På väg till arbetslivet i Sverige

På väg till arbetslivet i Sverige om fackligt fadderskap för integration En förstudie inom projektet Lika värde Lika rätt, skriven av Anna Holmgren, arbetslivsjournalist

Landsorganisationen i Sverige 2006 Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 isbn 91-566-2230-9 lo 06.06 1 000

Innehåll Förord...4 Fackligt fadderskap solidaritet för integration...6 Vad är ett fackligt fadderskap?...9 Behövs det ett fadderskap?...10 Resan till arbetslivet...17 1. Nyanländ...19 2. Att söka jobb...26 3. På jobbet...39 4. Aktiv i facket...43 Vad säger förbunden?...54 Samverkan med arbetsgivarna...55 Modeller för fackligt fadderskap...57

Förord Om Sverige ska bli ett föregångsland för integration i arbetslivet krävs det att vi underlättar för alla som vill engagera sig. Vi måste stödja dem som går från ord till handling. Vi behöver också lyfta fram goda fackliga exempel, de erfarenheter och den kunskap som finns, samtidigt som vi också tar vara på fakta och forskning. Teori och praktik måste gå hand i hand. I Sverige finns cirka 3,9 miljoner fackliga medlemmar. Över 80 procent av alla anställda är med i facket. Sammanlagt finns fler än 375 000 förtroendevalda på arbetsplatserna inom LO, TCO och SACO. Denna förankring på arbetsplatsnivå gör den svenska modellen unik i världen. Här finns den styrka som behövs för att försvara allas lika rättigheter och möjligheter och samtidigt klara av den svenska integrationsutmaningen. Fler människor måste få möjlighet att komma in i arbetslivet, men det handlar också om hur arbetsvillkoren ser ut för den som väl har fått arbete. Många arbetsgivare tar inte tillvara den kompetens och utbildning som personer med utländsk bakgrund har. Vi vet att det förekommer etniska trakasserier och diskriminering i arbetslivet, vilket är både allvarligt och oacceptabelt. Men vi vet också att en hel del har blivit bättre under senare år. Rapporter från LO och Integrationsverket visar att positiva förändringar sker i arbetslivet. I de hårdast drabbade grupperna får allt fler arbete och de tillfälliga anställningarna minskar. Allt fler arbetare med utländsk bakgrund blir medlemmar i facket och får förtroendeuppdrag; Sverige har i dag världens högsta fackliga organisationsgrad bland arbetare med utländsk bakgrund. Av LOs 175 000 förtroendevalda är över 15 000 födda i utlandet. Vi ska dock inte nöja oss med detta. De fackliga organisationerna måste bli ännu bättre på att ta tillvara alla sina medlemmars intressen och fler behövs i det fackliga arbetet. Fler måste också bli varse att arbetet för integration och mot diskriminering är en naturlig del av den fackliga kärnverksamheten. Kollektivavtalen hjälper till att skapa jämlika förutsättningar och lämnar inget större utrymme för godtycke och särbehandling. Men facket har ett ansvar att förebygga och agera när diskriminering och orättvisor ändå sker. De förtroendevalda måste använda sig av de rättigheter och möjligheter som avtalen och lagen mot etnisk diskriminering ger, på samma sätt som man arbetar med all annan arbetsrättslig lagstiftning. Samtidigt krävs det att den fackliga solidariteten omfattar både medlemmar och blivande medlemmar, det vill säga de som ännu inte fått en chans att komma in på den svenska arbetsmarknaden Olika former av fackligt fadderskap och mentorskap tas upp i den avsiktsförklaring för bättre integration som LO, TCO och SACO samt Kommunförbundet och Landstingsförbundet numera Sveriges Kommuner och Landsting tecknade med regeringen 2004. Där åtog sig de fackliga organisationerna att verka för att personer med ingen eller begränsad erfarenhet av svenskt arbetsliv skulle ges möjlighet att tidigt få kontakt med en fadder eller mentor. 4

Många medlemmar, förtroendevalda och hela den fackliga organisationen inom LO har under de senaste sex åren engagerat sig i en kraftsamling för integration i arbetslivet. Arbetet har bedrivits på många fronter allt ifrån facklig utbildning, folkbildning, information, utredningar och utvecklingsarbete på LO-förbunden och arbetsplatserna till överenskommelser och samverkan med arbetsgivarsidan, regeringen, myndigheter och andra organisationer. Men engagemanget har även sträckt sig till att på olika sätt och med frivilliga krafter solidariskt ställa upp för varandra. Olika typer av fadderskap och stödnätverk har bildats inom LO och LO-förbunden. Det är viktigt att det som har gjorts och görs inte faller i glömska utan att det dokumenteras och sprids. Det finns många exempel att lära av inte minst från arbetskraftsinvandringens tid. Redan på 1960-talet fanns det fackligt anställda personalombud på Volvo, som hjälpte personal med utländsk bakgrund både på jobbet och med allt som det nya livet innebar. Vi vet att det har funnits och finns många fler liknande erfarenheter, men vi har saknat en helhetsbild och slutsatser om vad som krävs för ett framgångsrikt fadderskapsarbete för integration. Förstudien På väg till arbetslivet i Sverige kartlägger en del av det som har gjorts under senare år. Med hjälp av de exempel, de resonemang och förslag som finns i förstudien hoppas vi kunna inspirera andra som vill engagera sig, komma igång eller utveckla fackligt fadderskap för att stödja medlemmar och blivande medlemmar. Det är tillsammans vi kan övervinna de hinder som finns och bana väg för att göra det svenska arbetslivet till en förebild för integration och mot diskriminering. Förstudien På väg till arbetslivet i Sverige är genomförd och skriven av arbetslivsjournalisten Anna Holmgren i ett samarbete mellan LO och Integrationsverket. På väg till arbetslivet ingår i en serie rapporter från LO-förbundens gemensamma projekt för integration Lika värde Lika rätt. María-Paz Acchiardo Integrationsansvarig Landsorganisationen i Sverige 5

Fackligt fadderskap solidaritet för integration Arbetsmarknaden omfattar alla som erbjuder sitt arbete till försäljning. Det betyder att alla arbetande och även de arbetslösa ingår i arbetsmarknaden oavsett om man är medlem i facket eller inte, oavsett vilka villkor som erbjuds och oavsett vilken lön man får. Fackets uppdrag av medlemmarna är att de ska få inflytande över villkoren på arbetsmarknaden och i arbetslivet. Allt som påverkar löntagarnas villkor i arbetslivet är fackliga frågor. Det är utgångspunkten för denna förstudie om fackligt fadderskap. Ett fackligt fadderskap ger var och en som är medlem i facket möjlighet att själv delta i ett solidaritetsarbete för att motverka den segregering som sker på arbetsmarknaden. Målet är ett jämlikt och demokratiskt samhälle och ett arbetsliv där alla kan försörja sig och utvecklas på lika villkor. Syfte och metod Syftet med förstudien har varit att kartlägga de exempel som finns på frivilliga fackliga nätverk utifrån yrkesbakgrund bland LO-förbundens medlemmar. Förstudien genomfördes under våren 2003, med kompletteringar 2004 och 2005. Analys och slutsatser baseras på intervjuer med fackligt aktiva inom LOs förbund och distrikt och på samtal med företrädare för näringsliv, statliga myndigheter och frivilligorganisationer. Intervjuerna refereras i rapporten. De faktauppgifter, statistik med mera som förekommer i förstudien har hämtats från bland annat Integrationsverkets rapporter, LOs utredningar samt data från Statistiska Centralbyrån (SCB). Från arbetskraft till flykting För trettio år sedan hade människor med utländsk bakgrund minst lika hög sysselsättningsgrad som övriga invånare i landet. Fram till mitten av 1970-talet var utrikes födda sysselsatta i till och med högre grad än inrikes födda. Under 1970- och 1980-talen ändrade invandringen karaktär från arbetskraftsinvandring till flykting- och anhöriginvandring. Staten stoppade arbetskraftsinvandringen. En bidragande orsak var att fackföreningsrörelsen sade nej till fortsatt sådan vilket i sin tur berodde på en lågkonjunktur och att kvinnorna var på väg ut på arbetsmarknaden. Därefter sågs arbetsmarknaden inte längre som det centrala i mottagandet. Staten flyttade också ansvaret för mottagandet av flyktingar från Arbetsmarknadsverket till Invandrarverket. Flyktingmottagandet fick under lång tid ett socialpolitiskt perspektiv. Det riktade sig till hela gruppen invandrade, och var därmed inte anpassat till enskilda människors behov, yrkesbakgrund och intressen. Situationen för flyktingarna präglades ofta av bristen på kontakter och brist på fokus på arbetsmarknad och yrkesliv. 6

Under slutet av 1970-talet började sysselsättningen sjunka bland invandrade, och den fortsatte sjunka under årtiondena framåt, även under högkonjunkturen i slutet av 1980-talet. Sysselsättningen har blivit ojämnt fördelad. Högst sysselsättning (80 procent) hade 2003 de som var födda i Sverige och som hade svenskfödda föräldrar. Lägst sysselsättning hade de utomeuropeiskt födda som hade bott i Sverige i högst nio år. År 2003 hade dessa en sysselsättningsgrad på totalt 41,1 procent varav 47,0 procent bland männen och 36,4 bland kvinnorna (LO/SCB, 2004). Bilden blir något ljusare om man lägger till andelen studerande. Andelen kvinnor som var sysselsatta eller studerade på heltid var 61,1 procent 2003, andelen män var 76,6 procent i denna grupp, det vill säga utomeuropeiska invandrare som hade vistats i Sverige högst nio år. Trots de senaste årens positiva utveckling i ekonomi och sysselsättning finns det fortfarande sociala klyftor med etniska förtecken i det svenska samhället. Den största klyftan på arbetsmarknaden i Sverige finns mellan dem som har jobb och dem som inte har det. Osäkra, tillfälliga anställningar drabbar också människor med utomnordisk bakgrund i högre grad än andra, i synnerhet gäller detta kvinnorna. Ett allvarligt integrationsproblem är också att många arbetsgivare inte tar tillvara de anställdas kompetens och utbildning. Det sker alltså en segregering som fått till resultat att invånare med utländsk bakgrund har mycket högre arbetslöshet och lägre sysselsättning än den övriga befolkningen. Även bland dem som har fått jobb finns en tydlig tendens att människor med utländsk bakgrund rekryteras till och förblir kvar på de mest okvalificerade jobben. De flesta nyanlända, men också långtidsarbetslösa, har betydligt färre personliga kontakter i yrkeslivet än andra. Detta blir ett stort hinder, eftersom många som börjar på nya jobb rekryteras genom arbetskamrater och personliga kontakter. Förstudiens fyra steg Denna förstudie av LOs verksamhet med fackligt fadderskap är uppdelad i fyra steg för resan från utanförskap till en plats och möjligheter till utveckling i arbetslivet: 1. nyanländ 2. att söka jobb 3. på jobbet 4. aktiv i facket. Fadderskapet ser olika ut under olika delar av denna resa, och förstudien ger exempel på en rad lokala initiativ inom flera förbund med nätverk för fadderskap, mentorer med mera. 7

Slutsatser En slutsats av förstudien är att ett fackligt fadderskap inte är något tillfälligt projekt. Det kommer ständigt att flytta mängder av nya människor till Sverige. Då räcker det inte med tidsbegränsade projekt som måste bedrivas på fritiden. Inom ramen för det normala fackliga arbetet behövs ett fackligt fadderskap, med till exempel samordnare som kan organisera och utbilda ett tillräckligt stort antal faddrar på arbetsplatserna och i den fackliga organisationen. Förutsättningarna bland de nya svenskarna är goda. Det finns gott om vilja, kunskap och ambitioner hos dem som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Men integration i arbetslivet är inte bara en facklig fråga. Den kräver samarbete. Det fackliga fadderskapet ligger i linje med den avsiktsförklaring Gemensam utmaning gemensamt ansvar som LO, TCO och SACO samt Kommunförbundet och Landstingsförbundet tecknade med regeringen 2004 om insatser för bättre integration i arbetslivet. Där åtog sig de fackliga organisationerna och arbetsgivare att verka för att personer med ingen eller begränsad erfarenhet av svensk arbetsmarknad skulle ges möjlighet att tidigt få kontakt med en mentor. Det kan vara en fadder eller kontaktperson, till exempel en förtroendevald eller yrkesaktiv person. Arbetsgivarna är en viktig samarbetspartner. De kan bidra med tid och resurser till stöd för dessa fackliga samordnare och faddrar i deras dagliga arbete mot diskriminering och segregering. Arbetsgivare och fackliga organisationer samverkar i Rådet för Integration i Arbetslivet, som kan bli ett forum för att stödja utvecklingen av ett sådant fadderskap. 8

Vad är ett fackligt fadderskap? Det fackliga fadderskapet är ett exempel på ett praktiskt solidaritetsarbete i arbetslivet. Fadderskapet innebär att fackliga medlemmar som bor i Sverige, som har ett yrke eller ett jobb, kan bli kontaktpersoner (faddrar, guider, yrkeskamrater, mentorer) till personer med utländsk bakgrund som är nyanlända i Sverige, arbetslösa eller nya på jobbet. Ett sådant fadderskap ger alla medlemmar i facket möjlighet att delta i ett solidaritetsarbete som bidrar till att motverka den segregering som sker på arbetsmarknaden. Fadderskapet innehåller enkla vardagliga kontakter, och det ska ha ett tydligt mål. Till exempel kan man träffas med några arbetskamrater på lunchrasten, på ett kafé, eller i en studiecirkel tillsammans. Syftet är att lära känna varandra, bidra till kunskaper om världen och arbetslivet samt skapa ett gemensamt kontaktnät. Fadderskapet kan ske i olika former till exempel personliga kontakter, studiecirklar eller nätverk. Arbetet bör ske med fokus på arbetslivet och bygga på behov och intressen hos var och en under olika skeden av livet i det nya landet. Det kan handla om att berätta om det egna yrket, om arbetsplatsen och om arbetslivet som helhet: Vad innehåller en arbetsdag? Vad finns det för olika arbetsuppgifter? Vad finns det för framtidsutsikter på orten och i branschen? Hur fungerar samarbetet på företagets olika avdelningar och mellan företag och fackförening? Hur fungerar arbetsmarknaden och vilka rättigheter och skyldigheter har man som anställd i Sverige? Målen med detta är ömsesidigt. Att konkret och praktiskt hjälpa in människor på arbetsmarknaden är bara ena sidan av saken. Minst lika viktigt är att arbetskamrater och arbetsgivare får vidgade perspektiv och kunskaper om världen i kontakter med människor från andra länder. I Sverige är det fackföreningarnas medlemmar som befolkar arbetsplatserna. Därför har medlemmarna ett medansvar för vad som händer på arbetsplatsen. Alla fackliga medlemmar äger en nyckel till arbetsmarknaden. Med den nyckeln kan varje medlem bidra till att öppna sin arbetsplats för kvinnor och män med olika erfarenheter och av olika bakgrunder. Det finns ett mönster i dag när människor rekryteras, utbildas och befordras. De som rekryterar söker sin like inför nästan alla urval av de mest lämpade. Det gäller att bryta det mönstret. 9

Behövs det ett fadderskap? Behövs det ett fackligt fadderskap? Det hänger ihop med svaret på två andra frågor: Hur går det med integrationen i Sverige? Vilka är orsakerna till arbetslöshet och låg sysselsättning? Hur går det med integrationen i Sverige? LO har under de senaste åren i en rad rapporter, bland annat Röster om facket och jobben samt rapporten Integration 2004 Fakta och kunskaper, presenterat fakta och statistik om integrationen i det svenska arbetslivet. Integrationsverket beskiver också varje år utvecklingen i samhället när det gäller integration. Integrationsverkets rapporter fokuserar på arbetslivet, men berättar också om skola och boende i Sverige. Detta är några av slutsatserna ur Integrationsverkets rapport 2003: Drygt en miljon människor i Sverige är födda i något annat land än Sverige, vilket motsvarar knappt tolv procent av befolkningen. Ytterligare nio procent har en eller två föräldrar som är födda utomlands. Tillsammans betyder det att en femtedel av befolkningen har utländsk bakgrund. Invandringen till Sverige har varierat starkt. Det finns två höga toppar i invandringen slutet av 1960-talet då invandrarna kom mest från Finland, och början av 1990-talet då invandrarna främst var flyktingar från f.d. Jugoslavien. Under perioden 1998 2001 kom 65 000 personer från Irak och andra länder i Mellanöstern och Asien, och cirka 30 000 personer kom från Europa utanför dåvarande EU. Sysselsättning och arbetslöshet De utrikes födda har sedan många år lägre sysselsättning än inrikes födda. I mitten av 1970-talet började detta sysselsättningsgap dessutom att öppnas, och gapet vidgades i många år både under låg- och högkonjunktur. I mitten av 1990-talet skedde dock en positiv vändning, när gapet minskade för första gången på 20 år. Nyanlända flyktingar trenden är bruten År 1995 var det bara 13 procent av flyktingarna som hade ett arbete tre år efter att de anlänt till Sverige. År 2002 hade denna siffra ökat kraftigt, till 51 procent för män och 41 procent för kvinnor. En bidragande orsak till detta var att myndigheterna AMS, Integrationsverket, Skolverket, Migrationsverket och Kommunförbundet började förändra sitt arbete med flyktingmottagandet. Fokus flyttade från socialpolitiska insatser till en tydlig inriktning på arbetsmarknaden. 10

Sysselsättningsgrad och arbetslöshetstal för personer 20 64 år första kvartalet 2003 (procent) Födda i Sverige Sysselsättningsgrad Studerar på heltid Andel arbetslösa i procent av: Andel av respektive grupp i befolkningen arbetskraften ( arbetslöshetstal ) befolkningen som varken är sysselsatta, heltidsstuderande eller arbetslösa (1) (2) (3) (4) (5) Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män två svenskfödda föräldrar 78,6 81,3 5,4 4,7 3,3 4,2 2,6 3,6 13,4 10,4 en utrikesfödd förälder 75,2 79,3 7,6 7,0 4,9 5,9 3,9 5,0 13,8 9,1 två utrikesfödda föräldrar 77,9 75,5 9,2 8,3 6,4 9,0 5,4 7,5 6,9 8,1 alla födda i Sverige 78,3 81,0 5,6 5,0 3,5 4,5 2,8 3,8 13,3 10,2 Födda i övriga Norden vistats i Sverige minst 10 år 72,2 69,0 2,2 3,0 3,8 7,7 2,8 5,8 23,0 23,0 vistats i Sverige högst 9 år alla födda i övriga Norden 72,4 68,0 2,6 3,4 3,9 7,2 2,9 5,3 20,8 24,1 Född i övriga Europa m m* vistats i Sverige minst 10 år 62,2 72,4 5,7 5,3 8,3 5,6 5,6 4,3 24,7 19,2 vistats i Sverige högst 9 år 54,0 66,4 13,3 11,8 11,3 13,4 6,9 10,3 26,7 11,9 alla födda i övriga Europa m m 59,3 70,3 8,5 7,6 9,3 7,7 6,1 6,4 25,4 15,1 Födda i övriga världen vistats i Sverige minst 10 år 57,1 64,4 11,3 11,3 8,3 11,8 5,2 8,6 25,8 15,5 vistats i Sverige högst 9 år 36,4 47,0 24,7 29,6 20,0 21,3 9,1 12,7 30,8 12,8 alla födda i övriga världen 49,7 59,6 16,1 16,3 11,7 14,1 6,6 9,7 28,1 14,1 Samtliga 75,6 79,0 6,2 5,6 4,0 5,1 3,2 4,3 15,0 11,1 Antalet i urvalet alltför litet. * Övriga Europa, USA, Kanada, Japan, Australien eller Nya Zeeland. Källa: Integration 2004 fakta och kunskap, LO. 2004. Tabell 1 Ett sysselsättningsgap Skillnaden mellan utrikes och inrikes födda är dock fortfarande stor. Drygt 60,1 procent av de utrikes födda i arbetsför ålder är sysselsatta, jämfört med knappt 75,5 procent av de inrikes födda (LO/SCB 2004). Detta kan jämföras med regeringens mål för sysselsättningen som är 80 procent även för utrikes födda. Vissa grupper av de utrikes födda drabbas särskilt hårt av arbetslösheten. De som är födda i västliga länder har högre sysselsättning och lägre arbetslöshet än de som är födda i Afrika, Asien eller Europa utanför EU. De som är födda i Latinamerika intar en mellanposition. Detta gäller oavsett bosättningstid i Sverige, ålder, utbildning eller civilstånd. På samma sätt har ungdomar med utländsk bakgrund högre arbetslöshet än andra ungdomar, oavsett likvärdiga betyg i svenska och andra ämnen. Helheten är tydlig: Människor med utländsk bakgrund tilldelas okvalificerade, otrygga tempo- och servicejobb oavsett utbildning och yrkesbakgrund. 11

Kommunerna skiljer sig åt Sysselsättningen för utrikes födda varierar kraftigt mellan olika kommuner och olika delar av landet. Bäst går det i kommuner med hög efterfrågan på arbetskraft och många industrijobb. Ett tydligt exempel på detta är Gnosjö kommun. Om man tar hänsyn till kommunernas förutsättningar framträder också flera små kommuner i norra Sverige som framgångsrika. I början av 2000 hade ingen av storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö lyckats särskilt bra. Några städer i sydvästra Sverige, inklusive Malmö och Göteborg, hade lyckats sämst med integration när det gäller arbetslöshet och sysselsättning för utrikes födda enligt en rapport från Integrationsverket (2002). Olika branscher Invandrade som har fått jobb är mycket ojämnt fördelade på arbetsmarknaden. De är tydligt koncentrerade till vissa branscher och har ofta arbetsuppgifter som inte motsvarar den egna kompetensen. Det är också få invandrade oavsett utbildning som har arbeten inom tjänstemannayrken. Andelen med utländsk bakgrund (procent) LO TCO SACO 16 17 23 Alla anställda 19 0 5 10 15 20 25 Födda utanför Norden Född i andra nordiska länder Född i Sverige, men med minst en utlandsfödd förälder Källa: LO-rapporten Andelen medlemmar i facket med utländsk bakgrund (2004). Det finns stora skillnader mellan olika branscher men däremot ingen större skillnad mellan privat och offentlig sektor. Integrationsverket rapporterar att män med utländsk bakgrund var överrepresenterade inom hotell- och restaurangnäringen (2002). Många utrikes födda män har också arbete inom industri och vård. Lägst andel finns i byggbranschen en bransch som i andra länder sysselsätter många invandrade. Kvinnor med utländsk bakgrund är överrepresenterade inom industri, hotell och restaurang och övrig privat service. 12

Sveriges tjänstefolk Denna snedfördelning av invandrade i olika branscher liknar den snedfördelning som finns mellan olika branscher när det gäller kvinnor. Typiska kvinnobranscher i Sverige är vård och service (till exempel städ, hotell- och restaurang ) samt vissa industrijobb. Kvinnorna utför ofta de okvalificerade, tjänande arbetena, liksom personer med utländsk bakgrund. Inom industrin samlas de på okvalificerade tempojobb av typ paketering och montering. Andelen medlemmar i olika LO-förbund med utländsk bakgrund (procent) Fastighets Hotell och Rest. Livs Industrifacket Metall Kommunal Handels Grafiska Transport Skogs- och Trä Pappers SEKO Elektrikerna Byggnads 15 15 15 14 17 17 20 22 22 26 31 30 43 45 Hela LO 23 0 10 20 30 40 50 Födda utanför Norden Född i andra nordiska länder Född i Sverige, men med minst en utlandsfödd förälder Källa: LO-rapporten Andelen medlemmar i facket med utländsk bakgrund (2004). Denna snedfördelning mellan olika branscher och yrken avspeglar sig också i andelen medlemmar med utländsk bakgrund i de olika LO-förbunden. Flest medlemmar med utländsk bakgrund finns inom Fastighetsanställdas Förbund och Hotell och Restaurang Facket, Livsmedelsarbetareförbundet, Metall och Industrifacket (numera IF Metall). Lägst andel finns inom byggbranschen med förbund som Byggnads och Elektrikerna, men också inom Skogs- och Träfacket. I dessa förbund är det också få kvinnor. 13

Osäkra anställningar Det finns en segregation också när det gäller tidsbegränsade och osäkra anställningar. De som har högst andel tidsbegränsade anställningar inom LO är invandrade kvinnor och män från Afrika, Asien, Latinamerika eller Europa utanför EU, med kortare tid i Sverige än tio år. Av dessa har 31 procent av kvinnorna tidsbegränsade anställningar och 27 procent av männen, jämfört med 15 procent av svenskfödda kvinnor och 9 procent av svenskfödda män, med svenskfödda föräldrar. (Källa: LO-rapporten Anställningsformer och arbetstider 2003.) Har tidsbegränsad anställning. Kvinnor och män inom LO (procent) Kvinnor Män Födda i Sverige Två svenskfödda föräldrar 15 9 En utlandsfödd förälder 18 8 Två utlandsfödda föräldrar 26 11 Alla födda i Sverige 15 9 Födda i övriga Norden Minst 10 år i Sverige 10 6 Högst 9 år i Sverige Födda i övriga Europa m m* Minst 10 år i Sverige 16 11 Högst 9 år i Sverige 29 19 Födda i övriga världen Minst 10 år i Sverige 32 16 Högst 9 år i Sverige 31 ** 27 ** Alla (oavsett födelseland) 16 9 Antalet i urvalet alltför litet. * Övriga Europa, USA, Kanada, Japan, Australien eller Nya Zeeland. ** Beräknat som ett genomsnitt för första kvartalen 2002 och 2003. Källa: LO-rapporten Anställningsformer och arbetstider 2003. Tabell 3 30 000 felsysselsatta Enligt LO-rapporterna finns det relativt många anställda med utländsk bakgrund som har mycket kort formell utbildning. De skulle behöva stöd för att komplettera sin utbildning och även vidareutbilda sig. Det är också mycket tydligt i LO-statistiken att det finns stora grupper högutbildade anställda med utländsk bakgrund som i dag inte får arbetsuppgifter som motsvarar deras utbildning. Bland arbetare är det många gånger fler personer med utländsk bakgrund som har högskoleutbildning jämfört med dem som är födda i Sverige. Även Integrationsverket hävdar att det finns en bristande förmåga att värdera och ta tillvara utländsk kompetens på den svenska arbetsmarknaden. Enligt Integrationsverket finns det en potential på 30 000 felsysselsatta eller icke sysselsatta akademiker i Sverige som är utrikes födda. Typexemplet är professorn som kör taxi. Deras siffra 30 000 bygger på en jämförelse med sysselsättningsgrad och kvalifikationer hos inrikes och utrikes födda. 14

Utbildningsnivå första kvartalet 2003 för kvinnliga arbetare efter födelseland (procent) Förgymn. utbildn. Gymnasial utbildning Eftergymn. utbildn. Uppgift saknas mindre än 2 år 3 år högst 2 år mer än 2 år 2 år Summa Född i Sverige Två svenskfödda föräldrar 25 15 30 23 5 2 0 100 En utlandsfödd förälder 22 14 28 25 8 2 1 100 Två utlandsfödda föräldrar 27 8 26 29 7 3 0 100 Alla födda i Sverige 24 14 31 23 5 2 1 100 Född i övriga Norden Minst 10 år i Sverige 34 24 25 10 5 2 0 100 Högst 9 år i Sverige Född i övriga Europa, m m* Minst 10 år i Sverige 24 11 23 25 10 6 1 100 Högst 9 år i Sverige 25 5 10 34 11 9 6 100 Född i övriga världen Minst 10 år i Sverige 32 9 17 28 9 3 2 100 Högst 9 år i Sverige 35 4 16 19 3 12 11 100 Alla kvinnliga arbetare 25 14 29 23 6 2 1 100 Antalet i urvalet är alltför litet. * Övriga Europa, USA, Kanada, Japan, Australien eller Nya Zeeland. Källa: LO-bearbetningar av SCBs arbetskraftsundersökningar första kvartalet 2003. Tabell 4 Utbildningsnivå första kvartalet 2003 för manliga arbetare efter födelseland (procent) Förgymn. utbildn. Gymnasial utbildning Eftergymn. utbildn. Uppgift saknas mindre än 2 år 3 år högst 2 år mer än 2 år 2 år Summa Född i Sverige Två svenskfödda föräldrar 28 3 39 23 5 1 1 100 En utlandsfödd förälder 24 4 37 28 5 2 0 100 Två utlandsfödda föräldrar 24 1 34 30 7 1 3 100 Alla födda i Sverige 28 3 39 23 5 1 1 100 Född i övriga Norden Minst 10 år i Sverige 40 8 36 14 1 1 0 100 Högst 9 år i Sverige Född i övriga Europa, m m* Minst 10 år i Sverige 21 4 33 28 10 4 0 100 Högst 9 år i Sverige 7 6 13 53 12 5 4 100 Född i övriga världen Minst 10 år i Sverige 28 5 25 24 12 5 1 100 Högst 9 år i Sverige 25 8 4 23 17 12 11 100 Alla manliga arbetare 28 3 38 23 5 2 1 100 Antalet i urvalet är alltför litet. * Övriga Europa, USA, Kanada, Japan, Australien eller Nya Zeeland. Källa: LO-bearbetningar av SCBs arbetskraftsundersökningar första kvartalet 2003. Tabell 5 15

Vilka är orsakerna till arbetslöshet och låg sysselsättning? Integrationsverkets studier 2002 och 2003 visade att orsakerna till skillnader i sysselsättning mellan olika grupper i befolkningen inte i första hand låg hos egenskaper hos individerna själva. Den lägre sysselsättningen berodde alltså inte på bristande språkkunskaper, fel utbildning eller på att man inte söker jobb lika aktivt som andra. Förklaringarna låg utbildningsnivå och låg sökaktivitet kan helt och hållet avfärdas, står det i rapporten från Integrationsverket 2002, som fortsätter: Även om goda kunskaper i svenska är en viktig faktor så kvarstår att goda kunskaper i svenska inte är tillräckligt för att utrikes födda ska ha samma chanser på arbetsmarknaden som inrikes födda. Integrationsverket efterlyste både 2003 och 2004 mer forskning om orsaker till diskriminering och strukturella förändringar på arbetsmarknaden, som till exempel ökade krav på språkkunskaper. Verket menade att det redan då fanns tydliga och klara slutsatser om vad som borde göras. Åtgärder för integration Integrationsverket har dragit slutsatsen att det är viktigt att: 1. motverka diskriminering vid anställning, avsked och befordran 2. fortsätta förbättra undervisningen i svenska genom att kombinera undervisningen i svenska med arbetspraktik för att skapa kanaler till den svenska arbetsmarknaden 3. prioritera utrikes födda på arbetsförmedlingarna för att kompensera bristande nätverk 4. ta tillvara de positiva resultat som finns av den mentorsverksamhet som sker inom en del yrkessammanslutningar. Tre av dessa fyra åtgärder (2 4) har att göra med att stärka nätverk och kontakter med arbetsmarknaden för den arbetssökande, det vi här kallar fadderskap. Integrationsverket konstaterar att detta vore värdefulla insatser, men att det saknas kunskaper och utvärderingar som säger hur dessa insatser ska utformas. Den här förstudien vill bidra med sådana exempel och erfarenheter. 16

Resan till arbetslivet Det finns många avtagsvägar och hållplatser för den som ska resa längs vägen in till det svenska arbetslivet. Det är en lång färd som alltför sällan leder till målet delaktighet i arbetsliv och samhälle. Orsaken till detta är som vi sett inte bristande språkkunskaper eller brist på energi när man söker jobb. Den viktigaste orsaken till utanförskap enligt Integrationsverket handlar om efterfrågesidan, det vill säga i uppfattningar och värderingar av personer från andra länder och deras kompetens. I denna förstudie presenteras steg för steg några olika modeller och metoder för att underlätta resan till arbetslivet för alla dem som kommit till Sverige. 1. Nyanländ Det första steget för många är när man anländer till gränsen som ensam flykting eller kanske som anhörig till någon som redan bor i Sverige. Allt fler kommer också genom den fria rörligheten inom EU för att arbeta och bo i Sverige. Nästa steg är när man funnit ett eget boende, en bostad på en flyktingförläggning eller boende hos familj eller vänner. Nu gäller det att lära känna det nya landet, att lära sig det svenska språket och att skapa nya kontakter och nätverk. Behovet av att lära känna det nya landet kan finnas efter många år i Sverige. 2. Att söka jobb Utbildningen i svenska utvidgas efter hand till yrkespraktik och mer yrkesinriktad utbildning. En del upptäcker möjligheten att validera sina tidigare yrkeskunskaper. Andra fastnar på resan i långtidsarbetslöshet och vandrar mellan olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder, egna studier och projektanställningar. Åter andra förblir i många år helt utanför arbetsmarknaden utan närmare kontakter med människor i samhället utanför den närmaste kretsen av familj och landsmän. Detta utanförskap kan gå i arv till nästa generation. 3. På jobbet Trots alla hinder är det ändå många som hittar ett arbete och ett eget boende. En del har ett jobb redan när de anländer. Men resan är inte slut då, för med ett arbete öppnar sig nya perspektiv. Det blir viktigt att hitta vidare till det jobb man är utbildad för och att få del av utveckling och lön på samma villkor som andra. Goda kontakter med arbetsgivare och arbetskamrater blir då viktiga för att man inte ska fastna i okvalificerade och otrygga jobb. 17

4. Aktiv i facket Med jobbet följer möjligheten att vara fackligt aktiv. Möjligheten att vara med i facket används i princip lika ofta av alla, oavsett om man är född i Sverige eller i något annat land, och oavsett hur länge man bott i Sverige. Det som skiljer sig åt är fördelningen av förtroendeuppdrag, som är ojämnt fördelad mellan olika grupper. LO har 175 000 förtroendevalda, drygt 15 000 är födda utomlands. Men ju högre upp i de olika organisationernas hierarki man kommer, desto färre fackligt aktiva har utländsk bakgrund. Aktiva i facket har även en rad möjligheter att verka för fadderskap inte bara i den egna fackliga organisationen utan även i samarbete med andra aktiva inom arbetarrörelsen och föreningslivet. 18

1. Nyanländ att lära känna det nya landet Under den första tiden i det nya landet behövs grundläggande kunskaper om språk och samhälle. Nu tas de första personliga kontakterna för att orientera sig i det nya livet, och här görs de första erfarenheterna av att känna sig välkommen till landet. Redan här kan det fackliga fadderskapet börja. Behovet av att orientera sig i och att känna sig välkommen till arbetslivet kan vara minst lika stort för människor som bott i många år i Sverige och som aldrig fått fotfäste på arbetsmarknaden, särskilt om man bor i ett område med en stor andel utlandsfödda och där många inte har arbete. Arbetssätt och aktiviteter Den första tiden kan det handla om att skapa kontakt mellan de nyanlända och människor som är etablerade i landet. De som vill erbjuda ett fackligt fadderskap, till exempel ett fackligt nätverk eller en fackklubb, kan få kontakt med nyanlända med hjälp av Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten, men också med hjälp av inbjudningar och annonser i lokalpress och på anslagstavlor, gärna på olika språk. Man kan ordna studiecirklar eller andra regelbundna träffar i studieförbund, föreningsliv och inte minst i bostadsområdet, där man pratar om det som känns aktuellt och viktigt och till exempel göra studiebesök på skolor, arbetsplatser och myndigheter i trakten eller bjuda in gäster till gruppen. Det kan också handla om att lära känna varandra, dela med sig av grundläggande kunskaper om samhället och hjälpas åt att hitta vidare vägar och kontakter till yrkeslivet. Förväntningar på mötet, erfarenheter av arbete och yrkeskunnande är viktiga samtalsämnen särskilt i studiecirklar som leds av de fackliga organisationerna. Aktiviteterna ovan kan kompletteras med aktiviteter som utflykter, idrott, resor, studiecirklar, klädbytardagar, dans, konstnärligt skapande och matlagning. Under dessa första möten kan en cirkelledare eller samordnare hjälpa deltagarna vidare till mer långvariga kontakter med fackliga faddrar inom deltagarnas nuvarande eller planerade yrken, branscher och förbund. Med hjälp av Migrationsverket och genom personliga samtal kan man tidigt få reda på mer om deltagarnas yrkeserfarenheter och utbildning. 19

Exempel 1: Nyanländ Se dig om introduktion av flyktingar I mellersta Sverige har åtta LO-distrikt bedrivit ett gemensamt projekt med introduktion av nyanlända asylsökande i samhället. Projektet heter Se dig om, och det startades på initiativ av LO-distriktet i Värmland, i ett samarbete mellan LO och Migrationsverket som bidrog med projektmedel. Det praktiska arbetet inleddes med att man anställde Rama Younan från LO-distriktet i Västmanland som projektledare. Hon började med att söka upp kontaktpersoner på flyktingförläggningarna, integrationsansvariga på de åtta LO-distrikten i Mellansverige och cirkelledare på lämpliga orter. En uppstarts- och utbildningsdag för cirkelledare och faddrar genomfördes i Västerås. Medverkade gjorde Migrationsverket, Västerås folkhögskola, LO och projektledaren. Dagen samlade 15 deltagare de flesta från Migrationsverket och flyktingförläggningarna. Ett praktiskt uppsökeri genomfördes av projektledaren inom de åtta länen i större omfattning än planerat, med lokala överläggningar, kontaktsökande och information. Syftet var att hitta cirkelledare och få igång informationsinsatser och engagemang på lämpliga orter. Lokala upptakter genomfördes i sex län, på de orter där personer successivt hade engagerat sig den hösten. Vid årsskiftet 2002 2003 hade man sju stycken grupper igång. Ytterligare tre grupper startade i januari 2003 (två i Fagersta och en i Filipstad) och man gjorde förberedelser för en grupp i Södermanland. Informationsinsatserna genomfördes i studiecirklar med flyktingarna. Varje grupp träffades i 120 timmar. Positiva erfarenheter Det fanns ett stort intresse bland de asylsökande att få delta i studiecirklarna. Projektledaren medverkade som cirkelledare, för att få erfarenheter och dra lärdomar i det fortsatta projektarbetet. De asylsökande i cirklarna fick mer förståelse för vad Migrationsverket och facket gör. Migrationsverket hade uppgifter om yrke och utbildning och hjälpte till att hitta intresserade deltagare. Inom LO och Migrationsverket har man fått djupare insikt om varandras verksamheter och arbetsformer. 20