama ihop pocketböcker du redan äst och ägg ut dem i trappan med en varsågod -app. Köp en extra faska sköjmede och stä i amänna tvättstugan. Lägg hemiga Aa hjärtanskort i grannarnas brevådor. Erbjud dig att gå ut med grannens hund. Fer väniga tips! Le mot fok du inte känner. Erbjud någon din pats på bussen. Ge fok beröm när de gör något bra. Sortera dina käder och skänk bort dem du inte använder. Berätta för oss om dina väniga saker! Meja gärna ti eva.nordenstam@ akarmissionen.se eer skriv ti Eva Nordenstam, Läkarmissionen, Siktgatan 8, 162 88 Väingby. Var vänig och anta utmaningen Under Väniga Veckan uppmanar Läkarmissionen Sverige i en digita vänighetsutmaning s På en kampanjsida kan besökare utmana sig sjäva att genomföra en eer fera utmaningar på temat vänighet och samtidigt utmana sina vänner att göra detsamma. Mået är att få fer att ta sig tid att vara väniga i vardagen och att generera fer faktiska goda handingar under veckan och därigenom göra Sverige ti en vänigare pats för aa. 9väniga utmaningar Förvåna 5 Ordna spontanfika på jobbet, i skoan eer med en granne. foto: istockphoto Käreks-bomba Säg något snät ti någon på nätet eer IRL. Krama Ge en extra kram ti någon du tycker om. foto: sonja sundqvist Överraska Ge en present ti någon som förenkar din dag. Stötta Hjäp någon med något du tror den behöver hjäp med. foto: tobias fischer Inkudera Bjud hem en vän eer en ny bekantskap. Tacka Tacka en person för något den gjort eer ofta gör för dig. Utmana dina vänner! Gå in på akarmissionen.se Längta 1 2 3 4 6 foto: istockphoto 7 foto: istockphoto 8 foto: istockphoto foto: sonja sundqvist Hör av dig ti någon du inte har pratat med på änge. Lyssna Hjäp någon att hitta rätt, genom att yssna. I ivet eer i affären. 9 foto: sonja sundqvist foto: sonja sundqvist 10 Svenska Journaen Svenska Journaen 11

krönika Ingen bir yckigare av dyra ägodear Hur värderar man en människas insatser för sina medmänniskor? Vika egenskaper står högst i kurs i vårt moderna samhäe? Jag är säker på att svaret skue handa om medmänskighet, oegennytta och kanske rentav godhet, om man frågade människor på stan. Men det är säan sådana egenskaper finns med när man sätter ett pris på människor i våra företag eer i poitikens innersta rum. Inte ens i väfärden taar man om oegennytta i dag. Där taar man om marknad. Som om vårt and vore en enda stor köpada. Det bev extra tydigt för en tid sen då vi fick veta att vd:n på en av våra storbanker höjt sin ön ti dryga 29 mijoner om året. Nästan två och en hav mijon per månad. Styreseordföranden förkarade att det var en marknadsmässig ön och att hon - för det är en kvinna - gör ett bra jobb. Vad gör en sådan ön med en människa? Jag kommer att tänka på en dansk fiosof som min granne på andet ofta citerade, Rudof Broby-Johansen heter han. Och citatet öd så här: En viaägare tänker som en viaägare och en uteiggare tänker som en uteiggare. Första gången jag hörde citatet tyckte jag det ät vä enket. Men ju mer det fastnat i mitt medvetande ju mer insikt tycker jag det förmedar. Föjaktigen tänker atså en mångmijonär som just en mångmijonär. Min granne och jag satt ofta tisammans i hennes hemtreviga hus där det atid fanns tid att taa om tidens frågor. Vi taade om böcker och konst, musik och poitik. Vårt okaa bibiotek var en gudgruva, tyckte hon och musiken hon speade kom från hennes stenkakor eer kassettband som hon samat på sig genom åren. Hur hon karade av att eva på sin pension förstod jag adrig. Jag uppevde heer adrig att det fattades något i hennes närhet. Atmosfären i hennes hus var generös och varm. Min granne ämnade jordeivet för en tid sen, hennes hus har övertagits av andra och jag drar mig för att ta vägen förbi för att se grävskoporna fytta på rosenbuskarna. Jag vi ha kvar biderna i mitt inre av trädgården som den var. Men våra samta om ivets hemigheter kan inga grävskopor utpåna. De som handade om att eva som man är. Hur Oof Pame fyttade ti radhuset i Väingby med sin famij för att eva som en vanig förortsbo. Hur Sten Andersson, utrikesminister 1985-1991, tog tunnebanan för att vara med i en debatt i tv och tackade nej ti taxi. Man skue hushåa med utgifterna, tyckte han. Och vi taade om His Hoiness the Daai Lama. Hon visste att jag hade träffat honom och var intresserad av att höra om hans budskap om ägodear som binder oss. Jag berättade om vad han sagt om munkivet där man bara äger manten man har på sig och en annan som igger i tvättkorgen. Inget annat. Sen vie hon höra om hans fiosofi kring ägandet. Jag berättade om hans möte med en rik famij som han gästade i London. Mercedesbiar på gården, hästar i staet, tjänare i huset. Men i badrumsskåpet, där han tjuvtittade på burkarna, kunde han konstatera att det fanns yckopier i stor mängd. Sutsatsen var att ägodearna binder oss, gör oss oroiga och ängsiga för att något obehagigt ska hända med våra saker. Oron invaderar våra drömmar. Jag undviker vägen förbi min grannes hus. Jag vi inte ha mina inre bider förstörda. När jag parkerar bien framför det bibiotek som hon så ofta besökte ser jag öpsedarna på husväggen. Där står: De tjänar mest i din kommun., med bider på människor jag inte känner igen. Ingen ser gad ut. Hur värderar man en människas insatser för sina medmänniskor? Det min granne ämnar kvar hos oss som kände henne är närmast ovärderigt. Men den öpseden får vi skriva sjäva. Annika Hagström Journaist, programedare och författare. Hon har varit gästprofessor vid Institutionen för journaistik och masskommunikation, JMG, i Göteborg. Vinter - & sommarpaket på Hote Åre Fjäsätra Vi igger mitt i ängd och apinområden. Tre skidområden-10 minuter från hoteet. Tåget stannar 150 meter från hoteet. Bussar och tåg tar dig ti backarna. Bi finns att hyra på hoteet. Påskpaket 2-5 apri: Boende med frukostbuffé och påskbuffé på påskafton. Pris från 1985 kr per person. Givetvis kan du boka middagar aa kväar. Tid att vara: Vi tar hand om dig, njut av promenader, en bok vid brasan, bastun och kväens middag. Pris från 740 kr per person och natt. Vi hjäper dig boka tågbijett. Sommar&vinterpaket: Liggvagn, tåg från Stockhom/Göteborg-Undersåker tur och retur, hote de i dubberum med frukostbuffé och tvårätters middag. Pris från 2140 kr per person. Weekendpaket: Fredag ti söndag. Liggvagn från Stockhom ti Undersåker tur och retur, hoteboende, frukostbuffé, tvårätters middag vid två tifäen och bastu. Pris från 2880 kr per person. Höstnjutardagar: Dagtåg fr. Stockhom/ Göteborg ti Undersåker tur och retur, hote med frukostbuffé och middag. Pris från 1830 kr per person. Möt björnen med Bo Kristiansson som tar dig med en natt ti sitt gömse. Vi nischar oss på mat, trädgård och inredning. I köket arbetar vi gärna med härproducerade råvaror. Vår trädgård har byggts upp under många år. Växthuset är fut med peargoner. Te: 0647-305 05 www.arefjasatra.se info@arefjasatra.se 12 Svenska Journaen

iberia Sorgen föjer i eboans fotspår Eboa har dödat över 8 000 människor i Västafrika. Utrustad för att möta viruset reste journaisten Magda Gad ti patsen där at började i Liberia, men fann något hon inte hade kunnat förbereda sig på människorna som bev kvar. Text: Magda Gad Foto: Nicas Hammarström 14 Svenska Journaen Svenska Journaen 15

iberia q Eboa Eboa smittar genom infekterade kroppsvätskor. Viruset kan ta sig in via mun, ögon, näsa, skador i huden och sexue kontakt. Inkubationstiden är 2-21 dagar. Tidiga symtom är feber, utmattning, huvudvärk, iamående, dåig aptit, hasont, hicka och muskesmärtor. Efter 5-6 dagar kan det tikomma diarré, kräkningar, bröstsmärtor, röda ögon, sår i huden och utsag. I snitt infaer döden 8 dagar efter de första symtomen, orsakad av organkoaps, uttorkning eer medicinsk chock. Joseph Gbembo har sjäv grävt gravarna där stora dear av hans famij är begravda. Ingen vie hjäpa mig. Aa var så rädda. Kyrkogården i Foya är inte känd för sin skönhet utan för att den rymmer värdens mest smittosamma ik. En tidig söndagsmorgon när dimman igger ågt över fäten träffar jag Joseph Gbembo, 31, på kyrkogården i Foya. Det är en specie kyrkogård. Här har värdens mest smittsamma ik grävts ner. Det står 2014 på aa kors. Joseph rör sig mjukt och tyst över gravarna. Böjer sig iband ner, äser på korsen, bir stående med bank bick. När soen sträcker på sig band de ätta monen tar han med mig runt i den nyvända jorden och pekar: Här igger min mamma. Här igger min bror. Här igger min syster. Här igger min faster. Här igger min andra bror. Här igger min systers son som var 1,5 år. Här igger min brors son som var 6 år. Här igger min andra brors son som var 8 år. Här igger min tredje bror. Här igger hans son som var 9 år Hans röst hörs at mer avägset inuti mitt huvud. Långt bort hör jag honom säga något som jag får ov att be honom upprepa: Joseph Gbembo, 31 Jag grävde gravarna sjäv. Ingen vie hjäpa mig. Aa var så rädda. Jag grävde gravarna sjäv. Han säger det igen, och så sjunker han ihop. Ingen vie hjäpa mig. Aa var så rädda. Ti sut fick jag säja min ia affär för att kunna betaa varje person som hjäpte mig gräva en grav fem doar. Nu är Joseph arbetsös och har säktens aa överevande barn boende hos sig. Totat 20 stycken. Jag fick en säck ris för två veckor sedan men den är sut. Jag har ringt och sagt att den är sut men ingen har hört av sig. Huvudet hänger neråt. Aa står och tittar på mig när jag går fram och tibaka på min gata på dagarna och nätterna när jag inte kan sova. Och ingen av barnens kompisar kommer och eker med dem. När jag en vecka tidigare andade i eboadrabbade Liberia, med den enda fighten som fortfarande gick in i andet, trodde jag att jag var förberedd på at. Amerikanska marinkårssodater i ökenkängor väntade på den varma asfaten utanför fygpanet. Vi passagerare fick rada upp oss för temperaturtagning och korerad handtvätt. Mina väskor var packade med skyddsdräkter, handskar, munskydd, maariatabetter, antibiotika, handsprit. Nu inser jag att inget hade kunnat förbereda mig. Inget av det hjäper mig i mötet med människorna i Foya. Byn ser ut som ett sagoandskap. Höga sockerrör står och vajar ikt jätteika dammvippor bredvid mörkgröna pamskogar, jusgröna risfät och röd jord. Det var hit ti akuten på Foya- Borma-sjukhuset, som Liberias första eboapatient kom den 17 maj 2014. Personaen trodde att det var assafeber, en annan bödarfeber. Sedan började fok dö. Sexåriga Faah Haie såg sin famij dö. Han går med mig på en erväg genom djungen och förkarar som om han var en mycket ädre person: Först dog min syster. Sen dog mamma. Sen bev jag och pappa sjuka. Vi kom ti sjukhuset. Jag visste att pappa var där. Jag vie gå ti honom hea tiden, men kunde inte för jag orkade inte. Och pappa kunde inte komma ti mig för han orkade inte. Faah drar efter andan, men den fastnar i hasen. Sen dog pappa. Jag såg att de stoppade honom i en säck. Kvävda tårar börjar rinna. Först var jag jätterädd för spökena på sjukhuset men sen förstod jag att det var de som tog hand om oss, säger han och torkar ögonen med baksidan av handen. Jag frågar hur han mår nu. Iband känner jag mig jättesjuk. Men inte sjuk som på sjukhuset. Utan sjuk inuti. När jag tänker på mamma och pappa är det som att jag bir sjuk. När jag eker tänker jag inte på dem, men när jag inte kan sova på natten. Jag tänker att jag vi träffa dem, jättemycket. Faah sätter handen i munnen och ser pötsigt ika iten ut som han är. Jag giar att eka kurragömma. När jag bir stor vi jag bi som spökena. För jag vi ta hand om fok som de tog hand om mig, säger han. Han syftar på vårdpersonaen. En veded brinner på gården där Faah bor. Det står en tom kitte bredvid. För Tewah Tambah, 35, var skuden värst. Att hon inte kunde göra det en mamma vi göra. Hennes man häsade på säkt i grannandet Sierra Leone och kom hem sjuk. Hea famijen smittades och togs ti den eboakinik som hade byggts i byn. Mannen dog samma dag. Jag var förberedd på att vi aa skue dö, säger Tewah. Hon karar först inte av att berätta mer. Sedan sätter hon händerna för ansiktet och fortsätter prata bakom dem. När mina barn dog var jag vädigt sjuk. Jag vie gå fram ti dem men jag orkade inte. Jag orkade inte ens gråta för jag var så svag. Tewah ryser ti. Hennes hud gnistrar i kväsjuset, men ögonen har socknat. Barnen var tre och tio år gama. Jag tänker på dem varje natt och drömmer om dem. Det var hårt att se barnen dö. Jag har inte besökt gravarna. Jag vi inte det nu. Det är 16 Svenska Journaen Svenska Journaen 17

mijö katastrof fotbo djur skoa mikroån häsa Webaid är Läkarmissionens biståndsbutik på nätet. Här går det att köpa saker som räddar iv. akarmissionen.se webaid för tidigt. Jag skue inte kara det. Även på Foya-Borma-sjukhuset har man haft svårt att återgå ti vardagen. Fem koeger har dött och under epidemins värsta tid försökte foket i byn så sönder sjukhuset. Det hade spridits ett rykte i andet att det var vårdpersonaen som dödade de intagna patienterna. Läkaren Hajford M Howard arbetade inte den där majdagen när det första eboafaet kom in. Hade jag varit här då och rört henne kanske jag också hade varit död i dag, säger han eftertänksamt bakom sina gasögon. Sedan dess har han fortsatt operera och även gjort kejsarsnitt på kvinnor, viket är mycket farigt då viruset samas i ivmodern hos gravida kvinnor. Jag opererar aa som behöver och har skyddskäder på mig. Man kan skära sig eer sticka sig på en nå men jag har inte gjort det, säger doktor Howard ugnt. q Liberia Foya w Monrovia. Liberia har 4,3 mijoner invånare. Sedan första nödropet från Foya- Borma-sjukhuset i augusti, har Läkarmissionen gett stöd både ti eboabekämpning och ti driften av sjukhuset. 40 procent av barnen går i skoa. En majoritet av iberianerna är kristna, men många håer fast vid traditionea naturreigioner. Faah Haie, 6 år, giar att eka kurragömma, då kan han för en stund gömma att hans pappa, mamma och syster inte ever ängre. Han utar sig bakåt och funderar. Om det är krigstid, vad ska du göra? Om fienden är överat? Vart ska du ta vägen? Jag fys av dåigt samvete. Jag har någonstans att ta vägen. Min sista kvä i Liberia, när himen bivit svart och regnet inte droppar utan häer ner som om någon vänt upp och ner på Atanten, stappar en friviig, iberiansk fätarbetare in på mitt hote. Hans teefon ringer ihärdigt. Ti sut frågar jag: Vem ringer? Han svarar: Eboaoffer som inte har mat. Han beskriver ett hembesök han har gjort, hos en barnaskara som bivit kvar utan någonting. Den yngsta var fyra månader och hade inte ätit på en dag. De ädre syskonen hade agt bebisen på rygg och hät vatten i munnen för de hade ingen mjök. Vi pratar vidare om barnen som Skyddshandskar hjäper inte mot sorg. bivit förädraösa och inte kan betaa skoavgifterna och kommer tvingas säja något, eer sig sjäva, på gatan i stäet för att uppeva sin första skodag. Jag berättar att i mitt and är skoan gratis. Att man kan äsa ti äkare utan att betaa en enda skoavgift. Han tittar på mig och när det går upp för honom att det är sant sätter han händerna för ansiktet och gråter. Hemma i Sverige skriver medierna samtidigt om minskat anta eboafa i Liberia. I Foya är de nu no. Men på andra sidan andgränsen i Sierra Leone, en gräns människor både odar, handar och gifter sig över, hade man i november rekordhöga 1 800 nya eboafa, tre gånger så många som i Liberia. Och även om den osyniga fienden bekämpas så är katastrofen ångt ifrån över. För Joseph, Faah och Tewah har den just börjat. s Bi en Skyddsänge via Webaid du också Programedaren Doreen Månsson och boggaren Lotta Gray är båda Skyddsängar via Läkarmissionen. De har sjäva varit på pats i Afrika för att se det arbete som bedrivs. Doreen Månsson: Att vara Skyddsänge handar om mer än att bara skicka pengar ti barn som behöver hjäp, du hjäper även dem som finns runt barnen och DET gör skinad. För mig känns det bra att ge en summa varje månad, för när man har varit där inser man att, visst det är bra att skicka kumpsummor men ännu bättre att bi månadsgivare så att de som arbetar med barnen kan panera arbetet bättre. Hur mycket de får avgör hur mycket medicin eer hur många nya barnskor de kan köpa eer hur många terapitimmar de kan ge ti sörjande kvinnor som förorat sina barn. Om du vi vara med och utpåna fattigdom i 1 Stöd ti Panzisjukhuset Så handar du 10 2 Föda barn på sjukhus, 1. Gå ti www.webaid.se 2. Väj din gåva och ägg i gåvokorgen. 3. Betaa med kort, inbetaningskort eer via bank. 4. Skapa ditt gåvobevis. 5. Skriv ut eer skicka ditt gåvobevis. värden ska du hoppa på att bi Skyddsänge, för det här är Guds verk deuxe. Lotta Gray: Att bi Skyddsänge är att stödja ett fint projekt där pengarna går specifikt ti övergivna barn som ever under fruktansvärda förhåanden. Barnen är det viktigaste vi har, därför borde fer bi Skyddsängar. När man är där och i topp-istan s Här är de mest popuära produkterna på Webaid just nu. så bir du en skyddsänge! Du väjer sjäv hur mycket du vi ge och hur ofta, och vi ovar att de pengar du ger går ti att finna trygga hem för övergivna barn. Läs mer på akarmissionen.se eer ring Givarservice på 08-620 02 00. möter de här barnen som har det så tufft och ofta inte har vuxna omkring sig, så bir det sjävkart att ge. För mig som mamma är det svårt att inte engagera mig när jag vet att pengarna kommer barnen ti gagn. Det här projektet går rakt in i hjärtat på det jag brinner för och att ge 100 kronor i månaden är inte mycket. Det fixar de festa. s Kongo 3 Trädpantering, Sudan 4 Oxe, Uganda 5 Får, Burkina Faso 6 Hjäp ti Syrien 7 Fruktträd, Moçambique 8 Kyckingar, E Savador 9 Mat ti gatubarn, Rwanda 10 Stöd ti Tigers cub, Uganda q Pace of Restoration Barncentret Pace of Restoration i Sydafrika arbetar för att övergivna barn ska få komma ti fosterfamijer via verksamheten Give a chid a famiy. De bivande förädrarna får utbidning och stöd i sin uppgift och barnen får ny trygghet i en käreksfu mijö. Fråga Mats s Har du frågor om Webaid stä dem ti Mats Danson, 08-620 02 00. 18 Svenska Journaen Svenska Journaen 19

ukraina Hjäpcentret bev deras räddning Utan Chidren Care Center hade Aexandra och Sophia inte fått hjäp w Kiev Lviv Sophia, 19: Jag skue inte vara den jag är i dag utan CCC Systrarna Aexandra och Sophia var band de första barnen som fick en fristad på Chidren Care Center i staden Lviv i västra Ukraina. I dag, tretton år senare, är de evande exempe på vad hjäpcentret har betytt för många barn som, trots svåra hemförhåanden, yckats ta steget ut i vuxenivet. Text: Conny Sjöberg Foto: Håkan Fank Året var 2001. Aexandra var 13 år och iasyster Sophia 6. De bodde med sin gravt akohoiserade pappa och Sophias mamma i en ägenhet utan vatten och värme när hjäpcentret Chidren Care Center, CCC, öppnade i ett hus strax inti. Jag minns den första dagen i detaj, säger Sophia. Egentigen föjde hon bara med sin storasyster. Sjäv hade hon inte ens börjat i första kass då. Atmosfären var så annorunda mot hemma. Aa vuxna var snäa. Man bev uppmärksammad. Och så sjöngs det vackra sånger. Det var som att vara med i en fin fim, säger hon och hea hennes ansikte spricker upp i ett stort eende. När hon började i skoan gick hon direkt ti CCC efter skodagens sut och stannade kvar tis det bev kvä. Först skue man göra sina äxor och sedan fick man eka. Det var bra. Man ärde sig discipin, viket saknades het hemma hos oss, förkarar hon. Fram ti att hon fyde 13 år gick hon ti CCC varje dag. Då började hon i en skoa ängre bort, och kom bara några dagar i veckan. Efter grundskoan började hon studera design av barnkäder på en kvässkoa och med stöd från CCC fyttade hon sedan ti en annan de av Ukraina för att studera vidare på ett institut, och där ärde hon känna sin man Serhii. Det unga paret har ganska nyigen fyttat tibaka ti Lviv. Hennes make har fått jobb som konstruktör av moderna möber på en möbefabrik. De hyr en iten våning där Serhii har byggt de festa möberna sjäv, efter Sophias idéer. Och nyigen föddes deras första barn, en dotter. När Sophia pratade om morbror Veodja eer faster Natasha trodde jag att det var säktingar ti henne. Men det var personer på CCC hon syftade på. Ti en början trodde jag också att hon hade bott på CCC dag och natt. Det var först senare hon berättade om sin pappa och mamma. När Sophia och Serhii gifte sig kom aa från centret ti deras bröop. Väggarna här på centret är inte mitt hem, men människorna här är min famij, säger Sophia med eftertryck, och tiägger. Under graviditeten besökte mina mostrar från CCC mig regebundet. De betyder mycket för mig även nu. Jag kan dea at med dem. Min egen mor har besökt mig en gång efter min dotter föddes, men normat har vi ingen kontakt. Serhii fikar in att hennes mamma tror att det är tack vare henne som det har gått så bra för Sophia, men det är tvärtom, menar han. Jag skue inte vara den jag är i dag utan CCC. Här fick jag ära mig vad verkig kärek är, säger hon. s 20 Svenska Journaen Svenska Journaen 21

ukraina kortom... Snöstorm drabbade syriska fyktingar s I Bekaadaen i Libanon ger Läkarmissionen stöd ti ett arbete för fyktingar från Syrien. Vi har hjäpt ti med vinterbonade tät och oika förnödenheter. Vår partner Medair rapporterade om stora snömängder i januari som förstörde många tät. Läkarmissionen har varit med och hjäpt de famijer som drabbades av snöstormen och fortsätter ge vårt stöd ti fyktingarna på pats. Vi du vara med och hjäpa? PG: 90 00 21-7, skriv Syrien. q Kaendern Läkarmissionens event och konserter. Se även www.akarmissionen.se I ngemar Osson och Nisse Bergman Norrtäje, 1 feb, Rodenkyrkan, 11.00 Skarpnäck, 1 feb, Skarpnäckskyrkan, 17.00 Sånger För Livet med Janne Schaffer Åmå, 7 feb, Åmås kyrka, 17.00 Skara, 8 feb, Skara domkyrka, 18.00 Richard Nikasson och Nisse Bergman Hönö, 8 feb, Bete, 11.00 Styrsö, 8 feb, Eimkyrkan, 18.00 Giberga, Eskistuna, 28 feb, Johannesbergs kape, 18.00 Spånga, 1 mar, Pingstkyrkan, 11.00 Munktorp, 28 mar, Sorbykyrkan, 19.00 Faköping, 29 mar, Pingstkyrkan, 18.00 Dagsaming med Nisse Bergman Aexandra, 26: Jag frågar mig ofta hur mitt Fagersta, 13 feb, Risbrokyrkan, 15.00 Björnunda, Gnesta, 26 feb, Gryts församingshem, 12.00 Färentuna, Ekerö, 10 mar, Församingshemmet, 12.00 Västerås, 11 mar, Bäckbykyrkan, 14.00 Askersund, 12 mar, Norrabergskyrkan, 15.00 iv hade bivit utan Chidren Care Center Storasyster Aexandra har hunnit bi 26 år gamma. Tisammans med sin man Andriy har hon Emmanue, 4, Abigae 3 och Samue, 1 år. Jag minns också den första dagen på CCC. Även om jag var ite byg och försiktig, så giade jag att vara här. Atmosfären var så vänig och det kändes att man var sedd och accepterad som en individ, säger hon. Under sju år kom hon regebundet ti CCC efter skodagens sut. Sedan började jag först på en treårig grafisk utbidning, men hoppade av den och tog i stäet jobb på en pizzeria. Där ärde jag känna min man. Det var det bästa med det jobbet, säger hon och skrattar. Senare har hon studerat pedagogik, men är nu hemma på hetid. Hennes man Andriy arbetar som pastor i en kyrka. Det som görs här är vädigt viktigt, säger han. Inte bara det fysiska, att barnen får äta varje dag och kan tvätta sig, framför at ger CCC barnen sjävkänsa och framtidstro. Jag frågar Aexandra hur hon tror att hennes iv hade bivit, om hon inte hade fått komma ti CCC. Jag funderar ofta på det, svarar hon direkt, men bir sedan tyst. Ti sut säger Aexandra att sanningen är att hon inte vi tänka på det. I stäet berättar hon om sin styvmor. Pappan är sedan änge död. Tyvärr har jag ingen bra reation med henne, säger hon. Vi bjöd henne ti vårt bröop, men hon kom inte. Och hon har inte veat ha någon kontakt med barnen, sedan de föddes. Jag ringer henne iband, men det bir adrig något mer än så. När man sitter med Sophia och Aexandra och deras famijer känns det ofattbart. De utstråar så mycket värme och gädje, att ingen kan ana att de har haft det så tufft. s Läkarmissionen inte påverkad av skattetvisten på Panzisjukhuset s Januari månad på Panzisjukhuset startade med en skattetvist som det gick att äsa om i media. Sjukhuset ansåg sig ha särbehandats negativt i skattehänseende i jämförese med andra referenssjukhus i DR Kongo. Sjukhuset hade fått krav på sig att betaa en viss öneskatt för sin persona, ti skinad från andra referenssjukhus och konton hade frysts och personaen strejkade under några dagar. De verksamheter på Panzisjukhuset som Läkarmissionen är med och stöder (driftsbidrag, förossningsvård, vård av vådtagna kvinnor, nutrition) påverkades inte av tvisten. Pengarna som givare har skänkt och skänker ti Panzisjukhuset kommer fram, precis som vanigt. Lars Lind Jaktund och Nisse Bergman Väingby, 14 feb, Läkarmissionens Second Hand, 13.00 Täby, 15 feb, Grindtorpskyrkan, 11.00 Kje Lönnå och Sundsvas kammarkör Örebro, 21 feb, Betekyrkan, 17.00 Storvik, 22 feb, Lyran, 16.00 Vocasis och Nisse Bergman Hjo, 7 mar, Pingstkyrkan, 19.00 Lidköping, 8 mar, Pingstkyrkan, 11.00 Bråanda, 8 mar, Smyrnakyrkan, 17.00 Soistkvartetten och Nisse Bergman Hamstad, 14 mar, Immanuesk, 19.00 Roand Lundgren och Nisse Bergman Larv, 21 mar, Saem, 18.00 Lia Edet, 22 mar, Missionsk, 17.00 22 Svenska Journaen Svenska Journaen 23

brasiien Från några av Rio de Janeiros mest beryktade faveor söker sig eever ti Escoa de Taentos. Yrkesskoan, som stöds av Läkarmissionen, har hjäpt många ut i arbetsivet. Jag kom springande för att anmäa mig ti kurserna, berättar Keia Lúcia Dos Santos som panerar att starta eget. Text: Sujay Dutt Foto: Tomas Ohsson I ett toppmodernt undervisningskök har nio kvinnor samats med sin ärare. Snabbt fördeas uppgifter mean kursdetagarna, som är utrustade med hårnät och munskydd. Någon skär ut cirkeformade stycken ur formbröd, någon annan hackar grönsaker, ytterigare några hjäps åt att mixa ti en bönpuré. Kvinnorna på knapékursen hos Escoa de Taentos har ett par saker gemensamt. De bor i några av Rio de Janeiros mest stigmatiserade områden, och de är aa ofriviigt utan jobb. Enigt Keia Lúcia Dos Santos, 38, hänger de två sakerna ihop. Många har fördomar och bir ti och med rädda om de hör att man bor i en comunidade, säger hon. Comunidade är en synonym för favea. Efter decennier då knarkgäng vuxit sig at starkare har myndigheterna på senare år tagit kontro i områdena, band annat för att kunna visa upp ett prydigare Rio de Janeiro inför megaevenemang som fotbos- VM och de oympiska speen. Escoa de Taentos igger i Bonsucesso i norra Rio, ångt från stränder och hav, inkiad mean två av Brasiia stadens största och mest beryktade faveor. Västerut reser sig de kuar w Rio de Janeiro. som tisammans utgör Compexo do Aemão. Österut breder Compexo da Maré ut sig, en närmast oöverskådig saming åginkomstområden. Keia, som tidigare jobbat på snabbköp och som teefonförsäjare, är nu hemma i Maré utan jobb men med en stor vija att förändra sin situation. Jag har atid veat öppna min egen affärsverksamhet. Jag tänker börja hemifrån och sedan expandera, förkarar Keia som också har anmät sig ti en kurs i administration. De här kurserna kommer ge mig nödvändiga kunskaper, säger hon. De kanapéer de är sig tiverka serveras ofta i samband med dop, bröop och andra fester. Där jag bor finns redan at. Det Matgada kvinnor från Rios faveor Svenska Journaen 25

brasiien Keia Lúcia Dos Santos går kanapékursen hos Escoa de Taentos. Mået är att sedan starta en egen verksamhet. q Escoa de Taentos Verksamheten startade då en tidigare banktjänsteman kontaktade Läkarmissionens samarbetspartner Cemear 2011 för att höra sig för om intresset fanns för att starta en yrkesutbidning i området. Programmet fick namnet Escoa de Taentos, Skoan för taanger. I dag bedrivs verksamheten i ny regi av organisationen AST, (Agência Socia de Taentos). Läkarmissionen har bidragit med stöd och medverkat ti att bida en styrese med kompetens inom bank, juridik, entreprenörskap. AST:s må är att ge fer förutsättning ti försörjning inom yrken som gastronomi, teemarketing, data, entreprenörskap, för att på så sätt minska fattigdomen och skapa säkrare och tryggare mijöer för eeverna och deras närmaste. De festa eeverna kommer från Compejo e Aemão, ett samingsnamn på 13 faveor (sumområden). Så här ångt har cirka 6 000 personer, främst kvinnor i ådrarna 16 30 år utbidats. finns ti och med restaurang för sushi och sashimi. Det är som en iten stad. Men ingen säjer kanapéer. Man måste komma med något nytt. Sushi och kanapéer åter inte som en typisk bid av ivet i en favea? Det finns bra och dåiga saker i favean, men det är inte så ia som det beskrivs. Det finns faveados men även fok som bara råkar bo i favean. Vad skijer dem åt? Faveados har inget hyfs och inga ambitioner. Jag bor i favean, men ser mig inte som faveado. Det finns många som jag. Jag vi veta hur värden funkar, ära mig nya saker, men jag vi inte fytta. Jag trivs! Så när jag fick veta att Escoa de Taentos skue öppna i nya okaer här kom jag springande för att anmäa mig! Skoans nya okaer igger adees inti Bonsucessos pendetågsstation. Keia Lúcia Dos Santos Jag vi ha möjighet att både jobba som anstäd och dra in en ön, och att jobba hemifrån med mina kanapéer. Det gör det enkare för eever att ta sig hit än ti skoans förra adress. Den nya skoan är måad i vitt och rymmer fera ektionssaar, en datasa och ett fut utrustat undervisningskök. En tota omvanding från den biverkstad som tidigare åg här. Efter någon timme i köket har de oika ingredienserna satts ihop ti munsbitsstora snittar, snyggt presenterade på brickor. Jag frågar Keia Lúcia Dos Santos vad hon tycker bäst om med kursen. Ärigt? Att få smaka efteråt, skrattar hon. Man vi ju prova det man skapat. Varje detaj, hur smakerna framträder, om det är rätt mängd sat. Vid avsmakningen kan jag känna vika förbättringar som är möjiga, och vika andra kombinationer av smaker och kryddor man kan pröva. Efter det här ska jag fortsätta med en kurs i administration. Jag vi ha möjighet att både jobba som anstäd och dra in en ön, och att jobba hemifrån med mina kanapéer. I bägge faen kan du dra in mer pengar ti hushået? Utan tvive. Här i Brasiien är det så man får göra. s Efter skoan startade Sonia eget I en annan de av Bonsucesso, en knapp kiometer bort från Escoa de Taentos, har tidigare eeven Sonia Barroca startat eget. Hon säjer bakverk och unchmåtider. Text: Sujay Dutt Foto: Tomas Ohsson Skoan gav mig mycket, både kunskap och sjäförtroende. Jag hade gått hemma änge utan att tro på mig sjäv. Och ensam karar man ingenting. Hur fick du idén att starta eget? Efter att ha gått kursen fick jag ust att göra något eget. Jag hade inte jobbat på änge och hade små barn hemma. Men jag giar utmaningar och är inte en person som giar att vara sti. Har det bivit som du trodde? Jag visste att det skue krävas hängivenhet, mycket jobb och mycket kämpande, inget ramar ner från himen och i början var det tufft. Jag funderade ti och med på att ägga av ett tag, men så tänker jag inte nu. Nu bickar jag framåt. Viken är den största utmaningen? Att finnas ti hands för kunderna och möta deras önskemå. Vi agar redan mat här, men panerar att börja servera mat också, vi ska stäa in några bord. Vad hade du gjort i dag om du inte studerat på Escoa de Taentos? Ingen aning. Det fanns inga andra aternativ. Är famijen stot över dig? Ja, nu är de det. I början fick jag inte mycket stöd och det var svårt. Men i takt med att verksamheten har vuxit har aa bivit mer stöttande. Och stota. s 26 Svenska Journaen Svenska Journaen 27

kryss din sida Här kan du stäa frågor eer kommentera det som du har äst i Jour- Väkommen! naen eer annat som rör Läkarmissionens arbete. Skriv ti: eva.nordenstam@akarmissionen.se eer ti Svenska Journaen/Läkarmissionen, Eva Nordenstam, 162 88 Väingby. Över 33 000 jukappar s Aktion Jukappen där svenska barn ger jukappar ti jämnåriga i Modavien, Rumänien, Georgien och Ukraina bev en succé! Över 33 000 jukappar kunde skickas iväg juen 2014. Det var många år sen resutatet var så bra. Fer och fer barnfamijer i Sverige väjer att vara med och det tycker vi är vädigt roigt! En iten förskoa från Ängbypan häsade på Läkarmissionen i november och Evira gav Läkarmissionens Johanna Kratz deras tre insagna paket. Många gåvor via testamente s Gåvor kan vi ge på oika sätt. Under 2014 tänkte många på Läkarmissionen i sitt testamente. Cirka 38 mijoner fick Läkarmissionen ta emot och det känns som ett extra stort förtroende. Det är många utsatta människor som får sina iv förändrade tack vare detta. Grattis! Britt Ohsson, Göteborg, Bernt Bertisson, Kärda, Britt Nisson, Boränge som får Vi har ju hemigheter i den här famijen av Therése Eriksson. Februarikrysset. Du behöver inte skicka in hea krysset! Fy bara i tävingskupongen här bredvid eer skriv svaren på ett vykort. Skicka ti Journaenkrysset februari 2015, Swedmedia, 105 36 Stockhom. Senast den 20 mars vi vi ha ditt svar. Vinn en bok! s De tre först öppnade rätta ösningarna vinner Konsten att vara snä av Stefan Einhorn. 1. 2. 3. 4. Namn: Adress: Postadress:! Kipp ut tävingskupongen! Kryss-ösning december 2014 Här är det rätta svaret på korsordet i december. Vinnarna hittar du här ti vänster på sidan 28. Svenska ournaen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen ges ut av Läkarmissionen och är en organisations- och medemstidning Direktor: Johan Lija ansvarig utgivare: Conny Sjöberg Information: Eva Nordenstam von Dewig Biståndsprojekt: Ove Gustafsson Medems- och givarservice: info@akarmissionen.se Postadress: Läkarmissionen, 162 88 Väingby teefon: 08-620 02 00 växe hemsida: www.akarmissionen.se, www.webaid.se Produktion: Swedmedia Redaktör: Therese Peterson redigering: Peter Wickberg, Danne Sunde Kartor: Oa Gustafsson Omsagsfoto: Torbjörn Seander Postadress: Swedmedia/Svenska Journaen, 105 36 Stockhom e-postadress: Fortsätt tycka ti! Vi funderar på hur vi ska förändra och förbättra Svenska Journaen. Meja eer skriv gärna ti oss om vad du tycker! svenskajournaen@swedmedia.se Annonser: Dispay i Umeå Annonsbokning: gunia.johansson@dispay-umea.se Postadress: Dispay/Svenska Journaen, Box 3042, 903 02 Umeå teefon: 090-71 15 18 tryckeri: V-TAB, Vimmerby gåvor ti Läkarmissionen på Pusgiro 90 00 21-7 28 Svenska Journaen Svenska Journaen 29

recept Oheiga köttbuar Cirka 30 min. Förverkiga ivsdrömmen! Recepten kommer från kokboken David Batras inte så tråkiga indiska mat. Foto: Wofgang Keinschmidt 3 enka indiska recept s David Batra är en av Sveriges främsta ståuppkomiker, men något aa inte vet är att han även har en passion för matagning. I synnerhet indisk mat. I kokboken David Batras inte så tråkiga indiska mat ryms fantastiskt goda och enka recept som passar hea famijen. David har tibringat mycket tid i Indien som hans pappa kommer ifrån. Hans famij där har atid bjudit på underbara måtider, och fera av recepten har David ärt sig av sin faster Rekha i Dehi. Indisk mat anses ofta som ite krångig, men i den här boken hittar du rätter som är ätta att göra av sådant du hittar i en vanig mataffär. Och med Davids instruktioner och anekdoter bir matagningen en ku uppevese. Kanske den mest skånskindiska rätt som finns. Min pappa kom på den här när vi ätit vanig svensk husmanskost dagen före och fått potatismos över. En de giar ketchup ti, men sjäv föredrar jag mango chutney och turkisk yoghurt. Veggie Patties Cirka 30 min. Det här behöver du: 1 st röd chiifrukt 1 kruka(or) koriander 5 d potatismos 2 st äggua(or) 2 msk vetemjö 2 d gröna ärtor 1 tsk maen spiskummin 2 msk ingefära, riven färsk 1,5 tsk garam masaa 1 tsk sat 2 krm svartpeppar nymaen smör, (eer ghee) Så här gör du: s Kärna ur och finhacka chiin. Hacka koriandern. Rör ihop Bixtsnabb mangosorbet Cirka 15 min. Det här behöver du: 250 gram mango(s), fryst 2 msk fytande honung 2 d turkisk yoghurt 0,5 st imefrukt(er) det kaa potatismoset med de övriga ingredienserna. s Forma smeten ti agom stora patties (ungefär som potatisbuar). s Hetta upp rejät med smör eer ghee i en stekpanna och stek buarna gyene. s Ät gärna med basmatiris och mango chutney. Så här gör du: s Mixa aa ingredienser ti en krämig gass i en matberedare. Servera direkt! Perfekt efterrätt när det är bråttom och ett fantastiskt bra avsut på en indisk måtid. Funkar fint att servera ihop med vanij- eer chokadgass. Det här behöver du: 3 msk ströbröd 1 d mjök 1,5 tsk maen spiskummin 1 st vitökskyfta(or), pressad 0,5 msk ingefära, riven, färsk 500 gram nötfärs 3 msk smör, eer ghee 1 d vatten 2 d grädde 1 st kanestång/stänger, ca 4 cm 1 krm cayennepeppar 0,5 tsk koriander, maen 0,5 tsk gurkmeja sat och nymaen svartpeppar 1 kruka(or) koriander 0,5 d rostade mandefagor Så här gör du: s Banda ströbröd, mjök och kryddor. Låt sväa några minuter. Tisätt köttfärs och 1 1/2 tsk sat och banda ti en smidig smet. s Rua köttbuar och stek i smör eer ghee ca 5 minuter. s Hä i vatten, grädde, kanestång, cayenne, koriander och gurkmeja i stekpannan. Låt at koka ihop 5 minuter. Smaka av. s Före servering sänger du på en näve hackad koriander och rostade mandefagor som garnering. Trångt. Torrt. De grå påtskjuen står tätt i Dhakas sum i Bangadesh. Det finns varken e eer vatten och toaetter är inte att tänka på. Framför mig sitter några fickor och viker papperspåsar på marken. Ingen av dem är ädre än 10 år. Käderna är smutsiga och trasiga. Undrar om de någonsin har fått en känning eer ett nytt hårband, tänker jag. De er bygt. En river ut bad ur bortkastade anteckningsböcker, en annan viker och en tredje kistrar ihop de vikta baden. Högen med färdiga påsar växer och snart har de gjort dagens skörd. De jobbar tre timmar varje morgon innan de ska ti skoan, ett avgörande bidrag ti famijens försörjning. Utan den inkomsten kan inte hyran betaas. En av dem är Benty. Hon drömmer om ett iv där hon är ärare och bor i ett hus som kanske har e och vatten. Mijontas människor är i genrationer förvisade ti ett iv under a mänskig värdighet. Vägen ut ur summen är svår, men det går. Förädrarna behöver arbete för att kunna sätta barnen i skoan. Barnen behöver hjäp för att kara studierna. Och undervisning kring häsa och sanitet måste erbjudas. Att erbjuda det ti förädrar och barn, ger dem möjighet att skapa ett iv utanför summen där de kan förverkiga en de av sina ivsdrömmar. Läkarmissionen använder sig av dessa komponenter för att skapa håbar förändring för dem vi stödjer. Benty är gad över att hon inte ängre behöver pocka skräp på sopptippen, men skue önska att hon fick hoppa ite mer hopprep och att hon skue få äta sig mätt oftare. Att få bi ärare är hennes dröm. Låt det bi ditt viktigaste va i år väj att ge Benty och hennes vänner en chans ti ett bättre iv. Tack! Johan Lija Direktor på Läkarmissionen Sedan 1958 har Läkarmissionen arbetat för att förändra framtiden för utsatta människor. Vi förmedar cirka hundra mijoner kronor ti hjäpinsatser i fyra värdsdear med tyngdpunkt på Afrika. Vi samarbetar med okaa partner inom tre områden: Socia omsorg, utbidning och sjävförsörjning. Vår vision är att genom effektiva metoder stödja utsatta människors vija och förmåga att förändra sina ivsvikor. Vårt uppdrag är att utifrån ett rättighetsperspektiv bekämpa fattigdom och bidra ti håbar utvecking inom våra huvudområden. Vi vi med information engagera fer för Läkarmissionens vision. 30 Svenska Journaen Svenska Journaen 31

B-posttidning 200:- 250:- 100:- Vattenbrunn, Uganda Kyckingpaket, Burkina Faso Fotbo för fickor, Moçambique Det stora utbidningspaketet 50:- 130:- 75:- Grispaket, Nicaragua Fruktträd, Moçambique Behovet av att rensa ett ager har adrig varit större! I Läkarmissionens gåvoshop kan du köpa riktiga saker som verkigen gör skinad. T.ex. ger en gris för 200 kr sjävförsörjning åt en he famij i Nicaragua. Läs mer och köp hjäpen direkt på äkarmissionen.se Läkarmissionen har 90-konto och kontroeras av Svensk Insamingskontro