Bildningsförvaltningen BF 221 1 2015-11-16 FÖRSKOLAN REGNBÅGEN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015 /2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan för Regnbågens förskola Syfte Syftet med planen är att förebygga och förhindra att diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling uppstår bland barn eller vuxna på förskola och övrig verksamhet. Uppföljning och Redogörelse Vi har under året försökt att finnas nära där barnen tyckt att det varit lite jobbigt att vara. Bland annat i häckarna och andra lite undanskymda platser. Vi har inte fått gehör för att flera av barnen och personalen tycker att det är mörkt på flera platser på vår gård och att man känner sig utsatt där ibland. Ibland uppstår det konflikter vid öppning av uteförråd och då gäller det att finnas nära för att kunna hjälpa och stötta. För att kunna arbeta fram en tydlig och välgrundad plan krävs det både medverkan av personal och barn. Föräldrarna kommer att vara delaktiga i samband med utvecklingssamtal och föräldraråd. Arbetsmiljöenkät: april, maj, för personal Utvecklingssamtal: 1-2 ggr/läsår Utvärderingsdagar för personal: juni Föräldraförening. Föräldraråd: 1 gång per läsår Personalens observationer: görs kontinuerligt Kartläggning Utvärderingsdagarna i juni för personal: Sammanställningen för årets arbete med en trygg miljö tas upp och vi försöker lägga den första byggstenen till målen för kommande läsår vad det gäller likabehandlingsplanens prioriterade områden att arbeta med för kommande läsår. Förskolans prioriterade mål för läsåret. Med utgångspunkt från resultatet av förskolans kartläggning väljer vi de områden som ska lyftas fram som prioriterade mål i likabehandlingsplanen under året. Arbetet ska vara klart så att likabehandlingsplanen ska kunna läggas ut på områdets hemsida senast den sista oktober. Föräldrarådets medverkan i kartläggningsarbetet. Skolledning och föräldrarepresentanter i förskolans och skolans föräldraråd tar upp frågan kring trygga och otrygga platser på sista föräldrarådet för terminen i maj månad. På mötet diskuteras innehållet i förskolans likabehandlingsplan. Förslag till förändringar och förtydliganden som lyfts fram antecknas och tas med i arbetet inför kommande plan. Analys och Insatser För att personal och barn ska känna trygghet i situationen när man är ute på gården sen eftermiddag behövs mer belysning och avskärmningar/delning av gården. Detta tas upp i skyddsronden i november.
Vi behöver även vara uppmärksamma och närvarande på vad som sker mellan barnen i häckarna runt staketet, lekstugan och andra lite undanskymda platser. Vi jobbar just nu mycket med att få upp hörstyrkan hos oss personal. Vilket betyder att vi medvetet lyssnar på vad barnen säger, gör och menar. Det förebyggande arbetet bygger på den årliga analysen och de mål som upprättas utifrån den. Mål:. Personal på förskolan ansvarar för att följande verksamhet genomförs: Alla ska känna sig trygga och respekterade. Mobbning och kränkande behandling ska motarbetas. Alla utvecklar sin identitet, självständighet och tillit till sin egen förmåga och känner sig trygga i detta. Vid varje konflikt genast ta och reda ut händelsen genom samtal och i de fall som behövs gå vidare med till förskolechef. Ansvarig: personal som sett händelsen. Frågan enskilda barn ska tas upp på informationsmötena varje vecka för att uppmärksamma all personal på ärenden som alla behöver ha vetskap om. Särskild observation kan ske av enskilt barn då sådant behov uppkommer. /förskolechef. Åtgärder De åtgärder vi gör för att främja likabehandling samt förebygga och förhindra att trakasserier och kränkande behandling uppstår ser ut på följande sätt: Alla barn ska ha social och emotionell träning under vårt dagliga och kontinuerliga arbete. Vi känsla i gruppen - vi stimulerar barns individuella utveckling likväl som vi stimulerar gruppens utveckling. Vi ska lära dem att ingå i olika grupper: t ex tvärgrupper, besök mellan avdelningarna och sammanslagningar vid lov. Dels minskar risken för fasta positioner i gruppen men det ökar också barnens självförtroende när de klarar av att samarbeta med många olika personer. Sociala mål för alla barn - Den individuella stöttningen är viktig så att alla barn får lika förutsättningar för att kunna ta till sig kunskaper och utvecklas. I vissa lägen kan det också vara nödvändigt att behandla barn olika för att på så vis ge dem lika förutsättningar. Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att reflektera om barns olika behov. Det är också viktigt att det alltid finns närvarade vuxna som hjälper till. Högprioritera språket Genom att prata mycket med barnen och sätta ord på allting ger vi barnen ett rikt ordförråd. Vi ska uppmuntra föräldrar som talar ett annat språk än svenska som modersmål att fortsätta med det, eftersom det är så viktigt att det förblir en god kontakt mellan barn och föräldrar. Personalen ska vara uppmärksam på om föräldrarna behöver tolk vid olika samtal och ska då alltid erbjuda dem det.
Vi har möjlighet till både personlig tolk och tolk via telefon och detta ska vi använda oss av så att vi vet att föräldrarna får korrekt information. Vi vuxna ska vara goda förebilder - Att vara en god förebild är en given del i vårt arbete. Barn gör inte som vi säger utan som vi gör! Att vara en god förebild är en uppgift som kräver att vi granskar och funderar över vårt eget beteende mot såväl barn som vuxna. Genom att vi vuxna är trygga i oss själva, lyhörda för barnen, sätter tydliga gränser, visar empati och respekt så kommer vi också att kunna ge barnen en god grund att stå på. Vårdat språk - Några svordomar, kränkande tilltal, blickar eller viskningar är aldrig tillåtet vare sig bland barn eller vuxna. Se till hela barnens situation, både vad det gäller förskola och hem - Vi vuxna ska lyssna aktivt på barnen. Vi ska bekräfta deras känslor och bemöta varje barn individuellt. Det är viktigt att vi är tydliga med att visa att alla barn är lika mycket värda. Personalen måste vara extra observanta på kamratskapet i grupperna och sammanhållningen. Detta beroende på att vi har barn från många olika länder och kulturer samt barn med olika social bakgrund och handikapp. Vi måste vara observanta på det sociala samspelet mellan barn, mellan barn och vuxna och mellan oss vuxna. Konsekvent beteende Vi (personalen) måste alltid följa beslutade regler och får aldrig gå förbi utan att reagera och agera. För att få en bra och lugn arbetsmiljö för barn och personal krävs ett ständigt och kontinuerligt värdegrundsarbete. Delaktig personal - Vuxna ska i möjligaste mån sträva efter att vara med barnen i alla situationer för att se och upptäcka tendenser till uteslutning eller kränkningar tidigt. Delaktiga föräldrar: - Genom ett aktivt föräldraråd, föräldramöten och övriga föräldraföreläsningar med olika diskussionsfrågor får vi ett bra samarbete mellan oss och hemmet. I detta gäller det också att personal bemöter föräldrarna med respekt och är lyhörda för deras tankar och åsikter. Vi förväntar oss givetvis ett likadant bemötande tillbaka. Ansvarig: Förskolechef och all personal Framtagande av årlig likabehandlingsplan - Varje avdelning ska gå igenom planen på första föräldramötet. Den ska även vara en punkt på barnens utvecklingssamtal. Synpunkter från föräldrar är viktiga att ta med. Den färdiga planen ska även finnas på hemsidan. och förskolechef Trivselregler och hur vi är mot varandra är något som varje förskoleavdelning jobbar med olika mycket på grund av barngruppens sammansättning.
Åtgärder för innevarande år Visa respekt för barn och vårdnadshavare och arbetskollegor. Vi vuxna strävar efter att vara närvarande i alla situationer med barnen och sätta tydliga gränser och vara konsekventa. Ge barnen tid att utvecklas individuellt och i grupp, samtidigt som vi vuxna stöttar, uppmuntrar och ser det enskilda barnet i gruppen Ständigt jobba med förskolans värdegrund, barnsyn och uppdrag enligt Lpfö 98.(rev.2010). Vad gör vi om något händer! Anmälningsskyldighet Det är huvudmannen som har det yttersta ansvaretet för arbetet mot kränkningar i verksamheterna och som kan, förutsatt att det finns ändamålsenliga och effektiva system, uppmärksamma och rikta resurser till verksamheterna. Förskolepersonals och förskolechefs anmälningsskyldighet enligt 6 kap.10 skollagen är direkt kopplad till huvudmannens skyldighet att skyndsamt utreda omständigheterna. Anmälningsskyldigheten omfattar alla situationer där barn och personal upplever sig ha blivit utsatta för kränkande behandling. Det skall med andra ord inte göras någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls till förskolechefen eller huvudmannen(se SKOLFS 2012:10) Arbetsgång 1. Anmäl direkt till förskolechef eller huvudman! Använd Blankett: BF 221 2 Rapport om kränkande behandling. Denna anmälan diarieförs och bevaras på berörd enhet. En kopia av ärenderapporten skickas direkt till huvudmannen d.v.s. bildningskontoret i Emmaboda kommun. 2. Uppföljning av ärenden använd blankett BF 221-3. Lämna blankett till förskolechef/rektor/chef och en kopia till huvudman. Arbetsgång vid trakasserier eller annan kränkande behandling när det gäller handlingar mellan barn - barn 1. Personal på förskolan har samtal med de inblandade och utreder var som hänt, så snart som möjligt (små konflikter kan lösas redan här). 2. Vid behov genomförs allvarssamtal med alla inblandade och man gör tillsammans en överenskommelse så att händelsen ej ska upprepas.- skriftlig dokumentation av ärendet.
3. Vid allvarliga former av kränkningar tas kontakt med hemmet och förskolan har samtal med alla inblandade. Information samlas in om kränkningen. Först samtalar man med den som kom med information och sedan den som blivit utsatt och dess föräldrar. Oanmält samtal med mobbarna. Samtal hem till mobbarnas föräldrar. Uppföljningssamtal med mobbarna. Samtal med den som blivit utsatt. Uppföljningssamtal med mobbarna efter 1-2 veckor. Skriftlig dokumentation av ärendet. Om den kränkande behandlingen inte upphör: Anmälan till Individ och Familj Omsorgen (IFO). Förskolan fortsätter att arbeta med att få stopp på kränkningen. Anmälan ska ske till huvudman. Arbetsgång vid diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling (Förskolans personal barn): Om en personal misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling av ett barn bör förskolechef ansvara för utredningen. Om förskolechef misstänks för att ha utsatt ett barn för trakasserier eller kränkande behandling är det huvudmannen som utser utredare av ärendet. Arbetsgång vid indirekt diskriminering (förskolan barn eller barngrupp) 1. Förskolechef eller motsvarande träffar barn eller barngrupp för samtal kring den upplevda diskrimineringen. 2. Förskolechef gör utifrån det tillsammans med förskolans personal en bedömning vilka åtgärder förskolan skall vidta för att diskrimineringen skall upphöra och hur förskolan ska arbeta för att motverka att en liknande situation uppstår. 3. Förskolechef kontaktar berörda vårdnadshavare och informerar om mötet med barn/barngrupp och hur förskolan kommer att arbeta med ärendet för att lösa det. 4. Uppföljning med berörda parter efter, en utifrån ärendet, lämplig tid. 5. Skriftlig dokumentation av ärendet. Rutin för hur vårdnadshavare/barn går tillväga för att rapportera när ett barn upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. När vårdnadshavare eller barn får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling meddelas detta till förskolans personal. Rutin för dokumentation av händelser och åtgärder. En anmälan av kränkning/trakasseri eller diskriminering skall dokumenteras i samband med att den uppdagas. Berörd personal ansvarar för att dokumentering sker. Använd Blankett: BF 221 2 Rapport om kränkande behandling. Denna anmälan diarieförs och bevaras på berörd enhet. En kopia av ärenderapporten skickas direkt till huvudmannen d.v.s. bildningskontoret i Emmaboda kommun. Övriga inkomna eller upprättade handlingar sparas och arkiveras på enheten.
Dokumentation sker kontinuerligt i ärenden kring kränkning/trakasserier och diskriminering. Förvaring av förda anteckningar sker på expeditionen. Varje personal ansvarar för att dokumentering sker. Inkomna skrivelser från föräldrar sparas och arkiveras på expeditionen. En gång per månad går förskolechef och personal igenom pärmen så att man kan se var händelserna sker och vilka som är inblandade. Dokumentationen ska ge svar på frågorna: När hände det? Var hände det? Vilka var inblandade? Vad var det som hände? Hur agerar vi? Åtgärder? Vad gör vi för att förhindra att det händer igen? När skall uppföljning ske? VIKTIGT att vi alla har ett gemensamt ansvar personal och föräldrar. Vi kan på inget sätt acceptera att någon känner sig kränkt av varken barn eller personal.
Rutin för uppföljning på tre nivåer Enhetens rutin för hur varje enskilt fall följs upp. Använd blankett BF 221-3 vid uppföljningssamtal. Förskolechef och personal och elever gör löpande avstämningar på pågående ärende. Årlig uppföljning och utvärdering av Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Likabehandlingsplan. Uppföljning klar senast 15 oktober innevarande år. Redogörelse över hur planerade åtgärder har genomförts under året. Redogörelsen tas med i efterföljande års plan. Huvudman Bildningskontoret, följer varje år upp alla enheters gjorda och planerade insatser och åtgärder. Verksamheternas årliga sammanställningar skall vara bildningskontoret tillhanda senast 15 oktober innevarande år. Som avslutning vill vi ge ett utdrag ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.2010) där vi kan läsa följande: Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra skall stödjas. Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund.