UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Juridisk översiktskurs Kursrapport för Juridisk översiktskurs 15 hp Höstterminen 2014 Vårterminen 2015
1. Kursens innehåll Juridisk översiktskurs, 15 högskolepoäng (hp), är en fristående kurs som i första hand vänder sig till dem som vill ha en praktiskt användbar allmänbildning i grundläggande vardagsjuridik. Under kursens gång behandlas framför allt civil-, straff- och processrätt, men även offentlig rätt samt anknytande EU-rätt. Undervisningen har bedrivits vid Campus Gotland. Kursen är vilande från och med höstterminen 2015. Värderingar och åtgärder Kursen Juridisk översiktkurs bygger på ett väl inarbetat koncept och såväl Uppsala universitet som Högskolan på Gotland har tidigare givit var sin version av kursen. I samband med att lärosätena gick samman under sommaren 2013 övertog Juridiska institutionen ansvaret för den juridiska översiktskurs som fram till sammangåendet givits i Visby. Inför höstterminen 2013 genomgick kursen en genomgripande omarbetning i syfte att anpassa kursen till de pedagogiska grundidéer som präglar juristutbildningen vid Uppsala universitet (se Studiehandboken s. 21 ff). Juridisk översiktskurs vid Campus Gotland har också ämnesmässigt i allt väsentligt motsvarat sin föregångare vid Uppsala universitet. Liksom inledningsvis anmärkts är kursen vilande från och med höstterminen 2015 och några förändringar med avseende på kursens utformning är inte planerade. 2. Kursens uppbyggnad Kursen har givits som halvfartskurs. Undervisningen har typiskt sett omfattat ett seminarium i veckan. Därutöver har förekommit biblioteksundervisning, författande av en individuell betygsgrundande promemoria samt ett rättegångsbesök. Kursen har avslutats med skriftlig tentamen. Den följande mer ingående beskrivningen gäller kursens uppbyggnad under höstterminen 2014. Kursen inleddes med en introducerande föreläsning under vecka 36. Under vecka 37 47 följde seminarieundervisning i civilrätt (avtalsrätt, köprätt, konsumenträtt, fastighetsrätt, hyresrätt, krediträtt, arbetsrätt, associationsrätt, familjerätt och skadeståndsrätt); vecka 44 gavs biblioteksundervisning. Vecka 48 50 ägnades åt straffrätt och processrätt. Under vecka 50 genomfördes ett rättsgångbesök under handledning. Vecka 51 skedde inlämning av individu-
ella promemorior. Vecka 52 1 var undervisningsfria. Under vecka 2 studerades förvaltningsrätt och EU-rätt. Skriftlig tentamen ägde rum vecka 3. Under vårterminen 2015 hade kursen följande uppbyggnad: introducerande föreläsning (vecka 4), seminarieundervisning i civilrätt (vecka 5 16), biblioteksundervisning (vecka 10), straffrätt och processrätt (vecka 17 respektive 19), domstolsbesök (vecka 19) samt förvaltningsrätt och EU-rätt (vecka 21); individuell promemoria lämnades in vecka 21 och skriftlig tentamen ägde rum vecka 23. Omtentamen arrangerades den 4 mars samt den 17 augusti. Undervisningen har till största delen bedrivits i seminarieform. Lärarnas samlade uppfattning är att seminarierna har fungerat mycket bra. Kursvärderingarna ger dock inte tillräckligt underlag för att uttala sig närmare om hur studentgrupperna upplevt kursen. De omdömen som förekommer i värderingarna är emellertid genomgående mycket positiva. Mot bakgrund av att kursen är vilande är det inte för närvarande aktuellt med någon ändring av kursens uppbyggnad. 3. Kursens mål Kursens mål återges i kursplanen, bilaga 1. Kursvärderingarna ger inte tillräckligt underlag för att bedöma studenternas upplevda grad av tydlighet avseende målbeskrivningen och måluppfyllelse. De omdömen som förekommer i värderingarna är emellertid mycket positiva. 4. Kursens bärande pedagogiska idéer Kursen bygger på studenternas självständiga arbete, på deras gemensamma arbete i basgrupper och på lärarledd diskussion vid seminarier. Kursens grundläggande pedagogiska idéer överensstämmer med de pedagogiska idéer som gäller för juristprogrammet vid Uppsala universitet i stort (se Studiehandboken, särskilt s. 21 ff).
De allra flesta undervisningstillfällena utgörs av seminarier som är problemorienterade. Varje basgruppsmedlem förväntas vara beredd att redogöra för basgruppens resonemang och studenterna uppmanas att låta denna uppgift cirkulera. Även i övrigt förutsätter seminarierna ett aktivt självständigt arbete av studenterna. Delar av vissa seminarier leds av en ordförandegrupp, varvid de övriga basgrupperna har till uppgift att framföra argument för olika sidor i fiktiva tvister. Därigenom ges studenterna inblick i olika juristroller. Vidare ges studenterna i uppgift att författa en promemoria i anvisat ämne och därvid självständigt söka och bearbeta juridiskt källmaterial. Praktisk juridisk verksamhet konkretiseras genom ett rättegångsbesök. Kursen fungerar väl och kursvärderingarna pekar på att upplägget är mycket uppskattat. Några förändringar är inte planerade i denna del. 5. Examination och betygspåverkande faktorer Vid de två kurstillfällena under läsåret 2014/2015 var det maximala betygsgrundande poängantalet 56. För att erhålla godkänt betyg på kursen krävdes 28 poäng och för betyget VG krävdes 42 poäng. Av maxpoängen var det möjligt att erhålla 48 poäng vid den avslutande tentamen och 8 poäng från den individuella promemorian (ca 4 sidor; 10 000 tecken). För höstterminen 2014 hölls ordinarie tentamen den 15 januari 2015. Omtentamen gavs den 4 mars. För vårterminen 2015 hölls ordinarie tentamen den 1 juni. Omtentamen gavs den 17 augusti. Systemet med tentamen och betygsgrundande promemoria skapar en förhållandevis allsidig examination. Några förändringar är inte planerade i denna del. 6. Basgruppsverksamheten i undervisningen Varje seminariegrupp har varit indelad i basgrupper med tre till fem studenter i varje basgrupp. Basgruppens viktigaste funktion är att förbereda seminarierna. Vid seminarietillfällena
redovisar basgrupperna sina lösningsförslag. Under kursen agerar varje basgrupp såväl ordförande som företrädare för part vid olika fiktiva tvister. Det förekommer ingen basgrupphandledning och basgrupperna är intakta under hela kursen. Basgruppssystemet har fungerat mycket bra. Några förändringar är inte planerade i denna del. 7. Inslag av skrivträning Varje student skriver en individuell promemoria om cirka fyra sidor. Promemorian poängsätts och kan ge maximalt åtta poäng att lägga till tentamensresultatet. Studenterna får en utförlig individuell skriftlig kommentar till sin promemoria. Under läsårets båda kurstillfällen har de ämnen som studenterna anvisats att skriva om rört olika familjerättsliga frågor. Antalet ämnen var sex under båda terminerna. Fördelningen har genomförts så att medlemmarna i respektive basgrupp har valt sitt ämne. Studenterna har erhållit sina respektive ämnen under första delen av kursen och har på så sätt kunnat anknyta biblioteksundervisningen till författandet av promemorian. Inlämningen av promemorian har skett via urkund. Rättningen av promemoriorna har genomförts enligt de riktlinjer som framgår av undervisningsplanen. Däri anges bland annat fem kriterier som rättande lärare särskilt ska värdera vid rättningen. Under läsårets båda kurstillfällen gjordes bedömningen av promemoriorna av en universitetslektor. Skrivuppgifter fungerar erfarenhetsmässigt väl som undervisningsmoment. Promemoriorna vid de två kurstillfällena har också, särskilt med beaktande av att kursen är en introducerande kurs, överlag hållit förhållandevis god kvalitet. Viss variation i utfallet förekommer, vilket kan förklaras av att studenterna lägger ned olika mycket tid på skrivandet, jfr föregående kursrapport. Dessa olikheter kan möjligen förklaras av att kursen vänder sig till en bred krets presumtiva deltagare.
8. Inslag av muntligt framförande Seminarieverksamheten ställer krav på aktivt deltagande och härigenom omfattar kursen inslag av muntligt framförande. Några förändringar är inte planerade i denna del. 9. Inslag av rättsteknikträning Den skriftliga promemorian utgör en viktig övning i rättsteknik. De anvisade ämnena förutsätter att studenterna självständigt söker och använder juridiskt källmaterial. Kursen fungerar bra i detta avseende. Med hänsyn till att kursen är översiktlig och introducerande planeras inte heller någon förändring i denna del. 10. Värdering av de olika undervisningsformerna Kursens undervisningsformer anges ovan under 2. Kursens uppbyggnad. Liksom anges där fungerar kursens undervisningsformer mycket bra; kursupplägget är uppskattat och någon förändring är inte planerad. 11. Kurslitteraturen Kurslitteraturen framgår av bilagda undervisningsplaner. 12. Internationalisering Kursen omfattar ett undervisningstillfälle med fokus på EU-rätt. För övrigt ägnas uppmärksamheten åt svensk rätt. Kurslitteraturen är på svenska. Några förändringar är inte planerade i denna del.
13. Hållbar utveckling Hållbar utveckling har i någon mån berörts i anslutning till behandlingen av härtill anslutande EU-rättsakter. Någon mera genomgripande behandling av hållbar utveckling som rättsligt relevant samhälleligt mål har inte kunnat genomföras. Några förändringar är inte planerade i denna del. 14. Genus och andra kritiska perspektiv Kursens promemoria skrivs i familjerätt. Flera av de anvisade ämnena kan på ett naturligt sätt knytas till genusteori och studenterna uppmuntras att anlägga ett brett perspektiv på sina ämnen. Även familjerättsseminariet erbjuder goda möjligheter härvidlag. Någon förändring är inte planerad i detta avseende. 15. Former för kursvärdering Kursvärdering har gjorts i Studentportalen. Svarsfrekvensen var 4 procent av studenterna för höstterminen och 18 procent av studenterna för vårterminen. Den låga svarsfrekvensen kan delvis förklaras av att flera av de registrerade deltagarna inte påbörjat kursen alternativt inte avslutat densamma. Sannolikt skulle svarsfrekvensen också ha varit högre om kursvärderingarna påannonserats och genomförts i slutet av den schemalagda delen av kursen. 16. Lärargruppens sammansättning och kompetens Lärarlaget bestod höstterminen 2014 av sex lärare, varav två universitetslektorer, en juris doktor, två doktorander och en lagman. Under vårterminen 2015 bestod lärarlaget av 7 lärare, varav två universitetslektorer, en juris doktor, tre doktorander och en lagman. Lärarna har i
möjligaste mån beretts utrymme att undervisa inom sina respektive specialområden. Det betyder att lärarlagets ämneskompetens varit hög. Beträffande könsfördelningen kan noteras att fyra av lärarna under hösten 2014 är kvinnor och två är män. Motsvarande siffror för våren 2015 är fyra kvinnor och tre män. Biblioteksundervisningen genomfördes av kvinnor. Under hösten 2014 genomfördes ca 44 procent av seminarierna av män och 56 procent av kvinnor. Våren 2015 var procentfördelningen helt jämn. De omdömen som förekommer i kursvärderingarna rörande lärarna är överlag goda. En bidragande orsak till detta kan ha varit ambitionen att undervisningen ska bedrivas av lärare med särskild kompetens inom respektive ämne. 17. Kursens timtilldelning Kursen omfattar 15 hp och timtilldelningen är därmed 45 timmar exklusive kursföreståndarnedsättning och justering för undervisning på annan ort. Uppsala den 15 februari 2016 Peter Strömgren Kursföreståndare