STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet Anvisningar för delkurs inom Psykodynamiska teorier och metoder inom PDT: Behandlingsmetod och teknik, 6 hp PTU15 Undervisning måndag förmiddag, 9 12 Placering i utbildningen Psykoterapeutiska teorier och metoder inom PDT styrs av en kursplan som är fastställd av styrelsen för Psykologiska institutionen och är giltig från och med höstterminen 2015 (se institutionens hemsida). Hela kursen består av Psykodynamisk diagnostik, Utvecklingspsykologi, Behandlingsmetod och teknik, Metoder och tillämpningar med specifika pdt-format samt Teorier och metoder vid komplexa fall. Behandlingsmetod och teknik är en kurs som sträcker sig över termin 1, 2 och 5. Innehåll Kursen innehåller genomgående en fördjupning av förväntade förkunskaper från grundläggande psykoterapiutbildning. Delkursen påbörjas under termin ett med ett fördjupat lärande i behandlingsmetod och teknik. Innehållet är en fördjupning på temat den terapeutiska processen, den inre och yttre ramen, det omedvetna och lyssnandeprocessen i psykoterapi. Under termin två, där delkursen har sin tyngdpunkt, fördjupar vi oss bland annat inom psykoterapeutisk allians, den psykoterapeutiska hållningen, teorier om det omedvetna och fördjupar vårt arbete med överföring och motöverföring. Vi arbetar även med sexualitet i psykoterapi. Slutligen går vi igenom betydelsen av mentalisering i psykoterapi och hur mentaliseringsbaserade tekniker kan användas användas för att främja klientens utveckling i terapin. Här examineras även allt vi gått igenom inom behandlingsmetod och teknik under de två första terminerna. Slutligen återkommer delkursen med två halvdagar under slutet av utbildningen, termin fem, då avslutningsarbete i psykoterapi behandlas. Kursen innebär en fördjupning av studenternas kunskaper i behandlingsteori och metod och ges i nära samarbete med den handledda psykoterapin. Undervisningen sker i form av föreläsningar som varvas med diskussioner och rollspel. Lärandemål Efter genomgången kurs skall studenten ha uppnått: Fördjupad kunskap om psykodynamisk psykoterapi som behandlingsmetod. Fördjupad kunskap om psykodynamisk teknik i terapeutiskt arbete med intrapsykiska processer och överföring/motöverföring. Fördjupad förmåga att diskutera och problematisera psykodynamiska metoder och tekniker på ett nyanserat sätt. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, rollspel och litteraturseminarier.
Delkursansvarig Anna Sylvén Björnör, vik. universitetsadjunkt, leg. psykolog, lic. klinisk psykologi, leg. psykoterapeut. Läsanvisningar till respektive tillfälle 5/10 Den terapeutiska processen Killingmo, B., & Gullestad, S.E. (2011). Undertexten. Stockholm, Libers förlag (K&G) Kap 1, 2 & 13 Modell, A.H. (1991). The Therapeutic Relationship as a Paradoxical Experience. Psychoanal. Dial. 1, 13-28. 12/10 Inre och yttre ram Bleger, J. (1967). Psycho-Analysis of the Psych-Analytic Frame. Int. J. Psyvcho-Anal., 48, 511-519. Böhm, T. (2004). Inner and Outer Frame Breaks Counter-Transference, Enactments and Whose Life History? Scand. Psychoanal. Rev., 27, 2-11. K&G kap 3 & 4. 2/11 Det omedvetna Safran, J.D. (2006). The Relational Unconscious, The Enchanted Interior, and the Return of the Repressed. Contemp. Psychoanal. 42, 393-412. Solms, M. (1997). What Is Consciousness? J. Amer. Psychoanal. Assn., 45, 681-703. Sandler, J., & Sandler, A. (1994). The Past Unconscious and the Present Unconscious: A Contribution to a Technical Frame of Reference. Psychoanal. St. Child, 49, 278-292. 16/11 Lyssnandeprocessen Faimberg, S. (1996). Listening to listening. Int. J. Psycho-Anal. 77, 667-677. K&G Kap 5 & 6. Lärare GBe Gunnar Berggren leg. psykolog, leg. psykoterapeut, universitetsadjunkt GBo Gunnar Bohman leg. psykolog, leg. psykoterapeut, med. dr GJ Gunnel Jacobsson leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr AS Anna Sylvén Björnör leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. lic. SH Stephan Hau leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr HD Herman Daniels leg. psykolog, leg. psykoterapeut IW Indira Windh TA Therese Anderbro med. dr, leg. psykoterapeut AL Aina Lindgren leg. psykoterapeut GB Gunilla Berglund leg. psykolog, leg. psykoterapeut, docent
Kurskrav och examination Som allmänt kurskrav gäller obligatorisk närvaro och aktivt deltagande i undervisningen. Student som ej uppfyller närvarokravet på kurs, eller del av kurs, ges tillfälle att ta igen momentet vid nästkommande kurstillfälle. Examination sker i form av skriftlig hemtentamen i slutet av termin två med efterföljande muntlig del i grupp. Hemtentamen delas ut under termin 2 under vecka 19 och lämnas in vecka 22, därefter är det opponering i grupp vecka 24. Betyg sätts på både det skriftliga och det muntliga tentamina. För studerande som inte blivit godkänd vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare prov första veckan på nästkommande termin. Studerande som underkänts två gånger i prov på delkurs har rätt att begära att annan examinator skall utses för att bestämma betyg på delkursen. Framställan härom kan göras till institutionsstyrelsen eller den tjänsteman styrelsen utser. Betyg Ett slutligt betyg på kursen Psykodynamiska teorier och metoder inom PDT sker genom sammanvägning av samtliga delkursers betyg i slutet av utbildningen. Ett slutbetyg förutsätter godkänt i alla delkurser. För att bli godkänd på denna specifika delkurs krävs uppfyllda kurskrav (se anvisningarna ovan). Examinationsuppgiften för denna delkurs bedöms enligt den sjugradiga betygsskalan nedan: A Utmärkt Samliga uppgifter är besvarade på ett koncentrerat, synnerligen välskrivet sätt med klargörande och nyanserade teoretiska, kliniska aspekter exemplifierade. Reflekterande och behandlingsteoretiskt fokuserade resonemang är väl genomförda och uttömmande teoretiskt förankrade. Ställningstaganden är mycket väl motiverade. Adekvata litteraturreferenser ges. Vid det muntliga examinationstillfället kan ställningstaganden i hemuppgiften väl motiveras. B Mycket bra Samliga uppgifter är välskrivna med klargörande, nyanserade teoretiska och kliniska aspekter exemplifierade. Reflekterande och behandlingsteoretiskt fokuserade resonemang är väl genomförda och teoretiskt förankrade. Ställningstaganden är väl motiverade Adekvata litteraturreferenser ges. Vid det muntliga examinationstillfället kan ställningstaganden i hemuppgiften väl motiveras. C Bra Samliga uppgifter är välskrivet med klargörande, nyanserade teoretiska och kliniska aspekter exemplifierade. Reflekterande och behandlingsteoretiskt fokuserade är något begränsat. Ställningstaganden är väl motiverade Adekvata litteraturreferenser ges. Vid det muntliga examinationstillfället kan ställningstaganden i hemuppgiften väl motiveras. D Tillfredsställande Samliga uppgifter är välskrivet med teoretiska och kliniska aspekter exemplifierade. Reflekterande och behandlingsteoretiskt fokuserade resonemang är begränsat. Ställningstaganden är motiverade Adekvata litteraturreferenser ges. Vid det muntliga examinationstillfället kan ställningstaganden i hemuppgiften motiveras. E Tillräckligt I uppgifterna berörs teoretiska och kliniska aspekter, men kortfattade och outvecklade. Reflekterande och behandlingsteoretiskt fokuserade resonemang är otillräckliga. Ställningstaganden är motiverade Adekvata litteraturreferenser ges. Vid det muntliga examinationstillfället kan hemuppgiften motiveras.
Fx Otillräckligt Hemtentamensuppgifterna är delvis bristfälligt besvarade, tyder på vissa missförstånd, eller är outvecklade. Ställningstaganden är inte motiverade. (Åtgärd: restuppgift.) F Helt otillräckligt Hela, eller väsentliga delar, av hemtentamensuppgifterna är ostrukturerat och bristfälligt besvarade, tyder på missförstånd, eller är outvecklade. Ställningstaganden är inte motiverade. (Åtgärd: Omtentamen.) Allmän info om plagiat, fusk och otillåtet samarbete Som en del i ditt ansvar som student ingår att känna till de regler som finns för examination. Utförlig information finns både på Psykologiska institutionens och Stockholms universitets hemsida www.su.se/regelboken Lärare är skyldiga att anmäla misstanke om fusk och plagiat till rektor och disciplinnämnden. Plagiat och fusk blir alltid ett disciplinärende och kan leda till avstängning. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (gäller även enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Detta gäller även texter du själv skrivit tidigare (självplagiat). Till fusk räknas till exempel att ha med otillåtna hjälpmedel, som mobil, på prov. Att ha studiegrupper tillsammans är utvecklande och tidsbesparande, men när det kommer till examinationsuppgifter måste du vara noggrann med att arbeta själv (om inte annat tydligt anges) för att inte riskera att det ska räknas som otillåtet samarbete.
Obligatorisk litteratur Bleger, J. (1967). Psycho-Analysis of the Psych-Analytic Frame. Int. J. Psycho-Anal., 48, 511-519. Böhm, T. (2004). Inner and Outer Frame Breaks Counter-Transference, Enactments and Whose Life History? Scand. Psychoanal. Rev., 27, 2-11. Faimberg, S. (1996). Listening to listening. Int. J. Psycho-Anal. 77, 667-677 Killingmo, B., & Gullestad, S.E. (2011). Undertexten. Stockholm, Libers förlag. (K&G) Modell, A.H. (1991). The Therapeutic Relationship as a Paradoxical Experience. Psychoanal. Dial. 1, 13-28. Safran, J.D. (2006). The Relational Unconscious, The Enchanted Interior, and the Return of the Repressed. Contemp. Psychoanal., 42, 393-412. Sandler, J., & Sandler, A. (1994). The Past Unconscious and the Present Unconscious: A Contribution to a Technical Frame of Reference. Psychoanal. St. Child, 49, 278-292. Solms, M. (1997). What Is Consciousness? J. Amer. Psychoanal. Assn., 45, 681-703. Välkommen! Anna Sylvén Björnör anna.sylven.bjornor@psychology.su.se