Ledarskapsutbildning En kartläggning av ledarskapsutbildning på Sveriges läkarprogram RAPPORT Oktober 2016
Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 2.1 Statistik... 4 3 Kartläggning... 9 3.1 Göteborgs universitet... 10 3.1.1 Ledarskapsutbildning... 10 3.1.2 Studenternas åsikter... 10 3.2 Karolinska Institutet... 12 3.2.1 Ledarskapsutbildning... 12 3.2.2 Studenternas åsikter... 13 3.3 Linköpings universitet... 14 3.3.1 Ledarskapsutbildning... 14 3.3.2 Studenternas åsikter... 16 3.4 Lunds universitet... 17 3.4.1 Ledarskapsutbildning... 17 3.4.2 Studenternas åsikter... 18 3.5 Umeå universitet... 20 3.5.1 Ledarskapsutbildning... 20 3.5.2 Studenternas åsikter... 22 3.6 Uppsala universitet... 23 3.6.1 Ledarskapsutbildning... 23 3.6.2 Studenternas åsikter... 24 3.7 Örebro universitet... 26 3.7.1 Ledarskapsutbildning... 26 3.7.2 Studenternas åsikter... 26 4 Förbättringsmöjligheter... 27 2
1 Inledning Hälso- och sjukvården är en verksamhet som präglas av hög komplexitet, vilket ställer krav på ett skickligt ledarskap. Läkarkåren har en bred medicinsk kompetens och har därför goda förutsättningar att organisera och leda kunskapsintensiva verksamheter. För att uppmuntra läkare att ta sig an ledarroller måste de redan under grundutbildningen beredas möjlighet till ledarskapsutveckling. Sveriges läkarförbund Student anser därför att utbildning i ledarskap ska ingå som ett obligatoriskt moment under läkarutbildningen. För att säkerhetsställa kvalitén är det viktigt att samtliga lärosäten har en sammanhållen och genomtänkt strategi vad gäller medicinstuderandes utbildning i ledarskap. Den här rapporten innehåller en kartläggning av ledarskapsutbildningen på landets läkarutbildningar. Förutom att kartlägga ledarskapsutbildningen är syftet även att identifiera förbättringsmöjligheter och att granska hur studenterna uppfattar kvalitén. Målgruppen är dels utbildningsansvariga och dels medicinestuderande. Frågor har skickats per e-post till programansvariga och kursansvariga för läkarutbildningen vid landets sju lärosäten. 3
2 Bakgrund Det finns idag inget mål kring ledarskap i examensmålen för läkarexamen. Sveriges läkarförbund Student menar att detta är en stor anledning till att ledarskapsutbildning inte har en framträdande roll i grundutbildningen. Att ledarskapsutbildning inte är ett prioriterat utbildningsmoment visar sig i flera undersökningar. År 2008 genomfördes en alumniutvärdering på initiativ av de dåvarande läkarprogrammens ledningar. Syftet var att undersöka hur AT-läkare med två års perspektiv uppfattat sin kompetens direkt efter läkarexamen. De svarande ansåg sig vara väl förberedda för det patientkonsultativa arbetet och för flertalet vanliga kliniska situationer. Däremot ansåg de svarande att utbildningen kunde ha förberett dem bättre för att leda ett sjukvårdsteam. 2.1 Statistik Läkarstudenter har i samband med enkätundersökningar, gjorda av Sveriges läkarförbund och Sveriges läkarförbund Student, besvarat frågor gällande ledarskap inom ramen för grundutbildningen. I följande kapitel presenteras statistik från de olika enkätundersökningarna. Kvalitén på ledarskapsutbildningen I Läkarförbundets grundutbildningsenkät fick frågan som rör ledarskap näst lägst andel positiva svar, både vid undersökningen 2013 och 2014. Se diagram 1. I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att utöva ett bra ledarskap i vårdarbetet? 1= I mycket låg grad och 6= I mycket hög grad 4
Diagram 1. Resultat 2014 Sammantaget har 64 procent av respondenterna valt något av de tre positiva svarsalternativen på en sexgradig skala. Uppsala och Linköping ligger bättre än övriga med 74 respektive 72 procent positiva svar. Göteborg och Stockholm ligger lägre än övriga med 57 respektive 56 procent positiva svar. Studenter vid Örebro universitet deltog ej i denna enkätundersökning. Samma trend går att skönja i Läkarförbundet Students preklinenkät från 2015. När studenterna graderar ett urval undervisningsmoment utifrån en femgradig skala får undervisning i ledarskap lägst betyg. Totalt sett svarar en av fem läkarstuderande att undervisningen i ledarskap är klart undermålig. Se diagram 2. Hur har du generellt upplevt kvaliteten på undervisningen i ledarskap under din utbildning hittills? 1 = Klart undermålig 5= Utmärkt Diagram 2. Andel studenter som är missnöjda med undervisningen i ledarskap 5
Studenterna i Umeå är nöjdast - 62 procent anger betyget 4 eller 5. Motsvarande siffra i Linköping är 14 procent. Studenternas åsikter om kvaliteten på ledarskapsutbildningen under de kliniska terminerna varierar. Studerande i Umeå och Linköping är mest nöjda - där anser 90 procent att kvaliteten på ledarskapsutbildningen oftast är bra eller genomgående bra. En majoritet av de studerande i Stockholm anser att kvaliteten på ledarskapsutbildningen oftast är dålig eller genomgående dålig. Totalt sett anser 72 procent att ledarskapsutbildningens kvalitet oftast är bra eller genomgående bra. Hur tycker du kvaliteten på ledarskapsutbildningen varit? 6
Diagram 4. Andel studenter som är missnöjda med kvaliteten på ledarskapsutbildningen Kvantiteten av ledarskapsutbildning Studenterna visar även missnöje med ledarskapsutbildningen under de kliniska terminerna. Resultatet från Sveriges läkarförbunds Students handledningsenkät från 2014 visar att över hälften av alla svarande anger att de har haft för lite ledarskapsutbildning eller ingen alls. Studenter vid Örebro universitet deltog ej i denna enkätundersökning. Se diagram 3. Hur tycker du mängden ledarskapsutbildning har varit på din utbildning? 7
Diagram 3. Andel studenter som är missnöjda med mängden ledarskapsutbildning Mängden ledarskapsutbildning verkar variera mellan landets lärosäten. Alla svarande i Uppsala och Linköping har haft någon typ av utbildning. Ungefär hälften av studenterna i Stockholm svarar att de inte haft någon ledarskapsutbildning, resterande på orten anger att de anser att mängden varit för liten. Viljan att bli chef Viljan att bli chef är stor bland läkarstudenter. Så många som sju av tio läkarstudenter kan tänka sig ett framtida chefsuppdrag. Se diagram 4. 8
Vill du bli chef? Diagram 4. Studenternas intresse för att bli chefer 3 Kartläggning Målen för läkarutbildningen regleras i högskoleförordningen (1993:100), men respektive lärosäte bestämmer sedan närmare över utbildningens innehåll. Läroplanerna för läkarutbildningen ser därför olika ut beroende på universitet. Nedan följer en kartläggning av hur ledarskapsutbildningen är upplagd på respektive lärosäte. Kartläggningen innehåller även åsikter från studenterna i form av kursutvärderingar. Vi vill poängtera att upplevd nöjdhet inte är detsamma som kvalitet, men att studenternas åsikter utgör ett viktigt underlag vad gäller att identifiera förbättringsmöjligheter. Vidare är det viktigt att ha i åtanke att studenterna endast fått utvärdera momenten som erbjuds på lärosätet. Denna kartläggning innehåller därför inga uppgifter om hur studenterna upplever utbudet av ledarskapsutbildning. 9
3.1 Göteborgs universitet 3.1.1 Ledarskapsutbildning På Göteborgs universitet finns det inom ramen för kursen Samhällsmedicin och delkursen Socialmedicin ett tredagars internat som helt fokuserar på ledarfrågor. Utöver kursledarna deltar en gäst, vanligen en ung läkare, som berättar om sina erfarenheter och svarar på studenternas frågor. Under kursdagarna får studenterna leva med ledarfrågorna i stort sett dygnet runt. Det viktigaste arbetet gör studenterna i samtal och reflektioner utifrån sådant de fått höra och diskutera under internatet, liksom utifrån tidigare erfarenheter. Tanken är att skapa en reflektionsyta som kan underlätta utvecklingen av professionella förhållningssätt. Efter att i många år givits enligt modellen ovan är internatet nu under omarbetning inför höstterminen 2016. Utbildningen planeras att istället ges som ett tvådagars daginternat, där de delar som uppfattats som mest givande kommer att bibehållas och utvecklas. 3.1.2 Studenternas åsikter Kursutvärderingarna har varit företrädesvis positiva. Vissa negativa reaktioner har dock förekommit. De negativa reaktionerna har antingen fokuserat på formen och delar av innehållet eller så har studenterna ansett att tiden inte använts effektivt. Se diagram från kursomgången i mars 2016 nedan. 10
Internatet om Ledning och samverkan i sjukvården har gett mig ökade kunskaper/insikter om ledarskap. 11
3.2 Karolinska Institutet 3.2.1 Ledarskapsutbildning På Karolinska Institutet bedrivs ledarskapsutbildningen inom ramen för kursen Professionell utveckling (PU). PU är en strimma omfattande 15 högskolepoäng och har till syfte att på ett strukturerat och progressivt sätt utveckla studenternas kunskaper och kompetenser inom en rad områden däribland ledarskap. Ledarskapsundervisning sker i integrerad form under de kliniska kurserna, i synnerhet under KUA 1 /KUM 2 -placeringen där läkarstudenter tillsammans med sjuksköterskestudenter under handledning sköter en vårdavdelning eller en akutmottagning. Under termin 1 och 11 anordnas temadagar. Temadagarna syftar till att utveckla studenternas förmåga att leda vårdarbetet och fatta kloka medicinska beslut. Ett särskilt fokus riktas mot att utveckla studenternas förmåga att bedriva ett välfungerande interprofessionellt samarbete med kännedom och respekt för andras kompetens. Temadagen under termin 1 benämns - "Att ingå och leda ett team". Under termin 11 deltar studenterna i en ledarskapsutbildning omfattande fem dagar - den så kallade " Ledarskapsveckan". Under ledarskapsveckan går undervisningen från makro- till mikroperspektiv med början på sjukvårdens organisation och läkarens roll i sjukvårdssystemet. Därefter behandlas ledarskapsmodeller, återkoppling samt medicinskt beslutsfattande. Slutligen har studenterna en dag med CRM 3 med fokus på team som åtföljs av analys och reflektion kring team från makro- till mikroperspektiv. 1 Klinisk utbildningsavdelning (KUA) 2 Klinisk utbildningsmottagning (KUM) 3 Customer Relationship Management 12
3.2.2 Studenternas åsikter Studenterna har fått betygsätta ledarskapsveckans olika teman utifrån en tiogradig skala. Betygen varierar från 6,5 till 9,2 poäng. Studenternas betygsättning såg under höstterminen 2015 ut på följande vis: Dag 1: System och miljö 6,9 Dag 2: Ledarskapsmodeller, återkoppling 6,5 Dag 3: Medicinskt beslutsfattande 7,3 Dag 4: Säkert samarbete 8 Dag 5: Strategier 8,3 Nedanstående utvärderingsfrågor syftade till hela veckan: Hur relevant var den här veckan för din framtida yrkesutövning? 9,2 Har du under den här veckan erhållit ny kunskap? 7,4 Studenterna hade även möjlighet att i fritext specificera om de ansåg att någon del behövde fördjupning. Ett flertal studenter nämnde att de gärna skulle vilja utveckla sina kunskaper om sjukvårdens uppbyggnad och organisering samt fördjupa sina kunskaper i ledarskap. 13
3.3 Linköpings universitet 3.3.1 Ledarskapsutbildning På läkarprogrammet vid Linköpings universitet tränas studenterna kontinuerligt i ledarskap genom att vara ordförande i basgrupper. De får även möjlighet att utveckla sitt ledarskap under VFU 4 i samband med exempelvis rondarbete. Därutöver sker ledarskapsutbildning inom ramen för ett tre dagar långt internat under termin nio. Nedan följer en utförligare beskrivning av momentet. Bakgrund Basen i momentet är samtal i grupp och återkoppling från deltagande gruppmedlemmar. Fokus är att studenten ska fördjupa förståelsen för hur andra ser och upplever dennes person och genom återkoppling lära sig att se sig själv från andras perspektiv. Detta grundar sig på en teori att ledarskap har olika nivåer, där den första nivån handlar om att leda sig själv i livet och i sin yrkesroll, den andra att leda andra i grupper och den tredje att ta en chefsroll. Internatet lägger störst tyngd på den första nivån. Genom åren har gruppsamtalen letts av olika yrkeskategorier men sedan några terminer är handledarna uteslutande läkare, väl utvalda för uppdraget. Enligt programansvarig har detta visat sig vara mycket uppskattat då det finns en önskan och ett behov hos studenterna att få fler rollförebilder i sin utveckling som läkare och ledare. Genom att använda läkare som handledare förtydligas läkarens ledande funktion oavsett vilken nivå läkaren befinner sig på. 4 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 14
Internatets upplägg Formen för internatet har varit konstant i cirka 10 år. Nedan följer en översikt. Dag 1 Efter en allmän presentation delas kursen upp i grupper för att så snabbt som möjligt skapa en grupprocess. Dagen inleds med samtal kring regler som ska gälla för gruppens arbete. Eventuella förväntningar och farhågor inför internatet diskuteras. Därefter lämnas grupperna att på egen hand skapa ett kort rollspel kring en ledarskapssituation som de har upplevt, ledarskapssituationen presenteras senare i storgrupp. Under eftermiddagen håller varje student en presentation där de berättar om sitt val att bli läkare. Studenterna får berätta om de val de haft i livet, hur de tänker om framtiden etc. Finns tid och möjlighet genomförs även feedbackövningar där de andra i gruppen får berätta vad de berörts av i respektive presentation. Dag 2 Dag två inleds med en föreläsning som handlar om ledarskap och olika ledarskapsprofiler. Studenterna får därefter möjlighet att genomföra ett test (en förkortad version av IDI 5 ) där var och en får fram sin ledarskapsprofil. Därefter arbetar studenterna i grupp där respektive student får presentera sin ledarskapsprofil. Studenterna får sedan återkoppling från övriga gruppmedlemmar. Finns det tid över får deltagarna möjlighet att arbeta med 5 IDI Interpersonal Dynamics Inventory är utvecklat för att hjälpa personer att bättre förstå hur andra upplever dem. Med den kunskapen kan de lättare tolka andras beteende och utveckla sin samspelsförmåga. 15
stress- och konflikthantering. Dagen avslutas med en organisations- och kommunikationsövning. Dag 3 Dagen startar med en samling i storgrupp där studenterna gemensamt får titta på en video om sårbarhet, momentet följs av en paneldiskussion med handledare. Därefter genomförs ett grupparbete. Gruppen skapar ett rollspel där var och en av deltagarna får möjlighet att träna sitt ledarskap utifrån sin ledarskapsprofil inkluderande styrkor och svagheter. I slutet av dagen samtalar varje student enskilt med sin handledare kring studentens ledarskapsförmågor utifrån den självkännedom som framkommit i gruppens arbete. Gruppen ger också muntlig återkoppling till gruppledaren. Internatet avslutas med att alla grupper genomför ett rollspel kring vad de tar med sig från internatet. 3.3.2 Studenternas åsikter Muntliga utvärderingar har genomförts vid samtliga tillfällen. Tidigare har utvärderingen skett skriftligen och resultatet har då legat på medelvärdet 4,2 på en skala där 5 utgör maximalt betyg. I dagsläget arbetar Linköping universitet med att implementera en utvärdering i digital form. 16
3.4 Lunds universitet 3.4.1 Ledarskapsutbildning Genom hela läkarutbildningen tillämpar Lunds universitet en gruppbaserad undervisning där ett syfte är att få en insikt i gruppdynamik och hur team fungerar. Även om det inte uttrycks som ledarskapsutbildning så innebär en sådan insikt en bra förutsättning för att kunna utöva ledarskap. På kursen Individ och samhälle, en integrerad 10-veckors kurs som ges under termin 11 på läkarprogrammet återfinns ämnet Ledarskap och organisation. I momentet ingår integration med andra yrkesutbildningar. Pedagogiskt innebär kursen föreläsningar, seminarier och VFU. Då kursen är integrerad med bland annat ämnena rättsmedicin, arbets- och miljömedicin och allmänmedicin, förmedlas relevanta lagregler utspritt över de olika ämnena. Kunskaper kring sjukvårdens organisation förmedlas mellan föreläsningar och seminarier. Kursen innebär även specifika seminarier kring ledarskap med inlämningsuppgift och individuell redovisning. Under VFU på vårdcentral förväntas studenterna rent praktiskt utöva ledarskap gentemot patienter och personal, vilket examineras i ett formativt moment. Första halvan av termin 11 utgörs av breddnings- och fördjupningskurser. Studenterna har då möjlighet att välja kursen Ledarskap för läkare. Syftet är att introducera begreppet ledarskap för studenterna som skall kunna förstå ledarskapets betydelse för sin framtida yrkesutövning. Kursen behandlar bland annat begreppet ledarskap, ledarskap inom och utanför sjukvården, kopplingen mellan ledarskap och verksamheten, olika organisationsformer samt ledarskap vid verksamhetsutveckling. Kursens pedagogik är baserad på RBL (Reality Based Learning) vilket innebär stor frihet, kopplat till motsvarande ansvar, för studenterna när det gäller definition av studiemetoder, studiematerial och examinationsformer. Studieformen är team-baserad. 17
3.4.2 Studenternas åsikter Studenterna har utvärderat krusen Individ och Samhälle genom en femgradig skala. Den delen av kursen som innefattar ledarskapsutbildning fick ett medelvärde på 3,3 från vårterminen 2016. I kommentarsfältet vid utvärderingen, där studenterna får tillfälle att med egna ord ge sin syn på kursen, är svaren blandade. Vissa studenter uppger att kursen är bra och givande medan andra uppger att kursen känns överflödig och efterfrågar istället föreläsningar från duktiga ledare inom vården. Studenterna har utvärderat kursen Ledarskap för läkare genom en sexgradig skala. Resultatet nedan är från vårterminen 2015. Den högra kolumnen visar medelvärdet. 1 = Instämmer inte alls 6 = Instämmer helt och hållet Kursen var relevant för min grundutbildning 5,5 Jag känner mig allmänt tillfreds med kursen 5,2 Jag har uppfyllt kursmålen avseende teoretiska kunskaper väl 4,7 Jag har uppfyllt kursmålen avseende praktiska färdigheter väl 4,8 Kursens pedagogiska arbetsformer var väl anpassade till kursmålen 4,9 18
Den praktiska tjänstgöringen var väl anpassad till kursmålen 5,3 Handledningen under de praktiska momenten fungerade väl 5,4 Handledningen av de teoretiska momenten fungerade väl 5,3 Jag har skaffat mig en inblick i aktuella forskningsfrågor inom området 3,5 Jag har tränat min förmåga att presentera muntligt och skriftligt 5,9 Jag har fördjupat mina kunskaper inom kursens område 5,7 Uppgifterna vid examinationen var relevanta för att bedöma om kursmålen uppnåtts 5,4 Studenterna hade även möjlighet att i fritext framföra eventuella synpunkter till kursledningen. Samtliga kommentarer är positiva. 19
3.5 Umeå universitet 3.5.1 Ledarskapsutbildning Liksom på Karolinska Institutet bedrivs ledarskapsutbildningen på Umeå universitet inom ramen för kursen Professionell utveckling (PU). Kursen UGL Utveckling av grupp och ledare är en fem dagar lång internatkurs som ges under termin 6 inom ramen för PU, se bild 1. Kursen handlar om hur en grupp utvecklas och mognar under veckan, vad som händer i gruppen under utvecklingens gång och vad som främjar respektive hämmar gruppens utveckling. Kursen handlar även om ledarskapets möjligheter, relaterat till gruppens mognadsutveckling. Det vill säga, hur ledarskapet skall utformas, så att det främjar uppgiftens lösande, likväl som gruppens utveckling. Kursen syftar till att ge deltagarna erfarenhet av gruppdynamiska situationer och förståelse för sin roll i dessa, liksom för ansvaret att påverka och bli påverkad. Självkännedom relaterat till att vara medlem i en grupp eller att ingå i relationer. Det övergripande målet är att deltagarna ska uppleva personlig utveckling och få ökad självkännedom. Att bli effektivare som ledare, gruppmedlemmar och medarbetare genom att utveckla förmågan att arbeta med reflektion och lärande enskilt och i grupp kunna kommunicera direkt och klart få förståelse för hur känslor och värderingar påverkar relationer och ledarskap kunna ta och ge utvecklande feedback kunna urskilja olika stadier i en grupps utveckling och få erfarenhet av gruppdynamiska situationer samt förståelse för sin roll i dessa 20
förstå behovet av ledarskap och olika ledarstilar få erfarenhet av konflikters betydelse och bearbetning av dessa Utbildningsmetoden under UGL kallas "upplevelsebaserat lärande. Gruppen ställs inför olika uppgifter som den skall hantera eller lösa. Detta skapar gemensamma upplevelser som genererar grupprocesser vilka gemensamt undersöks. Utifrån detta utforskande byggs allmängiltiga teorier upp, om upplevelsernas innehåll och verkan. Vedertagna teoribildningar med vetenskaplig grund belyser som jämförelse upplevelserna. Reflektion och reflektiva samtal bygger på lärandeeffekten och utvecklingen, såväl hos deltagaren som hos gruppen. Deltagarna lever i sin egen lärandesituation och genom handling och reflektion skapar studenterna nya sätt att tänka och förhålla sig i relation till andra. Efter att studenterna genomgått UGL får de under termin 7-11 själva ta allt större ansvar för genomförandet av gruppträffarna i PU. Detta som ett led i att träna och få feedback på sitt ledarskap. Bild 1. 21
3.5.2 Studenternas åsikter UGL-kursen har utvärderats sedan höstterminen 2009. Frågan som ställts lyder; sett som helhet och i relation till målen, vad får UGL-kursen för betyg?. Studenterna har fått ange ett värde på en sexgradig skala. Sedan start har medelresultatet för kursveckan legat mellan 4.9 och 5.5. Studenterna har i fritext fått specificera synpunkter och/eller förslag. Där uttrycker studenterna att kursen är jätteviktig och att de erhållit ny kunskap samt att kursen kommer att gynna dem - både i arbetet och privat. 22
3.6 Uppsala universitet 3.6.1 Ledarskapsutbildning Ledarskapsutbildningen vid Uppsala universitet omfattar 3,5 hp och är fördelad på två delkurser: Delkurs 1: 1,5 hp (omfattar fem heldagars undervisning och en skriftlig hemuppgift på termin 5) Delkurs 2: 2 hp (omfattar fem heldagar och fyra halvdagars undervisning under termin 11) Kursen avser att ge studenterna grundläggande kunskaper av betydelse för förmågan att fungera professionellt som ledare och medarbetare i det dagliga medicinska arbetet. Under kurserna introduceras studenterna till grundläggande teorier och praktiska modeller av betydelse för förmågan att fungera professionellt som ledare och medarbetare i det dagliga medicinska arbetet. Teoretisk undervisning om hälso- och sjukvårdens organisation, styrning och utveckling, kunskaper av betydelse för förmågan att fungera professionellt som ledare i det dagliga medicinska arbetet, ingår i delkurs 2, under kursens senare del. Undervisningen består av teoretiska moment som varvas med praktiska övningar. En tillämpningsbaserad hemuppgift ingår också under termin 5. Undervisningen under termin 11 är huvudsakligen teoretiskt baserad och sker i form av interaktiva föreläsningar och seminarier. Utöver ledarskapskursen övas ledarskap i samband med rondskola, kursen professionell utveckling som pågår mellan Termin 1-4 (2,5 hp/termin), två veckor på klinisk undervisningsavdelning samt under simuleringsövningar på kliniskt träningscentrum. 23
3.6.2 Studenternas åsikter Studenterna har betygsatt delkurserna utifrån en sexgradig skala (1 = inte alls nöjd, 6 = mycket nöjd). Den högra kolumnen visar medelvärdet. Delkurs 1: Kursvärdering för Ledarskapsutbildning, termin 5 VT16 Vilket är Ditt samlade omdöme om kursen? 4,5 Hur nöjd är du med kursens föreläsningar? 4,6 Hur nöjd är du med kursens gruppundervisningar/seminarier? 4,4 Hur nöjd är du med kursens PBL-fall? 4,4 Hur nöjd är du med kursens praktiska moment? 4,8 I kommentarerna uppger studenterna att de praktiska övningarna och föreläsarna har varit speciellt bra. Föreläsarna är mycket uppskattade och har lyckats med att konkretisera teorierna som läggs fram. De praktiska momenten med exempelvis rollspel och gruppövningar är generellt uppskattade men mer konkreta exempel i övningarna efterfrågas. Delkurs 2: Kursvärdering för Ledarskapsutbildning, termin 11 VT16 Vilket är Ditt samlade omdöme om kursen? 5,5 24
Hur nöjd är du med kursens föreläsningar? 5,6 Hur nöjd är du med kursens gruppundervisningar/seminarier? 5,5 Hur nöjd är du med kursens PBL-fall? 5,0 Hur nöjd är du med kursens praktiska moment? 5,5 Studenterna vid Uppsala universitet är generellt mycket nöjda med den här delkursen. Framförallt lyfter studenterna fram föreläsarna som inspirerande och pedagogiska. Även variationen mellan olika undervisningssätt ansågs förhöja upplevelsen och göra inlärningen lättare. Som konstruktiv kritik togs upp att man villa ha mer fokus på ledarrollen som exempelvis underläkare. 25
3.7 Örebro universitet 3.7.1 Ledarskapsutbildning Ledarskapsutbildning vid Örebro universitet ges vid tre tillfällen under grundutbildningen. Vid termin 1 hålls ett seminarium kring läkarrollen som även innefattas av diskussioner gällande ledarskap. Vid termin 8 integreras ledarskapsutbildning i en seminarieserie samt ett grupparbete. Dessa tillfällen omfattar 6 studietimmar per student. Vid termin 11 sker en fortsättning på den seminarieserie som ges vid termin 8, även denna omfattas av 6 studietimmar per student. Örebro universitet arbetar, med start under våren 2016, med att integrera ledarskap som ett huvudsakligt lärandemål under klinisk scenarieträningen vid termin 11. Scenariesituationerna spelas in och utifrån detta förs ett strukturerat samtal med återkoppling tillsammans med utbildade instruktörer där ledarskap utgör en stor del av undervisningen. Totalt omfattar denna undervisning 4 studietimmar per student. 3.7.2 Studenternas åsikter Ledarskapsutbildningen i Örebro är integrerad i undervisningen och någon separat utvärdering för ledarskapsutbildningen är inte genomförd, utan ingår i respektive kursutvärdering. I Sveriges läkarförbund Students preklinenkät från 2016 får ledarskapsutbildningen låga poäng i Örebro, i likhet med övriga utbildningsorter. Eftersom huvudfokus på ledarskapsutbildning i Örebro ligger på det kliniska terminerna 8 och 11, är det förväntat med låga poäng i preklinenkäten. 26
4 Förbättringsmöjligheter Vi ser idag stora skillnader i ledarskapsutbildningen vid de olika studieorterna både vad gäller kvalitet och kvantitet. Det finns idag inget mål kring ledarskap i examensmålen för läkarexamen, vilket i sig är anmärkningsvärt. Redan 1997 påpekade dåvarande Högskoleverket att nationella mål borde uppdateras för att stärka studenternas kunskaper i ledarskap. I Läkarutbildningsutredningens slutbetänkande (SOU 2013:15) föreslås ledarskap ingå i ett av examensmålen. Sveriges läkarförbund Student anser att ett sådant mål är nödvändigt med eller utan en ny läkarutbildning och skulle vara ett sätt att säkerställa att ledarskapsutbildning ges på lika villkor oberoende av studieort. Enligt Sveriges läkarförbund Student handlar ledarskap om att ta ansvar för medicinskt beslutsfattande, och om att uppnå resultat genom samverkan. Det är därför viktigt att studenter tidigt under utbildningen bereds möjlighet att utveckla sin förmåga till ledarskap i det dagliga medicinska arbetet. Ledarskap handlar i grunden om att se sig själv som en del av ett sammanhang och ta ansvar för den verksamhet man är en del av. Modern sjukvård skapas ofta i team med flera olika professioner det är därför viktigt att studenterna tränas i samverkan så att de erhåller kunskap om olika vårdyrkesgruppers professionella kompetens. Sveriges läkarförbund Student önskar därför att se en mer systematiserad samverkan mellan olika vårdyrkesutbildningar tidigt under studierna, framför allt i den verksamhetsförlagda utbildningen. Mer samverkan ger även bättre förutsättningar för att utöva teamledarskap. Sveriges läkarförbund Student ser mot denna bakgrund positivt på olika former av interprofessionellt lärande så som temadagar, särskilda utbildningsavdelningar och utbildningsmottagningar. Träning i interprofessionellt samarbete bör inte enbart begränsas till professioner inom hälso- och sjukvården utan behöver även innefatta yrkesgrupper i angränsande verksamheter så som skola, socialtjänst, polis etc. 27
För att utöva ett gott ledarskap krävs god förståelse för sjukvårdssystemet. Ett flertal studenter nämner att de gärna skulle vilja utveckla sina kunskaper om sjukvårdens uppbyggnad och organisering. Dessutom lyfter fler även fram juridikundervisningen som särskilt värdefullt och att det finns ett behov av mer juridikundervisning. Idag sker undervisningen i dessa ämnen under avsatta temadagar eller specifika kurser. Istället anser Sveriges läkarförbund Student att dessa ämnen borde vara en integrerad del av läkarprogrammet på alla kurser under hela utbildningen. Möjligheten till repetition och progression blir då större och studenterna får lättare att koppla dessa ämnen till situationer i den kliniska verkligheten. Sammanfattningsvis ser vi att de flesta studenter är nöjda med momenten som erbjuds men efterfrågar mer utbildning inom ledarskap. Utbudet av ledarskapsutbildning varierar mellan orterna men oftast ligger den som särskilda moment vid sidan av den kliniska utbildningen. Sveriges läkarförbund Student anser istället att ledarskapsutbildning skall vara en naturlig del av alla terminer under läkarutbildningen. Målet ska vara att alla studenter för möjlighet att utvecklas oavsett tidigare erfarenheter och fokus ska ligga på progression genom hela programmet och inte tentamen av specifika kunskaper eller färdigheter. Detta för att bättre förbereda studenterna för den kliniska vardagen där läkaren har en naturlig ledarroll i vårdteamet. 28
Sveriges läkarförbund Student 2016 Victoria Jansson, ledamot i Sveriges läkarförbund student Alexander Tejera, ledamot i Sveriges läkarförbund Student Hampus Carlson, Studenthandläggare Sveriges läkarförbund Sveriges läkarförbund Student Box 5610, 114 86 Stockholm Telefon: 08-790 34 24 E-post: hampus.carlson@slf.se www.slf.se/student 29