MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt

Utgivare: Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt vid Länsstyrelsen Kalmar län Tryckeri: Tabergs Tryckeri, januari 2010

Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 Miljökonsekvensbeskrivning av åtgärdsprogram 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt har beslutat att godkänna miljöbedömningen med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning av åtgärdsprogrammet 2009-2015. Miljökonsekvensbeskrivningen är en del av den miljöbedömning som myndigheter och kommuner ska genomföra för planer och program vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. I miljökonsekvensbeskrivningen ska den positiva och negativa betydande miljöpåverkan som genomförandet av programmet kan antas medföra identifieras, beskrivas och bedömas. En avgränsning av miljöbedömningen enligt 6 kap. 13 miljöbalken har genomförts. Det genomförda samrådet med beslut finns dokumenterat hos vattenmyndigheten. Miljökonsekvensbeskrivning har föregåtts av samråd enligt 6 kap. 14 miljöbalken och 2 kap. 4 vattenförvaltningsförordningen. De synpunkter som har framkommit under samrådet om förslaget till miljökonsekvensbeskrivning har sammanställts, se beslut 537-12204-09. Miljökvalitetsnormer för vattenförekomsterna, ett åtgärdsprogram för att uppnå dessa miljökvalitetsnormer samt en förvaltningsplan för vattendistriktet har fastställts samtidigt som detta beslut. Detta framgår av besluten 537-12201-09, 537-12203-09 och 537-12202-09. Åtgärdsprogrammet, förvaltningsplanen och miljökvalitetsnormerna ska förnyas minst var sjätte år och kommer att användas av myndigheter och kommuner i arbetet med vattenfrågor. Dokumenten finner du på www.vattenmyndigheterna.se. Är du intresserad av ett speciellt vatten går det att använda de internetbaserade verktygen Vattenkartan eller databasen VISS (VattenInformationsSystem Sverige) för att se vad som gäller för just ditt vatten. I Vattenkartan går det att göra sökningar i kartmiljö och i VISS går det att söka på bland annat vattnens namn. Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt

Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt

Innehåll DEL I FÖRUTSÄTTNINGAR Inledning...9 Åtgärdsprogrammet...10 Syfte och innehåll... 10 Förhållandet till andra planer och program... 10 Miljöförhållanden i vattendistriktet...12 Vatten som riskerar att inte uppnå god status 2015... 14 Ekologiska förhållanden... 14 Kemiska förhållanden... 16 Kvantitativ tillgång på grundvatten... 16 Skyddade områden... 21 Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen... 21 Miljöproblem och konflikter i skyddade områden... 24 DEL II MILJÖBEDÖMNING Miljökonsekvensbeskrivning...26 Behovet av miljöbedömning... 26 Bedömning av rimliga alternativ till åtgärdsprogrammet... 26 Avgränsning och omfattning av miljöbedömningen... 28 Resultat av samråd om avgränsning av miljöbedömningen... 28 Problem vid sammanställningen av miljökonsekvensbeskrivning... 28 Resultat av samråd om förslag till miljökonsekvensbeskrivning... 29 Betydande miljöpåverkan av åtgärdsprogrammet för miljöaspekterna... 30 Vatten... 32 Mark... 33 Biologisk mångfald, djurliv och växtliv... 34 Landskap... 36 Klimatfaktorer... 37 Forn- och kulturlämningar samt annat kulturarv... 37 Befolkning samt människors hälsa... 38 Bebyggelse samt materiella tillgångar... 40 Konflikter och samverkande effekter mellan miljöaspekter... 41 Åtgärdsprogrammet och de nationella miljökvalitetsmålen... 42 Förebyggande åtgärder samt övervakning och uppföljning... 44 Referensdokument...45

Sidan 6 (52) Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt

Sammanfattning Sammanfattning Åtgärdsprogrammet, som vattenmyndigheten har tagit fram för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska uppnås, har bedömts enligt miljöbalkens bestämmelser för miljöbedömningar av planer och program. I fokus för bedömningen står den positiva eller negativa betydande miljöpåverkan som kan uppstå. Förutom miljökonsekvensbeskrivningen finns konsekvenser av ekonomisk karaktär beskrivna i en konsekvensanalys i åtgärdsprogrammet. Miljöbedömningen av åtgärdsprogrammet har resulterat i följande slutsatser: Referensalternativet, eller nollalternativet, innebär att det etablerade vattenarbetet i Sverige kommer att fortsätta i ungefär samma utsträckning som idag. Få av de vattenrelaterade nationella miljökvalitetsmålen kommer att nås. Åtgärdsprogrammet kommer att bidra till att många av miljökvalitetsnormerna och de vattenrelaterade nationella miljökvalitetsmålen uppnås eftersom många av åtgärderna ger en bra grund för konkreta åtgärder. De nya verktygen och den utökade kunskapen kommer i många fall att effektivisera vattenarbetet, men i många vatten kommer det att bli mycket svårt att uppfyllla miljökvalitetsnormerna till 2015. Det är komplicerat att göra en miljöbedömning av ett övergripande åtgärdsprogram, eftersom resultatet beror på hur de ansvariga kommunerna och myndigheterna kommer att lösa uppgifterna. Samtidigt uppvägs osäkerheten av att sektorsansvaret betonas och att åtgärderna tas fram av dem som har bäst kunskap inom sina verksamhetsområden. Åtgärdsprogrammets direkta inverkan på vattenmiljöer kan inte fullt ut bedömas eftersom konkreta, platsspecifika åtgärder ur ett vattendistriktsperspektiv inte har varit möjliga att utforma (varken ur enskilt eller systematiskt perspektiv). Framöver kommer rutiner för detta arbete att behöva utarbetas. Avslutningsvis konstateras att vissa åtgärder kommer att ha en snabbare effekt än andra. Åtgärder som avser att åstadkomma fria vandringsvägar för fisk i vattendrag kommer sannolikt att ge resultat innan 2015, men för åtgärder riktade mot den storskaliga övergödningsproblematiken i kustvatten krävs ett betydligt långsiktigare perspektiv. Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt Sidan 7 (52)

Sammanfattning Sidan 8 (52) Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt

Inledning DEL I FÖRUTSÄTTNINGAR Inledning Syftet med miljöbedömningar av planer och program är att integrera miljöaspekter i samhällsplaneringen så att en hållbar utvecklig främjas. Miljöbedömningen ska identifiera, beskriva och bedöma den betydande påverkan på miljön som programmet troligtvis kan medföra. Den ska även beskriva hur den sannolika utvecklingen för miljön skulle se ut om åtgärdsprogrammet inte genomförs. Bestämmelserna om miljöbedömning av planer och program finns i 6 kap. 11-18 miljöbalken och i 4-8 förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Arbetet med miljöbedömningen har pågått parallellt med arbetet med åtgärdsprogrammet under 2008 och 2009. Under hösten 2008 inhämtades synpunkter från främst myndigheter och organisationer i samband med avgränsningssamrådet. Ett förslag till miljökonsekvensbeskrivning skickades tillsammans med åtgärdsprogrammet ut för allmänt samråd under perioden 1 mars till 1 september 2009. Synpunkter från samrådet har beaktats i denna reviderade miljökonsekvensbeskrivning. En beskrivning av hur miljöaspekter integrerats samt hur arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen och samrådssynpunkter beaktats i programmet ska redovisas i en särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 miljöbalken. Den särskilda sammanställningen ska även omfatta skälen till att programmet antagits istället för alternativ som varit föremål för överväganden samt beskriva de åtgärder för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som programmet kan ge upphov till. Den särskilda sammanställningen ska offentliggöras och tillgängliggöras samtidigt som åtgärdsprogrammet. Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt Sidan 9 (52)

Åtgärdsprogrammet Åtgärdsprogrammet Syfte och innehåll Åtgärdsprogrammet beslutades i december 2009 av vattendelegationen för Södra Östersjöns vattendistrikt och ska enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) förnyas minst vart sjätte år, alltså senast 2015. Åtgärdsprogrammet syftar till att nå de miljökvalitetsnormer för alla yt- och grundvattenförekomster som vattendelegationen beslutat. Enligt 16 kap. 5 miljöbalken får tillstånd, godkännande eller dispens inte meddelas för en ny verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. Enligt 5 kap. 3 och 8 miljöbalken ska myndigheter och kommuner i det löpande arbetet iaktta miljökvalitetsnormer och inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt åtgärdsprogrammen. Åtgärdsprogrammet ska enligt 5 kap. 6 miljöbalken riktas till myndigheter samt kommuner och kommer att genomföras med stöd i befintlig svensk lagstiftning. Åtgärdsprogrammets innehåll definieras främst i vattenförvaltningsförordningen. Många av åtgärderna är av karaktären utredning och framtagande av styrmedel som till exempel föreskrifter. Vattenmyndigheten har i uppbyggnadsskedet av vattenförvaltningen valt denna strategi eftersom myndigheter och kommuner inom sina respektive områden utifrån sin sakkunskap är de som är bäst lämpade att ta fram de bästa lösningarna. Många av åtgärderna syftar också till förändringar i juridiska och ekonomiska styrmedel eftersom det ofta saknas effektiva verktyg för att hantera vattenfrågor i ett vattenförvaltningsperspektiv. För att miljökvalitetsnormerna ska uppnås behövs även mer kunskap, rådgivning, övervakning, tillsyn samt erfarenhet av riktade åtgärder i vattenförekomsterna. Förhållandet till andra planer och program Kommunala översikts- och detaljplaner är exempel på planer som kommer att beröras av åtgärdsprogrammet och av det löpande vattenarbetet. Vattenförvaltningsarbetet kommer att behöva utföras över avrinningsområden som inte stämmer överens med de administrativa geografiska gränserna. Det innebär att länsstyrelser, som på regional nivå ska tillvarata de samlade statliga intressena, och kommuner behöver utveckla nya samarbetsformer. Åtgärdsprogrammet påverkar också dessa planer och program: Strategier för de nationella miljökvalitetsmålen Nationella och regionala landsbygdsstrategier Trafik- och infrastrukturplaner Regionala utvecklingsplaner Energiförsörjningsplaner Baltic Sea Action Plan (BSAP) som har tagits fram av Östersjöländerna inom HELCOM-samarbetet är en strategi för att uppnå en hållbar förvaltning av Östersjön. Planen innebär att alla nationer runt Östersjön ska ta fram nationella planer och strategier för att minska utsläppen av kväve och fosfor, miljöfarliga ämnen och utveckla långsiktiga planer för bevarandet av den biologiska mångfalden i Östersjön. Naturvårdsverket, som har varit ansvarig myndighet för att sammanställa underlaget för Sveriges del, publicerade den slutliga rapporten i juli 2009, Naturvårdsverkets rapport 5985 om Baltic Sea Action Plan. Målet är att Sidan 10 (52) Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt

Åtgärdsprogrammet Östersjön senast 2021 ska nå en eutrofieringsnivå motsvarande 1950-talet, Sverige ska preliminärt minska den antropogena tillförseln med 20 800 ton kväve och 290 ton fosfor per år fram till år 2021. Den årliga minskningen för Sveriges del av den totala årliga tillförseln i de olika havsområdena ska vara: För Egentliga Östersjön 8 100 ton kväve av en total tillförsel på 18 200 ton och 290 ton fosfor av en total tillförsel på 460 ton För Öresund 1 700 ton kväve av en total tilförsel på 4 300 ton För Kattegatt med 11 100 ton kväve av en total tillförsel på 20 400 ton De åtgärdsprogram som utformas av vattenmyndigheten syftar till att uppnå miljökvalitetsnormerna både i inlandets yt- och grundvatten och i vattnen närmast våra kuster. Åtgärdsprogrammet har därmed ett bredare fokus än BSAP som fokuserar på åtgärder för ett förbättrat miljötillstånd i havsmiljön. De förväntade utsläppsreduktionerna i havsmiljön ska därför ses som en delmängd i det reduktionsbehov som beskrivs för de olika havsbassängerna inom BSAP-arbetet. Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt Sidan 11 (52)

Miljöförhållanden i distriktet Miljöförhållanden i vattendistriktet I det här avsnittet beskrivs vattendistriktet samt de områden som åtgärdsprogrammet kan komma att påverka betydligt och som är av särskild betydelse för miljön. Utgångspunkten i bedömningen är att de områden som riskerar att inte nå god status 2015 även kommer att bli föremål för åtgärdsprogrammet och därmed går det att anta att betydande miljöpåverkan kan uppstå. I viss utsträckning beskrivs relevanta befintliga miljöproblem som har samband med dessa områden. Södra Östersjöns vattendistrikt omfattar: Östergötlands län Kalmar län Halva Jönköpings län Större delen av Kronobergs län Blekinge län Gotlands län Nästan hela Skåne län Mindre områden av Västra Götalands län Mindre områden av Örebro län Mindre områden av Södermanlands län. Alla landområden med avrinning till Östersjön från Bråviken vid Motala ström till Kullens spets i norra Öresund ingår i distriktet. Dessutom tillkommer kustavsnitt på en nautisk mil (1 852 m) utanför den så kallade baslinjen. I norr gränsar vattendistriktet till Norra Östersjöns vattendistrikt och i väster till Västerhavets vattendistrikt. Vattendistriktet innehåller 91 kommuner. Befolkningsmängden i Södra Östersjöns vattendistrikt är drygt 2,2 miljoner, och vattendistriktets yta uppgår till drygt 54 000 km². Det ger en befolkningstäthet på 42 personer per km². Koncentrationen av befolkningen inom vattendistriktet varierar med dominans i sydvästra Skåne och kring städerna Linköping-Norrköping. Inom Södra Östersjöns vattendistrikt är möjligheterna till uttag av grundvatten goda, samtidigt som grundvattenbildningen är den lägsta i landet. Vattendistriktet kan delas in i områden avseende möjligheterna att utnyttja grundvattenförekomster för vattenförsörjning. I sydöstra Småland och i Blekinge råder brist på isälvsavlagringar och för vattenförsörjningen måste grundvattenbildningen ofta förstärkas på konstgjord väg. Genom Östergötland löper de så kallade mellansvenska randmoränerna med ofta god grundvattentillgång. I de centrala delarna av Kalmar län är rullstensåsarna fler och större än i övriga delar av höglandet och dess randområde. På Öland och Gotland förekommer sparsamt med sand- och grusavlagringar som har betydelse för grundvattenutvinning. Sedimentära berggrundsområdet i Skåne har några av landets viktigaste grundvattenförekomster i sedimentär berggrund. Landskapet täcks till största delen av moränleror, men i jämförelse med andra delar av Sverige finns stora sandoch grusavlagringar. Sidan 12 (52) Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt

Miljöförhållanden i distriktet Karta 1. Markanvändning i Södra Östersjöns vattendistrikt. Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt Sidan 13 (52)

Miljöförhållanden i distriktet Vatten som riskerar att inte uppnå god status till 2015 I arbetet med att kartlägga och beskriva vattenförekomsterna ingår att göra en riskbedömning enligt vattenförvaltningsförordningen. För grundvatten ska riskbedömningen avgöra risken för att en grundvattenförekomst inte ska uppnå god kvantitativ och kemisk status senast 2015. För ytvattenförekomster ska riskbedömningen bedöma risken för att vattenförekomsten inte ska uppfylla de kvalitetskrav som fastställs enligt kapitel 4 i vattenförvaltningsförordningen. Under den första förvaltningscykeln har det inte funnits några fastställda miljökvalitetsnormer att göra bedömningen utifrån och bedömningen har därför gjorts gentemot de övergripande målen i ramdirektivet. Det innebär att bedömningen har avsett risken att vattenförekomsten inte ska uppnå god status, eller få en försämrad status 2015. Till grund för riskbedömningen ligger statusklassificeringen, påverkansanalysen och den ekonomiska analysen. Ett viktigt syfte med riskbedömningen är att identifiera de vattenförekomster som ska omfattas av åtgärdsprogrammet. Tabell 1. Grundvatten och ytvatten som inte är, respektive är, i riskzonen för att inte uppnå god status 2015. Hänsyn ej tagen till kvicksilverproblematiken när det gäller kemisk status för ytvatten. Risk att kemisk status inte uppnås 2015 Ej i riskzonen Grundvatten 402 178 Sjöar 449 29 Vattendrag 855 123 Övergångsvatten 0 0 Kustvatten 57 120 Risk att kvantitativ status inte uppnås 2015 Grundvatten 563 17 Risk att ekologisk status inte uppnås 2015 Sjöar 136 342 Vattendrag 89 879 Övergångsvatten 0 0 Kustvatten 0 177 I riskzonen Ekologiska förhållanden 1 398 av vattendistriktets 2 203 ytvattenförekomster har bedömts vara i riskzonen för att inte uppnå god ekologisk status, eller ha försämrad status 2015 (tabell 1, karta 2). När det gäller samtliga kustvattenförekomster är övergödningen huvudanledningen till att god ekologisk status inte nås 2015. När det gäller vattendragen är kontinuitetsproblem en viktig anledning till att de inte uppnår god status eftersom olika typer av dammar och vägtrummor hindrar vandrande djur och växter från att sprida sig. I sammanhanget finns en stor brist på data när det gäller kontinuitetspåverkan. Klassificering när det gäller kontinuitet kan därför komma att förändras. Sammanlagt har 19 kustvatten, sjöar och vattendrag klassificerats som kraftigt modifierade vatten (för de som klassats som kraftigt modifierade gäller att miljökvalitetsnormen god ekologisk potential ska uppnås). Sidan 14 (52) Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt

Miljöförhållanden i distriktet Karta 2. Risk att god ekologisk status inte uppnås i ytvatten 2015. Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt Sidan 15 (52)

Miljöförhållanden i distriktet Områden klassade som försurade eller övergödda kan komma att ändras när mer data samlas in för verifiering. När det gäller övergödning är påverkan tydlig i kustvattenförekomsterna. 148 av vattendistriktets kustvatten har måttlig status, 10 otillfredsställande och 10 dålig status. Samtliga kustvattenförekomster är i riskzonen när det gäller att nå god ytvattenstatus till 2015. Kemiska förhållanden 18 av vattendistriktets 580 grundvattenförekomster uppnår inte god kemisk status i dagsläget, av dessa finns 178 som riskerar att inte nå god kemisk status till 2015 (karta 3). Huvudsakligen har SGU:s vattentäktsarkiv (Databasen för Grundvattenförekomster och Vattentäkter, DGV) använts till statusklassificeringen. För ett antal grundvattenförekomster har länsstyrelserna även samlat in information om grundvattnets kemiska status från kommunerna. I vattendistriktet finns 404 vattentäkter som har någon form av vattenskydd, men vars skydd av olika anledningar behöver ses över. Utöver dessa finns 139 vattentäkter som helt saknar skydd. När det gäller ytvatten fås olika utfall på grund av kvicksilver beroende på om man tar hänsyn till problematiken eller inte (se tabell 2). Genom att inte ta hänsyn till kvicksilver framträder ytvattenförekomsterna som har andra problem (karta 4). Tabell 2. Risk för ytvatten att god kemisk status inte nås med eller utan hänsyn tagen till kvicksilver. Risk Risk att kemisk status utan kvicksilver inte nås till 2015 Risk att kemisk status inte uppnås 2015 *beror även på övergödning Kustvatten (177 st.) Sjöar (478 st.) 120 29 123 177* 478 968 Vattendrag (968 st.) Bedömningen är gjord utifrån bedömd påverkan från pågående verksamheter och förorenad mark samt utifrån resultat från olika miljögiftsstudier (främst analyser av bottensediment men även analyser av biota såsom fisk och snäckor). För kustvatten saknas riktvärden för många prioriterade ämnen i dessa matriser och därför har biologiska säkerhetsgränser enligt Oslo-Paris kommissionen (OSPAR) samt gamla bedömningsgrunder (Naturvårdsverket, 1999) använts som komplement vid bedömningen. Ett tiotal av de 33 prioriterade ämnena har kunnat bedömas inom vattendistriktet. Det är framförallt tungmetallerna kvicksilver, kadmium, bly och nickel samt de organiska miljögifterna TBT, HCB, HCH, DDT, PAH och bromerade flamskyddsmedel som analyserats och visat på halter som motiverar att vattnet inte uppnår kemisk status. Kvantitativ tillgång på grundvatten I vattendistriktet uppfyller fyra av 580 grundvattenförekomster inte klassificeringen god kvantitativ status. 17 grundvattenförekomster bedöms vara i riskzonen att inte uppnå god kvantitativ status 2015. Ett annat sätt att räkna är att cirka 30 procent av ytan av de avgränsade grundvattenförekomsterna riskerar att inte uppnå god status till 2015 (karta 5). De flesta av grundvattenförekomsterna är stora grundvattenmagasin och dessa har generellt Sidan 16 (52) Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt

Miljöförhållanden i distriktet inga kvantitetsproblem. Lokalt finns dock kvantitetsproblem i mindre grundvattenmagasin i vattendistriktet, framför allt i skärgårdsområdet. Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt Sidan 17 (52)

Miljöförhållanden i distriktet Karta 3. Risk att kemisk status inte nås i grundvatten till 2015. Sidan 18 (52) Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt

Miljöförhållanden i distriktet Karta 4. Risk att kemisk status inte nås i ytvatten till 2015. Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt Sidan 19 (52)

Miljöförhållanden i distriktet Karta 5. Risk att god kvantitativ status inte nås i grundvatten till 2015. Sidan 20 (52) Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt

Miljöförhållanden i distriktet Skyddade områden Skyddade områden definieras något olika beroende på om de omfattas av bestämmelser i miljöbalken och/eller vattenförvaltningsförordningen. Enligt 6 kap. 12 miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning bland annat innehålla en beskrivning av miljöproblem (eller annat område av särskild betydelse för miljön) med avseende på de naturområden som finns i 7 kap. miljöbalken. Därutöver finns skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen (bilaga 4) vilket är ett begrepp som i sig inte innebär att området behöver ha ett formellt skydd i svensk lagstiftning. En del av de områden som definieras som skyddade områden inom ramen för vattenförvaltningen omfattas även av områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken, till exempel vattenskyddsområde, naturreservat eller nationalpark. Skyddade områden i vattenförvaltningsförordningen inbegriper även dricksvattenförekomster som inte har ett vattenskyddsområde enligt miljöbalken, varför begreppet är bredare än i 7 kap. miljöbalken. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen utgörs av områden med kvalitetskrav som baseras på andra EG-direktiv än ramdirektivet för vatten. Grundprincipen är att de miljökvalitetsnormer som fastställs av vattenmyndigheten för yt- och grundvatten också gäller för skyddade områden. Dessutom ska miljökvalitetsnormerna för skyddade områden fastställas så att alla normer och mål uppfylls, det vill säga både kvalitetskraven i direktiven för skyddade områden och kvalitetskraven i vattenförvaltningsförordningen. Om en vattenförekomst omfattas av olika kvalitetskrav ska det strängaste kravet gälla enligt vattenförvaltningsförordningen. Vattenförekomster som berörs av skyddade områden och riskerar att inte uppnå de uppställda miljökvalitetsnormerna omfattas av vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen Enligt vattenförvaltningsförordningen, Naturvårdsverkets föreskrift (NFS 2006:1) samt SGU:s föreskrift (SGU-FS 2006:1) ska vattenmyndigheterna upprätta ett register över skyddade områden för varje vattendistrikt. Registret ska innehålla alla områden inom respektive avrinningsdistrikt som kräver särskilt skydd enligt EU-lagstiftning för att värna vattendistriktets yt- och grundvatten eller för bevarandet av livsmiljöer och arter som är direkt beroende av vatten. Vattenförekomsterna och de skyddade områdenas geografiska avgränsning, namn, typ av områdesskydd, svensk lagstiftning som skyddar området samt syftet med skyddet ska framgå i registret. Ett skyddat område (karta 6 och karta 7) innebär inte att det automatiskt omfattas av ett formellt skydd i svensk lagstiftning. Huvudskälet till att vissa områden pekas ut som skyddade områden i vattenförvaltningsförordningen är att de är särskilt skyddsvärda i ett EU-perspektiv och att skyddsarbetet för dessa områden därför behöver samordnas med vattenförvaltningsarbetet. Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt Sidan 21 (52)

Miljöförhållanden i distriktet Karta 6. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen Sidan 22 (52) Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt

Miljöförhållanden i distriktet Karta 7. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt Sidan 23 (52)

Miljöförhållanden i distriktet Tabell 2 nedan visar antalet skyddade områden som finns i vattendistriktet. Grundprincipen är att de miljökvalitetsnormer som fastställs av vattenmyndigheten för yt- och grundvatten också gäller för skyddade områden. Dessutom ska miljökvalitetsnormerna för skyddade områden fastställas så att alla normer och mål uppfylls, det vill säga både kvalitetskraven som följer av direktiven för skyddade områden och kvalitetskraven i vattenförvaltningsförordningen. Tabell 2. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen i Södra Östersjöns vattendistrikt. Typ av skyddat område EU-direktiv Omfattning i vattendistriktet Dricksvattenförekomster Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG artikel 7) 621 vattentäkter varav 535 i grundvatten och 64 i ytvatten. 346 av vattentäkterna har inte kunnat kopplas till en vattenförekomst. Områden för skydd av ekonomiskt betydelsefulla vattenlevande djur- eller växtarter Områden för skydd av ekonomiskt betydelsefulla vattenlevande djur- eller växtarter Rekreationsvatten/Badvatten Områden som är känsliga för utsläpp av näringsämnen Områden som är känsliga för utsläpp av näringsämnen Områden som är känsliga för utsläpp av näringsämnen Livsmiljöer och arter - Natura 2000 Livsmiljöer och arter - Natura 2000 Fiskvattendirektivet (78/659/EEG) Skaldjursdirektivet (79/923/EEG) Badvattendirektivet (2006/7/EG) Nitratdirektivet (91/676/EEG) Avloppsdirektivet (91/271/EEG) -kväve Avloppsdirektivet (91/271/EEG) - fosfor Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) Fågeldirektivet (79/409/EEG) Roxen, Glan, Åsnen, Ivösjön, Vombsjön, Sommen och Vättern samt nederdelarna av Emån och Mörrumsån Inga i distriktet 163 badplatser Större delen av alla kustkommuner, hela Skåne och ett område längs Motala Ström mellan Vättern och utloppet i Bråviken Hela kuststräckan Hela distriktet 280 vattenrelaterade Natura 2000 områden inom Art- och habitatdirektivet varav 67 sammanfaller med Fågeldirektivet 118 vattenrelaterade Natura 2000 områden inom Fågeldirektivet varav 67 sammanfaller med Art- och habitatdirektivet. Miljöproblem och konflikter i skyddade områden Vattenrelaterade skyddade områden påverkas på samma sätt som alla vatten av de miljöproblem som identifierats i vattenförvaltningsarbetet, till exempel genom läckage av näringsämnen och miljögifter fysiska förändringar som avstängda vandringsvägar för djur och växter och reglerade vattenflöden försurande nedfall etablering av främmande arter. Konsekvenserna för skyddade områden är bland annat försämrad vattenkemisk kvalitet med risk för skador både på ekosystem och människors hälsa samt utarmning av den biologiska mångfalden. Eftersom åtgärdsprogrammet syftar till att förbättra miljöförhållandena i dessa Sidan 24 (52) Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt

Miljöförhållanden i distriktet avseenden medför åtgärdsprogrammet i huvudsak positiva effekter för vattenanknutna skyddade områden. Vattenmyndigheten har identifierat en risk för konflikt mellan de åtgärder som finns föreslagna i åtgärdsprogrammet eller som kan bli en följd av åtgärdsprogrammet och vissa typer av skyddade områden. I vissa fall där det går att identifiera risk för konflikt mellan kvalitetskravet enligt vattenförvaltningsförordningen (god ekologisk status) och kvalitetskrav enligt Natura 2000-bestämmelserna (upprätthållande av god bevarandestatus). Konfliktrisken uppstår till exempel för vissa näringsrika, ofta grunda, sjöar som pekats ut i fågeldirektivet (79/409/EEG) samt i vissa naturligt näringsrika sjöar som pekats ut i art- och habitatdirektivet. Bedömningen att det kan föreligga en konflikt mellan kvalitetskraven enligt de olika bestämmelserna baseras på att sjöarnas goda förutsättningar att hysa ett stort antal fågelarter till viss del beror på relativt höga närsaltshalter. Det kan också finnas en risk att bedömningsgrunden för fosfor inte tar hänsyn till de naturliga förutsättningarna i grunda naturligt näringsrika sjöar. Flera av dessa sjöar har också halter av fosfor som ligger över sin gräns för god status. I vattendistriktet finns områden som är av riksintresse för kulturmiljövården och som har förbindelse till vattenmiljöer. Exempelvis kan nämnas kanaler, dammar och flottningsleder. I framtiden kan åtgärdsprogrammet komma i konflikt med dessa områden till exempel genom åtgärder som är till för att öppna vandringsvägar för fisk. Strandnära betesmarker har ofta höga naturvärden och skyddas därför bland annat som naturreservat. Djur som betar strandnära kan innebära en risk för parasitsmitta i ytdricksvattentäkter. Några av de parasiter som bland annat nötkreatur bär på är svåra att avdöda eller avskilja vid rening av dricksvatten. Om ett sådant område ligger i nära anslutning till råvattenuttag för dricksvatten kan det uppstå en konflikt mellan bevarandet av naturvärdena i betesmarken och skyddet av dricksvattnet. Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt Sidan 25 (52)

Miljökonsekvens beskrivning DEL II MILJÖBEDÖMNING Miljökonsekvensbeskrivning Behovet av miljöbedömning Vattenmyndigheten åtgärdsprogram omfattas av miljöbalkens krav på miljöbedömning. Enligt förordningen om miljökonsekvensbeskrivning (1998:905) 4 och 5 kan miljöbedömning enbart uteslutas om det är uppenbart att programmet inte anger förutsättningar för kommande tillstånd för verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön på ett betydande sätt. Åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 anger förutsättningar för flera olika typer av konkreta åtgärder som kan påverka miljön på ett betydande sätt och därför måste programmet tas fram med stöd av en miljöbedömning och resultaten redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning. Förvaltningsplanen är mer informativt inriktad och innehåller sammanfattande redovisningar från de andra produkterna (miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan). Därigenom får inte förvaltningsplanen någon självständig och styrande effekt för insatser. Vattenmyndigheten har vid behovsbedömningen därför bedömt att förvaltningsplanen inte kommer att leda till någon betydande miljöpåverkan. Bedömning av rimliga alternativ till åtgärdsprogrammet Innehållet och det formella utseendet när det gäller åtgärdsprogrammet är på förhand delvis definierat i lagtexter varför det finns små möjligheter att inom miljöbedömningen förutsättningslöst belysa eventuella alternativ till ett åtgärdsprogram. Ett alternativ som har kunnat uteslutas, men som det finns stöd för i vattenförvaltningsförordningen, är delåtgärdsprogram. Ett delåtgärdsprogram kan göras exempelvis för de delar av vattendistriktet där speciella åtgärder behövs eller för en sektor, fråga eller vattentyp som beaktar särskilda aspekter på vattenmiljöförvaltningen. Av tids- och resursskäl har detta inte varit möjligt, både åtgärdsprogram och förvaltningsplan är gjorda utifrån vattendistriktets mer övergripande perspektiv. I dagsläget saknas tillräckligt detaljerad information och underlag inom många sakområden. Valet av en översiktlig nivå på åtgärdsprogrammet har skett mot bakgrund av att vattenmyndigheten vill betona att de myndigheter och kommuner som har bäst kunskap inom sina arbetsområden ska ta fram de bästa lösningarna. Sektorsansvaret gör när det gäller nationella myndigheter att det kommer att skapas liknande förutsättningar över landet för att hantera ett visst miljöproblem. Kommuner som omfattas av en åtgärd kommer att arbeta med vatten som sträcker sig över administrativa gränser vilket öppnar för likartade lösningar på lokala miljöproblem. Även miljöbedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen är översiktlig och generell i sin utformning. En mera fullständig bedömning av hur olika miljöaspekter samt de nationella, Sidan 26 (52) Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt

Miljökonsekvens beskrivning regionala och lokala miljökvalitetsmålen påverkas bedöms kunna genomföras senare i samband med att mer platsspecifika åtgärder tas fram under nästa vattenförvaltningscykel. Det är först när ett konkret åtgärdsförslag utformats för en bestämd plats (eller en serie åtgärder för ett lokalt/regionalt område), som det är möjligt att beskriva miljökonsekvenserna på mer detaljerad nivå. Miljöpåverkan har även bedömts för ett nollalternativ. Nollalternativet ska enligt 6 kap. 12 miljöbalken beskriva miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om åtgärdsprogrammet inte genomförs. I nollalternativet ingår pågående åtgärder och förväntat miljöförbättrande arbete som har betydelse för vattenmiljön. Det handlar bland annat om tillämpning av befintlig miljölagstiftning och insatser för att nå de vattenanknutna miljökvalitetsmålen. Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt Sidan 27 (52)

Miljökonsekvens beskrivning Avgränsning och omfattning av miljöbedömningen Avgränsning handlar om att få en bra besluts- och genomförandeprocess med ett bra underlag. Ett syfte är att koncentrera miljöbedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen på de miljöfrågor och miljöaspekter som har störst betydelse för åtgärdsprogrammet. Avgränsningen ska säkerställa att den betydande miljöpåverkan som ett genomförande av åtgärdsprogrammet kan antas medföra identifieras, bedöms och beskrivs. Uppgifterna i miljökonsekvensbeskrivningen ska vara relevanta och skäliga med hänsyn till: allmänhetens intresse programmets innehåll och detaljeringsgrad bedömningsmetoder aktuell kunskap Vissa frågor kan dessutom bedömas bättre i samband med andra senare beslut om program, planer eller projekt. Avgränsningen har gjorts enligt 6 kap. 13 miljöbalken och ska därför samrådas med de kommuner och myndigheter som berörs. Resultat av samrådet för avgränsningen av miljöbedömningen Remissen avseende avgränsningen skickades ut till berörda kommuner och myndigheter den 1 november 2008 och samrådstiden löpte till den 20 december 2008. Sammanlagt kom 25 svar in till Vattenmyndigheten för Södra Östersjön. Synpunkterna har sammanställts och utvärderats varefter beslut fattades om den slutliga avgränsningen (se ärende med d-nr. 537-11848-08, 2009-02-10). Samrådet ledde till att följande tillägg gjordes i miljökonsekvensbeskrivningen: Miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, God bebyggd miljö, Levande skogar, Hav i balans samt levande kust och skärgård Följande togs bort ur miljökonsekvensbeskrivningen: Miljöaspekterna klimatfaktorer, luft och annat kulturarv Miljömålen Frisk luft, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö och Storslagen fjällmiljö Samtliga inkomna svar och synpunkter finns dokumenterade hos vattenmyndigheten. Problem vid sammanställningen av miljökonsekvensbeskrivning Ett antal problem och svårigheter har uppstått vid sammanställningen av uppgifterna i miljökonsekvensbeskrivningen. För det första finns en stor brist på praktiskt användbara analysmetoder för åtgärdsprogram av övergripande och generell karaktär. För det andra finns det olika brister i underlaget, eftersom det under vattenförvaltningens första cykel generellt saknats olika underlag. På liknande sätt har det också varit svårt att integrera miljöbedömningsarbetet under arbetets gång. Sidan 28 (52) Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt

Miljökonsekvens beskrivning Resultat av samrådet om förslag till miljökonsekvensbeskrivning Remissen om förslag till miljökonsekvensbeskrivning för åtgärdsprogrammet i Södra Östersjöns vattendistrikt skickades ut till berörda kommuner och myndigheter den 1 mars 2009 och samrådstiden löpte till den 1 september 2009. Under samrådsperioden för miljökonsekvensbeskrivningen kom 270 synpunkter av nationell- och distriktskaraktär in på miljökonsekvensbeskrivningen. Motsvarande siffra för inkomna synpunkter på åtgärdsprogrammet är 1478. De fem vattenmyndigheterna har tillsammans omarbetat stora delar av miljökonsekvensbeskrivningens disposition och innehåll, samt harmoniserat detta så långt möjligt. Vattenmyndigheterna har så långt som möjligt samordnat kapitelindelning, tabeller, kartor och stora delar av innehållet i texterna. Vid revideringen har vattenmyndigheterna förtydligat miljökonsekvensbeskrivningen enligt kraven i 6 kap. miljöbalken och i förordningen för miljökonsekvensbeskrivning genom att bland annat: ändra dokumentet så att det utgår från bedömning av betydande miljöpåverkan för utvalda miljöaspekter (6 kap. 12 2st. 6 p. miljöbalken) av åtgärdsprogrammet lägga till en beskrivning av miljöbedömningsprocessen (6 kap. 12 2 st. 8 p. miljöbalken) lägga till en redogörelse av hur syftet med miljöbedömningen har uppfyllts lägga till en redogörelse av behovsbedömningen utveckla avsnittet om förhållandet till andra planer och program utveckla avsnittet om åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför (6 kap. 12 2 st. 9 p. miljöbalken) utveckla avsnittet om miljöförhållandena i de områden som kan antas påverkas betydligt (6 kap. 12 2 st. 3 p. miljöbalken) utveckla avsnittet om avgränsning och val av alternativ. Samtliga inkomna svar och synpunkter finns dokumenterade hos vattenmyndigheten. Som ett resultat av samrådet för miljökonsekvensbeskrivningen fördes miljöaspekterna klimatfaktorer och annat kulturarv åter in i miljöbedömningen. Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt Sidan 29 (52)

Miljökonsekvens beskrivning Betydande miljöpåverkan av åtgärdsprogrammet på miljöaspekterna Att identifiera, beskriva och bedöma den betydande miljöpåverkan som åtgärdsprogrammet kan leda till är ett av de mest centrala momenten i miljöbedömningen. Betydande miljöpåverkan är ett kriterium som dels reglerar i vilka fall en miljöbedömning ska göras, dels utgör ett samlande begrepp för avgränsningen och inriktningen av miljöbedömningen. På förhand finns ett antal så kallade miljöaspekter definierade i 6 kap. miljöbalken. Både positiv och negativ påverkan ska behandlas. Bedömningen av miljöpåverkan för åtgärder enligt både nollalternativet och åtgärdsprogrammet sträcker sig huvudsakligen fram till 2015. Begreppet betydande miljöpåverkan är inte närmare preciserat i lagstiftningen. Miljöbedömningen av åtgärdsprogrammet innehåller därför en stor osäkerhet, eftersom flera åtgärder är för utrednings- och åtgärdsuppdrag som i sin tur ska leda till framtida konkreta åtgärder. Dessa miljöaspekter ska enligt 6 kap. 12 miljöbalken omfattas av miljöbedömningen: Vatten Mark Biologisk mångfald Djurliv Växtliv Landskap Klimatfaktorer Forn- och kulturlämningar Annat kulturarv Befolkning Människors hälsa Materiella tillgångar Bebyggelse I tabell 3 nedan sammanfattas påverkan för de miljöaspekter som ingått i miljöbedömningen. Även konsekvenserna för miljöaspekterna när det gäller nollalternativet och åtgärdsprogrammet beskrivs med korta kommentarer. Sidan 30 (52) Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt

Miljökonsekvens beskrivning Tabell 3. Sammanfattning av hur vattenmyndigheten har bedömt miljöpåverkan för miljöaspekter (enligt 6 kap. 12 miljöbalken) av nollalternativ (pågående åtgärdsarbete) och åtgärdsprogram. För att redovisa om påverkan är bedömd som positiv, negativ eller neutral har ett plustecken (+), minustecken (-) respektive noll (0) använts. Parentes ( ) används för att markera en mindre grad av påverkan. Miljöaspekt Åtgärdsprogram Nollalternativ Vatten + 0 Nollalternativet bidrar till oförändrad eller något positiv miljöpåverkan som inte bedöms vara betydande ur distriktssynvinkel. Åtgärdsprogrammet innebär en positiv miljöpåverkan, som inte är betydande fram till 2015, men som i ett långsiktigt perspektiv bedöms som betydande. Mark (+) 0 Nollalternativet bidrar till oförändrad eller något positiv miljöpåverkan som inte bedöms vara betydande ur distriktssynvinkel. Åtgärdsprogrammet innebär en något positiv betydande miljöpåverkan på mark, särskilt ur lokal synvinkel. Biologisk mångfald samt djurliv och växtliv (+) 0 Nollalternativet bidrar till oförändrad eller något positiv miljöpåverkan som inte bedöms vara betydande ur distriktssynvinkel. Åtgärdsprogrammet innebär en något positiv miljöpåverkan för den biologiska mångfalden samt djur- och växtlivet. Landskap 0 0 Nollalternativet bidrar till oförändrad miljöpåverkan som inte bedöms vara betydande ur distriktssynvinkel. Åtgärdsprogrammet är primärt inte avsett för landskapet och bedöms ge oförändrad miljöpåverkan. Klimatfaktorer 0 0 Nollalternativet bidrar till oförändrad miljöpåverkan som inte bedöms vara betydande ur distriktssynvinkel. Åtgärdsprogrammet antas medföra oförändrad miljöpåverkan. Forn- och kulturlämningar samt annat kulturarv Befolkning samt människors hälsa Materiella tillgångar samt bebyggelse (-) 0 Nollalternativet bidrar till oförändrad eller något positiv miljöpåverkan som inte bedöms vara betydande ur distriktssynvinkel. Åtgärdsprogrammet antas medföra oförändrad eller viss positiv miljöpåverkan. Direkt eller indirekt kan negativ miljöpåverkan uppstå, särskilt i ett lokalt perspektiv. (+) 0 Nollalternativet bidrar till oförändrad eller något positiv miljöpåverkan som inte bedöms vara betydande ur distriktssynvinkel. Åtgärdsprogrammet antas medföra oförändrad eller något positiv miljöpåverkan som inte bedöms vara betydande ur distriktssynvinkel. 0 0 Nollalternativet bidrar till en oförändrad eller något positiv miljöpåverkan som inte bedöms som betydande ur distriktssynvinkel. Åtgärdsprogrammet bidrar till oförändrad eller något positiv miljöpåverkan som kan vara betydande i ett regionalt eller lokalt perspektiv. Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt Sidan 31 (52)

Miljökonsekvens beskrivning Vatten Miljöaspekten vatten har definierats som kemiska, fysikaliska, och hydromorfologiska förhållanden i allt grund- och ytvatten. Effekter av åtgärder enligt nollalternativet fram till 2015 Trots den fortsatta försurningen, samt effekten som eventuellt uppstår genom ett ökat skogsbruk, bedöms de nuvarande kalkningsprogrammen vara tillräckliga för att undvika en ökning av försurningen i vattendistriktets vattenförekomster under perioden fram till 2015. Försurningen orsakad av skogsbruket bedöms fortsätta som en följd av att uttag av framför allt grenar, toppar och stubbar inte kompenseras. Det atmosfäriska nedfallet förväntas minska under perioden. Näringsläckaget som orsakas av jordbrukssektorn har tydligt minskat under perioden 1995-2005, men enligt prognosen för tiden fram till 2015 är det osäkert om minskningen kommer att fortsätta. Samtidigt förväntas läckaget av kväve från brukad skogsmark att öka liksom belastningen av både kväve och fosfor från avloppsreningsverk och enskilda avlopp. Transportsektorn förväntas öka det atmosfäriska nedfallet. Statistiska centralbyrån förutspår att den ekonomiska tillväxten blir god inom branscher med betydelse för hantering, utsläpp och läckage av miljögifter. En ökad produktion inom dessa branscher kan innebära att utsläppen av miljögifter ökar under perioden fram till 2015. Ett positivt inslag är dock den EU-gemensamma kemikalielagstiftningen REACH som på sikt kommer att öka kunskapen om ämnens egenskaper och risker samt även leda till minskad användning av många farliga ämnen. När det gäller förorenade områden fortgår arbetet med sanering i samma omfattning som tidigare. Användningen av bekämpningsmedel förväntas vara på samma nivå som idag. För miljöproblemet fysiska förändringar bedöms situationen vara i princip oförändrad fram till 2015. När det gäller fysisk påverkan i grundvatten så utgör det fortsatt höga uttaget av naturgrus en risk. Arbetet med att inrätta skyddsområden med tillräcklig kvalité är mycket tidskrävande och inte ens alla de större vattentäkter som idag saknar ett bra skydd förväntas ha ett tillräckligt skydd till 2015. En effekt av ett förändrat klimat och ändrade nederbördsmönster är ökade krav på markavvattning och rensning av befintliga dikessystem. Sammantaget påverkar detta både de kemiska och de fysiska förutsättningarna, framförallt i vattendrag och i slutänden även i sjöar och kustnära havsområden. Sammantaget gör vattenmyndigheten bedömningen att den miljöpåverkan som kan antas för miljöaspekten vatten sannolikt kommer att vara oförändrad eller öka något ur positiv synvinkel enligt nollalternativet fram till 2015. Betydande miljöpåverkan av åtgärdsprogrammet fram till 2015. Den huvudsakliga åtgärden mot försurning är att fortsätta med kalkningsverksamheten. Detta bedöms vara tillräckligt för att undvika en ökning av den nuvarande försurningssituationen i distriktets ytvatten. Sidan 32 (52) Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt

Miljökonsekvens beskrivning Åtgärder mot övergödning omfattar åtgärder inom jordbruket, enskilda avlopp, kommunala avloppsreningsverk och industrier. Föreslagna åtgärder bedöms bidra till en minskning, men övergödningsproblemet (framför allt i marina miljöer) kommer att vara oförändrat fram till 2015. De konkreta åtgärderna förväntas antingen genomföras eller uppnå full effekt efter 2015. Även för miljögifter bedöms åtgärdsprogrammet förbättra situationen. Åtgärdsprogrammet anger att ansvariga myndigheter behöver genomföra olika typer av insatser för att minska riskerna med hantering och användningen av bekämpningsmedel. Förbättrat omhändertagande av dagvatten från städer kommer att bidra till bättre vattenkvalitet. Ansvariga myndigheter behöver fortsätta med insatser för att minska riskerna vid användning av bekämpningsmedel, framför allt vid dricksvattentäkter. Åtgärdsprogrammet förväntas också förbättra förutsättningarna för minskad fysisk påverkan av grundvatten bland annat genom att det finns riktade åtgärder till ansvariga myndigheter som anger att kunskapsunderlag samt råd och anvisningar behöver utvecklas så att den svenska samhällsplaneringen medverkar till att miljökvalitetsnormerna för vatten uppfylls. Ett sådant material bör förbättra förutsättningarna för att mark och vatten används på ett sätt som inte medför negativa förändringar av grundvattennivåer. Sammantaget gör vattenmyndigheten bedömningen att åtgärdsprogrammet medför positiv miljöpåverkan för miljöaspekten vatten. Påverkan kommer inte att vara betydande på kort sikt eftersom försurning, övergödning och miljögifter är storskaliga och långsiktiga problem att lösa. För fysisk påverkan kan det uppstå betydande positiv miljöpåverkan eftersom exempelvis undanröjande av vandringshinder och annan restaurering uppvisar en snabbare effekt. Mark Miljöaspekten mark har definierats som kemiska och geologiska förhållanden i jordlager och berggrund. Biologiska förhållanden i mark och i landbaserade ekosystem faller in under miljöaspekterna biologisk mångfald samt djur- och växtliv som behandlas under egen rubrik nedan. Även markanvändning har förts till miljöaspekten mark, men mark är inte primärt föremål för åtgärder i åtgärdsprogrammet Effekter av åtgärder enligt nollalternativet fram till 2015 Några av de åtgärder som kommer att genomföras fram till 2015 kan komma att påverka markförhållanden. Ett exempel är de åtgärder som genomförs för att motverka effekterna av försurning i ytvatten. Den gängse metoden är storskaliga kalkningar både i vatten- och landmiljöer, vilka ofta gör att naturligt sura markförhållandena i kalkade våtmarker ändras till mer basiska. Försurningsproblematiken kvarstår trots kraftigt minskade utsläpp och nedfall. Nuvarande kalkningsinsatser för ytvatten bedöms ha en försumbar effekt på mark ur distriktssynvinkel eftersom den påverkade markarealen är begränsad. Markförsurning som följd av intensivt skogsbruk försämrar de markkemiska förhållandena. Det är inte troligt att skogsbruket kommer att få igång ett storskaligt arbete med kompensation för de näringsförluster samt den försurande effekt som uttag av framförallt grenar, toppar och stubbar innebär inom de närmaste sex åren. Våtmarker och skyddszoner är exempel på åtgärder som används för att motverka övergödning, framför allt i jordbrukslandskapet. Arbetet med att anlägga våtmarker beräknas Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt Sidan 33 (52)

Miljökonsekvens beskrivning fortgå i oförändrad takt fram till 2015. Åtgärden tar mark i anspråk, främst jordbruksmark, och förväntas på längre sikt bli betydande i en del områden med stora åtgärdsbehov. Problemet med miljögifter förväntas få samma utveckling för miljöaspekten mark som för aspekten vatten. Trots bland annat nya internationella konventioner (som REACH) som begränsar användning och spridning av olika miljögifter och det omfattande pågående arbetet i Sverige med att sanera förorenade områden finns det en risk att miljögiftssituationen försämras. Sammantaget gör vattenmyndigheten bedömningen att den miljöpåverkan som nollalternativet innebär för miljöaspekten mark sannolikt kommer att vara oförändrad eller något positiv fram till 2015. Betydande miljöpåverkan av åtgärdsprogrammet fram till 2015 Åtgärdsprogrammet innefattar pågående kalkningsverksamhet för att motverka försurning av sjöar och vattendrag. Påverkan för miljöaspekten mark bedöms vara den samma som för nollalternativet. Åtgärder riktade mot övergödningsproblematiken kan innebära att jordbruksmark tas i anspråk. Omfattningen är i dagsläget oklar, men det kan regionalt och framför allt lokalt få en betydande positiv miljöpåverkan, samtidigt som främst befintlig markanvändning kan påverkas negativt. Åtgärdsprogrammet kan komma att förbättra situationen något genom pågående saneringsarbete av förorenade områden. Saneringsarbetet kommer att fortsätta och ett förbättrat kunskapsunderlag möjliggör en förbättrad tillsyn. Sammantaget gör vattenmyndigheten bedömningen att de åtgärder som kan förväntas vid genomförande av åtgärdsprogrammet på längre sikt kan få en positiv miljöpåverkan för miljöaspekten mark. Påverkan bedöms inte som betydande ur distriktssynvinkel, men kan lokalt där det finns stora åtgärdsbehov komma att bli betydande där mark behöver tas i anspråk för åtgärder. Lokalt kan en betydande positiv miljöpåverkan uppstå vid sanering av förorenad mark. Biologisk mångfald samt djurliv och växtliv Miljöaspekterna biologisk mångfald, djurliv och växtliv i såväl vatten- som landekosystem hanteras gemensamt under denna rubrik. I arbetet med miljöbedömning av åtgärdsprogrammet har biologisk mångfald definierats på samma sätt som i konventionen om biologisk mångfald (Rio de Janeiro den 5 juni 1992), den så kallade Rio-konventionen om biologisk mångfald. Definitionen innefattar således mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. Även miljöaspekterna djurliv och växtliv inbegrips i denna definition. Effekter av åtgärder enligt nollalternativet fram till 2015 Det pågår ett omfattande arbete med att skydda och stärka den biologiska mångfalden på nationell, regional och lokal nivå. Mycket av detta arbete har sitt ursprung i miljökvalitetsmålen och i miljöbalkens bestämmelser. De pågående kalkningsprogrammen för att motverka ytvattenförsurning var och är helt avgörande för de sjöar och vattendrag som drabbats av försurning. Det omfattande Sidan 34 (52) Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt