UTMÄRKT BYGGE Utgåva 2 April 2007
Ämnesområden m e n 1. SAMVERKAN A........................ 4 Att arbeta tillsammans mot gemensamma mål. Att respektera varandras roller. 2. PLANERING N OCH PROJEKTERING E R FÖRE BYGGANDE G.................... 6 Att rita, konstruera och planera färdigt innan produktionsstart. 3. PROJEKT- OCH PLATSLEDNING L N.......... 7 Att avsätta tillräckliga resurser för projekt- och platsledning. Att stötta varandra. 4. KUNSKAPSUPPBYGGNAD K S U P P G N A OCH ERFARENHETSÅTERFÖRING R E E T E R F R N............. 8 Att lära sig av sina erfarenheter. 5. OMTÄNKSAMHET M T.................... 9 Att visa omtanke och behandla varandra med respekt. 6. MILJÖMÄSSIGA M S I HÄNSYN N.............. 10 Att ta hänsyn till omgivande miljö. 7. GOD ARBETSMILJÖ.................. 111 Att skapa en god arbetsmiljö. 8. GOD GRANNE N..................... 12 Att vara en god granne.
HANDLINGSPROGRAM Handlingsprogrammet Utmärkt Bygge har utvecklats inom branschen. Programmet är enkelt, och rätt använt leder det till högre kvalitet, bättre lönsamhet och resultat på kortare tid. Detta dokument vänder sig till personer som ansvarar för att handlingsprogrammet Utmärkt Bygge används i ett byggprojekt och till alla andra som arbetar i projektet. Utmärkt Bygge vilar på tanken att det självklara gemensamma målet i varje byggprojekt är det resultat eller den produkt som projektet ska leda fram till, t ex en byggnad eller anläggning och de egenskaper som denna produkt ska ha. Projektdeltagarnas första åtagande är att komma överens om hur projektets mål ska uppnås. För att detta ska fungera krävs en öppen dialog mellan deltagarna och att alla anstränger sig för att skapa ett gott slutresultat. Detta dokument innehåller riktlinjer för de byggprojekt som omfattas av handlingsprogrammet Utmärkt Bygge samt råd och tips som kompletterar riktlinjerna. Programmet bidrar till att förbättra lönsamheten och effektiviteten i samhällsbyggnadssektorn samt att öka kundnyttan för slutanvändarna och därmed göra byggbranschen mer attraktiv för anställda, arbetssökande, kunder och allmänhet. För att Utmärkt Bygge ska få så stor påverkan på projektet som möjligt, är det viktigt att reglerna/riktlinjerna börjar användas tidigt. Detta kan uppnås t ex genom att Utmärkt Bygge blir en del av det underlag som ligger till grund för upphandling av produkter och tjänster i projektet. Utmärkt Bygge är ett verktyg som bidrar till att förverkliga den vision om en effektiv samhällsbyggnadssektor som finns i Byggkommitténs utvecklingsprogram Utmärkt! Samhällsbyggnad. Utmärkt Bygge har tillkommit på initiativ av Byggrådet i Skåne och utvecklats med ekonomiskt stöd från bland andra Boverket och ESF-rådet i Skåne län. Sidan 3 UTMÄRKT BYGGE - branschens egen kravmärkning
1. Samverkan Alla som medverkar i projektet ska, under hela den tid projektet pågår, samverka för att nå upp till projektets målsättningar. Det ska finnas en tydlig beskrivning av slutprodukten (huset, anläggningen eller motsvarande) och övriga målsättningar med projektet. Projektet ska präglas av att de som deltar i projektet visar förståelse och respekt för varandras roller. Det ska finnas rutiner för informationsutbytet i projektet. Råd och tips Att samverka innebär att vara överens om att arbeta på ett sådant sätt att projektets mål uppnås. Det innebär också att inte slösa bort tid genom att i onödan störa varandra så att målsättningarna kommer ur fokus. Ett sätt att förbättra samarbetet är att införa samverkansmöten där man tittar på hur det arbetssätt man varit överens om har fungerat, med målsättningen att bli ännu bättre i fortsättningen. Det självklara målet i projektet är det som ska tillverkas t ex ett hus, en bro eller det förväntade resultatet av ombyggnadsarbete eller reparationer. Hit hör också de krav som ställs på det färdiga resultatet när det gäller tid, ekonomi, funktion, kvalitet, kundnytta eller annat. Andra målsättningar som projektet har att leva upp till kan handla om arbetsmiljö, trivsel, förhållandet till omkringboende etc. När målsättningarna för projektet bestäms ska hänsyn tas till både nyttjarens/ slutbrukarens krav och produktionens krav. Med nyttjare/slutbrukare menas den som ska bo i huset, använda anläggningen eller köra på den färdiga vägen. Att ta hänsyn till produktionens krav innebär att inte i onödan använda lösningar eller design som försvårar rationell produktion. Den som ansvarar för projektet ska försäkra sig om att alla som deltar i projektet får ta del av en beskrivning av slutprodukten och övriga målsättningar med projektet, antingen muntligen vid ett möte eller i skriftlig form gärna både och. Hur kommunikationen i projektet dokumenteras är av betydelse för alla i projektet. Formerna för kommunikationen ska därför redovisas särskilt, t ex rutiner för information och distribution av mötesprotokoll. Det förutsätts att alla som deltar i projektet har en öppen dialog med varandra så att missförstånd och konflikter kan rättas till och förebyggas. Exempel: Den som upptäcker att bygghandlingarna på någon punkt inte stämmer överens sinsemellan, ska säga till om detta så att problemet kan klaras ut och konsekvenserna värderas. Detta gäller oberoende av vem som eventuellt kan ha gjort fel. Sidan 4 UTMÄRKT BYGGE - branschens egen kravmärkning
Egenkontroll Fungerar samarbetet mellan alla som deltar i projektet på ett bra sätt? Kan någonting göras för att förbättra samarbetet eller känslan av samhörighet? Exempel: - Representant för beställaren informerar om vad som är viktigast i projektet när det gäller t ex tid, ekonomi, kvalitet eller utförande. - Någon från t ex kommunen berättar om platsen där byggnaden eller anläggningen ska uppföras. - Representant för nyttjaren berättar om den verksamhet som ska bedrivas i de nya lokalerna. - Någon av aktörerna i projektet informerar om sin verksamhet. - Gemensam utbildning med syfte att åstadkomma förbättringar i projektet. Har alla fått ta del av projektets målsättningar? Om inte - se till att dom får det! Sidan 5 UTMÄRKT BYGGE - branschens egen kravmärkning
2. Planering och projektering före byggande För att skapa en smidig och effektiv byggprocess ska projektering (beskrivningar, konstruktioner och ritningar) och planering vara klart redan innan produktionsstart så att ett genomarbetat underlag kan presenteras för aktörerna på byggplatsen. Personer med kompetens inom områdena produktion och förvaltning ska engageras även i arbetet med projektering, planering och kalkylering. Produktionsteknik och byggtid ska samordnas. Kvalitetssäkrade bygghandlingar ska finnas färdiga innan produktionen av respektive byggdel sätts igång. Startmöte(n) ska hållas med arbetsplatsorganisationen, konsulter, underentreprenörer, leverantörer och kund/beställare/ nyttjare. Arbetsberedning ska göras dels innan produktionsstart, dels fortlöpande under den tid produktionen pågår. Råd och tips Produktionsteknik och byggtid ska samordnas så att t ex uttorkning av fukt kan ske på ett bra sätt. I tidsplanen ska de olika yrkesgruppernas arbeten samordnas för att undvika störningar t ex vid arbete i samma utrymme. Alla aktörer, konsulter inklusive projektledare och entreprenörer, ska kvalitetssäkra och dokumentera sitt arbete. Det ska finnas angivet i handlingarna när startmöten och samordningsmöten ska hållas. Det är viktigt att aktörerna i projektet tar del av varandras arbetsberedningar. Egenkontroll Har planering och projektering klarats av innan produktionsstart? Sidan 6 UTMÄRKT BYGGE - branschens egen kravmärkning
3. Projekt- och platsledning Platsledningen har en nyckelroll vid genomförandet av ett byggprojekt, men är starkt beroende av att övriga medverkande sköter sina åtaganden. Därför ska övriga medverkande i projektet stödja platsledningen i dess strävan att åstadkomma ett gott slutresultat. Projektet ska under hela projekttiden ledas av ett sammanhållet projektteam med tillräckliga resurser. Tillräckliga resurser ska avsättas för platsledning och installationssamordning. Det ska finnas rutiner som dokumenterar avvikelser från planering och eventuella konsekvenser av avvikelserna. Det ska finnas rutiner för moderna medarbetarrelationer. Råd och tips Platsledningen ska ges tydliga mandat så att ansvar och befogenheter kan delegeras vidare till lägsta, lämpliga nivå. Projektörerna ska gå igenom aktuella bygghandlingar tillsammans med platsledningen. Arbetshandlingarna ska vara tydliga och lättlästa. Arbetsplatsens organisation och bemanning ska vara väl anpassad till rådande förhållanden. Samordningen av installationerna ska handläggas av kunnig personal och samordningsmöten ska hållas. Det ska finnas klara rutiner för all typ av kommunikation mellan aktörerna i projektet, t ex när det gäller revideringar. Alla avvikelser samt tillkommande och avgående arbeten ska hanteras skyndsamt av alla parter för att undvika att arbetet fördröjs. Nytillkomna medarbetare ska introduceras på arbetsplatsen och informeras tydligt om de förhållanden som råder där. Med rutiner för moderna medarbetarrelationer menas rutiner som t ex ger medarbetarna större ansvar och inflytande, höjer säkerhetstänkandet eller kartlägger och förebygger orsaker till ohälsa och förtida avgångar. Ett exempel på sådana rutiner kan vara regelbundet återkommande medarbetarsamtal. Egenkontroll Får platsledningen tillräckligt stöd från övriga aktörer i projektet? Leds projektet av ett bra sammansatt projektteam? Finns det tillräckliga resurser för platsledning och installationssamordning? Fungerar informationsutbytet och kommunikationen i projektet så som det var tänkt? Finns det rutiner för medarbetarsamtal med alla kategorier av medarbetare i projektet? Finns särskilda rutiner för informationsutbyte med yrkesarbetarna? Sidan 7 UTMÄRKT BYGGE - branschens egen kravmärkning
4. Kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsåterföring De parter som medverkar i byggprojektet ska stödja kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsåterföring. Det ska finnas rutiner och aktiviteter som stödjer kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsåterföring i hela byggprocessen. Råd och tips Ett sätt att internt bygga upp kunskaper är att ha någon i det egna företaget som inte deltar i projektet som diskussionspartner när det gäller arbetet i projektet. Personalen i projektet ska ha tillgång till senaste versionen av det regelverk och de föreskrifter som rör projektet. Det ska finnas rutiner eller system i projektet som regelbundet fångar upp och dokumenterar goda och dåliga erfarenheter för att underlätta det löpande arbetet. Ett möte för erfarenhetsåterföring ska genomföras med projektdeltagarna i samband med att projektet avslutas. Erfarenheterna ska dokumenteras för att komma till nytta i framtida projekt. Personalen i projektet ska fortlöpande ha tillgång till lämplig utbildning som underlättar arbetet i projektet. Egenkontroll Tas de erfarenheter som görs i projektet tillvara för att komma till nytta i framtiden? Sidan 8 UTMÄRKT BYGGE - branschens egen kravmärkning
5. Omtänksamhet De som medverkar i projektet ska visa hänsyn till varandra och till utomstående, så att projektet kan genomföras i ett positivt klimat. Alla personer som kommer i kontakt med projektet ska behandlas likvärdigt. Råd och tips Alla personer i projektet ska behandla varandra med omtanke och respekt och anstränga sig att vara vänliga och korrekta mot dem som kommer i kontakt med projektet. Mobbning, diskriminering eller andra kränkande beteenden eller uttryck får inte förekomma. Egenkontroll Fungerar det arbetssätt som vi kommit överens om inom projektet bra? Uppträder vi korrekt mot varandra? Är stämningen i projektet positiv? Om inte - vad kan göras för att förbättra stämningen? Sidan 9 UTMÄRKT BYGGE - branschens egen kravmärkning
6. Miljömässiga hänsyn Vid projekteringen ska material och konstruktioner väljas som ger minsta negativa miljöpåverkan under byggnadens/ anläggningens livslängd. Medverkande i projektet ska under genomförandet (produktionen) visa hänsyn till omgivande miljö. Råd och tips Hela projektet ska präglas av en strävan mot långsiktigt hållbar utveckling, t ex ska hänsyn till detta tas vid vad val av material och konstruktioner. Omgivningen ska skyddas mot buller, damm och andra störningar från byggplatsen. Projektet ska följa de riktlinjer för avfallshantering som tagits fram av Byggsektorns Kretsloppsråd. Miljöronder ska genomföras och dokumenteras. Egenkontroll Präglas projektet av miljötänkande? Har beställaren ett miljöprogram? Sidan 10 UTMÄRKT BYGGE - branschens egen kravmärkning
7. God arbetsmiljö Alla deltagare ska medverka till att projektet genomförs i en god arbetsmiljö. Vid projekteringen ska arbetsmiljöfrågorna beaktas både när det gäller genomförandet (produktionen) och den färdiga byggnadens/ anläggningens drift. Alla i projektet är skyldiga att anmäla genomförande eller utformning/utförande som ger olämplig arbetsmiljö till ansvarig person. Byggarbetsplatsen ska hållas ren. Råd och tips Det ska finnas en arbetsmiljöpolicy för projektet. Nödvändiga riskanalyser ska göras. Vid behov ska dessa samordnas. Arbetsmiljöarbetet ska synliggöras för alla på den gemensamma arbetsplatsen. Berörda medarbetare ska delta i planeringen av arbetsmiljön. Det ska finnas en plan för krishantering med tydliga rutiner. Det ska vara välstädat på arbetsplatsen och i personalutrymmen. Transport- och utrymningsvägar inom och i anslutning till arbetsområdet ska vara tydligt markerade. Det ska finnas en plan för hur byggplatsområdet ska disponeras (APD-plan) som alla är skyldiga att rätta sig efter. Egenkontroll Är arbetsmiljömedvetandet högt bland projektdeltagarna? Sidan 11 UTMÄRKT BYGGE - branschens egen kravmärkning
8. God granne Alla i projektet ska verka för ett gott förhållande till grannar och omgivning under hela byggprocessen från planering fram till färdig byggnad/anläggning. Ansvariga i projektet ska fortlöpande informera om, och vara tillgängliga för, synpunkter från grannar och andra intressenter om verksamheten på arbetsplatsen, med början före produktionsstart och fram till dess att projektet är avslutat. Råd och tips Det är viktigt att ta sig tid att lyssna på, och vara lyhörd för, synpunkter och klagomål från grannar och kringboende och att reagera på dem på ett vänligt och korrekt sätt. Särskilt viktig är förebyggande information, t ex att i god tid innan störande arbeten sätts igång informera om detta. Av skyltningen på arbetsplatsen ska tydligt framgå vilken person man ska vända sig till för att få information om verksamheten på arbetsplatsen eller om man vill framföra Egenkontroll Är förhållandet till grannar och andra som påverkas av byggprojektet gott? Sidan 12 UTMÄRKT BYGGE - branschens egen kravmärkning
EGNA ANTECKNINGAR Sidan 13 UTMÄRKT BYGGE - branschens egen kravmärkning
EGNA ANTECKNINGAR Sidan 14 UTMÄRKT BYGGE - branschens egen kravmärkning
EGNA ANTECKNINGAR Sidan 15 UTMÄRKT BYGGE - branschens egen kravmärkning
UTMÄRKT BYGGE Utgåva 2 April 2007