Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen

Relevanta dokument
Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen

Skolbild för Särskolan Regnbågen

Utvärdering och analys av Skolbild för Särskolan Regnbågen

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Individuella programmen GySär13

Grundsärskolan Regnbågen

Svensk författningssamling

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Ansökan om ytterligare år i grundsärskola

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga

Särskolan är till för ditt barn

Grundsärskolan är till för ditt barn

Utvecklingsarbete Gun Stenmark, Umeå Universitet

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

Grundsärskolan. Särskolans rikskonferens Kristina Dahlberg, Anna Löfström Undervisningsråd För- och grundskoleenheten

Grundsärskolan är till för ditt barn

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Grundsärskolan är till för ditt barn

Svensk författningssamling

Aktuellt från Skolverket

Ansvar och uppdrag. Senast uppdaterad

Arbetsplan Vitklöverns förskola

Särskolan i Malmö. Information till dig som har barn i särskolan

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Ansökan om ytterligare år i grundsärskola

Överlämnande till Gymnasiesärskolan

Kursplan Obligatoriska särskolan. Träningsskolan År 1 9 (10) Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning

Redovisning av uppdrag om att ta fram en stadieindelad timplan för grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (U2017/01874/S) (2 bilagor)

a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad.

Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX. Kurskatalog, 2014/2015. Hagfors kommun

Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Svensk författningssamling

Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan Läsåret 2017/18 Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan

Natur och miljö, kurskod: SGRNAT7 Antal verksamhetspoäng: 1200

SÄRSKOLA. Särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola.

Verksamhetsplan Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Vedeby särskola

Miljöplan för Torpets Förskola

Pedagogens/pedagogers bedömning

Lokal Pedagogisk Plan

Läsåret Vuxnas Lärande Barn och utbildning. Särskild utbildning för vuxna LÄRVUX. Kurskatalog 2015/16. Sala kommun. Tel.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX. Kurskatalog, 2014/2015. Hagfors kommun

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Förskoleklassens verksamhetsplan

Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018

Kvalitetsredovisning Särskolan

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Speciallärare INFORMATIONSMATERIAL

Implementering av individuella programmets ämnesområden i ett lärarperspektiv. Karolina Olsson, lärare Karin Persson, biträdande rektor

Arbetsplan Läsåret 2012/2013. Strandvägsskolan Regnbågen

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Handlingsplan för Studie- & yrkesvägledning inom grundsärskolan

Särskild utbildning för vuxna. Sala kommun

GYMNASIESÄRSKOLAN i Kalmarsunds Gymnasieförbund

SÄRVUX kursprogram

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Grundsärskolan Sylte-, Lextorp- och Skoftebyskolan 2013

Hej alla sökanden till Särskild utbildning för vuxna (SUV)! Här kommer en folder om kurserna inför hösten -14.

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

HANDLINGSPLAN FÖR SOLROSEN I handlingsplanen beskrivs de mål vi har för vår verksamhet och hur vi arbetar för att uppnå dem

GYMNASIESÄRSKOLAN i Kalmarsunds Gymnasieförbund Läsåret 2012 / 2013

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Pedagogisk bedömning inför beslut om elev har rätt att läsa enligt grundsärskolans kursplaner i specialskolan

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Välkommen att studera på Särskild undervisning för vuxna

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Rutiner och riktlinjer Grundsärskola

Undervisningen i ämnesområdet estetisk verksamhet ska behandla följande centrala innehåll

Verksamhetsplan

natur och miljö Syfte

Jällagymnasiets gymnasiesärskola. Nationellt och Individuellt program Jälla-4

Systematiskt kvalitetsarbete

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Arbetsplan Violen Ht 2013

Välkommen till Särvux i Mölnlycke!

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Skolans digitalisering styrdokumentsändringar SETT Syd 2018

Transkript:

Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen Grundsärskola inom enhet Mössebergsskolan Läsår 2016/2017 Monica Carlgren, rektor

Beskrivning av verksamheten Genom den samlade läroplanen Lgr -11, anges de grundläggande värden som präglar skolans verksamhet samt de mål och riktlinjer som skall gälla för skolarbetet. Läroplanen innehåller två inriktningar, en inriktning mot grundsärskola där eleverna läser ämnen och en inriktning mot träning där eleverna läser ämnesområden. Kursplanerna omfattar fem ämnesområden och/eller 13 ämnen: estetisk verksamhet (bild, slöjd och musik), kommunikation (engelska, modersmål, svenska och svenska som andraspråk), motorik (idrott och hälsa), verklighetsuppfattning (matematik, naturorienterande ämnen och teknik) samt vardagsaktiviteter (hem och konsumentkunskap och samhällsorienterande ämnen). Som elev i grundsärskolan, inriktning träning, har eleven även möjlighet att läsa ämnen från grundsärskolans kursplaner Regnbågen är en grundsärskola. Flertalet av eleverna läser med inriktning mot träningsskola vilket innebär att de läser ämnesområden. Några elever läser enstaka ämnen i grundsärskolans kursplan. Totalt finns 19 elever på Regnbågen. Eleverna är uppdelade i fem klasser, från årskurs 1 till årskurs 9. Dessutom bedrivs fritidsverksamhet för en del av eleverna, i samma lokaler och med samma personal. Eleverna har förutom sin utvecklingsstörning även andra funktionsnedsättningar såsom kommunikationssvårigheter, rörelsehinder, synskada, epilepsi, autism, medfödd dövblindhet med flera. Eleverna befinner sig på olika utvecklingsnivåer. En del av eleverna har flera funktionsnedsättningar i kombination. Alla elever har en individuell utvecklingsplan som utarbetas och utvärderas tillsammans med elevernas vårdnadshavare och eventuellt andra yrkesgrupper och instanser som t ex personliga assistenter, Barn- och Ungdomshabiliteringen samt kommunens korttidshem. Syftet är att varje elev skall utvecklas optimalt, utifrån sina förutsättningar, behov och intressen.

Regnbågens fördjupningsområde 16/17 Växter, djur och natur Under läsåret 2016/2017 har Regnbågen valt att få mer kunskap om växter, djur och natur. Vi kommer att arbeta på ett strukturerat tematiskt arbetssätt där eleverna är delaktiga i alla delar; från planering till förberedelse, genomförande och utvärdering. Tanken är att temat skall fortsätta även nästa läsår. Vi ser det tematiska arbetssättet som en metod för att arbeta ämnesövergripande där alla ämnesområden/ämnen på ett naturligt sätt kommer med i arbetet. Genom att arbeta på detta sätt ger vi eleverna möjlighet till ett mångsidigt och sammanhängande lärande. Vi samlas kring gemensamma upplevelser och öppnar upp för ett samarbete mellan eleverna och klasserna. Vygotskij menar att lärande sker i ett socialt samspel och att människan har förmågor som kan vara oanade, men som utvecklas om hon får vistas i rätt miljö.

Estetisk verksamhet På ett kreativt sätt utveckla sin förmåga att skapa i olika material utifrån sina egna förutsättningar. Att temat växter och natur genomsyrar ämnesområdet. Musik - lära sig nya sånger om djur och växter. Slöjd - göra fågelbord och/eller fågelholkar Musik - musiksamlingar med inriktning djur/naturtema. Gemensamt eller klassvis. Slöjd - fågelbord/holk. En klass gör ett fågelbord som får finnas kvar på skolans gård. Två klasser gör enskilda fågelbord/fågelholkar för att ta hem. Tillverka djur/växter i naturmaterial på olika sätt så som tova, väva, sy, spika, såga, mm. Bild- Skapa ett djur ex av papper, tyg, kottar mm. Växttema, pressa växter, göra svampar i trolldeg, potatistryck, måla med tops. Ordna vernissage med elevernas alster och visa upp dem på ex föräldramötet.

Kommunikation samspela med andra tolka olika former av kommunikativa uttryck söka information från olika källor använda ord, begrepp, symboler och andra uttryckssätt för kommunikation Skapa fler tillfällen till kommunikation mellan elever Eleverna dokumenterar i skrift och/eller bild runt vårt fördjupningsområde växter, djur och natur. Gemensamma kommunikationskartor/bildstöd inför, under och efter gemensamma aktiviteter som tex studiebesök. Gemensamma uppföljningar i tvärgrupper efter gemensamma aktiviteter där fokus ligger på kommunikation.

Motorik Genomföra olika aktiviteter i utemiljö och i naturen Använda ord begrepp och symboler inom ämnesområdet Eleverna bekantar sig med Allemansrättens grunder. Använda våra friluftsdagar till att vara ute i skog och samhälle. Se på filmer som beskriver ämnet så varje klass kan fördjupa sig i det som intresserar dem. Vi använder oss av tipspromenad och frågesport. Vi kan göra egna materiel som vi kan diskutera om det som står i allemansrätten, ex egna memory, bilder som visar olika situationer.

Vardagsaktiviteter välja, planera och genomföra aktiviteter i vardagsmiljön reflektera över demokratiska värden, principer och arbetssätt, använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet Eleverna deltar i att välja, planera och genomföra aktiviteter som bidrar till en ökad förståelse för vad växter, djur och natur har för betydelse för människan. Eleverna deltar i klassråd och elevråd för att utveckla sin förståelse för demokratiska beslut och allas rätt att uttrycka sin åsikt. Samt lära sig nya begrepp som sekreterare, rösta, ordförande. Använda sig av frukt, bär grönsaker i hemkunskapen/köket, som finns i närmiljön eller odlats i skolans trädgård. T.ex. plocka äpplen och göra äppelmos. Eleverna ska få se, känna, smaka och lukta på bär, frukt och grönsaker. Eleverna gör återkommande studiebesök på en bondgård. Eleverna lär sig om djuren och odlingar på bondgården, genom olika källor t ex internet, filmer, texter och bilder. Alla elever deltar i klassråd en gång per månad, där en representant till elevrådet väljs ut. Där diskuteras och beslutas om vad eleverna vill göra på gemensamma aktivititer som är viktiga för eleverna. Utifrån vad som beslutas på elevrådet planeras de gemensamma aktiviteterna, som till exempel elevens val, friluftsdagar, temadagar och fester vid högtider.

Verklighetsuppfattning använda kunskaper om människa och natur ordna händelser och upplevelser i tid och rum sortera föremål utifrån kvalitet och kvantitet reflektera över samband mellan orsak och verkan använda ord begrepp och symboler inom ämnesområdet Eleverna ska få en ökad förståelse för växter och djurs livsvillkor och levnadsmiljöer samt se hur återkommande mönster i naturen påverkar djur och växter. Eleverna använder odlingslådorna att plantera, vattna och skörda. Varje klass på Regnbågen ansvarar för en femtedel var. Skolan köper en liten kompost för trädgårdsavfall för att eleverna ska få ta del av nedbrytningsprocessen och naturens kretslopp. Fördjupningsarbetet fortsätter även nästa läsår för att öka förståelsen för naturens kretslopp, hur en växt utvecklas från frö till planta till frukt till nya frön och hur växter och djur samverkar med varandra. Under höstterminen 2017 har eleverna en gemensam skördefest på skolan. Genom film, naturstudier och teori följer vi hur de olika årstiderna påverkar djur och växters levnadsvillkor. Eleverna gör ett gemensamt årshjul på Regnbågen där alla klasser sätter upp en naturbild / månad för att ta del av varandras arbete och skapa en naturlig mötesplats. Vi målar ett årshjul på väggen till vänster om ingången, vi använder samma färger som i Majemas årskalender. Arbetet utförs 9-10/1-2017.