Kom och bygg framtidens. kommun

Kom och bygg framtidens kommun

Innehåll Kommunen i omvandling 3 Kommunens verksamhet i framtiden 5 1 Bildning 6 2 Välfärd 7 3 Delaktighet och gemenskap 8 4 Näringar och sysselsättning 10 5 Livsmiljö 12 6 Självstyrelse 13 7 Utveckling och partnerskap 14 Nya verksamhetssätt tryggar verksamheten 15 Redaktör: Sini Sallinen Bilder: Finlands Kommunförbund och Kuvitellen ISBN 978-952-293-467-3 (pdf) Finlands Kommunförbund Helsingfors 2017 Finlands Kommunförbund Andra linjen 14 00530 Helsingfors Tfn 09 7711 fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi www.kommunerna.net

Kommunen i omvandling Kommunen skapar själv sin framtid: genom sin verksamhet, sitt arbete och sina val formar och utvecklar kommunen sin verksamhetsmiljö. De självstyrande kommunerna kommer också i framtiden att vara betydande aktörer i det finländska samhället. De främjar den lokala samhörigheten, välfärden och livskraften. Kommunen står inför förändringar. Framtidens kommun påverkas av globala trender som förändrar invånarnas behov och beteenden, exempelvis den intelligenta teknologins genombrott, klimatförändringen och naturresurserna, överraskningarnas ekonomi, att ytterligheter accentueras, mångsidigare inflytande och beslutsfattande. Och också den nya välfärden, befolkningen och den regionala särutvecklingen, fortsatt lärande och förnyelse och kulturell mångfald. Allt det här innebär utmaningar för verksamheten och verksamhetssätten i kommunen. Den nya fördelningen av uppgifter och ansvar till följd av landskapsreformen påverkar på många olika sätt kommunens roll, dvs. sätten att genomföra uppgifterna, finansieringen, ledningen, den kommunala demokratin, personalen och verksamhetssätten. Landskapen ansvarar i fortsättningen för organiseringen av social- och hälsovården, för räddningsväsendet och för miljöhälsovården, vilka tidigare hört till kommunens uppgifter. I och med landskapsreformen och vårdreformen uppstår det en kontaktyta mellan kommunen och landskapet. Kommunen och landskapet har också i framtiden samma kunder, dvs. kommuninvånarna. De genomgripande processerna livskraft och delaktighet samt välfärd och hälsa är också gemensamma. Behovet av samarbete mellan kommunerna och landskapet är uppenbart. Redan från början finns det skäl att skapa goda förutsättningar och förfaranden för förhandlingar och samarbete i kontaktytorna. Kommunens framtid ligger på många sätt öppen och kommunens roller och verksamhetssätt förändras. Det gäller att skapa framtiden. Varje kommun har styrkor och egenskaper som framöver kan göra dem framgångsrika. Kommunernas verksamhetsmiljöer skiljer sig från varandra och de har olika utgångspunkter, prioriteringar, utmaningar och metoder. Det är viktigt för kommunen att prioritera rätt och hitta lämpliga åtgärder under förändringens gång. Framgång förutsätter att kommunen hittar sina starka sidor och fattar strategiska och långsiktiga beslut. 3

Förändrade levnadssätt Förändrade värderingar Intelligent välfärdsoch hälsoteknologi Utslagning Invandring Urbanisering Åldrande befolkning Nativitet Försöksinriktad kultur Kulturell mångfald Invånarna och gemenskaperna som resurs och partner Nya former för demokrati Något annat? Sysselsättningen och förändringar i arbetslivet Platta organisationer Delningsekonomi Uppgifter och ansvar omfördelas: kommunerna, landskapen och staten i framtiden 4

Verksamheten i framtidens kommun De invånare som bor inom kommunens område utgör kommunen. En kommun kan ha ett litet eller stort invånarantal och ha en liten eller stor areal. Kommunen är den miljö där invånarna lever, bor och är verksamma och den erbjuder invånarna en gemenskap att höra till. Kommunen är invånarnas demokratiska lokalsamhälle. Som lokalsamhälle har kommunen en viktig roll när det gäller att skapa samhörighet och en lokal identitet. Framtidens kommun tillhandahåller inte enbart tjänster. Kommuninvånarna beslutar om de gemensamma åtgärderna för att främja den lokala livskraften och välfärden samt deltagandet och påverkan. Kommunerna för sin del sörjer för varje invånares intellektuella, andliga och materiella välfärd och säkerhet i vardagen. En del av dessa åtgärder kan kommuninvånarna själva besluta om. Vissa tjänster måste kommunen ändå sköta med stöd av speciallagstiftning. Aktiv interaktion mellan kommuninvånarna är en förutsättning för att kommunens livskraft och välstånd ska kunna främjas. I framtidens kommun finns det också ett nära samarbete mellan invånare, sammanslutningar, företag och andra kommuner. Den lokala samhörigheten stärks via partnerskap och saker kan göras mer effektivt och rationellt tillsammans. Framtidens kommun kommer att ha sju olika roller: bildnings-, välfärds-, delaktighets- och gemenskapsrollen och närings-, sysselsättnings-, livsmiljö- och självstyrelserollen samt utvecklingsoch partnerskapsrollen. Satsningarna på de olika rollerna kan variera beroende på respektive kommuns egna styrkor. 5

1 Bildning Kommunen erbjuder tjänster inom småbarnspedagogiken och undervisningstjänster allt från förskoleundervisning till grundläggande utbildning, gymnasieundervisning och yrkesutbildning. Kommunerna ansvarar för att det efter grundskolan finns en studieplats för alla unga i fortsatta studier antingen i ett gymnasium eller vid en yrkesläroanstalt. I kommunerna finns bibliotek där man kan låna böcker, tidskrifter och skivor. Biblioteken erbjuder också digitalt material, datanätsförbindelser och informationstjänster. De ordnar många olika slags evenemang. Språkkaféer exempelvis främjar invandrarnas integration. ungdomsfullmäktige påverka tjänster som gäller dem själva. I kommunerna erbjuds invånarna fritidsaktiviteter och möjlighet att förverkliga sig själva vid medborgarinstitut, kultur- och konstklubbar och inom den grundläggande konstundervisningen. Kommunerna är huvudmän för museer, teatrar, orkestrar, kulturhus och konstinstitutioner. I framtidens kommun blir biblioteken invånarnas vardagsrum, möjliggörs skolgång på distans och utnyttjas medborgarinstituten allt mer för att förbättra kunnandet. Kommunerna upprätthåller idrotts- och motionstjänster och idrottsanläggningar för alla kommuninvånare. De understöder också idrottsföreningar och andra föreningar med ekonomiska bidrag. Unga kan utnyttja ungdomsväsendets tjänster och tillbringa fritiden i lokaler som drivs i kommunal regi. Kommunen kan också ordna olika slags workshoppar och evenemang för unga. Det uppsökande ungdomsarbetet är ett stöd i många kommuner. Unga kan bland annat via 6

2 Välfärd Kommuninvånarna sörjer för sin egen och närsamhällets välfärd och hälsa inom ramen för sina resurser så gott det går. Kommunen främjar också i framtiden invånarnas välfärd. Välfärdsfrämjandet är en omfattande uppgift som förutsätter förvaltningsövergripande samarbete. Befolkningens välfärd har ett samband med utbildning, idrotts- och motionstjänster, mat- och kulturtjänster, planläggning, vattentjänster, miljöns tillstånd, trafikarrangemang och många andra uppgifter som kommunen handhar. När kommunen främjar välfärden har den hjälp av olika partner, dvs. ideella, sammanslutningar, organisationer, församlingar och landskapet. Det är också viktigt att avtala med landskapen om samarbete och gemensamma verksamhetsformer för att främja välfärden. Kommunen koordinerar även i framtiden de åtgärder som främjar de egna invånarnas välfärd. Kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka ökar välfärden. Välfärd är på ett väsentligt sätt kopplat till livskraft. Välmående kommuninvånare är också en förutsättning för kommunens livskraft. Kommunen erbjuder invånarna möjlighet att leva aktivt i en trygg och trivsam livsmiljö där de mår bra. Kommunerna ser till att boendemiljön är väl- 7

skött och hälsosam och att det finns mångsidiga möjligheter till fritidsaktiviteter. Dessutom stöder kommunerna olika föreningar och organisationer som ordnar aktiviteter och evenemang för invånarna. Det är nödvändigt att klargöra vad kommunen gör och vilka åtgärder den vidtar för välfärden. Arbetet inriktas under de följande åren arbetet på att stärka ett förvaltnings- och sektorövergripande samarbete mellan olika verksamhetsområden, förbättra olika yrkesgruppers kompetens och skapa en välfärdsfrämjande miljö. Samtidigt byggs ett samarbete upp mellan de anställda i kommunens och landskapets välfärdstjänster och mellan kommunen, landskapet, olika organisationer och företag. I fortsättningen skapar kommunen möjligheter och samordnar de övriga aktörernas välfärdsarbete. Invånarna och deras behov och välfärd har en central plats i allt kommunen gör. I kommunen understryks samhörighets- och trygghetskänslan och människornas möjligheter att påverka. Invånarnas trygghetskänsla baserar sig på trafikarrangemang, brottsförebyggande, god luftkvalitet och en ren och lugn livsmiljö. Tillräckligt med tjänster av god kvalitet, datasäkra digitala tjänster, gemenskap och skyddsnät samt en säker arbetsmiljö skapar också trygghet. 3 Delaktighet och gemenskap För invånarna betyder kommunen att gemensamma ärenden sköts, att det finns mötesplatser och gemensamma aktiviteter. Var och en kan säga sin åsikt och påverka i kommunen. Invånarna kan delta bland annat genom att rösta i kommunalvalet. I kommunalvalet väljs ledamöterna till fullmäktige som beslutar om de gemensamma frågorna. Invånarna kan också delta i olika evenemang som ordnas för allmänheten, medverka i invånarråd och lägga fram motioner för kommunen. Invånarna kan påverka planeringen och utvecklingen av tjänster genom att ge kundrespons och delta i olika slags idéskapande sammankomster. Olika invånargrupper kan delta exempelvis i ungdomsfullmäktige eller i handikapp- och äldreråd samt utskott för kulturell mångfald. Också nya metoder för digital påverkan finns att tillgå. Kommuninvånarna påverkar kommunens verksamhet och den egna livsmiljön också på andra sätt. Invånarna kan arbeta i olika organisationer och grupper där de främjar sådant som är viktigt för dem själva tillsammans med andra. Under de senaste åren har helt nya former av medborgaraktiviteter tillkommit utanför organisationer tack vare den så kallade fjärde sektorn. Den här verk- 8

samheten kan kommunerna möjliggöra på många olika sätt. Kommunen skapar också mötesplatser för invånarna och bistår dem i gemensamma aktiviteter. Invånarna vill påverka de frågor som berör dem själva snabbt och så enkelt som möjligt. Den kommunala demokratin bör utvecklas genom bättre digitala delaktighetsverktyg och användning av de sociala medierna. Också under de kommande åren arbetar man för att koppla samman den representativa och den direkta demokratin på ett fungerande sätt. Delaktigheten bland de unga och invandrarna, liksom bland personer i svag ställning bör också uppmärksammas. I framtidens kommun finns det gemensamma aktiviteter mellan olika åldersgrupper och olika slags påverkansmöjligheter, allt från tillfälligt deltagande till långsiktigare påverkan. Delaktighetsstrukturerna stärks och hinder tas bort för framställning av motioner och för planering och beslutsfattande. Kommunens livskraft kan ses som en interaktion som skapar nytt. Viktiga element är socialt kapital, lokalsamhällenas, nätverkens och individernas delaktighet, samhörighet och lokala identitet samt olika livsstilsval och kultur. En förenande faktor i allt detta är betydelsen av mänskliga möten. 1 Kommunens betydelse när det gäller att skapa lokal samhörighet är stor. Det innebär entusiastiska kommuninvånare som arbetar för det gemensamma bästa och upplever lokalsamhället som eftertraktansvärt. Samhörighet är en värdefull resurs i kommunens verksamhet. Samhörighet förutsätter förtroende mellan olika aktörer, frihet att arbeta för gemensamt överenskomna frågor och stöd för kommunledningen och kommuninvånarna. 2 1 Paananen, Haveri, Airaksinen: Kunta elinvoiman johtajana. Kommunförbundet 2014. 2 Leponiemi, Ulriikka: Yhteisöllisyys pienten kuntien johtamisessa. Uudistuva kunta kuntalaiset ja osallisuus. Seminaarikirja, Kommunalvetenskapliga seminariet 2016. Föreningen för kommunalvetenskap. 9

4 Näringar och sysselsättning KKommunen främjar inom sitt område på flera olika sätt näringsverksamheten och sysselsättningen. Till denna helhet hör bland annat planering av markanvändning, upphandlingar, integration av invandrare, bostadspolitik, organisering av kollektivtrafiken, förebyggande av utslagning, bättre förutsättningar för företagsverksamhet och alla de funktioner som syftar till att utveckla kompetensen och stärka innovations- förmågan. I samtliga uppgifter finns det ett stort antal samarbetsaktörer. Kommunernas näringsombudsmän och företagsrådgivarna i kommunägda utvecklingsorganisationer möter företag och personer som vill bli företagare, förmedlar information om tillgängliga tjänster, bedömer kundernas servicebehov och hänvisar dem vidare till bland annat statens tjänster. Kommunerna och deras utvecklingsorganisationer har ofta en aktiv roll som samordnare och partner för utveckling av gemensam innovationsverksamhet i företagens nätverk och vid forskningsinstitut. För kommunen är det viktigt att arbete och arbetstagare hittar varandra eftersom sysselsättningen hör till de viktigaste livskraftsfaktorerna. Kommunernas näringspolitiska satsningar bidrar i hög grad till nya arbetstillfällen. Under de senaste åren har kommunernas finansiering och deltagande utsträckts till att omfatta bland annat sysselsättningsprojekt och workshoppar för unga och långtidsarbetslösa samt sysselsättande tjänster för personer med funktionsnedsättning. I framtidens kommun betonas förebyggandet av särutveckling och utslagning. Kommunernas sysselsättningsfrämjande åtgärder gäller inte enbart målgrupperna arbetslösa eller långtidsarbetslösa, utan en betydligt större målgrupp. Genom sina åtgärder vill kommunen 10

förebygga utveckling som lätt leder till långtidsarbetslöshet. Företagsrådgivare som deltar i utveckling och utvidgning av företagsverksamheten upptäcker möjliga arbetsplatser i företag och kan stödja företagare att utnyttja tillgängliga stöd för nyanställningar. Åtgärder som stöder invandrares sysselsättning kan bestå av språkutbildning, grundläggande utbildning eller yrkesutbildning och bostadsanskaffning kombinerat med exempelvis lönestöd eller startpeng. Yrkesläroanstalterna ägs i huvudsak av kommunerna. Kommunerna kan påverka utbildningens inriktning så att den tillgodoser kompetensbehoven hos företagen inom området, vilka då alltså har bättre sysselsättande möjligheter i snitt. Utveckling av samarbetet mellan läroanstalter och företag kan också stödja sysselsättningen. Då kommunen är med och utvecklar företagsverksamheten genom att erbjuda företagslokaler och tomter, rådgivningstjänster och samtidigt genomför projekt som stöder företagens utveckling och inbördes nätverk gestaltas en helhetsbild av den mångfasetterade roll kommunen har som främjare av livskraft och välfärd. Till städernas och stadsregionernas utvecklingsbolag och utvecklingsåtgärder hör utveckling av innovativa miljöer, planering av markanvändning och byggande av kommunalteknik i anknytning till detta, företagsparker, verksamhetslokaler för kulturindustrin, teknologicentrum osv. När det gäller att främja välfärden på landsbygden betonas tjänster för näringsutveckling som vilar på landsbygdens styrkor och företagssamarbete. Den växande turismen, gruvindustrin och bioekonomin har under de senaste åren gett upphov till nya möjligheter för näringsverksamheten på landsbygden. Kommunernas livskraft förutsätter att det finns kompetent arbetskraft såväl inom förvaltningen som i företagen. Invandringen kan vara en möjlighet att stärka kommunens livskraft. När invandrarnas kunnande omsätts i praktiken kan deras nätverk ge kommunens framtida verksamhet nya infallsvinklar. Kommunens livskraft bygger på förmågan att ständigt förnya sig och på välmående kommuninvånare. Nästan alla kommunens funktioner har återverkningar på ortens livskraft, och därför är det viktigt att beakta livskraften i all kommunal verksamhet. 11

5 Livsmiljö Kommunen säkerställer att varje invånare har en trygg och smidig vardag. Kommunen sörjer för att det finns rent dricksvatten, el och värme för alla. Den ansvarar för gatuunderhållet och avfallsinsamlingen. Kommunen sköter också uppgifter kring kollektivtrafiken, och den har vissa lagstadgade persontransportskyldigheter, till exempel skolskjutsar. Kommunen ansvarar också för planläggning, tomtutbud och utbyggnad av kommunalteknik för både invånare och företag. Kommunen erbjuder invånarna bostäder och låter bygga verksamhetslokaler och byggnader. Kommunen beviljar också bygglov och övervakar byggarbetena. Dessutom övervakar kommunen att fastighetsägarna underhåller byggnaderna och den byggda miljön. Kommunen ser till både den byggda miljön och naturen. Hit hör bland annat luftvård, skydd av yt- och grundvatten och bullerbekämpning, tillståndsärenden som gäller funktioner med miljöpåverkan, övervakning och rådgivning samt uppföljning av miljöns tillstånd. På så sätt säkerställs att invånarna och kommande generationer har tillgång till en sund, trivsam och stimulerande livsmiljö. Lösningar och åtgärder som gäller kommuninvånarnas vardag och livsmiljö tryggar förutsättningarna för boendet och skapar ramarna för livskraften. Kommunen erbjuder möjligheter till boende, användning av tjänster och arbete, motion och fritidsaktiviteter, men också till vila och integritet. Med en god planering och bostadspolitik kan bostadsområdena utvecklas balanserat. Man kan vär- 12

na om relationerna mellan olika befolkningsgrupper och minska fördomar genom aktiv verksamhet i bostadsområdena. Naturen och en ren miljö ses som kommunens attraktionsfaktor. Möjligheterna till promenader, cykling, kollektivtrafik och samåkning förbättras. Digitala lösningar utnyttjas i utbudet och användningen av tjänster när det gäller att förflytta sig eller uträtta ärenden och i arbetet. Samtidigt främjas användningen, produktionen och distributionen av lokal, hållbar energi och ett förnuftigt utnyttjande av naturresurserna. Dessutom satsar man på miljöfostran. I framtiden stärks de samhälleliga strukturerna och hinder tas bort, till exempel görs det urbana rummet tillgängligare och gemensam användning av byggnader underlättas. Områdets livskraft förbättras genom att man utnyttjar de ekonomiska regionernas verkliga möjligheter och kommunernas specialisering samt sammanför kompetens. 6 Självstyrelse Kommuninvånarna sköter tillsammans sådant som de betraktar som gemensamt och gör sina val för att främja sin välfärd och utvecklingen inom sitt område. Den självstyrande kommunen är den jordmån där olika slags kommuninvånare och aktörer tillsammans hanterar de samhälleliga utmaningarna. Kommuninvånarnas behov, värderingar och synpunkter definierar verksamheten och verksamhetssätten. Den kommunala självstyrelsen är en viktig utgångspunkt för skötseln av lokala ärenden och för möjligheten att göra lokala val. I de självstyrande kommunerna finns det möjligheter till olika slags lokala lösningar. Varje lokalsamhälle går in för sina egna lösningar och agerar enligt sina beslut såsom de anser vara behövligt med beaktande av de lokala förhållandena och verksamhetsförutsättningarna. Kommunerna har en betydelse för hela Finlands välfärd och framgång. Kommunerna har också en fundamental betydelse för det demokratiska systemet i hela landet. I framtiden tryggas kommunernas funktionella och ekonomiska förutsättningar och frihet att genomföra uppgifterna. 13

7 Utveckling och partnerskap HGoda lösningar kommer till stånd då olika aktörer samarbetar. På så sätt skapas de bästa möjligheterna för kommuninvånarna och kommunerna att vara framgångsrika i framtiden. Partnerskap stärker kompetensen och kunnandet samt säkerställer att resurserna och styrkorna används effektivt. Partnerskap bygger på en gemensam värdegrund och på jämlikhet. Kommunen har en betydelsefull roll när partnerskapen byggs upp. Kommuninvånarnas välfärd och den lokala livskraften utvecklas via partnerskap med invånarna, olika företag, intressentgrupper och andra kommuner. Kommunen för samman företag, organisationer, läroanstalter och andra sammanslutningar inom området. I ett partnerskap har de olika aktörerna gemensamma mål och verksamheten bygger på förtroende, jämlikhet och ömsesidighet samt på en fungerande och öppen interaktion. Verksamheten ger också alla parter ett verkligt mervärde och aktörernas resurser och kompetens kompletterar varandra. Kommunens partnerskap med olika aktörer kan gälla diskussioner, aktörskap, lokaler, planering, utveckling, tjänster eller budgetering. 3 kommuninvånarnas välfärd, integrera invandrare och producera tjänster. Partnerskap kan också skapa delaktighets- och sysselsättningsmöjligheter, lokal samhörighet, förebygga utslagning och förbättra upplevelsen av delaktighet. Just nu är det aktuellt att dryfta hur man skapar partnerskap och förtroende mellan aktörer, hur verksamheten koordineras för att de gemensamma målen ska uppnås, hur de gemensamma besluten fattas och hur man gemensamt tar ansvar för resultaten. I partnerskapen ligger fokus på målinriktade partnerskap och nätverkssamarbete. Dessutom övergår man från tänkesättet Kommunen är serviceproducent och kommuninvånarna kunder till att producera tjänsterna gemensamt. Med hjälp av partnerskap är det möjligt att till exempel förbättra den dagliga säkerheten, främja 3 www.maaseutupolitiikka.fi/kumppanuus 14

Nya verksamhetssätt säkerställer verksamheten KKommunen förnyas då kommuninvånarna och andra partner involveras, människornas kunnande utnyttjas och nya verksamhetssätt testas. I framtiden betonas öppenhet och information, utveckling och förebyggande av problem samt nätverk och partnerskap. Kommunen bygger framför allt på att invånarnas påverkansmöjligheter säkerställs och på att kundorienterade tjänster tillhandahålls. Den ger invånarna tillgång till all den information som berör dem och som de kan ha nytta av. Kommuninvånarna utnyttjar denna information för att ta mera ansvar över sig själva och för att delta och använda informationen i andra tjänster. Goda resultat i verksamheten eftersträvas allt mer, bland annat med hjälp av de möjligheter digitaliseringen erbjuder. De förändringar som kommunerna står inför skapar ett behov av att utveckla verksamhetssätten. Kommunens verksamhet, ledningspraxis och ledningsstrukturer, delaktighetsmodeller och metoder, partnerskapsformer och sätt att genomföra uppgifterna är under omvandling. I kommunledningen accentueras följande dimensioner: livskraft, välfärd, avtal, partnerskap och nätverksbaserad ledning. I framtiden behövs det flexibel organisering, platt hierarki och nätverksbaserade arbetssätt. De nya verksamhetssätten förutsätter att informationen används gemensamt över organisationsoch sektorsgränserna. I praktiken betyder det att när tjänster tillhandahålls och beslut fattas finns all den information som behövs i respektive situation direkt tillgänglig. Kommuninvånarna, deras behov och välfärd står i centrum för all verksamhet. Samhörighet, trygghetskänsla och invånarnas påverkansmöjligheter är kärnan i kommunens verksamhet. Den centrala frågan är hur invånarna ska involveras i utvecklingen av verksamheten. 15

Finlands Kommunförbund Andra linjen 14, 00530 Helsingfors Tfn 09 7711 fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi www.kommunerna.net ISBN 978-952-293-467-3 (pdf) Helsingfors 2017